23/12 -17 Flashcards
(52 cards)
1
Q
Tasty
A
Saf
2
Q
Svår
A
Jafe
3
Q
De tre sätten att använda adjektiv.
A
Följande två sätt kan översättas med att vara + adjektivet. 1. Med emphasis verbal pronoun (dama, danga..). 2. Enonciativa pronomne. Naa, nga.. 3. Följande är i formen av subastantiv + verb, ex en vit tröja = tisi bu weex. Jiggen ju raffet. Xale yu feebar (sjuka barn). Ndaw ñu sawar (motiverade unga män).
4
Q
Get
A
Béy
5
Q
Kött
A
Yapp
6
Q
Biff
A
Nag
7
Q
Lamm
A
Xar
8
Q
Räka
A
Sippax
9
Q
Salt
A
Xorom
10
Q
Olja
A
Diwlin
11
Q
Peanut
A
Gerte
12
Q
Bröd
A
Mburu
13
Q
Couscous
A
Ceere
14
Q
Hirs
A
Dugub
15
Q
Ris
A
Ceeb
16
Q
Vecka
A
Ayu bes
17
Q
Förra året
A
Daaw
18
Q
Månad
A
Weer
19
Q
Förra månaden
A
Weer wi wesu
20
Q
Förra veckan
A
Ayu bes bi weesu
21
Q
Höromdagen
A
Keroog
22
Q
Ett tag sedan
A
Sanq
23
Q
Förra natten
A
Biig
24
Q
Before i past tense
A
Laata
25
Varje dag
Bes bu nekk
26
Hela dagen
Bes yepp
27
I det förflutna
Bu njekk ba
28
Oftan, ibland, from time to time
Yennsay, leeg-leeg
29
Att åka tillbaks
Dellu
30
Att komma tillbaks
Dellusi
31
Att stanna
Toog/des
32
Att gå ut
Genn
33
Att falla
Daanu
34
Att anlända
Yegg/agg
35
Att dö
Faatu
36
Att separera/divorca
Tas
37
Att vara redo/färdig
Pare
38
ATt utveckla
Suqali
39
Vara lätt
Yomb
40
Att tillfriskna/känna sig bättre
Tane
41
Recover
Wer
42
To be familiar with
Miin
43
Before i present tense
Ballaa
44
Den första
Bu njekk
45
Joiurnalist
Tas xibaar
46
Erfarenhet
Jaar jaar
47
Nyheter
Xubaar
48
That is to say
Maanaan
49
The last
Bu mujj
50
Förra + veckodag (förra måndagen exempelvis).
Veckodag + bi weesu.
51
Perfective aspect av action verbs. 1. Vilket är den enklaste formen? 2. Vilken är formen där "di" eller "y" har plockats bort.. Vilken form används då? Översätt följande mening med den formen: JAg åt mig mätt vid lunchen. Det är biologi som jag lärde mig vid universitet.
1. Enonciativa pronomen. Ex Amy jang na biologi ci universite. 2. Dama utan y, laa utan y, moo utan y. Exempel Dama lekk ba suur si añ. Biologi laa jang ci university.
52
Perfective aspect of static verbs. Hur ser den formeln ut för affirmation resp negation för 1. enonciativa,, 2. verbal emphasis samt 3. subject empasis?? Översätt 4a. Igår gick jag inte till restaurangen för jag hade inte pengar. 4b.Jag visst einte att du skulle komma idag. 4c.. Jag var trött, därför kom jag inte. 4d.. Det är Ben som borde vattne pepineer men han gjort det inte.
1. Enonciativt. Affirmation: verb + oon + enonciativt pronomen ex. naa. Negation; verb + umawoon, uoowoon, ulwoon, unuwoon, uleenwoon, uñuwoon. Demb deemuna restoran ndaxte amumawoon xaalis. Xamumawoon ne dangay ñew tey. 2. Verbal emphasis. Affirmation: dama + verb + oon. Negation: verb + umawoon.3. Affirmation: Subject+maa yaa moo noo yeena ñoo + verb + oon. 4a. Demb demoonaa restoran ndaxte amumawoon xaalis. 4b. Xamumawoon ne dangay ñew tey. 4c. Dama sonnoon loolotax ñewuma. 4d. Ben moo waroon roose pepineer wante deffu ko.
