Handelsteori, flervalsfrågor tenta 16-04-18 Flashcards Preview

Tillämpad ekonomi och handel > Handelsteori, flervalsfrågor tenta 16-04-18 > Flashcards

Flashcards in Handelsteori, flervalsfrågor tenta 16-04-18 Deck (20):
1

Utgå från Heckscher-Ohlin-modellen. Anta att det finns två produktionsfaktorer, kapital och jord. Etiopien är relativt rikt på jord och USA är relativt rikt på kapital. Vilka kommer att stödja frihandel mellan USA och Etiopien?
A. Kapitalägare i båda länderna.
B. Jordägare i båda länderna.
C. Jordägare i USA.
D. Kapitalägare i USA.

D. Kapitalägare i USA.

2

Utgå från Heckscher-Ohlin-modellen. Anta att det finns två länder. USA är relativt rikt på kapital och och Etiopien är relativt rikt på arbetskraft. Båda länderna använder kapital och arbete för att producera två varor, en kapitalintensiv vara (bilar) och en arbetskraftsintensiv vara (kläder). Innan länderna handlar med varandra, kostar en bil 100,000 USD i USA och motsvarande 150,000 USD i Etiopien. Vad kommer hända med priset på bilar i USA och Etiopien när länderna öppnar upp för handel?
A. Priset sjunker i båda länderna.
B. Priset ökar i båda länderna.
C. Priset ökar i USA och sjunker i Etiopien.
D. Priset sjunker i USA och ökar i Etiopien.

C. Priset ökar i USA och sjunker i Etiopien.

3

Utgå från Ricardo modellen. Anta att det finns två länder, USA och Etiopien. Innan länderna handlar med varandra, kostar en bil 100,000 USD i USA och motsvarande 150,000 USD i Etiopien. Vad kommer att hända med priset på bilar i USA och Etiopien när länderna öppnar upp för handel?
A. Priset sjunker i båda länderna.
B. Priset ökar i båda länderna.
C. Priset ökar i USA och sjunker i Etiopien.
D. Priset sjunker i USA och ökar i Etiopien.

C. Priset ökar i USA och sjunker i Etiopien.

4

Tabellen visar hur många timmar en arbetare behöver för att producera mat respektive skor i Eritrea och Etiopien.

LAND MAT SKOR
Eritrea 10 5
Etiopien 8 2

Vilket av följande påståenden beskriver situationen bäst inom ramen för Smiths och Ricardos modeller?

A. Eritrea har absolut fördel i produktionen av mat och Etiopien har absolut fördel i produktionen av sko.
B. Eritrea har komparativ fördel i produktionen av skor och Etiopien har komparativ fördel i produktionen av mat.
C. Eritrea har absolut och komparativ fördel i produktionen av både mat och skor.
D. Eritrea har komparativ fördel i produktionen av mat och Etiopien har komparativ fördel i produktionen av skor.

D. Eritrea har komparativ fördel i produktionen av mat och Etiopien har komparativ fördel i produktionen av skor.

5

Antagandet om avtagande avkastning i Heckscher-Ohlin-modellen innebär att, till skillnad från Ricardo-modellen, det är troligt att:
A. Länderna kommer inte att vara fullständigt specialiserade.
B. Länderna kommer att vinna på fri internationell handel.
C. Länderna kommer att konsumera utanför sina egna produktionsmöjlighetskurvor.
D. Komparativa fördelar kommer inte att bestämma inriktningen av handeln.

A. Länderna kommer inte att vara fullständigt specialiserade.

6

Anta att det svenska företaget Input bestämmer sig för att producera vissa insatsvaror i Bangladesh eftersom lönerna är lägre där. Hur kommer lönerna att påverkas i länderna?
A. Relativlönerna för högutbildade ökar i båda länderna.
B. Relativlönerna för högutbildade minskar i båda länderna.
C. Relativlönerna för högutbildade ökar i Sverige och sjunker i Bangladesh.
D. Relativlönerna för högutbildade minskar i Sverige och ökar i Bangladesh.

A. Relativlönerna för högutbildade ökar i båda länderna.

7

Den moderna handelsteorin bygger på en monopolistisk modell med stordriftsfördelar. Vad blir den mest troliga effekten av handel, enligt modellen?
A. Företag måste differentiera sina produkter för att inte slås ut av ökad konkurrens.
B. Företag måste sänka sina priser för att inte slås ut av ökad konkurrens.
C. Företag kan höja sina priser eftersom marknaden blir större genom exporten.
D. Företag kan lägga delar av produktionsprocessen i andra länder.

A. Företag måste differentiera sina produkter för att inte slås ut av ökad konkurrens.

8

Enligt gravitationsmodellen handlar länder mer med varandra
A. Om de har olika relativ tillgång på produktionsfaktorer.
B. Om produktiviteten i länderna skiljer sig åt.
C. Om de har låga transportkostnader.
D. Om köpkraftsparitet gäller.

