anteckningar Flashcards
(243 cards)
1
Q
vad är definitionen av psykologi?
A
psyket= själen/inre
logi= lära
–> läran om själslivet
2
Q
vad är psykologins rötter (2)
A
filosofi= sokrates, platon, Aristoteles
biologi/fysiologi= Hippokrates, humoralpatologi (kroppsvätskornas påverkan på psyket)
3
Q
vilka är de historiska psykologiska perspektiven (6)
A
- strukturalism
- funktionalism
- psykodynamisk
- behaviorism
- humanism
- gestalt
4
Q
beskriv strukturalismen och nämn en viktig person
A
William James, fokuserade på funktionen av tankar, känslor och beteenden osv. Kopplingen mellan människor och andra djur
5
Q
beskriv psykodynamiskt och nämn en viktig person
A
Sigmund Freud. Detet, jaget och överjaget, det undermedvetna, psykoanalys
6
Q
beskriv behaviorism och nämn två viktiga personer
A
John Watson och B.F Skinner.
observerbara observationer (beteenden)
inlärningsteori= klassiks/respondent betingning och operant/instrumentell betingning
7
Q
beskriv humanism och nämn två viktiga personer
A
Abraham Maslow och Carl Rogers.
Maslows behovstrappa, positiv bild av mänskligheten
8
Q
Beskriv gestalt
A
Helheten är större än summeringen av delarna
9
Q
Vad är drifter och vilka är de två grundläggande?
A
Vi föds med drifter vi inte kan kontrollera.
EROS- livsdrift, kopplad till sexuella driften
THANATOS- dödsdrift, kopplat till agression och våld
10
Q
Beskriv den topografiska modellen och dess delar
A
Medvetna- mentala processer vi är medvetna om, tankar, uppfattningar
Förmedvetna- mentala processer vi är kan bli medvetna om, minnen, lagrad kunskap
Omedvetna- mentala processer vi inte är medvetna om: rädslor, oacceptabla sexuella önskningar, våldsamma motiv
11
Q
beskriv strukturmodellen/ den dynamiska modellen
A
samspelet mellan:
DETET (id)- primitiva drifter och behov, omedvetna, lustprincipen, djävulen
JAGET (ego)- medlare, verklighetsprövning, realitetsprincipen, egot hela tiden i konflikt med detet och överjaget
ÖVERJAGET (superego)- internaliserade normer, ängeln som stoppar djävulen
12
Q
vad är försvarsmekanismer?
A
hur jaget hanterar konflikt mellan detet och överjaget
13
Q
beskriv bortträngning (försvarsmekanismer)
A
tränger bort något från det medvetna till omedvetna (tex om man varit utsatt för sexuellt våld)
14
Q
beskriv förnekelse (försvarsmekanismer)
A
nekar till att man har ett specifikt problem (ex missbruk)
15
Q
beskriv rationalisering (försvarsmekanismer)
A
bortförklaringar
16
Q
beskriv regression (försvarsmekanismer)
A
faller tillbaka till tidigare utvecklingsstadier (man är vuxen, hälsar på hos föräldrarna och kan plötsligt inte tvätta eller laga mat)
- ett sätt hantera konflikterna inom sig
17
Q
beskriv förskjutning (försvarsmekanismer)
A
flyttar sina reaktioner till något annat, ofta mindre hotfullt (ex arg på sin chef, men inte så bra att skrika på sin chef, men man kan gå hem och skrika på sin partner)
18
Q
beskriv reaktionsbildning (försvarsmekanismer)
A
utformar en motsatt reaktion, oftast till en ytterlighet (ex att man har en attraktion till någon som är tabu, man blir därför istället otrevlig och hatisk mot personen)
19
Q
beskriv projektion (försvarsmekanismer)
A
tillskriver sina egna egenskaper och upplevelser (ofta mindre önskvärda) till någon annan (det är inte jag som är arg, det är du)
20
Q
beskriv sublimering (försvarsmekanismer)
A
drifter översätts till något socialt acceptabelt (ex så som man kan bete sig i en hockeymatch kan man inte bete sig ute på stan)
21
Q
vad heter de fem stadierna i den psykosexuella utvecklingen?
