Histologi Flashcards
(69 cards)
1
Q
Kroppen delas upp i vävnadstyper. Hur många och vilka är dem?
A
- Epitel
- Bindväv
- Muskelvävnad
- Nervvävnad
2
Q
Vilka kriterier avgör om något klassas som Epitel?
A
- Täcker/bygger upp ytor
- Hålls ihop med cellförbindelser (Junctions)
- Polära (Apikal/Basal) - Basal del förankrad i Basalmembranet, Apikal del vetter mot Lumen
- Inga blodkärl i epitel (men bredvid)
- Utför mesta kemiska arbete: absorption, sekretion, utsöndring, proteinsyntes
3
Q
Vad finns under Basalmembranet?
A
Bindväv
4
Q
Hur snabbt sker Cellförnyelsen och Mitosen i Epitel?
A
- Skiljer sig mellan områden
- Områden med hårt slitage förnyas oftare (Tunntarmen), andra mer sällan
- Tunntarmens epitel förnyas ca var 5:e dag, medan lungornas epitel förnyas var 6:e månad
5
Q
Hur går cellförnyelsen till i Tunntarmen?
A
- Invaginationer mellan Villi (Kryptor)
- Kryptorna har Stamceller längst ned
- Stamceller flyttar sig uppåt i Kryptan medan dem DIFFERENTIERAS
- Döda celler stöts av från Villi-toppen
- (Kan bli patologiskt med bakterier nära stamcellerna i Kryptan)
6
Q
Nämn några olika typer av epitel (minst 4). Typerna skall inte vara vävnadsspecifika.
A
- Enskiktat skivepitel (Simple)
- Flerskiktat skivepitel (Stratified)
- Skivepitel (Squamous)
- Kubiskt epitel
- Cylinderepitel
- Övergångsepitel
7
Q
Ge exempel på var Enskiktat Skivepitel förekommer?
A
Insida av blodkärl, Alveoler
8
Q
Ge exempel på var Enskiktat Kubiskt Epitel förekommer.
A
Sköldkörtel
9
Q
Vilken typ av Epitel förekommer i Tarmen? Beskriv några egenskaper på just det epitelet
A
- Enskiktat Cylindriskt Epitel
- Mikrovilli på Apikal del för maximalt näringsupptag
10
Q
Vilken typ av Epitel förekommer i Trachea?
A
- Pseudostratifierat Cylindriskt Epitel med Cilier
- Terminalt differentierade —> Kan ej förändras mer, har nått slutlig form
11
Q
Varför är det viktigt med Terminalt Differentierade Epitel i vissa områden?
A
- Kunna utföra specifika funktioner effektivt
12
Q
Vad menas med Pseudostratifierat Epitel?
A
- Att alla Epitelcellerna har kontakt med Basalmembranet men inte alla når Lumen
- Ger illusion av att bestå av flera lager —> därav Pseudo…
13
Q
Vad är Cilier? Vad har dem för funktion? Vad består dem av?
A
- Rörliga utskott på Epitelcellers apikala yta
- Uppbyggda av Mikrotubuli
- Funktion: Transportera partiklar/slem
14
Q
Vad är Övergångsepitel?
A
- Kan tänjas ut från Kubisk form -> Skiv-form
- Typ av Stratifierat (Flerskiktat) epitel
- Tre lager: basalt, intermediärt, superficiellt
- Basalt lager har stamcellerna
15
Q
Vilken typ av Epitel utgör huden (Epidermis)? Vad utmärker denna typ?
A
- Flerskiktat Keratiniserat Skivepitel
- Slitstarkt
- Yttersta lagret består av döda, helt keratiniserade celler där kärnan tagits bort
16
Q
Var återfinns Okeratiniserat Flerskiktat Skivepitel? Vad är utmärkande för just denna typ?
A
- Munnen, matstrupen, analkanalen
- Översta lagret: platta celler MED kärna (se bild)
17
Q
Vad är skillnaden mellan utsöndringen som sker i Exokrina Körtlar och Endokrina Körtlar? Vilken typ av Epitel förekommer här?
A
- Typ av Epitel: enkelt kubiskt epitel
- Exokrina körtlar: Utsöndring mot yta/gång
- Endokrina körtlar: INsöndring direkt till blod
18
Q
Nämn några egenskaper i Endokrina körtlar.Ge exempel på olika Endokrina körtlar.
A
- Insöndrar direkt i blodet
- Endokrina körtlar saknar gångar
- Kan insöndra produkt via bindväv i små kapillärer
- Exempel: Thyroidea, Pancreas, Binjure
19
Q
Ge exempel på Exokrina körtlar.
