Kognitions- och perceptionspsykologi

Question 1

Donders (1868) experiment på hur lång tid tar det att fatta beslut

Vad gick experimentet ut på?

Answer 1

Donders experiment från 1868 var ett av de första kognitionspsykologiska experimenten och han var intresserad av hur lång tid det tog att fatta beslut. Det gjorde han genom att mäta reaktionstid - hur lång tid det tar att respondera på ett stimulus.

Först mätte han den enkla reaktionstiden genom att låta försöksdeltagare trycka på en knapp så snabbt som möjligt när de såg en lampa lysa. Sen mätte han valreaktionstid genom att använda två lampor och låta försöksdeltagare trycka på den vänstra knappen om de såg den vänstra lampan lysa och tvärtom.

Reaktionstiden var längre under beslutsuppgiften än den enkla uppgiften, och Donders menade att skillnaden i reaktionstid indikerade hur lång tid det tog för deltagarna att fatta beslutet att trycka på rätt knapp.

Question 2

Varför var Donders experiment på hur lång tid det tar att fatta beslut viktigt?

Answer 2

Experimentet är viktigt eftersom det visar att mentala responser (i detta fall uppfatta ljuset och bestämma vilken knapp man ska trycka) inte går att mäta direkt utan endast måste härledas från beteende. Han mätte inte de mentala responserna direkt, utan härledde dem från reaktionstiderna.

Question 3

Vad grundade Wundt? Vilken skola lade hans arbete grunden för?

Answer 3

Wundt grundade det första psykologiska laboratoriet i Leipzig 1879, och hans arbete lade grunden för strukturalismen.

Question 4

Strukturalismen

Answer 4

Strukturalism syftade på att förstå medvetandet genom att dela upp det i dess enklaste komponenter som kallas för sensationer (till exempel synintryck, tidsuppfattning) och förstå hur dessa interagerar för att skapa mer komplexa upplevelser. Wundt ville skapa ett periodiskt system för sinnet som skulle inkludera alla grundläggande sensationer.

Question 5

Vilken var den huvudsakliga metoden för att studera psykologi inom strukturalismen?

Answer 5

Introspektion var den huvudsakliga metoden för att studera psykologi inom strukturalismen. Tekniken gick ut på att deltagare systematiskt skulle beskriva sina upplevelser, känslor och tankar i respons till ett stimulus och forskare skulle försöka identifiera de minsta byggstenarna i medvetandet.

Question 6

Vad fanns det för kritik mot strukturalismen?

Answer 6

Kritik mot skolan var att den endast fokuserade på medvetna processer och inte omedvetna processer - kan vi verkligen verbalt redovisa via introspektion?

Question 7

Vad lade strukturalismen för grund?

Answer 7

Strukturalismen lade grund för vidare psykologiska studier och empiriskt arbetssätt inom psykologin.

Question 8

Ebbinghaus (1885) experiment på glömska

Answer 8

Ebbinghaus gjorde experiment på glömska genom att memorera listor med nonsens och sedan testa vid tre olika tillfällen.

Hans upptäckter inkluderade the savings curve, som visar hur minnet försämras exponentiellt över tid. Minnet försämras snabbt efter den initiala inlärningen, men att glömskan avtar med tiden.

Question 9

Vad visade Ebbinghaus upptäckter om glömska?

Answer 9

Ebbinghaus upptäckter visade hur sinnet kunde kvantifieras och att hur minnet försämras över tid följer förutsägbara mönster.

Question 10

Savings curve

Answer 10

Visar hur minnet försämras exponentiellt över tid. Minnet försämras snabbt efter den initiala inlärningen, men att glömskan avtar med tiden.

Question 11

Vem anses vara grundaren av funktionalismen?

Answer 11

William James anses vara en av grundarna till funktionalismen.

Question 12

Vad var funktionalismen en reaktion mot?

Answer 12

Funktionalismen var en reaktion mot strukturalismen och fokuserade på medvetandets funktion snarare än dess struktur.

Question 13

Hur såg funktionalismen på kognition?

Answer 13

Man syftade på att förstå kognition som ett kontinuerligt flöde snarare än isolerade komponenter, och i flödet samexisterar minne, emotion och uppmärksamhet. Man bryr sig mer om varför och hur mentala processer fungerar.

Question 14

Behaviorismen

Answer 14

Behaviorismen är en inriktning inom psykologin som fokuserar på observerbart eller mätbart beteende snarare än inre mentala processer, såsom tankar, känslor och medvetande.