A
- orala stadiet
- anala stadiet
- falliska stadiet
- latensperioden
- genitala stadiet
22
Q
beskriv det orala stadiet (år, fixering, erogen zon, mål)
A
spädbarnsåldern
beroende av rökning/ överdrivet ätande/ bita på naglarna, munnen
avvänjning från bröstmjölk
23
Q
vad är erogena zoner
A
källa och mål för sexual driften i olika stadier
24
Q
vad är fixeringar
A
om man inte uppnår målet så fastnar man i tidigare stadier
25
beskrev det anala stadiet (år, fixering, erogen zon, mål)
ca 1-3 år
perfektionism/petighet/städmani eller raka motsatsen: slarvighet/desorganiserad/ sjaskighet
anus
sköta sin toalett
26
beskriv det falliska stadiet (år, fixering, erogen zon, mål)
ca 3-6 år
fastna i ohälsosamma könsroller, machokille vs butch
identifiera med könsroller + Oidipus- elektra komplexen
genetalierna
27
beskriv Oidipus-elektra komplexet
Oidipus- pojkar
elektra- flickor
motsatta könet av föräldrarna är den man vill ha och samma kön den man vill vara, i pojkens fall är pappan konflikten
28
beskriv latens stadiet (år, fixering, erogen zon, mål)
ca 6 år- puberteten
inte intresserad/ har förmåga till intimitet
inget specifikt
utveckla försvarsmekanismer, öva på könsroller
29
beskriv det genitala stadiet (år, fixering, erogen zon, mål)
pubertet- vuxen ålder
inte tydligt fixering
mogen sexualitet, bidra till samhället
genitalerna
30
beskriv en psykoterapi teknik
tolkningar/tydningar, öppna upp personen
31
vilka är de två tolkningsmetoderna (psykoanalysen) och beskriv de
fria associationer - prata fritt, ett sätt att komma i kontakt med det omedvetna
drömtydning- ett sätt det omedvetna kan ge uttryck
32
beskriv utvecklingspsykologi
stabilitet och förändringar i beteende, mentala processer som fortgår under hela livet och sker i ett socialt, kulturellt och historiskt sammanhang
33
vilka är de 7 kännetecknen för utveckling
1. utvecklingen är livslång
2. utvecklingen kan gå åt flera olika håll
3. utvecklingen innebär vinster och förluster
4. utvecklingen är plastisk (formbar)
5. utvecklingen ingår i ett historiskt och kulturellt sammanhang
6. utvecklingen påverkas av många olika faktorer
7. utvecklingen flerdisciplinär
34
utvecklingen är livslång
vi utvecklas under hela livet, den tar inte slut
35
utvecklingen kan gå åt flera håll
kognitiv, fysisk och socioemotionell förmåga kan förändras på olika sätt med ålder/ erfarenhet
36
utvecklingen innebär vinster och förluster
tex ett barn kan tappa i kreativ förmåga i samband med att hen blir bättre på att tänka logiskt
37
utvecklingen är plastiskt
utvecklingen är formbar, formas av erfarenheter
38
utveckling ingår i ett historisk och kulturellt sammanhang
spelar roll för hur utvecklingen påverkas, sker ej i historiskt/kulturellt vakuum
39
vilka viktiga aspekter finns för utveckling
arv/miljö- biologiskt/ socialt arv
gradvis/språngvis
generell/ individuell
individen i sitt sammanhang
40
vilka är de 6 teoretiska perspektiven (utveckling)
1. inlärningsperspektivet
2. kognitiva perspektivet
3. psykodynamiska perspektivet
4. interaktionistiska perspektivet
5. utvecklingsekologiska perspektivet
6. socialkonstruktionistiska perspektivet
41
vad är inlärningsteori
- inlärning har skett när erfarenhet orsakat relativt permanenta förändringar i organismers beteende
- hur tankar, känslor och beteenden formas av individens miljö
- förutsäga och påverka utveckling/ beteenden
42
vilka är de 3 inlärningsteorierna och beskriv de
1. respondent/ klassisk betingning:
pavlov, Watson
betingning, stimuli/ respons (mer omedvetet)
2. operant betingning:
skinner
förstärkning, bestraffning, utsläckning
3. modellinlärning
bandura
värderingar, könsroller, självkänsla
43
vad är det kognitiva perspektivet + centrala personer + begrepp
- hur vi tar emot, lagrar, bearbetar och använder information
- tankar och antaganden formar scheman som sedan påverkar våra beteenden
- Piaget, vygotskij + kohlberg
- assimilation, ackommodation, språk
44
vilka är stadierna i den kognitiva utvecklingen (4)
1. sensomotoriska stadiet
2. pre-operationella stadiet
3. konkret-operationella stadiet
4. formellt-operationella stadiet
45
beskriv sensorimotoriska stadiet
- 0-2 år
- barnet skaffar sig kunskap om omvärlden via sinnen och motorisk manipulation
- scheman baseras på sinnesupplevelser och yttre handlingar
- mest ackommodation (nya scheman skapas, eller uppdateras)
46
beskriv pre-operationella stadiet
- 2-6 år
- börjar tänka symboliskt
talförmågan möjliggör en annan mental struktur
- barnet använder symboler för att representera objekt, platser och människor
- magiskt tänkande, låtsaslekar
47
beskriv det konkret-operationella stadiet
- 6-12
- tänker mer logiskt
48
beskriv det formellt-operationella stadiet
- 12 år
- mer abstrakt tänkande, tänka kring sitt eget tänkande (meta)
49
psykodynamiska perspektivet + viktiga personer
- vi styrs av omedvetna faktorer som utgör drivkraften bakom våra beteenden, känslor och försvarsmekanismer
- erikson: psykosociala teori
- bowlby: anknytningsteori
- stern: självutvecklingsteori
50
vad är Eriksons psykosociala teori + hur många
olika faser där lust kontras realiteten
- 4
51
vad är fas 1 i Eriksons psykosociala teori
tillit vs misstro
0-1 1/2 år
52
vad är fas 2 i Eriksons psykosociala teori
självständighet vs blygsel
autonomi vs skam
1 1/2- 3 år
53
vad är fas 3 i Eriksons psykosociala teori
initiativ vs skuldkänsla
3-7 år
54
vad är fas 4 i Eriksons psykosociala teori
arbetsflit vs underlägsenhetskänslor
7-puberteten
55
vad är anknytningssystem (Anknytningsteori)
det system som aktiveras om barnet upplever inre eller yttre hot
56
vad är omvårdnadssystemet (Anknytningsteori)
beteendesystem som aktiveras av föräldern när barnet signalerar oro eller rädsla
svara på barnets signaler
57
vad är trygg bas, säker hamn (Anknytningsteori)
organiserar barnets drivkrafter, "utforskande" och "trygghetsskapande" och skapar balans
trygg bas- AP utgångspunkt vid utforskande
säker hamn- AP tillflyktsort vid upplevelse av yttre hot
58
vilka anknytningsmönster finns det
trygg
otrygg: ambivalent och undvikande
desorganiserad
59
vad är Interaktionism- konstruktionism och utvecklingsekologi
- samspel i fokus, hur individen utvecklas i sin sociala miljö på olika systemnivåer
- socialkonstruktionismen fokuserar på samhälleliga faktorer för individens utveckling ex: identitetsutveckling, kön/genus
60
vilka nivåer finns i bronfenbrenners ekologiska system
1. individ
2. mikro- familj, föräldrar, skola, lärare
3. meso- interaktioner/relationer mellan hem, skola, grannskap, fritid
4. exo- massmedia, politik, kommunala resurser, föräldrarnas arbetsplats
5. makro- lagar, kultur, normer, traditioner
6. tid
61
hur är den fysiska utvecklingen vid spädbarnsåldern 0-2 år
- begränsad och reflexstyrd handlingsrepertoar
- automatiskt medfödd respons på vissa typer av stimuli
-syn dålig, men preferensmetoden/habitueringsmetoden- preferens för ansikten vid 2 månader
- hörsel mer utvecklad än synen, preferens för förälderns röst eller musik
- neurologiska utvecklingen: myelinisering + synasbildning, överskott av hjärnceller som ska hitta sin plats. Får de stimulans och näring hittar de sin plats.
