föreläsning Hochschild 2

Question 1

organismiska perspektivet

Answer 1

fokuserar på inre känsloliv, Betonar psykologiska, biologiska och emotionella faktorer

Question 2

interaktionistisk forskning

Answer 2

fokuserar på hur sociala normer och interaktioner styr känslouttryck. Betonar samspel mellan individ och samhälle.

Question 3

emotionellt socialt utbyte

Answer 3

en form av social valuta, man utbyter

Question 4

känsloregler

Answer 4

Känsloregler är oskrivna normer som styr hur vi förväntas känna och uttrycka känslor i olika sammanhang. Hochschild skiljer på:
Situationella känsloregler → Regler som gäller i specifika situationer, t.ex. att visa glädje på en födelsedagsfest eller vara dämpad vid en begravning.
Institutionella känsloregler → Regler som bestäms av större strukturer, t.ex. företag eller samhälle. Exempelvis förväntas flygvärdinnor alltid vara vänliga mot passagerare, även i stressiga situationer.

Question 5

individens aktiva känslohantering

Answer 5

Detta handlar om hur individer medvetet anpassar sina känslor för att passa situationen. Hochschild skiljer på två typer av känslostyrning:
Ytagerande (surface acting) → Individen visar känslor som hen inte egentligen känner, t.ex. att le trots att man är arg eller ledsen.
Djupagerande (deep acting) → Individen försöker förändra sina inre känslor för att faktiskt känna det som situationen kräver, t.ex. att tänka på något positivt för att känna äkta glädje.

Question 6

situationella känsloregler

Answer 6

Situationella känsloregler → Regler som gäller i specifika situationer, t.ex. att visa glädje på en födelsedagsfest eller vara dämpad vid en begravning.

Question 7

institutionella känsloregler

Answer 7

Institutionella känsloregler → Regler som bestäms av större strukturer, t.ex. företag eller samhälle. Exempelvis förväntas flygvärdinnor alltid vara vänliga mot passagerare, även i stressiga situationer.

Question 8

pragmatismen

Answer 8

handlar om där människan ska ses som en aktiv och tänkande varelse som formar sin omgivning genom handling.

Question 9

symbolisk interaktionism

Answer 9

en teori som betonar hur mening skapas genom social interaktion

Question 10

symbolisk interaktionism, tre grundprinciper

Answer 10

mening: människor agerar utifrån dom betydelse som ting och andra människor har för dom.
samspel: dessa betydelser skapas genom social interaktionism.
tolkning: meningen är inte statisk utan formas och omformas kontinuerligt genom en tolkande process

Question 11

5 drag för symbolisk interaktionism

Answer 11

1. Symbolisk interaktionism ser individen som en del av ett större socialt sammanhang. Betydelser och normer skapas genom interaktion snarare än inom den enskilda individen.
   2.Människor agerar inte bara utifrån sociala regler utan också genom aktivt tänkande och tolkning av situationer.
   3.Det är individens tolkning av en situation som styr hennes handlingar, inte bara objektiva regler eller yttre faktorer.
   4.Vad vi gör påverkas alltid av den sociala kontexten och de förväntningar som finns i den specifika situationen.
   5.Även om sociala normer påverkar individen, kan hon också utmana och förändra dessa genom interaktion.

Question 12

sociala situationer

Answer 12

En social situation uppstår när två eller fler människor befinner sig i varandras omedelbara närhet (enligt Goffman). Det betyder att sociala interaktioner inte sker i ett vakuum, utan är beroende av att människor möts fysiskt eller i en gemensam situation.

Question 13

sociala roller

Answer 13

Sociala roller handlar om de förväntningar

Question 14

Frontstage

Answer 14

Den plats där vi uppträder inför andra, där vi spelar våra sociala roller.

Question 15

Backstage

Answer 15

Den plats där vi kan slappna av och vara oss själva, botom andras blickar

Question 16

Rollgestaltning

Answer 16

Rollgestaltning handlar om hur vi spelar våra roller

Question 17

Rolldistan

Answer 17

Rolldistans är hur vi distanserar oss från de roller vi spelar, ibland för att uttrycka motstånd eller för att hantera konflikter i rollen.

Question 18

Emotioner - fyra komponenter

Answer 18

Värdering av situationen: Hur vi bedömer en situation, om den är hotfull, rolig, viktig etc.
Kroppsliga förändringar:

Fysiska reaktioner, som hjärtslag eller spända muskler.

Spontant eller reglerat uttryck: Hur vi spontant eller medvetet uttrycker våra känslor genom ansiktsuttryck, kroppsspråk eller ord.

Kulturell beteckning: Hur vi tolkar och benämner känslorna, baserat på kulturella normer och värderingar.

Question 19

Sociala situationer
Fokuserad interaktion

Answer 19

Fokuserad interaktion: När människor interagerar med varandra och är medvetna om att de gör det (t.ex. ett samtal).

