Biologisk Flashcards

(85 cards)

1
Q

Physicalism/non-physicalism

A

Physicalism: medvetandet är en materiell process som skapas från hjärnaktivitet

Non-physicalism: något annat än, kan existera bortom hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

reduktionism

A

bryter ner ett system i dess mindre bitar för
att kunna förstå det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Centrala nervsystemet (CNS)

A

Hjärna och ryggmärg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Perifera nervsystemet (PNS)

A

nervtrådar i kroppen

Anatoma nervsystemet
Somatiska nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Somatiska nervsystemet

A

Viljestyrt

Kranialnerver ansluter till hjärnan, spinalnerver till ryggmärgen

Sensoriska nerver (afferenta, in i hjärnan)
Motoriska. nerver (efferenta, ut i kroppen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Autonoma nervsystemet

A

Utanför vår kontroll: hjärtfrekvens, blodtryck osv

sympatiska (fight or flight)
parasympatiska (lugnare)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

grå substans består av…

A

nervcellkroppar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vit substans består av…

A

myeliniserade axon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

hjärnan har två halvor som kommunicerar via…

A

hjärnBALKEN (corpus callosum)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

blod-hjärnbarriären

A

en fysiologisk barriär som finns mellan det blod som cirkulerar i hjärnans kärl och nervvävnad

Näringsämnen och syre tar sig förbi barriären

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

hjärnhinnor

A

dura mater (hårda hinnan)
arachnoidean (spindelvävshinnan)
pia mater (mjuka hinnan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

cerebrospinalväska (CSF)

A

finns i ventriklarna, hålrum
ersätts varje dag

stötdämpande
Kylning av hjärnan
Näringstransport
Avlägsnar slagg-
produkter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

hjärnbarken (cerebral cortex)

A

hjärnans yttre veckade lager (bark)

gyri - vindlingar (uppbuktande)
sulci - fåror (tunnast)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

6 kortikala lager, uppdelning i vadå?

A

sensoriska och motoriska områden i hjärnbarken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

4 lober

A

frontalloben (panna)
temporalloben (tinning)
parietalloben (hjässa)
occipitalloben (nacke)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

frontalloben

A

tänka, resonera, problemlösning, koncentration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

temporalloben

A

minne, inlärning, språkförståelse, processa auditativ information, processa emotionell information

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

parietalloben

A

spatial förmåga, förstå kroppens position, förstå tidsförhållanden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

occipitalloben

A

integrera och bearbeta visuell information (färg form distans)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

cerebellum

A

balans, kordination av muskelrörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

hjärnstammen

A

reglera vakenhet, andning, kroppstemperatur
mitthjärna
bryggan
förlängda märgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

motorbark

A

initierar medvetna rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

känselns väg från kropp till hjärna

A

sensoriska neuron aktiveras av beröring exempelvis, färdas uppåt till hjärnan, känselbanan byter sida antingen i ryggmärg eller förlängda märgen, sorteras i thalamus och tolkas i hjärnbarken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