- sitta krypa gå
62
beskriv den kognitiva (tankesätt) utvecklingen i spädbarnsåldern 0-2 år
- delad uppmärksamhet:
- out of sight, out of mind: runt 8 månader börjar barnet inse att saker inte försvinner bara för att de inte ser dem
- Månad 8-12 tydliga intentioner med sina handlingar och det kan kombinera scheman för mer komplexa handlingar, det kan dra slutsatser om när något ska ske, t.ex. blir ledset när pappa tar på sig jackan, då det för barnet betyder att pappa ska gå.
- slutet av spädbarnstiden: forma mentala representationer, mentala bilder av objekt, personer
63
beskriv den emotionella sociala utvecklingen spädbarnen 0-2
- daniel stern, självutveckling
- känsla av det uppvaknande självet 0-2
- känsla av kärnsjälv 2-6
- känsla av ett subjektivt själv 7-15
- känsla av verbalt själv 16-36
64
beskriv den fysiska utvecklingen i förskoleåldern 3-6 år
- bättre balans som ökad vikt
- tillväxt av myelinisering, snabbare nervimpulser, laternalisering (kommunikation mellan hjärnhalvor)
- mer komplexa motoriska handlingar
65
beskriv den kognitiva utvecklingen i förskoleåldern 3-6 år
- preoperationella stadiet
- tänka symboliskt
- Barnet kan föreställa sig något (en bild, person dvs. en mental representation), och också sätta namn på det (symboler). Barnet bygger så att säga in de yttre handlingarna och kan föreställa sig dem i huvudet (internaliserar). Det kan föreställa sig sin mamma, fast hon är i andra rummet
- egocentriskt, svårt att skilja sin inre och yttre värld
66
beskriv den emotionella och sociala utvecklingen 3-6
- eget ansvar för sina emotioner
- theory of mind: tolka och förutspå och påverka andras emotionella reaktioner
- beskriva sig själv
67
beskriv den fysiska (hjärnan) utvecklingen i tidiga skolåldern 7-12 år
- frontala cortex utvecklas snabbt, myelinisering --> bättre koordination på kroppen
- finmotorik och koordination är fullt utvecklad vid 12 år
68
beskriv den kognitiva utvecklingen i tidiga skolåldern 7-12 år
- konkret operationella stadiet
- förstå logiska principer som konversation (vatten i olika bägare) reversibilitet (går åt båda håll) transivitet (ordna föremål efter längd, storlek, färg)
- myelinisering av frontalloberna utvecklar de exekutiva funktionerna- barnet kan tänka snabbare och svara an på mer relevant information
- 8 år lika bra arbetsminne som vuxna
- humor, ironi, metaforer blir begripliga
69
beskriv den emotionella/ sociala utvecklingen 7-12
- se sig själv med andras ögon
- inlärd hjälplöshet: attribuerar sina misslyckanden till sina egna förmågor
- känslor: 7-8 år stolthet, svartsjuka, tacksamhet, skuld
* Självkänslan kan i början av skolåldern vara uppblåst, men i mötet med andra och deras förmågor omvärderas den till en mer realistisk idé om sig själv
Förutsättning: att kognitivt kunna byta perspektiv
70
vad är psykisk funktionsnedsättning
- omfattande och långvariga konsekvenser av psykisk ohälsa
- medicinska och sociala följder
71
vilka följder finns av psykisk ohälsa
Strukturella/ existensiella/ sociala/ stigma
- arbetslöshet, utanförskap, hemlöshet (strukturella)
- förlust av jag-känsla, kontroll, identitet, integretet (existensiella)
- sociala relationer påverkas/ förloras, ensamhet (sociala)
- stigma
förlust av meningsfullhet, mål, planer
72
beskriv klinisk återhämtning
- återhämtning FRÅN
- medicinskt perspektiv
- symtomfokus, bota specifika problem
- 3:e persons perspektiv
73
beskriv personlig återhämtning
- vara I återhämtning
- existentiellt perspektiv, individuell process i relation till social kontext
- förståelse
- styrkor och förmågor, salutogent synsätt
- 1:a persons perspektiv
- återhämtning ses som en process
-
74
vad är första personsperspektiv
- Fokus på den andres upplevelse såsom personen beskriver den
75
återhämtningsprocessen
- Moratorium: hopplöshet, förlust av mening, roll(er) - närmast som ett slags undantagstillstånd
- Medvetenhet: glimt av nytt hopp, återhämtning framträder som en möjlighet
- Beredning/förberedelse: nyorientering, socialt nätverk
- Förnyelse/återuppbyggande: nya mål och planer börjar ta form - mening
- Tillväxt/utveckling: välbefinnande, meningsfullt liv (med eller utan symtom)
76
vad är stöttat / delat beslutsfattande
- delaktighet i allt som rör den egna personen
77
vad är arbetsallians
- interpersonell förståelse och interpersonell relation
78
