A003 Flashcards
(65 cards)
Positivism
Positivism är ett naturvetenskapligt forskningsideal som kritiseras då den reducerar komplexitet till enkla lagar och regler och bortser från värderingar, känslor och den subjektiva dimensionen av mänskligt liv. Positivism handlar om en strävan efter objektiv kunskap med fokus på förklaring.
Hermeneutik
Hermeneutik är ett socialvetenskapligt forskningsideal och betyder allmän tolkningslära. Syftet med hermeneutiken är att förstå och tolka mening i texter och handlingar. Det vill säga att förståelse och tolkning av mänskliga beteenden och handlingar är viktigt där människans subjektiva upplevelser är centrala för att förstå sociala fenomen.
Lag om etikprövning av forskning som avser människor 3§
Denna lag ska tillämpas på forskning som innefattar behandling av: Känsliga personuppgifter (etnisk ursprung, politiska åsikter, personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål
Lag om etikprövning av forskning som avser människor 4§
Innebär ett fysiskt ingrepp på personen. som syftar att påverka forkningspersonen fysiskt eller psykikskt.
Lag om etikprövning av forskning som avser människor 9§
Forskningen får bara godkännas om de risker som den kan medföra personens hälsa, säkerhet och personliga integritet uppvägs av dess vetenskapliga värde.
Lag om etikprövning av forskning som avser människor 16-17§§
Forskningspersonen skall informeras om forskningsplanen, syfte. Forskningen får endast utföras om samtycke finns. Samtycket gäller endast om personen innan fått information enligt ovan. Samtycket dokumenteras.
Syftet med teorier inom samhällsvetenskapen
Att identifiera och förstå mönster och regelbundenheter i samhället
Epistemologi
Rör frågor om kunskap och hur vi kan veta något om världen. Det handlar om hur kunskap skapas, vad som räknas som giltig kunskap och vilka metoder som används för att nå denna kunskap. Inom samhällsvetenskapen innebär detta att reflektera över hur forskare kan förstå och tolka sociala fenomen samt vilka begränsningar och möjligheter som finns i denna kunskapsproduktion.
Ontologi
Behandlar frågor om verklighetens natur och existens. Handlar om vad som faktiskt existerar i världen och hur dess existens är beskaffade. I samhällsvetenskapen handlar detta om att undersöka vilka sociala strukturer, relationer och processer som finns samt hur de påverkar individers och gruppers beteenden och erfarenheter.
Forskningsetiska principer
Nyttjandekravet, informatinkravet, samtyckeskrvaet och konfidentialitetskravet
Nyttjandekravet
handlar om att uppgifter insamlade om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål. Dessa uppgifter får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller icke vetenskapliga syften. Insamlad information får inte användas för beslut eller åtgärder som direkt påverkar den enskilda, till exempel vård.
Informationskravet
handlar om att forskare skall informera berörda parter om forskningens syfte. Deltagarna skall bli informerade om att deltagandet är frivilligt samt rätten att avbryta.
Samtyckskravet
handlar om att deltagare i en undersökning har rätt att bestämma över sin medverkan. Samtycke skall inhämtas, de som deltar får bestämma i vilken mån och omfattning de ska delta och vid beslut om att avbryta skall påtryckningar inte ske.
Konfidentialitetskravet
handlar om att uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvara på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Personal bör således underteckna tystnadsplikt.
Syftet med teorier
Teorier har en central roll inom vetenskapen där syftet med teorier är att fungera som verktyg för att förstå och förklara världen omkring oss. Teorier hjälper oss att strukturera vår kunskap, identifiera mönster och samband samt formulera hypoteser som kan testas empiriskt. Genom att använda teorier kan forskare utveckla djupare insikt i komplexa fenomen och därigenom bidra till en mer nyanserad förståelse av verkligheten.
Pierre Bourdieu praktikteori
Fält, kapital, habitus, agent och strategi.
Fält
(istället för samhälle) är ett socialt rum strukturerat av maktrelationer mellan de positioner som fältet består av. Det finns olika fält, till exempel det akademiska fältet
Kapital
Det som bestämmer agentens position i fältet och baseras på vad det specifika fältet anser som värdefullt. Det är individens resurser och tillgångar vilket påverkar hens position och möjligheter, det finns ekonomiskt (pengar och materiella tillgångar)
Habitus
Den form kulturen tar sig i människors kroppar. Ett sådant exempel är dialekter, en sorts vana som tagit sig ett kroppsligt uttryck som är svår att förändra. Det vill säga varaktiga dispositioner som formas av individens miljö och som påverkar hur vi tänker
Agent
(istället för individ) beskriver en individ som handlar inom ett socialt fält och påverkas av sin habitus och de strukturer som finns i samhället. En agent är inte en fri aktör, utan formas av sina sociala erfarenheter och den position hen har i det sociala rummet. Samtidigt har agenten en viss handlingsfrihet och kan påverka sin omgivning genom sitt agerande. - En agent är en individ som både påverkas av och påverkar det sociala sammanhanget hen befinner sig i.
Strategi
Hur agenter agerar inom ett fält för att förbättra sin position och maximera sitt kapital. Ex. en forskare publicerar artiklar för att stärka sitt symboliska kapital i det akademiska fältet.
syft
Viktigt med en tydlig och avgränsad syftesformulering där syftet fungerar som en riktlinje för studien och beskriver vilken typ av kunskap som undersökningen ska generera. Syftet ska vara väl definierat och kopplat till det identifierade problemområdena eftersom det styr forskningsprocessen.
Univariat analys
studiet av variationen och andra egenskaper hos en variabel, vi söker information om variabelns fördelning och spridning. Du undersöker endast en variabel.
Bivariat analys
Du studerar två variabler för att förstå hur de relaterar till varandra.