synbarken ligger i…

A

nackloben (occipitalloben)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
hörselbarken ligger i...
tinningloben (temporalloben)
26
brocas område
skador på detta område (pannloben) - förstå språk men ej få fram ord/prata
27
wernickes område
skador på detta område (tinningloben) - lätt för att prata med svårt att förstå orden
28
basala ganglierna
sitter runt thalamus viktiga för verkställandet av frivilliga rörelser
29
parkinsons sjukdom
nervcellerna i basala ganglierna bryts ner vilket gör det svårt att starta och kontrollera rörelser
30
dopaminbanor: mesolimbiska systemet och mesostriatala systemet
mesolimbiska- belöningssystem mesostriatala - motorkontroll
31
det limbiska systemet
amygdala, hippocampus, hypothalamus mm viktiga för reglering av autonom aktivering
32
Amygdala
emotionella responser, rädsloinlärning, "vaksamhetscentral) Skador på amygdala - tappar förmåga att känna rädsla, begreppet rädsla, förstå hur en rädd person ser ut
33
hippocampus
viktig för minnen, koda in minnen konsolidera minnen från kortidsminne till långtidsminne
34
patientfall - hippocampus opererades bort
= oförmåga att lagra in nya minnen arbetsminnet dock intakt och även minnen från händelser innan operationen
35
patientfall (amygdala förstörs med kalcium ...)
= upplever inte rädsla, tittar inte folk i ögonen, svårt att förstå hur rädslouttryck ser ut
36
mellanhjärna
thalamus och hypothalamus
37
cerebellum och basala ganglierna ...
finjusterar rörelse muskelkontroll, balans, smidiga rörelser i cerebellum sitter majoriteten av hjärnans neuroner
38
neuron
nervceller kommunicerar med varandra genom elektricitet ich kemi har dendriter och axon finns sensoriska, motoriska och interneuron (tar emot från andra neuron och skickar ut till andra neuron)
39
dendriter
tar emot signaler från andra celler
40
axon
nervtråd - via axon skickas nervsignaler myelin isolerar axonet så att signalen går fram snabbare och lättare
41
Ett neuron kan delas in i 4 zoner:
1. Inputzonen får info från andra celler via dendriter 2. Integrationszonen i cellkroppen (soma), input kombineras och transformeras 3. Konduktionszonen ett axon utgår från cellkroppen och transporterar elektriska impulser 4. Outputzonen vid ändan av axonet finns axonterminaler som kommunicerar aktivitet till andra celler
42
gliaceller
stödceller skyddar, isolerar och underlättar cellkommunikation kan inte skapa aktionspotentialer
43
exempel på gliaceller
ependymal - skapar spinalvätska (cerebro spinal fluid) astrcyter - förser neuron med näring mikroglia - immunceller, reparerar och städar undan oligodendrocyter och schwannceller - fettceller som isolerar och skyddar nervcellerna
44
cellkroppens delar
membran - skalet, separerar cellens insida från omgivningen cellkärna - innehåller genetiska intruktioner (kromosomer) mitokondrier - producerar energi Ribosomer- översätter genetiska instruktioner till proteiner *endoplasmatiska nätverket - tunna tuber som transporterar och modifierar proteiner *Golgiapparaten- packar och sorterar proteiner
45
celler är uppbyggda av
proteiner (byggs upp av aminosyror)
46
DNA
finns i cellkärnan med utgångspunkt från NA bildas protein transkriberas i cellkärnan och translateras i ER (endoplasmatiska nätverket)
47
membranpotential
när nervcellen är i viloläge - fler natriumjoner på utsidan och fler kaliumjoner på insidan av cellmembranet skillnaden upprätthålls av natrium-kaliumpumpar insidan av nervcellen = negativ laddning (i förhållande till utsidan) utsidan = positiv skillnaden (potentiaen) =
48
aktionspotentialen
Aktionspotentialen är en kort urladdning av den elektriska spänningsskillnad som råder mellan axonets ut/insida. När nervcellen stimuleras och en impuls initieras, blir situationen tillfälligt omvänd. Insidan av cellen blir positiv och utsidan negativ. Denna plötsliga omkastning av vilopotential som åtföljer impulsen är aktionspotentialen.
49
aktionspotential: IPSP/EPSP
exhibitory postsynaptic potential gör membranet mer depolariserat mindre spänningsskillnad lättare att uppnå tröskelvärdet för aktionspotential inhibitory postsynaptic potential: gör membranet mindre depolariserat större spänningsskillnad svårare att uppnå tröskelvärdet
50
neurotransmittorer
molekyler som förmedlar nervsignal på kemisk väg lagras i vesiklar frisläpps till den synaptiska klyftan som svar på aktionspotential binder till receptorer i mottagarcellen
51
receptorer
molekyler som binder signalsubstanser (neurotransmittorer) till sig överför signalen till mottagarcellens inre
52
Ecxitatorisk synaps/inhibatorisk synaps
Ecxitatorisk synaps = stimulerar en nervimpuls genom att depolarisera den postsynaptiska cellen ofta på dendritutskotten Inhibatorisk synaps = ger hyperpolarisering av den postsynaptiska cellen, minskar sannolikheten att en aktionspotential genereras ofta på cellkroppen
53
exocytos
är celler utsöndrar biomolekyler genom att innesluta dem i vesiklar som sedan avknoppas från cellmembranet. Motsatsen kallas endocytos.
54
jonotropa/metabotropa receptorer
jonotropa - ger snabb effekt ex glutamat, GABA metabotropa - långsammare ex dopamin, serotonin, noradrenalinreceptorer osv
55
3 typer av inaktivering (städa bort neurotransmittorerna)
diffusion - signalämnet flyter bort från den synaptiska klyftan och tas upp av gliaceller degradering - enzymer bryter ner neurotransmittorn direkt i den synaptiska klyftan återupptag - Transportörprotein (”transportörer”) på det presynaptiska membranet ”pumpar” tillbaka substansen somkan återanvändas