hur har socialpsykiatri betydelse för återhämtning
- sociala kontexten spelar roll
- människan kan inte reduceras till sina problem/ diagnos
79
vad är socialpsykologi
- det sociala samspelet, sociala spelregler som är förgivettagna om vårt uppträdande
- identitet skapas i sociala kontexter
- människan är intersubjektiv- en social varelse
- mitsein- medvaro
- fördomar är sociala konstruktioner
80
vad är symbolisk interaktionism
- förståelse och förklaringar i det sociala samspelet
- Människan ses som reflekterande och tolkande, skapar mening i relation till omgivningen och andra människor
- Medvetande och identitet i en ständig process (ett blivande)
- intentionalitet- medvetandets siktbarhet mot vår omgivning
81
vad är beteendetrafik
mänskliga interaktioner är styrda av regler, yttre och sociala
82
beskriv habitus (bourdieu)
- de sociala regler som vi lär oss blir till slut vana, blir förkroppsligade
- vi söker oss till de sociala miljöer vi förstår och tillsammans med andra kan påverka
83
beskriv ontologisk trygghet (giddens)
- allt flyter på
- världen är trygg och hanterbar (KASAM)
- egna identiteten upplevs som oproblematisk
- kontroll i tillvaron
- belysa sociala normer och regler genom aktivt bryta om de
- synliggöra habitus genom att bryta mot det
84
skam
- känsla av att göra något fel eller inte passa in
- överträda sociala gränser, skam är då beteendereglerande
- reaktion på att inte ses som tillräckligt bra i jämförelse med andra
- rädsla att hamna utanför en gemenskap
- nödvändighet för att spela det sociala spelet
85
beskriv stämplingsteroin
- Becker
- om vi inte följer de spelregler som finns i kontexter och situationer kan vi stämmas som avvikare
- stämpling är en social process
- gradvis rollövertagande (självmedvetenhet, självreflektion) identiteten skapas och påverkas i sociala processer
86
4 typer av avvikelser
1. olagliga eller opassande handlingar
2. tillhör en social kategori som bedöms problematisk
3. fysiska/ kroppsliga tecken
4. karaktärsdrag som uppfattas som onormala
87
vad är socialt moratorium
individualiteten bryts ned
88
vad är diagnosens funktion
- stöd/förklaring
- nyckel till insatser, vård, ekonomisk ersättning,
- risk för stigma, identifiering, utanförskap
89
självstigma
- stämpling kan leda till stigma som gör att vi ser oss själva som avvikare i högre grad
- medvetenhet kring omgivningens fördomar
- acceptera och stämma in i de
90
4 steg i stigmatiseringsprocessen
1. etikettering
2. vissa etiketter kopplas till generella föreställningar om personerna
3. seperation i vi och dem
4. diskriminering och statusförlust
91
vilka är Goffmans stigmakategorier
1. kroppsliga
2. fläckar på den personliga karaktären
3. stambetingade (upplevd etnicitet eller religionstillhörighet)
92
stigma som social process
- avvikelser och stigma skapas/förstärks i sociala sammanhang
- föränderligt och påverkbart i sociala sammanhang
- normalitet kan tillåta olikheter
93
nämn 3 coping strategier
1. undvikande- isolering
2. ordnande av framträdande- Hoffmans dramaturgi
3. positiv rationell acceptans- acceptera olikheten
94
LÄGG TILL DSM-5 + FENEMENOLOGI
95
Nämn några centrala tänkare inom existentialismen
- simone de Beauvoir
- jean- Paul sarte
- freidrich Nietzsche
- kirkegaard
96
vad säger existentialismen om existensen
existensen kommer före essensen
97
vad säger existentialismen om människan
- det jag i varje ögonblick väljer att göra av mig
- fri
- ansvarig för allt man gör, skapar ångest
98
fri, ansvar, ångest
- fria val sker inte i ett kontextuellt vakuum, situationen spelar roll
- endast fri i en situation om man kan omfatta biologiska, psykologiska, fysiska, historiska, sociala faktorer/variabler i den värld jag KASTAS IN I
-
99
Hur har ökade valmöjligheter påverkat människan
vilsenhet, innan ärvde man jobb, mer förutsägbart
100
existo
bli till, människan är i ständig tillblivelse och utvecklas ständigt
101
vad är en människa (existensialismen)
intentionell:
- medvetandets siktbarhet
- vi förstås i relation till någon annan
- upplevelse behöver inte underordnas fakta
meningssökande:
- vi är dömda till mening
- meningslöshet är en meningsfull upplevelse av meningslöshet
människan lever i tiden:
- utkastad
människan är här på gott och ont:
- Människan är inte ond eller god i sin natur, vi väljer och har förmågan att göra olika, både gott och ont.
