Ämnesomsättningen Flashcards

0
Q

Hur lagras kolhydrater?

A

Som glykogen i levern och muskler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
1
Q

Redogör för de tre olika kolhydraterna!

A

Monosackarider: glukos (snabb), fruktos
Disackarider: laktos (mjölksocker), sackaros (rörsocker)
Polysackarider: stärkelse, cellulosa (fibrer), glykogen (djurstärkelse)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv hur blodsockerhalten regleras!

A

Man hjälp av insulin och glukagon från bukspottskörteln. Insulin ger signaler till kroppens celler att ta upp glukos och fett från blodet. Glukagon gör så att glykogenet bryts ned till glukos och så att också fett bryts ned.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur tas glukos upp från blodet?

A

Genom speciella transportproteiner (glukostransportörer). Finns olika typer en variant är nervcellstypen som verkar när blodets glukoskoncentrationen är låg. Om glukoskoncentrationen är hög verkar levercellersvarianten (attraktionen för glukos är låg och verkar därför endast då halten glukos är hög).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur delas kolhydrater in och vad är måttet på deras “hastighet”?

A

Långsamma och snabba. GI (glykemiskt index) är måttet på hur snabbt eller långsamt ett livsmedel är - effekt på blodsockervärdet. Jämförs med vitt bröd - GI 100. Struktur kan påverka GI.
Långsamma kolhydrater ska ätas innan tävling för att fylla på glykogendepåerna och snabba efteråt för snabbare återhämtning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka fem funktioner har fett?

A
Energieförråd
Isolering mot kyla
Stötdämpning
Vitaminbärande (A, D, E, K)
Smakförstärkare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka typer av fett finns det?

A

Fosfolipider (i cellmembran)
Triglycerider (kroppsfett byggda av en glycerol och tre fettsyror)
Kolesterol (i cellmembran, stabiliserande, består av 5-6 kol i varje ring)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

I triglycerider finns det olika typer av fettsyror, vilka?

A

Mättade - enkelbindningar
Omättade - dubbelbindning
Fleromättade - flera dubbelbindningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad består protein av och vilka funktioner har de?

A
De består av 20 aminosyror (9 essentiella - måste äta). 
Struktur ex. hårprotein, senor
Enzymer
Muskler
Transportprotein
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur stort är vårt proteinbehov?

A

0,8 g per kila kroppsmassa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur snabbt omsätts proteiner?

A

Inom 5-6 månader omsätts proteiner. Aminosyrornas återanvänds direkt av cellerna. Muskelprotein bryts ned vid infektioner och feber - ca 30% på en vecka. Då protein bryts ned bildas utinämne av kvävet i aminodelen som vi sedermera kissar ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är gluten?

A

En blandning av olika protein i mjöl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka tre steg händer vid svält?

A

Glykogen bryts ned till glukos
Fett bryts ned - glycerolen blir glukos och fettsyrorna ketonkroppar
Muskelprotein omvandlas till glukos.
Vid svält kan levern tillverka glukos av aminosyror och glycerol.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur mycket kolhydrater har vi lagrat i kroppen? Hur länge räcker energin från detta? När glykogenet tar slut, vad händer då?

A

Ca 300g. Det räcker för en halv dag. Kroppen går sedermera öve till att bryta ned protein och kroppsfett.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Berätta om hur fett och proteiner bryts ned!

A

Fettreserven ger 100 gånger mer energi än glykogenet. Fettet bryts ned till man nästan dör.
Proteinet bryts ned i faser:
Först lättillgängliga protein som muskler
Långsam nedbrytning
Snabb nedbrytning och nästan hälften av all protein har brutits ned, resten är inre organ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Redogör för diabetes typ 1

A

Ungdomsdiabetes. Insjuknande under 35 år, vanligast 12-14 år. 750 nya fall varje år. B-cellerna slutar producera insulin. Viss ärftlighet och till viss del autoimmun sjukdom då man funnit antikroppar mot B-cellerna. I Sverige har ca 50 000 diabetes typ 1. Sjukdomen är vanligast i Sverige och Finland.

16
Q

Redogör för diabetes typ 2!

A

Åldersdiabetes. 300 000 har sjukdomen i Sverige. Majoriteten som har den är överviktiga. Fettet innebär att känsligheten för insulin i muskler, lever och fettvävnad minskar och cellerna blir insulinresistenta. Beror på livsstil och ärftlighet.

17
Q

Vad är gemensamt för diabetestyperna och vad är symptomen?

A

Båda innebär högt blodsocker som kan skada blodkärlen i njurarna, ögon, fötter och hjärta.
Symptomen är uttorkning och kissnödighet. Detta beror på att den höga halten glukos i blodet gör att vatten dras till blodet genom osmos.

18
Q

Vad händer i kroppen vid diabetes?

A

Kroppen bryter ned kroppsfett -> ketonkroppar -> lågt pH -> metabolisk acidos.
Kroppen bryter även ned protein .
Om metabolisk acidos uppstår samtidigt som man är uttorkad kan man hamna i diabetes-koma.

19
Q

Förklara hyperglukemi och hypoglukemi.

A

Hyperglukemi: för högt blodsocker om man tar för lite insulin.
Hypoglukemi: för lågt blodsocker om man tar för mycket insulin -> svettningar, darrningar, hjärtklappning (adrenalin). Ytterligare sänkning innebär näringsbrist i hjärnan -> koncentrationssvårigheter, aggressivitet, epilepsianfall och medvetslöshet.