Gamla tentafrågor Flashcards Preview

Neurologi > Gamla tentafrågor > Flashcards

Flashcards in Gamla tentafrågor Deck (77)
Loading flashcards...
1
Q

Handläggning akut stroke

A
Blodprover (Hb, LPK, TPK, PK, P-glukos, krea, Na, K)
EKG
NIH-skala
"Rädda Hjärnan"-checklista
Akut DT-hjärna
2
Q

Vad är NIH-skala?

A

Bedömningsskala av neurologiska bortfallsymptom vid stroke inför trombolys. 0-42p. Ju högre poäng desto sämre funktion.

3
Q

Indikationer och kontraindikationer trombolys

A

Akut ischemisk stroke
Inom 4,5h efter symptomdebut
>18 år
Ingen ökad blödningsbenägenhet

4
Q

76-årig man kommer till akuten.
Han har vid frukosten
plötsligt tappat talet och det rycker hela tiden i höger arm och ben. Vid den kliniska
bedömningen är han vaken, tittar upp men svarar inte på tilltal, blickdeviation år höger och
det finns kloniska ryckningar i höger sida. Enligt medicinlista behandlas han med Enalapril,
Amlodipin, Simvastatin, Trombyl och Persantin.

Diagnos och handläggning?

A

Fokalt epileptiskt anfall med motoriska symptom men utan medvetandepåverkan.

10mg Diazepam iv på akuten. Kan upprepas.

Övervakning av vitalparametrar.
DT-hjärna.

5
Q

Astrid 71 år, kommer på remiss från sin husläkare pga skakningar i händerna som tilltagit
under mer än ett års tid. Skakningarna försämras när hon är orolig. Hon är tidigare frisk
frånsett hypertoni för vilket hon medicinerar med Enalapril. I övrigt är hon pigg och deltar
aktivt i bok- och bridgeklubb.

Ytterligare anamnesfrågor?

A
Hereditet
Luktsinne
Balanssvårigheter
Stelhet
Långsam gång
6
Q

Statusfynd vid Parkinsons sjukdom

A
Sparsam ansiktsmimik
Vilotremor
Rigiditet 
Postural instabilitet
Bradykinesi
Ortostatism
Gång: nedsatt armpendling, framåtböjd, små steg
7
Q

Patofysiologi bakom Parkinsons sjukdom

A

Brist på dopamin i neostriatum. Leder till obalans i excitatorisk och inhibitorisk signalering och minskad stimulering av motorkortex.

8
Q

Narkoleptiska tetraden

A

Dagtrötthet
Kataplexi
Hypnagoga hallucinationer
Sömnparalys

9
Q

Lab-prover vid misstänkt narkolepsi

A
Spinalt orexin (hypocretin)
HLA-genetik
10
Q

I vilken del av hjärnan sitter skadan vid narkolepsi med kataplexi?

A

Laterala hypothalamus

11
Q

I vilken del av hjärnan sitter skadan vid DSPS

A

Corpus pineale

12
Q

Vilken receptor påverkas i första hand av ett läkemedel innehållande benzodiazepin?

  1. Serotonin
  2. GABA
  3. Orexin
  4. Noradrenaline
  5. Histamin
  6. Acetylcholin
A

2.

13
Q

När personen befinner sig i icke-REM sömn

  1. är hjärnans acetylcholinkoncentration högre jämfört med vid vakenhet
  2. är hjärnans acetylcholinkoncentration lägre jämfört med vid vakenhet
  3. är hjärnans GABA-koncentration högre jämfört med vid vakenhet
  4. är hjärnans GABA-koncentration lägre jämfört med vid vakenhet
A
  1. och 3.
14
Q

Patienten går med lätt spastisk gångrubbning och höger ben har han svårt att helt få med sig.
Reflexerna är livliga och sidolika med tendens till klonus höger vad, positiv Babinski höger
och odeciderad vänster. Vibrationer känner han bilat i fötter men något sämre i höger jämfört
med vänster laterala malleol. Ytlig sensibilitet för beröring och stick u.a. Vid finger-näs
möjligen intentionstremor höger. Grasset ua. Kranialnerver III till XII u.a. Svår dagtrötthet.

Tolka statusfynden. Differentialdiagnoser?

A

Skada i CNS på storhjärns- eller ryggmärgsnivå.