- Saker och ting händer, detta kan ha mycket lite att göra med vad individen vill eller inte vill, eller vad hen objektivt förtjänar eller inte förtjänar
102
ångest (existensialism)
- ofrånkomligt villkor
4 villkor med livet som gör ångesten närvarande:
1. medvetenhet om den egna dödligheten
2. ingen mening med livet i sig
3. ensamhet
4. frihet- krav på ständiga val och beslut
103
autencitet (existensialism)
- förverkliga sin existens
- leva mer sanningsenligt
104
beskriv existentialistisk psykologi
- livet ofrånkomligen innehåller svårigheter, motgångar och förändringar, ställer krav på individen
- möjligheter och mening
- människan är fri och ansvarig att skapa mening
105
viktiga namn i behaviorismen
- watson
- skinner
106
vad är inlärningsteori
- klassisk/respondent betingning
- operant/ instrumentell betingning
107
vad är beteende potential
tillägnar nya och relativt bestående beteenden genom erfarenheter
ex: hund lär sig trick men vill inte göra det en dag, men kan det fortfarande
108
beskriv associativ inlärning
- responser lärs in när de upprepat associeras med vissa stimulin
- när ett objekt/ stimulus blir associeras med ett annats objekt/ stimulus
exempel:
- klassisk/ respondent betingning
- operant/ instrumentell betingning
109
beskriv icke-associativ inlärning
- när upprepad exponering till ett och samma stimulus förändrar hur vi reagerar på det
- TILLVÄNJNING- minskar respons. exempel: flytta från landet till stan, sluta reagera på ljud. anpassar oss för saker som inte är farliga
- SENSIBILISERING- ökar respons. exempel: jordbävning, dagar efter är man överkänslig för vibrationer osv
110
klassisk betingning
- inlärningsprocess där ett stimulus förutspår ett annat stimulus
- ett stimulus leder till en respons som från början var associerat med ett annat stimulus
111
ge exempel på klassisk betingning
- ljudet av tandläkarens borr: svettiga händer
- synen av någon man tycker om: ler
- lukten av en specifik typ av alkohol: illamående
- ljudet av ens bil: hunden kommer springandes
112
vilka 3 förutsättningar finns för klassisk betingning
1. 2 stimuli
2. tidsintervall, 2 stimuli måste presenteras med kort tidsintervall och uppmärksammas av organismen
3. association (förutsägbarhet): kopplingen mellan stimuli måste vara uppenbar
113
vad är OBS
- obetingat stimulus
biologiskt skapade att reagera på, reflexer tex
114
vad är OBR
- obetingad respons
reflexmässiga reaktionen som är en naturlig följd på obetingade stimuluset
115
vad menas med S
- neutralt stimulus
har ingen specifik betydelse. blir till ett betingat stimulus
116
vad är BS
- betingat stimulus
från början neutralt men efter upprepade associationer mellan neutralt stimulus och obetingad respons. associerar det neutrala med något annat
117
vad är BR
- betingad respons
inlärda reaktionen som blivit kopplat till det betingade stimuluset
118
vad är associativ inlärning
- responer som lärs in när de upprepat associeras med vissa stimuli
- när ett objekt/ stimulus blir associerat med ett annat objekt/ stimulus
exempel:
klassisk/ respondent betingning
operant/ instrumentell betingning
119
beskriv operant betingning
- konsekvenserna av ett beteende påverkar sannolikheten att beteendet sker igen (uppmuntras eller bestraffas)
- inlärning via erfarenhet eller konsekvenser
- association mellan beteende och konsekvenser
120
ge exempel på operant betingning
- barn med utbrott
bestraffas det: minskar
uppmärksammas det: ökar
121
vad är formning
stegvis förändring av ett beteende genom operant betingning
122
vilka typer av förstärkning finns
positiv och negativ
P- TILLFÖRSEL (lägger till) sav en viss konsekvens, ÖKAR sannolikheten för ett givet beteende
ex: klistermärken i skolan, tidigare rast för man gjort något bra
N- BORTTAGANDE (tar bort något) (minskning) av en viss konsekvens ÖKAR sannolikheten för ett visst beteende, slipper vissa sysslor om man är bra i skolan
123
vilka typer av bestraffning finns?
positiv och negativ bestraffning
P- TILLFÖRSEL (ökning) av en viss konsekvens MINSKAR sannolikheten för ett givet beteende
ex: barn som beter sig illa måste hjälpa till i trädgården
N- BORTTAGANDE (eller minskning) av en viss konsekvens MINSKAR sannolikheten för ett visst beteende.
ex: skolkning, CSN försvinner
124
beskriv förstärkning
- ÖKAR sannolikheten att ett beteende upprepas
- förstärker/ producerar ett beteende
125
beskriv bestraffning
- MINSKAR sannolikheten att ett beteende upprepas
- försvagar eller minskar beteendet
- eliminerar eller hindrar ett beteende
126
beskriv klassiska betingning
- inlärning via association mellan stimuli/händelse
- automatisk reaktion på ett stimulus/händelse
127
beskriv operant betingning
- inlärning via konsekvenser av ett beteende
- viljestyrka beteenden
- aktivt deltagande
128
vad har operant och klassisk betingning gemensamt?
- inlärning
- inlärda flykt och undvikande beteenden
- utsläckning och spontan återhämtning
- generalisering och diskriminering
129
beskriv inlärning
processen som leder till inlärda beteenden genom klassiskt och respondent betingning
130
beskriv utsläckning
- betingningen upphör, associationen avtar eller försvinner
- BR kan släckas ut genom att BS presenteras utan OBS
131
beskriv spontan återhämtning
beteendet kommer tillbaka efter att utsläckning skett
- BS leder till BR efter att utsläckning skett
132
beskriv stimulus generalisering + exempel
organismen börjar reagera till stimuli liknande BS
ex: nära på att drunkna, rädd för pool men även sjöar associeras till pool
133
beskriv stimulus diskriminering
organismen kan lära sig att särskilja liknande stimuli
exempel: trafikljus, måste lära sig vad det betyder
- man skiljer på liknande stimulus
134
beskriv kognitiva perspektivet kortfattat
hur kognitioner (tankar, förväntningar, attityder osv) påverkar beteenden och känslor
- hur vi lär oss och minns saker
135
beskriv informationsbearbetning
- hur vi skapar inre representationer
- hur vi processer och beräknar information
- mer eller mindre medvetna processer
136
beskriv scheman
kognitiv struktur som uppkommer genom informationsbearbetning
137
inlärd hjälplöshet och depression
- inre vs yttre: inre, mitt fel, yttre, vi har utvecklats olika
- stadigvarande vs tillfälliga: Det är så här det är (D) eller det är bara tillfälligt.
