Lins
Ett stycke buktigt glas eller plast som bryter ljusets strålar. När ljus faller in mot linsens yta, ändrar det riktning. När ljuset fortsätter ut ur linsen, ändrar det riktning igen
Konkav
En lins som är buktad inåt som en skål. Den kan även kallas negativ lins eller spridningslins för att ljuset sprids ut åt sidorna.
Brännpunkt
Punkten där ljusstrålar samlas om ljuset bryts i en konvex lins. Om ljuset bryts i en konkav lins är brännpunkten den tänkta punkt som ljusstrålarna utgår ifrån. Ett annat namn för brännpunkt är fokus.
Konvex
En lins som är buktad utåt som en kupad hand. Den kallas även positiv lins eller samlingslins för att ljuset sprids inåt mot en gemensam punkt.
Brytning
När ljusstrålar går från ett material till ett annat ändras hastigheten och då byter ljusstrålen riktning. Det kallas att ljuset bryts.
Reflektion
När ljusstrålar träffar ett material så studsar några eller alla ljusstrålar tillbaka på samma sida. Det kallas för reflektion.
Spegling
Ljusstrålar kan inte gå genom en spegel utan alla studsar tillbaka mot ögat. Då ser man en bild av föremålet/personen framför spegeln.
Normal
En linje som är vinkelrät mot en yta.
Infallsvinkel
Den vinkel som bildas mellan en infallande ljusstråle och normalen.
Reflektionsvinkel
Den vinkel som bildas mellan en utgående ljusståle (en ljusstråle som har reflekterats) och normalen.
Totalreflektion
Om infallsvinkeln är större än 49 grader, kommer allt ljus att reflekteras tillbaka. Det kallas för totalreflektion.
Våglängd
Ljus tar sig fram som små vågrörelser. Våglängd är ett mått på hur långt det är mellan två toppar på vågorna. Bland våra färger har violett ljus kortast våglängd och röd längst våglängd.
Foton
Ljus kan beskrivas som en vågrörelse, men också som små partiklar. Partiklarna kallas fotoner.
Lupp
Ett enkelt optiskt instrument. Det består av en konvex lins som förstorar bilden av ett föremål.
Okular
En eller flera linser som i kikare och mikroskop placeras närmast ögat. Ett okular fungerar som ett förstoringsglas med vilket ögat tittar på den bild som skapas av kikarens eller mikroskopets objektiv.
Objektiv
Den lins eller de linser som vänds mot det man vill titta på i en kamera, kikare eller mikroskop
Näthinna
En tunn hinna i ögat som innehåller ljuskänsliga synceller-stavar och tappar. Stavarna reagerar på ljus och tapparna reagerar på olika färger.
Närsynthet
I ett närsynt öga bryts ljuset ihop för tidigt, innan näthinnan. En konkav lins bryter isär ljusstrålarna så att de istället träffar näthinnan.
Översynthet
I ett översynt öga bryts ljuset ihop för sent, efter näthinnan. En konvex lins bryter ihop ljuset så att de istället träffar näthinnan.
Elektromagnetisk strålning
Vibrationer i elektriska och magnetiska fält. Vissa delar av den elektromagnetiska strålningen kan vi se i form av ljus. Andra delar av den är radiovågor, värmestrålningen som vi känner på huden, den ultravioletta strålningen som gör oss solbrända och röntgenstrålningen som används på sjukhus.
Polariserat ljus
Polariserat ljus är ljusvågor som bara svänger i en riktning.
Laser
En laser skickar ut en ljusstråle som består av en enda färg eller våglängd. Alla vågorna rör sig också i takt. Därför sprider sig inte strålen utan håller samman länge.
Stavar
Ljuskänsliga sinnesceller i ögats näthinna som gör att vi kan se i mörker. Hos människan finns ca 120 miljoner stavar utspridda i näthinnan. Alla stavar innehåller ett synpigment, rodopsin (synpurpur), och kan därför inte förmedla färgseende utan ger synintryck i olika nyanser av grått.
Tappar
Sinnesceller som finns i ögats näthinna. Människan har cirka sju miljoner tappar i varje öga. De flesta sitter samlade mitt i näthinnan i ett område som kallas gula fläcken.
Människan har tre olika sorters tappar. En sorts tapp är mest känslig för blått ljus, en för rött och en för grönt. Det är de olika sorternas tappar som gör att man kan se skillnad på olika färger. Vissa personer har bara två sorters tappar, de är färgblinda.
Tappar behöver mycket ljus för att fungera. För att se när det är mörkt använder man stavarna.