Man är intresserad av stimulus-respons-kopplingar och betingningsprocesser som klassisk och operant betingning och ser på människan som att de föds som ett tomt blad (tabula rasa).

Question 15

Vad var behaviorismen en reaktion mot?

Answer 15

Behaviorismen utvecklades som en reaktion mot introspektion.

Question 16

När var behaviorismen dominerande?

Answer 16

Behaviorismen var dominerande under första halvan av 1900-talet.

Question 17

Vem anses vara grundaren av behaviorismen?

Answer 17

John B. Watson ansågs vara grundare av behaviorismen, som var en kritik mot introspektion och menade att psykologi borde fokusera på observerbart beteende snarare än att studera sinnet och inre mentala processer.

Question 18

Vad var James B. Watsons kritik mot kognitionsstudier?

Answer 18

Han menade att kognitionsstudier var svåra att replikera, och inre mentala processer luddiga och svåra att mäta på ett tillförlitligt sätt.

Question 19

Hur ansåg James B. Watson att psykologi bör vara?

Answer 19

Enligt John B. Watson borde psykologi vara en objektiv vetenskap likt naturvetenskap, där man mätte det som gick att observera. Medvetandet sågs som en svart låda som man var ointresserad av.

Question 20

Watsons experiment (1920) “Little Albert”

Answer 20

I experimentet med lille Albert undersökte Watson hur rädsla kunde läras in genom klassisk betingning.

I experimentet utsattes en 11 månader gammal pojke Albert för stimuli som han inte var rädd för från början, råttor. Varje gång råttan visade sig så kom ett skrämmande ljud och tillslut blev Albert rädd för råttor.

Genom experimentet visade Watson att känslomässiga responser kunde betingas.

Question 21

Vem introducerade operant betingning?

Answer 21

B.F Skinner introducerade operant betingning.

Question 22

Operant betingning

Answer 22

Operant betingning handlar om hur beteende kan formas och kontrolleras av dess konsekvenser. Det kan antingen förstärkas eller försvagas beroende på konsekvens, det vill säga öka i sannolikhet eller minska i sannolikhet. Om det belönas är det mer troligt att det upprepas och om det bestraffas är det mindre troligt att det upprepas.

Question 23

Vad var kritiken mot behaviorismen?

Answer 23

• Kan inte förklara komplexa fenomen
• Lägger en överdriven betoning på miljöaspekter, och bortser från medfödda och biologiska aspekter
• Bortser även från individuella skillnader och subjektiva upplevelser.
• Betingning är inte nödvändigt för inlärning. –> Kognitiva kartor skapas - råttan i labyrinten
• Chomsky och B.F. Skinner-debatten

Question 24

Vad var Noam Chomskys kritik av B.F Skinner?

Answer 24

Noam Chomsky kritiserade Skinners teori om hur barn tillägnar sig språk. Skinner menade att barn lärde sig språk genom operant betingning, det vill säga att barn imiterar språket som de hör och upprepar det korrekt eftersom det belönas.

Chomsky menar att det inte stämde eftersom barn säger saker som de aldrig har hört och säger saker som de inte belönas för. Han menar att språk ter sig delvis biologiskt genom en medfödd struktur som är universal. Han menade att språk är en produkt av sinnet snarare än ett resultat av förstärkning.

Question 25

Kognitiva revolutionen

Answer 25

Skifte som skedde inom psykologin (ca 1950 och framåt) från behaviorismen som tidigare dominerat, där man fokuserade på observerbart beteende och visade inget intresse för inre mentala processer. Den kognitiva revolutionen ändrade detta och skiftade fokus mot de inre mentala processerna igen.

Question 26

Hur såg man på hjärnan efter den kognitiva revolutionen?

Answer 26

Istället för att se hjärnan som en svart låda började man se den som en informationsbehandlande enhet, likt en dator, som tar emot, bearbetar, lagrar och använder information.

Answer 27

För att förstå komplexa beteenden behöver man mäta observerbara beteenden och göra inferenser om den underliggande kognitiva aktiviteten

Question 28

Man kan se mentala processer som en rad sekventiella händelser och beräkningar - beskriv

Answer 28

1. vi får sensorisk information från omgivningen 2. mentala processer utförs på den 3. det beteende som kommer kommer som en konsekvens av processandet

Question 29

Vad resulterade den kognitiva revolutionen i ?

Answer 29

- Den resulterade i nya forskningsfrågor. - att man använder datorn som analogi (t.ex. Broadbents filtermodell, Baddeleys modell för arbetsminnet) - att det sker ett skifte från funktionella förklaringar till mekaniska förklaringar.