- övergripande vs specifika: jag är dålig i alla relationer (D) eller Jag är ingen bra partner men är en bra vän
138
vad är känslor?
- kroppsliga reaktioner till inre och yttre stimuli
- i kroppen, fysiologiskt
139
vilka tre kanaler har känslor
- fysiologiska/ kroppsliga
- kognitiva
- beteenden
140
hur yttrar sig känslor i rädlsa
Fysiologisk: flykt-kamp-frys
Kognition: “Jag är i fara”
Beteende: flykt
141
vilka livssituationer utlöser kristillstånd
- normala/ förväntade, livskriser
- plötsliga och oväntade, traumatiska kriser
142
vilka är Eriksons utvecklingskriser (9)
1. sensoriskt/ oral: Tillit vs misstro
2. muskulärt/analt: autonomi vs tvivel och skam
3. motoriskt: initiativ vs skuld
4. latens: arbetsflit vs mindervärde
5. Adolescensen: identitet vs förvirring
6. tidig vuxen ålder: närhet vs isolering
7. medelåldern: generativitet vs stillastående
8. övre medelåldern: sänkt kapacitet vs närståendes död
9. ålderdomen: vishet vs förtvivlan
143
vad händer i puberteten
- hormoner släpps loss
- könsmognad
- sexualitet ny dimension i livet
144
hur utvecklas ungdomar kognitivt
- fundera om vad som är möjligt
- tänka på alternativ och företeelser som inte är närvarande
- ställa upp hypoteser och gå igenom de systematiskt
- reflektera över eget tänkande, vad andra tänker på
145
varför ökar riskbenägenheten hos ungdomar
- olika sätt att separera sig från barn och ta steget mot vuxendomen
- rädsla att hamna utanför
146
vad händer om man har en negativ lösning på identitets konflikten (erikson identitet vs identitetsförvirring)
- osammanhängande och ofullständig identitet
- besluts eller prestationsångest
- svårighet i nära relationer
147
vilka är james marcias fyra identitetspositioner
- uppnådd identitet: utforskat och tagit ställning, stabil, den friska polen, värderingar och mål
- moratorium: präglas av utforskande men inte bestämt sig, osäker på vem man är
- för tidig identitet: Man har tagit ställning till vem man är innan man utforskat
Bestämda (Rigida) i sina åsikter, men svag identitet.
- diffus identitet/ identitetsförvirring: inte tagit ställning eller utforskat, oengagerade, saknar giltiga värderingar
148
vilka livskriser har barn och ungdomsåren
- spädbarnsperioden: främlings och seperationsrädd
- småbarnperioden: autonomi och narcissism
- förskoleperioden: leka med andra barn
- tidig skolålder: gäng kamartkontakt, släpper direkta föräldrarberoende
- tonårsperioden: sexuell erfarenhet, krav från omgivningen
149
vilka delar finns mellan vuxen och äldre
1. vuxenblivande 20-30 år
2. de tidiga vuxenåren 30-60 år
3. de senare vuxenåren 65+
150
vad innebär krisen vid slutet av ungdomen och när inträffar den
- flytta hemifrån
- självständigare livsformer
- 20 år
151
vad innebär krisen vid yngre medelåldern och när inträffar den
- yrkesmässig etablering, parrelation
- frihetsmöjligheterna är inskränkta pga partner, barn och ekonomi
- få eller inte få barn
- 30 år
152
vad innebär krisen vid medelåldern och när inträffar den
- sandwich generationen: ta hand om barn och föräldrar
- alkoholmissbruk
- tidens press att ej nå målen yrkesmässigt, framgång/ besvikelse
- 40 år
153
vad innebär krisen vid övre medelåldern och när inträffar den
- kroppens åldrande med krämpor
- sjukdom och död bland vänner och bekanta
- barnen flyttar
- arbetsmarknadsproblem
- 50 år
154
vad innebär krisen vid ålderdomen och när inträffar den
- integritet- accepterar begränsning och förlust, ger mening och sammanhang, man besitter livserfarenhet och visdom
- förtvivlan- desperation och förtvivlan, ångest inför livsval, ånger, dödsfruktan
- hälsoproblem
- 60 år
155
anledningar till att dricka alkohol och brukar narkotika
ta de lugnt, varva ner.
Komma i rätt stämning
Vara social
Ha kul
156
vilka 3 system i hjärnan bidrar till att droger konkurrerar med livsnödvändiga ting
belöningssystemet- go for it GRÖN (motiverande, positivt förstärkande)
beslutsfattandesystemet- think about it GUL (förutse framtida konsekvenser, impulskontroll
aversionssystemet- stay away from it RÖD (obehagskänslor, negativt förstärkande)
157
beskriv go for its positiva förstärkning i 2 faser
fas 1:
drogsökandebeteende, längtan
fas 2:
drogeffekt
158
drogeffekten försvinner med toleransutvecklingen men vad gör det inte?