Långsamväxande tumör, demyeliniserande sjukdom, neurodegenerativt tillstånd (ex MS eller B12-brist)

15
Q

HUSKMIDAS diagnoser

A
Herperencephalit
Urosepsis
Status epilepticus
Korsakoff-Wernicke
Meningit
Intoxikation
Diabetes (hypo/hyperglykemi)
Andningsinsufficiens
Subdural/arachnoidalblödning
16
Q

Utredning encephalit

A

DT-hjärna
LP
Lab

17
Q

Akut behandling viral (herpes)encephalit

A

Aciklovir 5-10mg/kg iv

+antibiotika

18
Q

En 39-årig man inkommer till akutmottagningen med ambulans. Hans anhöriga larmade eftersom han blivit tilltagande desorienterad och förvirrad de senaste dagarna. Han har också klagat över huvudvärk och varit sängliggande. Han är tidigare helt frisk och äter inga mediciner.

Vid undersökning är patienten slö, tittar upp när du ropar på honom. Han verkar förvirrad och dysfatisk. Pupiller är normalvida och reagerar adekvat på ljus. Ingen facialispares, han rör spontant på armar och ben. Han är inte säkert nackstel. Temp 39,1o, bltr. 130/80, puls 95 och saturation 96%.

Diagnos?

A

(Herpes)encephalit

19
Q

Vid första halkan kör en 16-årig student av vägen med sin moped. Förbipasserande rusar fram till flickan som först är okontaktbar. Hon vaknar till efter några minuter men verkar inte helt alert. Ambulansen larmas och hon införs till akutmottagningen på lasarettet där du är AT-läkare och kirurgjour.

Vid undersökningen ger patienten god kontakt och är orienterad men har amnesi från det inträffade. Pupiller och grov kraft i extremiteterna ua.

Diagnos?

A

Commotio cerebri

20
Q

Patienten med commotio cerebri och skallfraktur blir plötsligt medvetslös under övervakning.

Vad har hänt?
Handläggning?

A

Epiduralhematom som initialt kompenserats genom omfördelning av CSF i spinalkanalen samt reduktion av CBV genom kompression av vener. När kompensationsmekanismerna uttömts stiger ICP snabbt och patienten blir medvetslös.
(Tryck-volym-kurvan)

Intubation samt hyperventilation och Mannitol för att sänka intrakraniella trycket och vinna tid för DT och ev operation

21
Q

Mamman till en 14-årig pojke med ventrikuloperitoneal shunt sedan barndomen pga aqueduktstenos ringer till akutmottagningen för råd då pojken klagat på huvudvärk senaste dagarna och verkat trött. Du blir tillfrågad vad man ska göra.

Vad misstänker du?
Utredning?

A

Shuntdysfunktion

DT-hjärna
Röntgen shuntöversikt

22
Q

Vilken typ av hydrocephalus ger aqueductstenos?

A

Icke-kommunicerande hydrocephalus

23
Q

En 22-årig kvinna kommer på remiss från vårdcentralen till neurologmottagningen. Hon har besvärats av dubbelseende i cirka 3 månader. Besvären varierar och är värst på kvällarna. Hon är i övrigt frisk och tar inga mediciner förutom p-piller.
I rutinnervsstatus anger patienten horisontellt dubbelseende när hon tittar åt höger och det ser ut som en högersidig abducenspares.

Uttröttningsprover visar att Elisabeth, när hon ligger på rygg och tittar upp i taket, får en succesivt tilltagande ptos som täcker höger ögas pupill efter 30 sek och vänster efter 45 sek. Hon har också svårt att upprepat lyfta huvudet från underlaget.

A

Myasthenia gravis

24
Q

Symptom vid myasthenia gravis

A
Abnorm muskulär trötthet (ex ögon, nacke, ansikte)
Nedsatt svälj- och tuggförmåga
Nasalt tal
Generell muskelsvaghet
Psykiska symptom (allmän trötthet)
25
Q

Utredning myasthenia gravis

A
Uttröttningsprover
EMG
DT-thorax (thymus)
Ach-antikroppar
Tyroideaprover
26
Q

Behandling myasthenia gravis

A

Symptomlindrande
-kolinesterashämmare

Motverkar immunologiska processen

  • thymectomi
  • steroider
  • plasmaferes
  • IVIG
27
Q

Patofysiologi myasthenia gravis

A

Antikroppar mot postsynaptiska acetylkolinreceptorer på muskeländplattor. Leder till försämrad neurotransmission.

