Delkurs 3 - länder Flashcards
UK konstitution
Ingen kodifierad grundlag, suveränt parlament, historiska dokument och praxis “reglerar” vad parlamentet får göra, dock finns inga formella begränsningar på deras maktbefogenheter. Kan få igenom alla lagar med parlamentsbeslut.
UK typ av stat
Enhetsstat, men “delnationernas” har egna församlingar men de kan tas tillbaka av parlamentet.
UK politiskt system
Parlamentarism- införde fasta mandatperioder på fem år för underhuset. positiv parlamentarism
UK house of commons
Underhusets ledamöter väljs i enmansvalkretsar med enkel majoritet. Det innebär att det parti vars kandidat får flest röster i en valkrets vinner mandatet, medan övriga partier inte blir representerade alls. Liberaldemokraterna argumenterar för att införa ett mer proportionellt valsystem för att de ska ha en chans att komma in parlamentet. 650 ledamöter iomed att det finns 650 valkretsar.
UK house of lords
Överhuset består av ledamöter som ärvt sin titel, högre kyrkliga företrädare (biskopar), domare samt ledamöter som tillsätts på livstid av drottningen på regeringens förslag(life peers). Överhusets politiska makt är begränsad, men det har rätt att skjuta upp underhusets beslut för en viss tid.
UK relation mellan commons och lords
Underhuset som fattar besluten och överhuset har vissa möjligheter att förhala beslut och be underhuset kolla på beslutet igen. De kan inte utöva veto. Man kan fråga varför de ska finnas länge. Bra med en instans som kan förhala beslut, ge allmänheten en chans att reagera. I och med att de inte är valda behöver de inte tänka på en partilinje och de behöver inte anpassa sig till det och då får man en annan typ av diskussion. Trots detta är det många som tycker att sammansättningen måste förändras.
UK valsystem
Majoritetsval med relativ majoritet = tvåpartisystem. Majoritetsval i enmansvalkretsar, varje valkrets har en representant i Commons. I Lords går vissa mandat i arv, vissa mandat besitter Engelska kyrkans biskopar, vissa är domare och resten är “life peers”. Life peers tillsätts på livstid av monarken på regeringens förslag.
Regeringen ses som en exekutiv del av parlamentet. För att regeringen ska kunna utlysa nyval måste den ha stöd av minst två tredjedelar av underhusets medlemmar. Nyval kan också hållas om regeringen faller i en misstroendeomröstning.
Frankrike historia
Revolution 1789, sedan dess 5 republiker med ett fåtal andra konstitutioner däremellan. Just nu 5:e republiken, instiftad av Charles De Gaulle 1958.
Frankrike har sedan århundraden varit ett starkt centraliserat land med makten koncentrerad till Paris. De lokala organen har varit svaga och nästan betraktats som en del av statsförvaltningen. Regionerna skapades under 1980-talet för att centralregeringen mer effektivt skulle kunna samordna den sociala och ekonomiska utvecklingen i landet.
Evolutionistisk utveckling och franska revolutionen blev landet uppdelat i olika områden efter tidigare stora gränskonflikter. Efter revolutionen gjordes en storsatsning på det franska språket och utbildningsväsendet. Man hade tanke på ena landet genom utbildningssystemet.
Frankrike nationaldag
14e Juli, Stormandet av Bastillen.
Frankrike konstitution
Kodifierad, nuvarande gällande från 1958. Högre lag grundlag
Frankrike typ av stat
enhetsstat
Frankrike politiskt system
Semi-presidentialism. Positiv parlamentarism
Frankrike Assemblée Nationale
Nationalförsamlingen(underhus). 577 enmansvalkretsar, second ballet. I nationalförsamlingen sitter 577 ledamöter, varav 22 representerar Frankrikes utomeuropeiska områden och 11 tillsätts av franska medborgare bosatta utomlands. Ledamöterna utses genom majoritetsval i enmansvalkretsar. Om ingen kandidat får över 50 procent av rösterna i sin valkrets har de som fått minst 12,5 procent rätt att ställa upp i en avgörande andra valomgång, där den som får flest röster segrar. 5 årig mandatperiod. Den kammaren med mer makt men kammarna brukar komma överens.