drogsökandebeteendet/längtan efter droger växer
159
beskriv stay away from it
- den positiva upplevelsen av drogeuforin minskar eller uteblir
- drogeffekten är över uppstår ett emotionellt negativt tillstånd
- bara nytt intag av droger man eliminera detta (negativ förstärkning)
-
160
beskriv STOP let's think about it
- Att förutse framtida konsekvenser jämfört med impulsen
- räkna ut att det kommer att straffa sig i det
- långa loppet och kan trycka undan impulsen
För att göra det använder FRONTALLOBEN
161
hur är frontalloberna relevanta vid missbruk
- representera olika möjliga framtidsscenarier
- överväga det omedelbara mot det framtida
- hämma olämpliga impulsiva beteende
162
vad är reward craving
- drogromantisering
- positiv förstärkning
163
vad är relief craving
- drogsug efter effekt som tar bort obehag
- negativ förstärkning
164
hur förklaras missbruk med biologiska förklarningar
hjärnkemi, biologiskt arv
165
hur förklaras missbruk med psykologiska förklarningar
missbrukarpersonlighet, anknytning, försvar
166
hur förklaras missbruk med sociala förklaringar
risk och skyddsfaktorer, socialt arv
167
vad är skillnaden mellan mental och fysisk tolerans
mental: sämre reaktionsförmåga, närmre till känslor, mentalt påverkad utan att veta om det
fysisk: gummiband, semester, vingla osv
168
vad är fas 1 i beroendeutvecklingen
- dricker sig ej berusad
- måttlighetskonsument
- använder sig ej av narkotika
169
vad är fas 2 i beroendeutvecklingen
- berusnings dricker eller drogar
- kan använda narkotika
- socialt beroende
- tillståndsberoende inlärning (man lär sig i visst promille fönster man bara har tillgång till i det fönstret)
170
vad är fas 3 i beroendeutvecklingen
- Psykologiskt beroende
- psykologiska försvar
- "proffs"
171
vad är fas 4 i beroendeutvecklingen
- fysiskt beroende
- abstinens
- dricker drogar för att slippa
172
när har man mild substance use disorder
när 2-3 kriterier av 11 är uppfyllda
173
när har man moderate substance use disorder
4-5 kriterier av 11
174
när har man severe substance use disorder
6+ kriterier av 11
175
vad är fenomenologi (ordet)
läran om fenomen
176
hur är vårt medvetande strukturerat (fenomenologi)
- Erfarenhetens kvalitativa natur (en blid av något, en direkt närvaro, en text om något)
- Vår erfarenhet är förkroppsligad (embodiment) (rum)
- Erfarenheten ges som en sammanhängande temporalitet (tid)
177
vad är intentionalitet
- medvetandets riktadhet
- Intentionaliteten kan inte ifrågasättas, dvs., har jag en upplevelse av något så har jag en upplevelse av något.
- Att upplevelsen handlar om något
178
hur visar sig världen för oss (fenomenologi)
- Real/irealobjekt
- Världen är meningsmättad…
- Intresse för erfarenhet/upplevelse
- ”Intentionalitet”
179
Vad är fenomenologi intresserad av?
- Medvetandets struktur
- Levd kropp
- Levd tid
- Mening, att se till och analysera och förstå mening.
180
var hittar vi beroendet (fenomenologi)
I personens upplevelse av att vara drogberoende
181
beskriv den levda kroppen
vi både har och är en kropp, sammanflätad upplevelse av vår kropp, psyke och livsvärld
182
beskriv drogsug
ett begär väcks att röra oss från vår smärtsamma kropp (fenomenologi)
183
vad är det strukturella i psykoanalysen
detet, jaget överjaget
184
vad är somatisering
ångest som sätter sig i kroppen
185
inte traumat i sig som behöver jobbas i genom utan...
vad traumat sätter igång i ens associativa nätverk, det skapas en barriär mellan medvetna och omedvetna, man väljer ut vissa delar och kapar ut andra, det som kapas finns dock kvar i ens omedvetna
186
beskriv det omedvetna
icke jag, det
opersonligt, främmande, chockerande, får oss ur balans
187
vill psykodynamisk ta bort symtomen?
nej! det ses om en styrka, ex ångest och musiker hand i hand
188
beskriv symptomen i psykoanalysen
så det omedvetna tar sig i uttryck
189
beskriv freudian slips
felsägning som man kan analysera
190
beskriv projektioner
lägger över det vi inte vill se i oss själva på andra
191
vad är skillnaden på utsägelse och utsaga
utsägelse- vad det egentligen är
utsaga- något man säger
ex: jag vill ha ett bamseplåster, utsaga är bara det men uts'gelse är att man vill att någon tar hand om en
192
rita upp hälsokorset
193
definiera kris
naturlig konsekvens av att leva
reaktion på en händelse som utgör ett hot mot vår upplevelse av säkerhet, kontroll och/eller mening
194
beskriv exponering i kris
krisutlösare/ traumahändelse
195
beskriv reaktion i kris
traumatisering
196
beskriv vilka händelser som potentiellt kan vara traumatiserade och vad som avgör om de e det eller ej
det har med ens reaktionsmönster att göra
händelser:
- närståendes död
- problem i samband med graviditet och barnafödande
- otrohet och seperation
197
vilka faser finns i det psykiska traumat
chockfas
reaktionsfas
bearbetningsfas
nyorienteringsfas
198
beskriv chockfasen
svårt att minnas
håller verkligheten ifrån sig
psykologiska försvar
199
beskriv reaktionsfasen
börjar öppna upp för vad som hänt
försöker minnas
skuldkänslor för att hitta mening
200
vad är den akuta krisen
chock + reaktionsfas
201
vilka försvar finns i den akuta krisen och vad är dess uppgift
uppgift: minska upplevelsen av och medvetandet om hot och fara för jaget
regression- gå tillbaka till tidigafre utvecklingsstadium
förnekelse- förvränga verkligheten
rationalisering
isolering
undertryckande
bortträngning av hela skeenden dissociativa drag
202
vad är skillnaden mellan försvar och coping
försvar- skydda, omedvetna
coping- deala med, mer medvetna sätt att hantera svårigheter