C. Om de har låga transportkostnader.

9

TENTA 16-04-18, Figur 9.
Figuren nedan visar effekten av införandet av en exportsubvention i ett stort land. Landets välfärdsförlust motsvaras av
A. Areorna b, d och e.
B. Areorna b och d.
C. Areorna b, c och d.
D. Areorna a, b, c, d och e.

A. Areorna b, d och e.

10

TENTA 16-04-18, Figur 9.
Exportsubventionerna betalas av staten och de motsvaras av
A. Arean e.
B. Areorna a, b, c, d och e.
C. Areorna b, c och d.
D. Areorna b, c, d och e.

D. Areorna b, c, d och e.

11

TENTA 16-04-18, Figur 9.
En typ av välfärdsförlust uppstår när vissa konsumenter slutar konsumera varan. Denna förlust motsvaras av
A. Arean b.
B. Arean c.
C. Arean d.
D. Arean e.

A. Arean b.

12

Norge har stora produktionssubventioner inom jordbruket. Vilka tjänar på dessa subventioner?
A. Norska producenter och norska konsumenter.
B. Norska producenter.
C. Norska producenter och utländska konsumenter.
D. Utländska producenter och norska konsumenter.

B. Norska producenter.

13

Norges befolkning blir äldre och äldre. För att behålla sin inkomstnivå behöver Norge öka arbetskraftsinvandringen. Anta att arbetskraftsinvandringen från Sverige till Norge ökar. Hur påverkas lönerna i länderna på kort sikt enligt modellen för specifika faktorer?
A. Lönerna ändras inte.
B. Lönerna stiger i båda länderna.
C. Lönerna stiger i Sverige och sjunker i Norge.
D. Lönerna stiger i Norge och sjunker i Sverige.

C. Lönerna stiger i Sverige och sjunker i Norge.

14

Anta att Norge genomför utländska direktinvesteringar av Greenfield-typ i Sverige. Hur påverkas lönerna i länderna på kort sikt enligt modellen för specifika faktorer?
A. Lönerna ändras inte.
B. Lönerna stiger i båda länderna.
C. Lönerna stiger i Sverige och sjunker i Norge.
D. Lönerna stiger i Norge och sjunker i Sverige.

C. Lönerna stiger i Sverige och sjunker i Norge.

15

Anta att Norge genomför utländska direktinvesteringar av Greenfield-typ i Sverige. Hur påverkas avkastningen på kapital i länderna på kort sikt enligt modellen för specifika faktorer?
A. Avkastningen ändras inte.
B. Avkastningen stiger i båda länderna.
C. Avkastningen stiger i Sverige och sjunker i Norge.
D. Avkastningen stiger i Norge och sjunker i Sverige.

D. Avkastningen stiger i Norge och sjunker i Sverige.

16

Anta att Norge genomför utländska direktinvesteringar av Greenfield-typ i Sverige. Enligt Heckscher-Ohlin-modellen kommer detta inte att påverka lönerna i Sverige på lång sikt. Varför?
A. Modellen bygger på avtagande avkastning.
B. Teknologin förblir densamma.
C. Antalet företag ökar och därmed blir konkurrensen högre.
D. Faktortillgången ändras inte.

B. Teknologin förblir densamma.

17

TENTA 16-04-18, Figur 17.
Figuren visar effekten av införandet av en importkvot. Hur stor är kvoten?
A. Skillnaden mellan Pw och P2.
B. Skillnaden mellan D1 och S1.
C. Skillnaden mellan D2 och S2.
D. Arean c.

C. Skillnaden mellan D2 och S2.

18

TENTA 16-04-18, Figur 17.
Hur stor blir samhällets välfärdsförlust om rätten av att importera ges till ett utländskt företag?
A. Areorna a, b, c och d.
B. Areorna b, c och d.
C. Arean c.
D. Areorna b och d.

B. Areorna b, c och d.

19

USA och Europa förhandlar för närvarande om ett frihandelsavtal. Detta kan leda både till handelsalstring (trade creation) och handelsomfördelning (trade diversion). Anta att USA före avtalet importerar pappersmassaprodukter från Argentina, men efter avtalet byter man till Frankrike. Detta leder till:
A. Handelsalstring som ökar välfärden både i USA och EU.
B. Handelsomfördelning som minskar välfärden i USA.
C. Handelsalstring som endast ökar välfärden i EU.
D. Handelsomfördelning som minskar välfärden i EU.

B. Handelsomfördelning som minskar välfärden i USA.

20

I början av 1900-talet dominerades USA:s utrikeshandel (liksom de flesta då industrialiserade länders) av råvaror och insatsvaror till industrin. Vad dominerar idag?
A. Råvaror och insatsvaror till industrin.
B. Jordbruksprodukter och konsumentvaror.
C. Jordbruksprodukter och livsmedel.
D. Kapitalvaror och konsumentvaror.

D. Kapitalvaror och konsumentvaror.