Question 30

Funktionell förklaring

Answer 30

Vilket syfte tjänar beteendet?

Question 31

Mekanisk förklaring

Answer 31

Vilken kausal kedja av händelser skapade det observerade beteendet?

Question 32

Nämn tre vanliga modelltyper

Answer 32

Processmodeller, resursmodeller och strukturella modeller

Question 33

Processmodeller

Answer 33

Teoretiska modeller inom psykologin som beskriver de steg eller mekanismer genom vilka mentala processer sker. Vilka komponenter finns och i vilken ordning gör komponenter saker? Ett exempel på en processmodell är modala modellen för minne eller Baddaleys modell av arbetsminne.

Question 34

Resursmodeller

Answer 34

Teoretiska modeller inom psykologin som handlar om hur våra mentala resurser används och fördelas vid olika aktiviteter. Det är en utveckling av processmodeller, och rör vilka begränsningar komponenterna har som kan påverka vårt beteende, och vilka komponenter som kan arbeta samtidigt. Ett exempel på en resursmodell är belastningsteorin.

Question 35

Strukturella modeller

Answer 35

Strukturella modeller inom psykologin beskriver hur olika delar av våra mentala eller psykologiska system är organiserade och interagerar med varandra.

Question 36

Bindningsproblemet

Answer 36

Hur kan olika egenskaper i ett objekt (form, färg, plats) som processas i olika delar av hjärnan kombineras till en enhetlig representation? Utmaningen att förklara hur hjärnan integrerar olika typer av sensorisk information för att skapa en sammanhängande och enhetlig upplevelse av världen.

Question 37

Treisman and Schmidt (1982) experiment om egenskapsintegrering

Answer 37

Deltagarna visades objekt med olika former och färger under väldigt kort tid. De fokuserade på siffrorna. Sedan blev de ombedd att rapportera objekten och dess färger. De identifierade formerna och färgerna som var närvarande, men de kopplade felaktigt ihop färgen med formen - felaktiga konjunktioner. Om de fick instruktioner om att fokusera kunde de svara rätt.

Question 38

Vad visade Treisman och Schmidt (1982) experiment om egenskapsintegrering?

Answer 38

Experimentet visade att fokuserad uppmärksamhet spelar en avgörande roll för att binda samman olika egenskaper till en enhetlig representation och lösa bindningsproblemet.

Question 39

Egenskapsintegrering - Treismans feature integration theory RITA EN BILD

Answer 39

Teorin beskriver hur vi binder samman olika egenskaper hos objekt (t.ex. färg, form, orientering, rörelse) för att skapa en enhetlig och sammanhängande upplevelse. Den består av för-uppmärksamhetsfasen och fokuserad uppmärksamhetsfas.

Question 40

För-uppmärksamhetsfasen

Answer 40

När vi först ser ett objekt analyseras det i dess grundläggande egenskaper som färg, form, orientering och rörelser, men de är fortfarande inte sammansatta till ett enhetligt objekt.

Question 41

Hur sker för-uppmärksamhetsfasen?

Answer 41

För-uppmärksamhetsfasen sker automatiskt och omedvetet, och kräver ingen ansträngning eller uppmärksamhet.

Question 42

Fokuserad uppmärksamhetsfas

Answer 42

Under fokuserad uppmärksamhetfas spelar uppmärksamhet en central roll för att de olika egenskaperna ska kombineras till en enhetlig representation. Fokuserad uppmärksamhet hjälper hjärnan att integrera egenskaperna. Utan tillräcklig uppmärksamhet kan egenskaperna bli felaktigt sammanbundna - felaktiga konjunktioner, där hjärnan kombinerar egenskaper från olika objekt felaktigt.

Question 43

Vad händer om det inte finns tillräckligt med uppmärksamhet under den fokuserade uppärksamhetsfasen?

Answer 43

Utan tillräcklig uppmärksamhet kan egenskaperna bli felaktigt sammanbundna - felaktiga konjunktioner, där hjärnan kombinerar egenskaper från olika objekt felaktigt.

Question 44

Vilket problem presenterades egenskapsintegrering som en lösning för?

Answer 44

Egenskapsintegrering presenterades som en lösning på bindningsproblemet - hur hjärnan kombinerar separata sensoriska egenskaper till en helhet när vi uppfattar objekt i vår omgivning,

Question 45

Balints syndrom

Answer 45

Hjärnskada som gör att man bara kan se ett objekt i taget. Man har svårigheter att uppfatta och bearbeta flera visuella objekt samtidigt.