A
Glandulae Tracheales, Exokrina Pancreas, Cardia Körtlar (Magsäcken), Glandulae Submandibularis, Glandulae Parotis etc..
20
Q
Vilken typ av vävnad är detta?
A
- Spottkörtelvävnad (Salivkörtel)
21
Q
Vad består Bindväv av? Var återfinns den i kroppen?
A
- Består av Fibrer och Grundsubstans
- Består bland annat av celltyper: leukocyter, makrofager, fibroblaster
- Enskilda celler
- EJ cellförbindelser
- Återfinns i ECM
22
Q
Vilken funktion fyller Bindväven?
A
- Fyller ut utrymme mellan de andra vävnadstyperna
- Ger stadga, skydd och har sammanhållande funktion
- Innehåller stor mängd Immunceller
23
Q
Ge exempel på typer av Bindväv. Ge mycket kort/koncis beskrivning av dess specifika karaktär och förekomst.
A
- Lucker: Många celltyper och lite fibrer. Exempel: Unnder epitel i mun och tarm
- Stram: Få celler och många fibrer. Exempel: Senor
- Specialiserad bindväv: Fettväv, ben, brosk, blod
24
Q
Vad består Grundsubstans av?
A
- Proteoglykaner + GAG
- Glykoproteiner (Adhesiva, ex FIBRONEKTIN)
- Vatten
25
Vad är ECM? Vad består det av?
- Extracellulärt Matrix
- Består av Fibrer och Grundsubstans
26
Vilka Kollagena fibrer ingår i ECM? Funktion?
- Strama fibrer - (senor etc..) Ger mekanisk styrka
- Retikulära fibrer (Huvudsakligen Kollagen typ III) - Ger stöd
- Elastiska fibrer (Elastin bland annat) - Ger elasticitet
27
Vad är det som gör att Grundsubstansen får sin Gelé-liknande karaktär?
- Hög grad av glykosylering
- Byggs upp av PG och GAG
28
Vad består Proteoglykanerna av i ECM?
- Kärnprotein kovalent bundet till en eller flera GAG-kedjor
29
Beskriv egenskaper i Lucker Bindväv
- Många celltyper (ex adipocyter)
- Väldigt lite fibrer, lös vävnad
- Många av immunoceller: makrofager, dendritceller, neutrofiler
- Finns under epitel (ex under slemhinnor)
30
Beskriv egenskaper i Tät Bindväv.
- Tätt packade kollagena fibrer som löper parallellt
- Fibroblaster (Cell som tillverkar ECM) inklämda mellan fibrerna
- Väldigt lite grundsubstans
31
Var förekommer Specialiserad Bindväv.
- Dentin, brosk, ben
32
Vilken celltyp består brosk av? Vilka egenskaper har det?
- Består av Chondrocyter
- Chondrocyter ligger i håligheter (lakuner)
- Halvstel karaktär
- Saknar blodkärl
33
Hur bildas Ben?
- Byggs upp av Osteoider som bildas av Osteoblaster i ECM —> Kollagen typ I
- ECM kalcifieras genom inlagring av kalcium-hydroxyapatit
34
Beskriv benets uppbyggnad.
- Yttre skal av kompakt ben
- Kortex
- Central Medulla som består av bentrådar (Trabeculae)
- Hematopoetisk Benmärg (röd benmärg —> här bildas blodet)
35
Vilken typ av vävnad är detta?
- Benvävnad i B, C och E
- Benmärg i F
36
Vilken typ av vävnad är detta? Beskriv vad de olika utmärkta strukturerna är.
- Tandvävnad
1. Odontoblaster (Bildar Dentin)
2. Ameloblaster (Bildar Emalj)
3. Emalj
4. Dentin
37
Vilka typer av muskelvävnad finns i människokroppen?
1. Skelettmuskulatur - (Viljestyrd)
2. Hjärtmuskulatur - (Autonoma nervsystemet)
3. Glatt muskulatur- (Interna organ - Autonoma nervsystemet)
38
Hur kopplas funktionerna hos Osteoclaster och Osteoblaster ihop?
Samverkar vid ombyggnad av ben
39
Beskriv allmänna egenskaper i Skelettmuskulatur. Kortfattat
- Tvärstrimmig (aktin/myosin) /strierad
- Flera tusen kärnor per cell
- Extremt många mitokondrier
- Många Långa trådlika celler
- Viljestyrd
40
Hur förbinder sig Muskelceller med nervsystemet?
- Har motoriskt nervändslut mitt på cellen
- Myeliniserat för snabb återkoppling
41
Beskriv mer ingående Skelettmuskulaturens egenskaper. Peka på områden på bilden och förklara.