Frankrike Sénat
Senaten, representanter för regionerna(överhus). Senatens ledamöter väljs indirekt av cirka 150 000 företrädare för regional-församlingar, kommunfullmäktige och andra politiska instanser. Mandattiden är sex år och val hålls till hälften av platserna vart tredje år. 348 senatorer. 19 senatorer representerar de utomeuropeiska områdena och 12 företräder franska medborgare utomlands. Människor från glesbefolkade regioner blir överrepresenterade i senaten. I princip ingen formell makt för Nationalförsamlingen kan fatta beslut utan Senaten, dock görs detta sällan.
Frankrike relation mellan senat och Assemblée Nationale
När den ena kammaren har behandlat beslutet så skickas det till det andra. Om det är överens skickas det till presidenten. Annars kan de införa kommittéer (utredare-ytterligare undersöka). I slutändan kan man köra över senaten men man brukar inte göra det. Olika skäl till det å ett skäl är att systemet bygger på konsensus. En annan sak är att senaten vet att den kan köras över, så om de har intresse för att påverka måste de vara medgörliga. Körs kammaren över kan det få konsekvens för nästa val så det finns intressen för att komma överens. Presidenten måste skriva under lagar och han kan även välja att skicka tillbaka ett förslag men kommer det tillbaka till honom igen är han obligerad att skriva under.
Assymetriskt kammarsystem.
Frankrike statsskick
Republik
Frankrike valsystem
President: Endast en valkrets, second ballot-system. Om ingen kandidat vinner går de två kandidaterna med flest röster vidare till en andra omgång, 50%+1 röster krävs för att få anta presidentsskapet.
Premiärminister: Nominerad av presidenten, godkänd av Nationalförsamlingen.
Nationalförsamlingen: 577 enmansvalkretsar, second ballot-system, alla över 12.5% (de 2 som fick flest röster om mindre än 2 får över 12.5%) går till andra omgången där enbart enkel majoritet krävs.
Senaten: 348 platser, väljs av förtroendevalda på regional nivå.
Frankrike domstol
Cour de Cassasion- högsta domstolen. (inte en konstituitionsdomstol)
Högsta domstolen är en överklagansdomstol. Utöver det tar det upp frågor som har med grundlagsordningen att göra. Istället för att använda domstolar som är en del av domstolsväsendet har de en separat råd som har hand om lagprövning och se till att konstitutionen följs.
Conseil Constitutionnel, konstitutionsdomstol, gör law review enligt grundlagen.
USA historia
Självständigt från UK 4 Juli 1776 efter frihetskrig/självständighetskrig.
Konstitution trädde i kraft 1789 och är världens äldsta nu gällande grundlag (har dock kompletteras med viktiga tillägg). Bill of Rights 1791, första 10 tillägg till konstitutionen (stadgar fri-och rättigheter). Federal sammanslutning av 13 kolonier, sedan delstater, nu 50.
Koloniserades av olika handelskompanier och eftersom det upptäcktes under en upptäcktsresa ansåg man att man “fick” landet oavsett de som tidigare levde där. Självständighetskrig fram till 1781. Man ville behålla ekonomisk makt i kolonierna men man skulle ha lokala ekonomiska eliter (fungerade ej) så en ny lag författades- en federation- och den skrev med högre grad av integrering mellan staterna.
USA nationaldag
4 Juli, självständighetsdagen. Dock blev det inte på riktig självständigt förens 1781 efter självständighetskrigets slut.