56
4 klasser av signalsubstanser
små transmittormolekyler neuropeptider lipider transmittorgaser
57
små transmittormolekyler som är AKTIVERANDE
acetylcholin dopamin noradrenalin serotonin glutamat
58
små transmittormolekyler som är INHIBERANDE
GABA Glycine
59
acetylcholin
Aktiverande uppmärksamhet, vakenhet, minne
60
dopamin
aktiverande motorik, belöningar, kognition Vid parkinsons sjukdom - orsakas av förlust av dopaminerga-neuron i striatum (basala ganglierna) schizofreni: hyperfunktion (för mkt dopamin) ADHD
61
noradrenalin
aktiverande Signalsubstans, men även blodburet hormon vakenhet och uppmärksamhet Noradrenerg aktivitet anses vara sänkt hos personer med depression
62
serotonin
Vakenhet/sömn Inlärning/minne Aptit/matsmältning Emotioner
63
Neuropeptider
korta aminosyrakedjor Framställs inte via födoämnen - utan genom DNA-styrd translation av mRNA i cellen
64
lipider
fetter ????
65
transmittorgaser
Giftiga gaser finns naturligt i kroppen (i små konc) och kan fungera som signalmolekyler Kväveoxid (NO) Kolmonoxid (CO) Vätesulfid (H2S) Kärlutvidgande (ex erektion), muskel- avslappnande Effekter på blodgenomströmning och metabolism Syntes ”on demand”. Ingen lagring. Inga receptorer – diffunderar över cellmembranet
66
fysiologiska reaktioner på rädsla (autonoma NS)
Hjärtklappning *Svettning *Spända muskler *Blodtrycket ökar *Pupillerna vidgas *Syreupptagningen ökar *Stresshormon utsöndras - hormonnivåer kan mätas från saliv/ blod
67
fasisk/tonisk respons
fasisk - Kortvariga förändringar av den fysiologiska aktiviteten tonisk - mer långvariga förändringar av den fysiologiska aktiviteten. ex: frisättning av stresshormon
68
Neuropsykologiska test
mäta olika förmågor för att: - avgöra hur en förmåga är påverkad av en hjärnskada - Testa arbetskapacitet, t.ex. inför sjukskrivningar ex Corsi block-tapping test (spatiellt korttidsminne) * Mirror-drawing task (motorik) * Recency memory task (ordningsminne) * Wisconsin card sorting test (exekutiva funktioner) * Verbal fluency (verbal produktion) * Läsförståelse * Delayed verbal/visual memory (arbetsminne)
69
djurförsök, Karl Lashley
70
lesionstudier
tar bort eller förstör delar av hjärnan för att på så sätt studera vilka beteenden den delen var inblandad i Nackdel - den förutsätter att hjärnan är modulär
71
TMS = transcranial magnetic stimulation
simulerade hjärnskador metod för att förändra hjärnaktivitet med hjälp av stark elektromagnet Repetitiv TMS (rTMS) prövas idag som behandling vid depression fördelar: icke invasiv, effekt omedelbar i tid, snabbt övergående effekt nackdelar: Effekter kortvariga, passar inte för uppgifter som kräver längre processering – neuronerna återhämtar sig snabbt Begränsat område av kortex som kan stimuleras – styrkan av det magnetiska fältet avtar snabbt med avståndet, så kan endast nå ett fåtal cm av kortex
72
elektrisk stimulering av hjärnan
under kirurgi - stimulera ett område med målet att minska eller öka en neural aktivitet, rehabilitera förmågor efter stroke Deep brain stimulation - Elektroder inplanteras för att ge kontinuerlig stimulering (används t.ex. för patienter med epilepsi) ECT (elbehandling) - Hjärnan får svaga pulser av elektrisk ström under några sekunder. Sker under narkos på sjukhus. Används som behandling mot svår depression där annan behandling inte har hjälpt.
73
Single-cell recordings
fördelar: bra spatial och temporal upplösning nackdelar: invasiv, Samplar bara en liten avgränsad del av ett funktionellt neural system
74
EEG (electroencephalogram)
mätning av elektrisk aktivitet från hjärnan under sömn/vakenhet
75
ERP (event related potential)
händelserelaterad aktivitet Exempel: spindelfobiker reagerar kraftigare på fobirelevant stimulering än kontrollgrupp
76
EEG och ERP fördelar/nackdelar
fördelar: icke-invasiva metoder mycket bra temporal upplösning! (timeing på millisekunder som kan särskilja sekvenser av kognitiva processer) billigt, försöksdeltagaren behöver inte vara still nackdelar: tidskrävande - långa experiment relativt dålig spatial upplösning - vart kommer signalen ifrån?
77
MEG (magnetoencephalography)
mäter magnetiska fält runt skallen
78
MEG vs. EEG
I MEG måste deltagaren vara helt stilla, i EEG kan den röra sig lite * Magnetiska fält störs mindre än elektrisk potential av skalpen. Bättre spatial upplösning i MEG, så lättare att bestämma var signalen kommer ifrån (men svårt med båda metoderna) * MEG är mycket dyrare än EEG
79
datortomografi (CT, CAT scan)
smal röntgenstråle som kan passera samma objekt från många håll - använder detta för att skapa en 3D-bild av hjärnan
80
MRI/MRT
magnetkamera använder ett starkt magnetfält detaljerade bilder av hjärnans/kroppens inre
81
fMRI
Utnyttjar att syresatt och icke-syresatt blod har olika magnetiska egenskaper * Under fMRI tar man många bilder för att följa hur hjärnan arbetar (ca 2-3s per bild) → lägre kvalitet på bilderna jämfört med strukturell MR * fMRI ger alltså ett indirekt mått på neural aktivitet
82
PET
mäta blodflöde, syreförbrukning och metabolism av glukos injicerar ett radioaktivt ämne som sedan transporteras runt i kroppen med blodet ganska låg temporal upplösning (ca 1 min) bra spatial upplösning invasivt
83
near infrared spectroscopy (NIRS)
består av ett antal sändare och receptorer som arrangeras runt huvudet ger ett mått på hjärnaktivitet dålig spatial upplösning, når inte så långt in i huvudet inte invasivt behöver inte ligga stilla
84
funktionell vs strukturell hjärnavbildning?
85
subtraktionsdesign?