- Celler parallellt med varandra —> binds samman med Bindväv
- Finns inga cellförbindelser mellan cellerna
- Organiserade i grupper (Fasciklar)
- Celler kan vara upp till 4 cm långa
- Många cellkärnor PERIFERT (viktigt)
42
Beskriv mer ingående Hjärtmuskulaturens egenskaper. Peka på områden på bilden och förklara.
- Grenade celler med en eller två kärnor
- Stort antal kapillärer mellan
- Många mitokondrier
- Kan ej återskapas efter skada (Infarkt etc)
- Strierat utseende liknande skelettmuskulaturens utseende
- Tätt sammankopplade med specialiserade förbindelser (Gap Junctions —> impulsspridning)
- Cellkärnorna placerade mer centralt i cellen
43
Beskriv mer ingående Glatta Muskulaturens egenskaper. Peka på områden på bilden och förklara.
- Långsmal karaktär
- Arbetar långsamt - Ej viljestyrd
- Finns kring organ: Oesophagus, Tarmvägg, Bronkträd etc.
- Cellkärnan placerad i centrum
44
Hur infärgar man Nervceller för att se dem i Mikroskop?
- Specialinfärgning —> Exempelvis Golgis metod med silverfärgning under ljusmikroskop
45
Vilka nervcellsklasser benämns?
- Antal: 3 klasser
- Klass 1 = Typ av nervcell (senso, motor, inter)
- Klass 2 = Signalriktning (Afferent, Efferent)
- Klass 3 = Polaritet (Unipolära, Bipolära..etc)
46
Vilka egenskaper har Unipolära Neuron?
- Har ett utskott
- Uteslutande Sensoriskt Neuron
- Cellkropp i Ganglier (nervcellskroppar i grupper ex: Dorsalrotsganglion)
47
Vilka egenskaper har Bipolära Neuron?
- 1 axon, 1 dendrit
- Finns i olfaktoriska epitelet
48
Vilka egenskaper har Multipolära Neuron?
- 1 axon, 2 eller fler dendriter
- Pyramidala celler
- Interna celler
49
Vilka egenskaper har pseudounipolära neuron?
- Har 1 utskott som fungerar både som axon och dendrit
50
Vad är skillnad mellan Nervcell och Nerv?
- Nerv är bunt av Axon omgiven av bindväv (afferent, efferent, blandad)
- Nervcell är specialiserad cell som signalerar elektriskt och kemiskt
51
Vad är en Synaps?
- Område där signalöverföring sker Kemiskt från nervcellens ände av axon
52
Vad är Gliaceller?
- Stödjeceller till nervceller
- Ger nervceller struktur, näring, isolering, skydd
53
Nämn några typer av Gliaceller.
- Astrocyter
- Oligodendrocyter
- Mikroglia
- Ependymceller
54
Vilken typ av vävnad är detta? Vad utmärker dess karaktär?
- Dorsalrotsganglion
- **Karaktär:**
- Stora runda neuronala cellkroppar,
- centralt placerad kärna
- omgivna av små mörkt färgade kärnor som är sattelitceller
- frånvaro av synapser
55
Nämn slemhinnors egenskaper i allmänhet.
- Täcker yta på hålorgan som har kontakt med utsida (Respiration, digestion, Urogenital)
- Utsätts för patogener —> Välutvecklat immunförsvar
- Består av epitel på Basalmembran
- Ett lager lucker bindväv: Lamina Propria
- Hålls fuktig genom sekretion (Mucus)
- Körtlar i bindväven
56
Beskriv egenskaper hos Osteoblaster.
- Aktiv form = kubisk form
- Bildar ben genom att syntetisera kollagen och bilda Osteoider
- Passiv form = täcker ben, kallas Ytceller
57
Beskriv egenskaper hos Osteoclaster.
- Bryter ned benvävnad
- Stora fagocyterande celler med flera kärnor
- Reglerar kalcium-homeostas i blodet
58
Vilken typ av vävnad är detta? Vad visar i vardera bild och vilken funktion har vävnaden i fråga?
Vävnad: TUNGA
1. Trådformiga papiller = Känsel
2. Bladpapiller = Smaklökar
3. Svampformiga papiller = Smaklökar
4. Vallgravspapiller = Smaklökar
59
Vilken typ av Epitel har tungan? Peka ut de olika strukturerna på bilden och förklara vad det är.
Flerskiktat Okeratiniserat Skivepitel
1. Epitel
2. Bindväv
3. Muskulatur (tvärstrimmig skelettmuskulatur)
60
Vilken typ av vävnad är detta? Peka ut det utmärkta strukturerna och ange vad det är i kronologisk ordning.