USA Konstitution
Kodifierad grundlag från 1789, kan enbart läggas till artiklar, inget ratificerat kan ändras. USA:s grundlag bygger på principerna om maktfördelning. Den verkställande(presidenten), lagstiftande(kongressen) och dömande makten(högsta domstolen) ska balansera varandra, även om gränsdragningen ibland kan vara flytande. Den verkställande makten utövas av presidenten och dennes kabinett (regering), den lagstiftande makten ligger hos kongressen med dess båda kamrar – representanthuset och senaten – och den dömande makten innehas ytterst av Högsta domstolen.
Grundlagen kan rent tekniskt inte ändras, man kan bara lägga till texter/göra omtolkning av tidigare texter. Bakom tillägg i grundlagen krävs kongressbeslut och måste godkännas av ¾ av delstatsförsamlingarna (kvalificerad majoritet) och sedan godkännas av ⅔ av kongressen
Den federala grundlagen gäller överallt men egna stater kan ha egna grundlagar och lagstiftning. Dock får inga av dessa strida mot federal lagstiftning, isf får en federal domstol ta ställning till fallet.
USA Typ av stat
Federation
USA politiskt system
Presidentialism
USA statsskick
republik
USA house of representatives
Lower House of Congress. Representanthuset representerar distrikten. Representanthuset representeras av ledamöter från kongressdistrikten. Varje delstat har ett antal distrikt (utifrån populationsstorlek) och väljs i enmansvalkretsar med relativ majoritet. Antalet representanter från olika delstater varier från 1-53, där Kalifornien är störst. Ledamöter i representanthuset väljs vartannat år vilket gör att representanthuset är en ständig cirkus. Lågt valdeltagande de år som valet inte infaller samtidigt som presidentvalet.
USA Senate
Upper House of Congress. Senaten representerar hela delstaten. Senaten väljs också i enmansvalkretsar med relativ majoritet, men valkretsen utgör i detta fall hela delstaten. Varje delstat har 2 senatorer och de sitter i 6 år och ⅓ av senatorerna väljs om vart annat år (roterande system. Senatorerna beror inte på folkmängd.)
USA relation between house of representatives and the Senate
Symmetriskt 2-kammarsystem. Initierar lagstiftning i representanthuset och skickas sen till senaten. När de går igenom skickas det till presidenten som måste signera.
Lagstiftande makten
USA presidentens befogenheter
Både statschef och regeringschef
Leda USA:s utrikespolitik och vara högste befälhavare för de militära styrkorna. Rätten att förklara krig och godkänna formella fördrag med främmande makter ligger dock formellt hos kongressen, men presidenten kan åtminstone för en kortare tid sända amerikanska trupper utomlands utan kongressens godkännande.
Presidenten och hans administration ligger bakom många av de nya lagar som antas i kongressen, men förslagen kan bara föras fram indirekt via enskilda kongressledamöter eller i form av uppmaningar till kongressen att agera i vissa frågor.
Presidenten har rätt att inlägga veto mot kongressens beslut. För att kongressen ska kunna häva ett veto krävs två tredjedelars majoritet.
USA valsystem
Representantshuset: 435 enmansvalkretsar, majoritetsval, 2-åriga mandatperioder.
Senaten: 50 enmansvalkretsar, majoritetsval, 100 säten, 6-åriga mandatperioder, ⅓ byts ut varannat år. valkretsarna är staterna.
Presidenten: 535 elektorer, fördelade till staterna enligt antal senatorer och ledamöter i representanthuset. Staterna utgör valkretsarna, samma principer som majoritetsval följs, dock väljs flera elektorer. Det partiet som vinner en stat vinner alla elektorer i den staten. Undantag för Nebraska och Maine, där 2 elektorer (jfr 2 senatorer per stat) väljs på detta sätt och resten väljs genom enmansvalkretsar enligt de kongressionella distrikten. 4-åriga mandatperioder, max 2 mandatperioder per person.
Alla val ordnas på delstatsnivå, finns inga federala val.