28
Q

På akutmottagningen söker en man, 37 år gammal. Han har sen fyra dagar tillbaks fått allt svårare att gå. Benen bär inte och det sticker och pirrar i fötterna. Han är tidigare frisk, och har nyligen kommit hem från en semester i utlandet, där han legat sjuk ett par dagar med övergående magbesvär och feber.

Vid undersökning noterar du att han går stappligt, tar sig inte ner i huksittande och orkar i liggande bara lyfta benen till 60o från underlaget. Du får inte fram några senreflexer i benen. Babinskis tecken saknas. Vibrationssinnet saknas i benen.

Diagnos?

A

Guillain-Barré syndrom (akut inflammatorisk polyneuropati)

29
Q

Utredning Guillain-Barré

A

LP
ENG
MR-rygg

30
Q

Sluddrigt tal hos patient med Guillain-Barré, förklaring?

A

Vanligt med kranialnervspåverkan, ffa fascialispares

31
Q

Komplikationer (3) och behandling av dessa vid Guillain-Barré

A
  1. Andningsinsufficiens
    Följs med PEF, ev respiratorvård
  2. Autonom störning (påverkan på BT, puls, urinretention, obstipation)
    Följs men BT, puls, ev KAD och laxantia
  3. Tromboser
    Trombosprofylax
32
Q

Behandling Guillain-Barré

A

Plasmaferes

IVIG

33
Q

En 28-årig man inkommer akut med ambulans en tidig morgon. Vid ankomst är han okontaktbar. Hans sambo hade vaknat av att patienten skakat våldsamt i sängen och varit medvetslös. I samband med detta slog han i huvudet mot sängkanten. När ambulanspersonalen anlände var han inte kontaktbar men skakningarna hade upphört. Medan du håller på att undersöka patienten på akutrummet får han på nytt tonisk-kloniska kramper. Enligt sambon med har han aldrig tidigare haft kramper men det senaste året av och till haft episoder då han blivit frånvarande och betett sig konstigt, bl.a. plockat med händerna, tuggat och smackat. Han har själv inte varit medveten om dessa episoder men klagat över att det ibland känts konstigt i maggropen, en känsla som sen stigit upp mot huvudet.

Diagnos?

A

Status epilepticus = upprepade anfall mellan vilka patienten inte återfår medvetandet

Här fokala anfall med medvetandepåverkan som blivit sekundärt generaliserade

34
Q

Akut handläggning status epilepticus

A

På akutrummet ser man till att:
• Säkra vitala funktioner (ABC: luftväg, andning, cirkulation)
• Ge syrgas på mask, 5-10 l/min
• Notera tidpunkt för anfallsstart
• Säkra två grova venösa infarter
• Ta kapillärt P-glukos; vid hypoglykemi ge 50 ml 30 % glukos i.v.
• Ge diazepam 10 mg iv (kan upprepas), alternativt midazolam 10 mg im eller lorazepam 4 mg iv.
• Följa blodtryck, puls, andningsfrekvens, pulsoximetri, temp och ta EKG
• Ta blodprover (P-glukos, Hb, LPK, TPK, CRP, elstatus inklusive Ca, leverstatus, arteriell blodgas
• Överväga intoxprover, lumbalpunktion, DT hjärna

35
Q

Utredning efter akut behandling av status epilepticus

A

Akut DT om traumaanamnes

Poliklinisk MR och EEG

36
Q

B-körkort och epilepsi

A

Körförbud tills anfallsfrihet 1 år

37
Q

Positiv head impulse test talar för…

A

… vestibulärt syndrom

38
Q

Hur utförs en head impulse test?

A

Patienten fäster blicken på undersökarens näsa. Undersökaren håller patientens huvud mellan sina händer och vrider huvudet snabbt 5-10 grader åt båda hållen. Positiv om patienten inte kan hålla kvar blicken. Talar då för vestibulärt syndrom.

39
Q

Hur utförs skevhetstest/test of skew/ covertest?

A

Ett öga i taget täcks alternerande i 5-6s.

40
Q

Vad är Hornersyndrom?

A

Mios och ptos, enoftalmus, anhidros och förlust av ciliospinala reflexen.

Orsakas av central skada eller perifer skada i ganglion stellatum

41
Q

Vad är Wallenbergsyndrom?

A

Stroke i laterala medulla oblongata orsakad av ocklusion av a. cerebellaris posterior inferior.

Ger en korsad känselstörning (ipsilateral i ansiktet och kontralateral i arm och ben).

42
Q

Vid Wallenbergs syndrom är känselstörning korsad, dvs ipsilateral i ansiktet och kontralateral i arm och ben.