VÄVNAD: Tand
1. Dentin
2. Pulpa
3. Odontoblaster
61
Benämn de tre grupperna av Lucker bindväv och dess förekomst.
- Areolär bindväv —> Vanligaste typ. Finns runt epitel och organ
- Fettvävnad (Adipose) —> fettvävnad är speciliserad form av lucker bindväv
- Retikulär bindväv —> lymfatiska organ som mjälte, lymfkörtlar
62
Vilka typer av stram bindväv finns det? Ange dess förekomst, egenskaper och namn.
- **Stram regelbunden bindväv** —> parallella kollagenfibrer, hög draghållfasthet, förekommer i senor och ligament
- **Stram oregelbunden bindväv** —> Kollagenfibrer i flera riktningar, styrka i fler riktningar, förekommer i läderhuden (dermis), kapslar runt organ
- **Stram Elastisk bindväv** —> rik på elastiska fibrer, tillåter expansion/återgång, förekommer i Aorta, stora artärer, lungvävnad
63
Vilka typer av Gliaceller finns det i människokroppen?
- Finns 6 st, varav 4 typer i CNS och 2 typer i PNS
CNS:
1. Astrocyter
2. Oligodendrocyter
3. Mikroglia
4. Ependymceller
PNS:
1. Schwannceller (Myelinskidor)
2. Sattelitceller
64
Varför är celler olika? Nämn fem olika saker och diskutera mycket kortfattat som påverkar detta.
- Celler olika då specialiserade funktioner —> anpassade till miljö och uppgift
1. **Genuttryck** —> alla celler har samma DNA, genreglering styr funktion och struktur
2. **Cellmiljö** —> Yttre signaler som hormoner, skillnad i exponering för olika faktorer som bakterier/patogener
3. **Cellyta/Receptorer** —> varje cell kräver unika membranproteiner och receptorer för att interagera med varandra och omgivning
4. **Cellcykel/differentiering** —> stamceller kan ge upphov till olika typer av celler genom differentiering
5. **Funktion/vävnadstyp** —> celler anpassar struktur/funktion. Ex: Parietalceller i magsäck (saltsyra), Nervceller med axon (signalöverföring), muskelceller (många mitokondrier)
65
Varför kan man benämna blodet som en typ av bindväv trots sin flytande karaktär?
- **Innehåller stor mängd ECM** —> plasma (liknar grundsubstans som i annan bindväv)
- **Agerar funktionellt stöd/transport** —> agerar förbindelse mellan organ till följd av transport av bla näringsämnen och syre, upprätthåller homeostas
- **Bindvävsfunktion vid sårläkning** —> viktig roll vid sårläkning och immunförsvar
66
Hur byggs benvävnad upp av de tre celltyperna som ingår?
- Osteoblaster producerar Osteoid
- Mineraliseras med Kalcium och Fosfat
- Osteoclaster (stora fagocyterande celler) bryter ned ben —> utsöndrar syror/enzymer som löser upp mineraler
- Osteocyter reglerar ben-metabolism
- Känner av mekanisk belastning
- Signalerar till Osteoblaster/Osteoclaster
67
Vilka är de vanligaste kollagentyperna som finns i människokroppen? Ange:
- Typ
- Karaktär
- Uppbyggnad
- Förekomst
- **Kollagen Typ I** - hög draghållfasthet - Trippelhelix kollagenfibrer - Förekomst: ben, senor, hud, dentin
- **Kollagen typ II** - Elastiskt/Stötdämpande - Trippelhelix kedjor (fibriller men ej lika tjocka som typ I) - Förekomst: Hyalint/elastiskt brosk, ögonglobens glaskropp
- **Kollagen typ III** - Flexibla/Retikulära - Trippelhelix kedjor (tunna, retikulära fibrer) - Förekomst: blodkärl, hud, retikulär bindväv
- **Kollagen typ IV** - Nätverksbildande - Trippelhelix fibrer (nätverk istället för fibriller) - Förekomst: Basalmembran, endotel, njurar
68
Vilka brosktyper finns i människokroppen? Ange:
- Typ
- Karaktär
- Uppbyggnad
- Förekomst
- **Hyalint brosk** - Stötdämpande - Mycket Kollagen typ II - Förekomst: Trachea, Revbensbrosk, Nässeptum
- **Elastiskt brosk** - Elastiska fibrer + Kollagen typ II - Förekomst: Ytteröra, epiglottis, hörselgång
- **Fibröst brosk** - Starkt/Stötdämpande - Kollagen typ I/Kollagen typ II - Förekomst: menisker, diskarna, käkleden, symfysen
69