Question 20

Sociala situationer
Ofokuserad interaktion

Answer 20

Ofokuserad interaktion: När människor är nära varandra men inte aktivt engagerade i en interaktion (t.ex. folk som är på en buss men inte pratar med varandra).

Question 21

Känsloupplevelsen som sinne

Answer 21

Hochschilds idé om känsloupplevelsen som ett sinne är en vidareutveckling av Sigmund Freuds teori om att känslor har en “signalfunktion”. Det betyder att känslor ger oss viktig information om vår relation till omvärlden, och denna information måste tolkas i ljuset av våra tidigare erfarenheter och förväntningar.

Exempelvis kan känslan av rädsla (t.ex. “danger”) bara förstås i relation till vad vi förväntar oss. Om vi förväntar oss fara, kommer en viss situation att kännas farlig. Detta visar att våra känslor är kopplade till våra tidigare erfarenheter och förväntningar på världen, snarare än att de bara är en reaktion på en objektiv verklighet.

Hochschild kritiserar Goffman för att han inte tar hänsyn till självet som en aktiv aktör i emotionell hantering. Enligt Goffman är vi “skådespelare” som spelar våra roller utan att riktigt undersöka våra känslomässiga upplevelser eller hantera dem aktivt. Hochschild menar att detta inte fångar självet som ett subjekt för emotionella erfarenheter. För henne är det centralt att känslor och emotionell hantering är en viktig del av det sociala livet och självet.

Question 22

Känslouttryck

Answer 22

Känslouttryck, såsom kroppsspråk, ansiktsuttryck eller ord, får sin betydelse genom interaktionen med andra människor. De är inte bara individuella reaktioner, utan är också en del av det sociala samspelet där människor ständigt tolkar och svarar på varandras känslouttryck.
Sammanfattningsvis handlar dessa teorier om att förstå känslor och känslouttryck som något som är dynamiskt och socialt. Känslor är inte bara individuella upplevelser, utan också en del av den sociala väven som binder människor samman. Vi tolkar våra känslor baserat på vad vi förväntar oss och de sociala signaler vi får från andra i interaktionen. Detta gör känslouttryck till viktiga kommunikationsverktyg i våra sociala sammanhang.

Question 23

Emotioner som ledtråd

Answer 23

Emotioner fungerar som “ledtrådar” för oss själva och andra, vilket betyder att vi använder känslouttryck som signaler för att förstå vad som händer och vad som kan komma att hända i en situation. Här förenas Hochschilds idé om att känslor är både något vi känner (sinne) och något vi visar (gest). Våra egna känslor och andras känslouttryck hjälper oss att avgöra hur vi ska agera.

Question 24

Känslouttrycket som gest

Answer 24

I den symboliska interaktionismen, som är en teoretisk tradition som fokuserar på hur människor skapar mening genom social interaktion, är en gest en handling som signalerar något till andra. Gesten fungerar som en “första del” i en handlingssekvens och kommunicerar vad som kommer att hända härnäst.
Blumer (2004) beskriver hur interaktion inte är som ett schackspel där en spelare gör sitt drag och väntar på ett svar, utan snarare handlar om att människor i interaktion observerar och reagerar på varandras handlingar. Varje individs handlingar påverkar och styr vad den andra gör. Därmed skapar människor tillsammans betydelse genom sina gester och reaktioner.

Question 25

Emotionshantering: yt och djupagerande

Answer 25

Vi kan kontrollera och förändra våra känslouttryck genom två sätt: 'Ytagerande: Detta innebär att vi visar ett känslouttryck (t.ex. ett leende) även om vi inte känner det på riktigt. Detta kan användas för att dölja våra inre känslor för andra människor, men vi vet fortfarande själva att vi inte känner så. Djupagerande: Här försöker vi inte bara ändra vårt yttre uttryck utan även våra verkliga känslor. Till exempel, vi försöker känna oss glada även om vi inte är det, för att passa in i situationen. På så sätt kan vi dölja både våra känslor för andra och för oss själva.

Question 26

socialt utbyte av emotioner

Answer 26

När vi interagerar med andra, använder vi känslomässiga uttryck som ett sätt att kommunicera och "byta" känslor med andra. Till exempel kan ett skratt eller en ursäkt betraktas som en social handling som reflekterar vår relation med den andra personen. Hochschild säger att sådana känslomässiga gester är en del av ett socialt utbyte, där vi försöker uppfylla vissa känslomässiga förväntningar baserade på vårt band med den andra personen.