Vad är den anatomiska förklaringen till detta?

A

Påverkan på trigeminuskärnor respektive tractus spinothalamicus som korsar på ryggmärgsnivå

43
Q

Patienten erhåller 5 poäng enligt NIH stroke skalan. Du misstänker att hon drabbats av en stroke i hjärnstammen (Wallenberg syndrom) och beställer DT hjärna. Denna visar ett begynnande lågattenuerande område 2x2x2 cm i hjärnstam/cerebellum på höger sida. DT angiografi visar ocklusion i a. cerebelli inferior posterior höger (PICA-territorium), blodtryck 170/90. EKG visar förmaksflimmer.

Hur bedömer du svårighetsgraden av patientens tillstånd?
Lämplig åtgärd?

A

Stroke inom PICA området kan vara livshotande. Förutom yrsel, balansrubbning, illamående, kräkningar och kranialnervssymptom ses också ibland medvetandesänkning och påverkan på andning och cirkulation.

Inläggning för övervakning och utredning. Trombolys eller trombektomi inom tidsramen. Om patienten försämras med medvetandesänkning kan eventuellt neurokirurgisk åtgärd bli aktuellt.

44
Q

Ocklusion a. cerebri media M1, symptom?

A

Kontralateral armpares samt känselnedsättning, kontralateral central facialispares, afasi, apraxi och agnosi i dominant hemisfär, neglect vid skada i icke dominant hemisfär.

45
Q

34-årig man söker akut pga. plötslig debut av vänstersidig smärta på halsen och bakom vä öga samt huvudvärk. Han känner även sig konstig i hö arm och ben som inte riktigt vill lyda.

Neurologisk undersökning
Lätt hö-sidig svaghet och svårt att hitta ord och pupillen på vänster öga är mindre än på höger sida.

Vilken diagnos misstänker du? Akut utredning?

A

Karotisdissektion och stroke

Blodprover (Hb, LPK, TPK, PK, APTT, glukos, krea, elektrolyter)
Blodtryck, EKG
NIH-stroke-skalan
DT-hjärna + DT-angiografi

46
Q

Horners syndrom vid karotisdissektion, varför får man det?

A

Sympatiska gränssträngen följer a. carotis internas förlopp och vid skada på den kan även sympatiska nerverna påverkas. M. dilator pupillae och m. levator palpebrae innerveras av sympatiska nervfibrer.

47
Q

Horners syndrom vid vertebralisdissektion, varför får man det?

A

Sympatikusfibrer löper genom hjärnstammen och där de kan skadas vid dissektion.

48
Q

Hur påverkar parasympatikus pupillen?

Pupillen vid en parasympatisk skada?

A

Kontraherar pupillen via N.3.

Vid skada får man en vid ljusstel pupill (mydriasis).

49
Q

Du är på släktträff och iakttar vid fikabordet faster A och morbror B, som båda är i 60- årsåldern och tidigare helt friska och medicinfria. Båda har tydligen blivit darrhänta men på olika sätt.
Faster A har inga skakningar i vila men hon tar kaffekoppen med båda händerna som skakar ganska mycket när hon för koppen till munnen, hon spiller faktiskt ut några droppar.
Morbror B, däremot, har skakningar i enbart höger hand och bara när han håller handen i stillhet. När han lyfter sitt läskglas (han har aldrig varit förtjust i kaffe) försvinner skakningarna, men de återkommer efter några sekunder när han ställt ner glaset och vilar handen mot bordet.

A) Diagnosförslag faster A?

B) Diagnosförslag morbror B?

A

A) Essentiell tremos

B) Parkinsons sjukdom

50
Q

Essentiell tremor vs Parkinsons tremor

A

Essentiell tremor: bilateral postural och kinetisk tremor

Parkinsons: unilateral vilotremor

51
Q

Motorik vid Parkinsons

A
Kortare steglängd
Minskad armpendling
Skakiga händer
Framåtlutad kroppshållning 
Långsamt rörelsemönster, bradykinetik
52
Q

Behandling Parkinsons sjukdom

A

L-Dopa
Dopaminagonist
DBS
Intratekal L-Dopa (läkemedelspump)

53
Q

Behandling essentiell tremor

A

Betablockare
Antiepileptika

DBS

54
Q

55-årig kvinna som drabbas av plötslig mycket svår huvudvärk. Aldrig upplevt något liknande. Åker med maken direkt till akutmottagningen på lasarettet.