203
hur skyddar sig jaget med försvar
detet- våra drifter, djuret/barnet i oss
jaget- det upplevda jaget, vuxna i oss
överjaget, ideal samvete, föräldern i oss
204
vad är primitivt tillbakadragande och exempel på hur
- drar sig undan sociala eller interpersonella situationer
- använda droger får att nå andra medvetandetillstånd
- flykt från verkligheten
205
vad är förnekelse
- nej det är inte sant
- vägrar acceptera ett faktum eller aspekt av verkligheten
- mani- orealistiska föreställningar om behov av sömn eller ekonomiska tillgångar
206
vad är bortträngning
- motiverad glömska, avsiktligt förbiseende
- minneslucka från trauma
- ett sätt att prioritera för att inte bli överbelastad
207
beskriv isolering
isolera känslan från tanken eller händelsen
skärma av den känslomässiga innebörden
208
förskjutning
byter objekt till ett mindre hotfullt
någon annan får ta det
rasmism, hugga ved när man är arg
209
identifikation
if you can't beat them, join them
inspireras av förebilder
210
utåtagerande
när man agerar ut går man från en passiv till aktiv position
211
sublimering
det goda försvaret, kreativ, sund socialt accepterad
212
vilka symtom har man i den akuta krisen
chock + reaktionsfas
sorg, övergivenhetskänslor mm
213
beskriv bearbetningsfasen
fokus mot framtiden
inlärning av nya sociala roller
försoning mot det förflutna
214
beskriv nyorienteringsfasen
självkänslan återupprättas
ska ej glömma bort det som hänt, det får nya betydelser
215
vilka delar av den traumatiska krisen har försvar vs coping
chock- försvar
reaktion- försvar
bearbetning- coping
nyorientering- coping
216
rita upp stress/sårbarhetsmodellen
217
vad är sårbarhet
faktorer som predisponerar en person att utveckla ett visst psykiatriskt syndrom
- psykologiska faktorer som styr individens kognitiva tolkningsmönster som kan avgöra om en händelse skall betecknas som hotande, ointressant eller positiv
218
vad är stress
händelse som ställer ökande krav på individens anpassning och förändringsförmåga
219
vad påverkar sårbarheten
livskris
överdeterminering- droppen som får bägaren att rinna över
trötthet och sjuklighet
220
beskriv riskfaktorer
saker som utmanar din förmåga att ha ett lyckligt och hälsosamt liv
- låg självkänsla
- interfamiliellt våld
- grannskapsfattigdom
- statlig instabilitet
221
beskriv skyddfaktorer
tillstånd eller faktorer som hjälper människor att hantera stressande händelser, familj eller samhälle
- positiva attityder
- föräldrars engagemang, stöd
- positiva förebilder
- tillgång till resurser (hälsa, utbildning)
222
hälsa faktorer
biofysisk, genetisk träning, bra ätande
psykokognitiv- medfödda personlighetsdrag
socialt kapital- tillgång till resurser och vänner, normer
sociokulturell kontext- var och när man är född
223
sårbarhet och motståndskraft förstås som ett sätt att...
förmedla risk och skyddsfaktorer
224
vad är resiliens
motståndskraft
må bra eller återhämta sig bra efter att blivit utsatt för utmaningar som hotar funktion, förmåga att framgångsrikt anpassa sig till potentiella störningar
225
resiliens som egenskap
egenskaper som gör det möjligt för individer att anpassa sig till omständligheterna de möter
226
vilka faktorer skyddar mot häsloeffekter av stress
1. känsla av kontroll
2. självkänsla
3. socialt stöd
227
vilka faktorer sinn som minskar sannolikheten för droganvändning och missbruk
starka familjeband + äktenskap
akademisk kompetens
sociala färdigheter
228
vilka faktorer finns som ökar sannolikheten för droganvändning och missbruk
vänner/familj som är missbrukare
tidig inledning av droganvändning
historia av övergrepp från föräldrar
229
vilka exponeringar räknas som trauman
död eller livsfara
allvarlig skada
sexuellt våld (troligast att det leder till psykologiska problem)
230
vilka typer av exponeringar för trauman finns
själv utsatt
själv bevittnat
underrättas att en traumatisk händelse drabbat en nära familjemedlem eller vän
upprepad exponering via jobbet, sekundär traumatisering
231
har man varit med om ett trauma...
ökar risken att man är med om flera
232
vilka psykologiska problem är associerade med traumaupplevelser
PTSD, depression, ångest
233
beskriv PTSD diagnos (DSM-5)
ångeststörning som uppkommer efter en eller flera traumatiska upplevelser
måste varit med om trauma för att räknas
symtom minst en månad
234
vilka symtom har PTSD
påträngande minnen
undvikande av platser eller att prata om det
uppskruvad kamp-flykt-frys system
funktionsnedsättning
235
hur skiljer sig män/kvinnor ang trauma
män större risk att uppleva trauma
kvinnor större risk att utveckla PTSD
236
insatser med PTSD
kbt oftast
237
existensen kommer före essensen
inget givet sätt att vara, skapar dig själv, bygger egen mening med livet
238
frihet och ansvar
239
vad är en människa i existentialismen
det man i varje ögonblick väljer att göra av sig, fri, men därför ansvarig, skapar ångest, en typ av frisk ångest
240
latin- existo
bli till, vi är alltid i tillblivelse och ständig i utvecklande
241
vad är en människa enligt existentialismen
- intentionell (medvetandets siktbarhet), vi förstås i relation till någon annan/annat
- meningssökande, dömda till mening, meningslöshet är en meningsfull upplevelse av meningslöshet
- lever i tiden, erfarenheten struktureras i en temporal upplevelse
- här på gott och ont, saker händer, lite med vad individen ville eller inte vill
242
vad innebär det att leva autentiskt
förverkliga sin existens, leva sanningsenligt
243
mitsein
medvaro, människan är social och världen är intersubjektiv