Question 27

Brist på "sincere display"

Answer 27

Ett problem som kan uppstå är att vi inte alltid vet om någon är "uppriktig" i sina känslouttryck. Vi kanske inte kan vara säkra på om någon verkligen känner vad de visar, eller om det bara är en yttre gest. I sådana fall måste vi förhandla eller tolka dessa känslouttryck. Om någon t.ex. visar respekt eller ånger men vi inte tror att de verkligen känner det, kan vi ändå acceptera det som ett "gott försök", eller att de faktiskt försöker visa sin känslomässiga reaktion även om det inte är helt uppriktigt.

Question 29

Rakt emotionellt utbyte:

Answer 29

Det innebär att en person följer de känsloregler som förväntas i en viss situation. De försöker uppfylla en känslomässig förväntning genom att visa en känslomässig gest. Till exempel, om någon är ledsen, kanske du känner att du måste visa sympati eller medkänsla för att följa den sociala normen.

Question 30

Improvisatoriskt emotionellt utbyte:

Answer 30

Här följer en person också en känsloregel, men istället för att bara uppfylla den, ifrågasätter eller leker de med regeln på något sätt. Det kan innebära att personen avviker från det förväntade känslomässiga svaret och gör något oväntat eller humoristiskt. Exemplet från Hochschild handlar om två personer på en biljettdisk: Den erfarne säger att han känner sig dålig för att han inte kan hjälpa till i en stressig situation. Den oerfarne svarar genom att säga något skämtsamt och de skrattar tillsammans, vilket gör att de inte följer den förväntade känslomässiga reaktionen (som kan vara allvar eller frustration).

Question 31

Det emotionella utbytets ordning

Answer 31

Emotionellt utbyte mellan människor är inte slumpmässigt. Det följer istället vissa känsloregler – sociala normer eller oskrivna regler om vad som förväntas känslomässigt i olika situationer. Dessa regler styr hur människor ska reagera på varandras känslouttryck. Känsloregler styr vad vi förväntas känna i olika sociala sammanhang. Till exempel, vid sorg förväntas vi känna empati, vid glädje förväntas vi visa stöd och så vidare. Mellanmänskliga känsloregler är de oskrivna regler vi lär oss i vardagen genom att observera och delta i sociala interaktioner, medan institutionella känsloregler kan vara mer formella eller nedskrivna, som de regler som gäller på en arbetsplats eller i en organisation. Ömsesidiga och icke-ömsesidiga känsloregler: Ömsesidiga känsloregler handlar om att båda parter i en interaktion förväntas följa samma känslomässiga normer (t.ex. båda parter visar empati om någon är ledsen). Icke-ömsesidiga känsloregler handlar om när en person förväntas reagera på ett visst sätt men den andra personen inte förväntas följa samma norm. Ett exempel kan vara när en chef förväntar sig att en anställd ska vara professionell och hålla sina känslor i schack, medan chefen själv inte gör det.

Question 32

Emotionell dissonans

Answer 32

innebär en känsla av obalans/konflikt mellan ens inre känslor samt dom som förväntas, ex. en säljare måste va snäll mot kunden även om kunden är dum

Question 33

Yttre och inre påminneser om känsloregler

Answer 33

yttre påminnelse: när kommentarer påminner om att vi bryter mot känsloregler, ex, "vrf är du inte glad, vi festar" inre påminnelser: inre känsla om att ngt är fel, inre konflikt, där en inre påminnelse säger att känslor ej matchar situationens förväntningar.

Question 34

meta-kommenter

Question 35

känsloregler och kultur

Answer 35

1. Situationella villkor (beroende på situationen) Det handlar om hur vi definierar och anpassar oss till en specifik situation. Vi kan: Upprätthålla situationen genom att följa normer och regler (t.ex. vara allvarlig på en begravning). Förändra situationen genom att bryta mot förväntningarna (t.ex. göra begravningen mer personlig och lättsam). ”Leka” med situationen genom att ironisera, använda humor eller skifta mellan olika roller. Relationella villkor (beroende på relationen till den döde) Hur vi reagerar känslomässigt beror på vår relation till den avlidne. Nära relation (vän, familjemedlem) → Starkt känslomässigt engagemang, djup sorg. Bekant eller avlägsen släkting → Mindre emotionell påverkan, mer fokus på sociala förväntningar. Strukturella villkor (kulturella och sociala faktorer) Dessa handlar om bredare samhälleliga faktorer som påverkar hur vi hanterar död och sorg: Kulturella skillnader → Olika sätt att sörja beroende på traditioner (t.ex. tystnad vs. högljudd sorg). Status och klass → Högstatuspersoner kan få större uppmärksamhet vid sin bortgång. Könsskillnader → Kvinnor förväntas ofta vara mer öppet emotionella, medan män kan förväntas hålla känslor mer tillbaka.

Question 36

känsloregler

Answer 36

Känsloregler är de sociala normer och förväntningar som styr vad, hur, var, när, och med vem vi ska känna och uttrycka känslor. Dessa regler är ofta outtalade men påverkar starkt vårt beteende i olika sociala sammanhang.