På akutrummet finner du inget direkt anmärkningsvärt i status och huvudvärken har minskat betydligt.

Diagnos? Utredning?

A

SAB

Akut DT-hjärna

55
Q

Ventrikelkateter vid SAB. Varför?

A

ICP-mätning ochCSF-dränage

56
Q

En 30-årig brevbärare med iranskt ursprung vaknar på morgonen och noterar att hon får en blixtliknande sensation från halsryggen och ner mot bröstryggen när hon kollar morgonvikten.

Vad händer?

A

Lhermitte-fenomen

= ett retningsfenomen som kan utlösas av mekanisk påverkan på halsryggmärgen, relativt specifikt för MS

57
Q

Utredning MS

A

MR-hjärna och halsrygg samt LP med analys av intratekal antikroppsproduktion antingen akut eller enligt rutin beroende på symptomens allvarlighetsgrad

58
Q

Diagnoskriterier MS (McDonaldkriterier)

A

Påvisning av dissemination i tid och rum

Spridning i rum
-lesioner på typiska ställen (periventrikulärt, juxtakortikalt, infratentoriellt, spinalt) på MR

Spridning i tid

  • samtidig förekomst av kontrastladdande eller icke-kontrastladdande förändringar
  • intratekal antikroppsproduktion
59
Q

Bromsbehandling lindrig MS

A

Interferon beta, glatirameracetat, dimetylfumarat, teriflunomid

60
Q

På återbesök berättar en patient med MS att hon upplever en nytillkommen tyngdkänsla i det högra benet och att hon snabbt blir väldigt uttröttad när hon går. Symptomet har utvecklat sig under ett par dagar och nu behöver
hon stanna och vila redan efter 100 meters promenad. Hon klarar nu inte jobbet som brevbärare och vill bli sjukskriven.

I status märker du att patienten har en lätt haltande gång och höger framfot stöter i underlaget något. Vid häl-knä har hon klumpiga rörelser (men inte ataktiska) rörelser på höger sida. Hennes quadricepsreflex på höger sida är lättutlöst, hon har enstaka ankelklonus på höger sida och Babinskis tecken finns på höger sida. Vid prövning av
sensoriken finner du att hon har normal känsel ovanför naveln, men att hon inte alls känner smärta nedanför naveln på vänster sida och att den ytliga känseln också verkar vara påverkad. I övrigt är status normalt.

Var sitter skadan och varför?

A

Korsade statusfynden tyder på ryggmärgsskada höger sida. Sensoriska nivån förstärker intrycket. Naveln motsvarar Th10. Inflammationen sitter i detta område.

61
Q

Akut behandling MS-skov

A

Prednisolon

62
Q

Steroidernas effekt på MS på kort och lång sikt?

A

Kort sikt: skovsymptom förkortas

Lång sikt: påverkar inte MS prognosen

63
Q

En frisk 24-årig kvinna har under det senaste året drabbats av återkommande episoder av
kortvariga minnesluckor. Inkomstdagen faller hon plötsligt ihop på jobbet sittande i en stol.
Hennes arbetskamrater berättar att hon plötsligt slutade prata, fick en stirrande blick och blev
därefter stel i kroppen och började rycka i armar och ben samt tuggade med käkarna under
någon minut. Hon var medvetslös men vaknade succesivt under ambulansfärden. Vid
undersökning på akuten är hon vaken och orienterad, ABC-stabil, neurologiskt status är u.a.
Patienten har inget minne av det inträffade.

Utredning och handläggning?

A

Akut: DT-hjärna

På akuten: blodprover, EKG

Polikliniskt: EEG, MR

64
Q

Sjukhistorien talar för att patienten haft ett generaliserat epileptiskt anfall med fokal start.
Patienten genomgår en akut DT-hjärna som inte visar några tecken till blödning eller andra
avvikelser. EKG och lab-värden ser normala ut och remisser skrivs för polikliniska
undersökningar med MR-hjärna och EEG som båda utfaller normalt.

Har patienten epilepsi?

A

Ja. Epilepsi är en klinisk diagnos och patienten har haft ett bevittnat generaliserat anfall och får därför diagnosen epilepsi.