Swingstates är i princip de enda av intresse, det är dem som avgör valet och får därför mycket inflytande.
USA domstol
Supreme Court. Gör inte judicial review i strikt mening, men eftersom USA har prejudicerande system så underkänns lagar i praktiken om Supreme Court dömer att en lag är konsitutionsvidrig i ett fall. Pga den kortfattade grunslagen så går det inte att göra reodlade juridiska bedömningar utan politiska beslut krävs.
9st domare, sitter på livstid. Nominerade av presidenten, godkända av senaten.
Tyskland nationaldag
3 oktober 1990 då de båda delarna av Tyskland återförenades
Tyskland typ av stat
federalt
Tyskland statsskick
republik
Tyskland politiskt system
parlamentariskt
Tyskland Förbundsdagen
Förbundsdagens ledamöter utses vart fjärde år i direkta val genom en kombination av majoritetsval med enmansvalkretsar av individuella kandidater och proportionella val mellan partierna. Varje väljare har därför två röster. Detta system används för att uppnå proportionalitet. Problematik finns kring att vissa partier får fler enmansvalkretsar än de egentligen förtjänar utifrån de proportionella rösterna. För att kompensera för detta läggs mandat till andra partier till. Detta gör att det är alltid minst 598 ledamöter i förbundsdagen. För att komma in i förbundsdagen måste ett parti få över fem procent av alla röster eller vinna minst tre så kallade direktmandat i majoritetsvalen.
Positiv parlamentarism vilket gör att det kan ta tid att bilda en regering men när den väl godkänns kan inte förbundsdagen ersätta utan att ha bildat en ny (=konstruktiv majoritet).
Tyskland förbundsrådet
representerar delstaterna (länder) och rådets uppgift är att tillvarata delstaternas intressen gentemot centralregeringen. Platserna beror på befolkningskategorier, varierar mellan 3-6 ledamöter (dock är små städer överrepresenterade och viceversa). Efter delstatsval är det upp till delstatsregeringen att utse ledamöter till förbundsrådet. Omsättningen är beroende av parlamentsval inom varje delstat, hålls vart 4e eller 5e år. Det kan innebära att förbundsrådet periodvis har en annan majoritet än förbundsdagen vilket ibland har försvårat regeringens reformarbete.Delstater måste rösta som ett block och absolut majoritet krävs (35 st).
Tyskland regeringschef
Förbundskanslern
Väljs av förbundsdagen och är ansvarig inför denna. Hon/han utser sedan själv medlemmarna i sin regering. Förbundsdagen kan avsätta kanslern genom ett ”konstruktivt misstroendevotum”, vilket innebär att det måste finnas en majoritet för en ny förbundskansler.
Tyskland statschef
Förbundspresidenten
Förbundspresidenten, som väljs på fem år av förbundsförsamlingen, det vill säga ledamöterna i Tysklands förbundsdag och lika många medlemmar utsedda av delstaternas folkrepresentationer. Förbundspresidenten, som kan väljas om en gång, har i huvudsak representativa uppgifter. Begränsade maktbefogenheter
Tyskland valsystem förbundsdagen
valsystemet för förbundsdagen→ Mixed-member proportional (MMP), enmansvalkretsar med majoritetsval + nationella val med partilista. 299 mandat tillsätts via valkretsarna, och minst 299 tillsätts via det nationella valet. Platserna som tillsätts i det nationella valet ska kompensera för disproportionaliteten som uppstår genom majoritetsvalen. Efter tillsättanden ska det råda proportionalitet mellan valresultatet på nationella valet och mandaten i förbundsdagen.
Tyskland valsystem förbundsrådet
Ledamöterna väljs av delstaternas (länder) egna regeringar. Ofta tillsätts nya ledamöter när länderna har regeringsskifte, dessa val är dock inte koordinerade, vilket leder till att förbundsrådets komposition förändras oftare än förbundsdagen, och dess maktbalans är därmed också mer instabil.