65
Q

”Tidigare väsentligen frisk 46-årig kvinna som för 4 veckor sedan blivit påkörd av bil. Medvetslös vid
inkomst till akutmottagningen och DT hjärna visade omfattande skador i hjärnan. Akut opererad där
en del av skallbenet behövde tas bort pga av svullnad. Vårdad på neurointensivvårdsavdelning med
dränage och tryckmätare. Uppföljande DT hjärna visar regress av blödningar och svullnad samt
infarktområden frontalt och temporalt vänster sida. Patienten är nu vaken och överflyttad till
vårdavdelning. Tacksam bedömning avseende övertagning för rehabilitering.”

Funktionsnedsättningar som kan ha uppstått pga skadans lokalisation?

A

Förändrat socialt beteende såsom mer impulsiv, agiterad, insiktslös, dysexekutiv kognitiv påverkan, luktpåverkan, motorikpåverkan, språkliga svårigheter som afasi, försämrat minne.

66
Q

Komplikationer som kan uppstå i efterförloppet av en hjärnskada

A
Hydrocefalus
Epilepsi
Infektion tex meningit, abscess,
Likvoransamling i hemiokranektomiområdet
Endokrin dysfunktion
67
Q

Beskriv skillnaderna på akut och kronisk sport-relaterad TBI.
Ange symptom och neurologiska konsekvenser hos den som drabbas av akut respektive kronisk TBI.

A

Akut TBI ger vanligen symptom som mild till svår hjärnskakning, vid svårare skada även
skallfraktur eller hematom (subduralt, epidralt, subaraknoidalt eller intrakranialt).

Kronisk: det leder till högre risk för att drabbas av neurodegenerativ sjukdom, i vilket progressiva
kliniska symptom uppkommer flera år senare. (ex. Alzheimers, Parkinsons).

68
Q

80-årig man som plötsligt insjuknar med huvudvärk, yrsel, illamående och kräkningar.
Hämtas av ambulans efter att frun ringt 112. På akutrummet är patienten vaken men svarar
fåordigt med lång latens. Vid den neurologiska undersökningen syns inga säkra pareser och
pupillerna är lika stora med normal ljusreaktion.

Diagnosförslag? Lokalisation?

A

Lillhjärnsblödning

69
Q

Två orsaker till att patienter med lillhjärnsblödning kan försämras snabbt.

A

Tryck på hjärnstammen

Hydrocefalusutveckling med högt ICP som följd.

70
Q

Kirurgisk behandling av lillhjärnsblödning

A

Utrymning av hematomet

Ventrikelkateter för postop ICP-monitorering och CSF-dränage

71
Q

Vanligaste orsaken till ICH?

A

Hypertoni

72
Q

Likvorfynd vid Guillain-Barré

A

Sp-protein
Förhöjd albuminkvot pga skada i BBB
Ibland lätt förhöjt antal mononukleära celler

73
Q

Neurofysiologiska fynd Guillain-Barré

A

Konduktionsblockeringar pga myelinskada

Förlängda ledningshastigheter

74
Q

Patient med misstänkt MS. Tolka följande likvorundersökning:

Leukocyter 2.8 (<5.0)
Albuminkvot 7,3 (<6,8)
IgG index 1,1 (<0,7)
Elfores med Isoelektrisk fokusering visar oligoklonala band.

A

Förhöjt IgG index samt lätt barriärskada som tecken på intratekal immunoglobulinproduktion. Stämmer bra mwd diagnosen MS.

75
Q

Patologiska processer vid MS och celltyper som kan vara inblandade.

A

Inflammation, degeneration (atrofiutveckling av CNS), regeneration.

Inblandade celltyper neuroner (target myelinskidan), oligodendrocyter, mikroglia, endotel (defekt BBB), T- och B-celler,

76
Q

Hur kan degeneration påvisas (kliniskt, patologiskt samt radiologiskt) vid sekundär progressiv MS?
När ses degeneration?

A

Sekundär progressiv MS karakteriseras av permanent dysfunktion, ofta avseende gångförmågan, men även av andra CNS-relaterade neurologiska funktioner, vilket ofta
inträder efter cirka 10 års sjukdom med skovförlopp. Man ser det som en atrofi av parenkymet på magnetkamera, ev. CT hjärna, inkl. ev. black wholes). I patologiska preparat ses axonal transektion (på elektronmikroskopi), och atrofi. Degeneration (atrofi) kopplas ofta till senare
förlopp av MS, men kan föreligga i tidigt skede.

77
Q

Symptom ryggmärgsskada i nivå Th9

A
Parapares
Spacticitet
Känselbortfall nedom skadenivån
Blås- och tarmtömningssvårigheter
Smärta
Sexuell dysfunktion