Question 46

Selektiv uppmärksamhet

Answer 46

Förmågan att fokusera på specifik information eller stimuli i vår omgivning och ignorera andra. Vi filtrerar bort viss information och väljer ut annan information för vidare bearbetning. Denna förmåga hjälper oss att effektivt hantera och bearbeta stora mängder information som vi utsätts för.

Question 47

Vad hjälper selektiv uppmärksamhet oss med?

Answer 47

Selektiv uppmärksamhet hjälper oss att effektivt hantera och bearbeta stora mängder information som vi utsätts för.

Question 48

Var sker filteringen i de tre olika filtermodellerna?

Answer 48

Filtrering tidigt i processen sker i Broadbents filtermodell. Filtrering någonstans mittemellan sker i Treismans dämpningsmodell. Filtrering sent i processen sker i Mackays sena filtreringsmodell.

Question 49

Dichotomic listening task

Answer 49

En uppgift där olika ljud eller meddelanden presenteras samtidigt i båda öronen via hörlurar, men att deltagarna instrueras att endast fokusera på innehållet i ett av öronen, och ignorera det andra. Används för att undersöka hur människor kan selektivt uppmärksamma och bearbeta auditiv information i en miljö med konkurrerande signaler.

Question 50

Vad används dichotomic listening talks för?

Answer 50

Dichotomic listening talks används för att undersöka hur människor kan selektivt uppmärksamma och bearbeta auditiv information i en miljö med konkurrerande signaler.

Question 51

Broadbents filtermodell (tidig selektionsmodell) RITA MODELLEN

Answer 51

Modell om selektiv uppmärksamhet som menar att informationen filtreras innan det är analyserat för mening. Informationen bearbetas i dessa steg: 1. Sensoriskt minne håller all inkommande sensorisk information från omgivningen (ljud, ljus, beröring etc) i en bråkdel av en sekund och för sedan över den till filtret. 2. Filtret definierar meddelande baserat på fysiska egenskaper av stimuli, och endast det uppmärksammade meddelandet passerar nästa steg och bearbetas vidare medan resten filtreras bort och når inte medvetandet. Selektiv uppmärksamhet sker här. 3. Detektorn bearbetar all information som passerat filtret för att bestämma högre nivå av egenskaper hos meddelandet, där den ges betydelse (tolkas semantiskt) 4. Korttidsminnet tar emot resultatet från detektorn och håller information i 10-15 sekunder och kan överföra den till långtidsminnet.

Question 52

Sensoriskt minne (Broadbents filtermodell)

Answer 52

Första steget i Broadbents filtermodell. Håller all inkommande information (ljud, ljus, beröring etc) i en bråkdel av en sekund och för sedan över den till filtret .

Question 53

Filter

Answer 53

Andra steget i Broadbents filtermodell. Definierar meddelande baserat på fysiska egenskaper, och endast det uppmärksammade meddelandet förs vidare till detektorn för vidare bearbetning, medan resten filtreras bort och inte når medvetandet.

Question 54

Detektor

Answer 54

Tredje steget i Broadbents filtermodell. Bearbetar all information för att bestämma högre nivå av egenskaper hos meddelandet. Där meddelandet tolkas semantiskt (ges betydelse).

Question 55

Korttidsminne (Broadbents filtermodell)

Answer 55

Tar emot resultatet från detektorn och håller information i 10-15 sekunder och kan överföra den till långtidsminnet.

Question 56

Vilka fenomen/experiment kan inte Broadbents filtermodell förklara?

Answer 56

Cocktailparty-fenomenet och Dear Aunt Jane-experimentet.

Question 57

Cocktailparty-fenomenet Vad visade experimentet?

Answer 57

Trots att man kan fokusera på en specifik konversation, kan man ibland höra sitt eget namn nämnas i en annan, ignorerad konversation. Detta visar att viss meningsfull information från det ignorerade ljudet fortfarande kan passera filtret och bearbetas, vilket Broadbents modell inte kan förklara. Enligt Broadbents filtermodell kan vi inte bearbeta eller bli medvetna om någon ouppmärksammad information.

Question 58

Dear Aunt-Jane experimentet Vad visade experimentet?

Answer 58

Olika ord och siffror presenterades i varje öra, men deltagarna tenderade att hoppa mellan öronen för att skapa ett semantiskt meningsfullt sammanhang (t.ex. att höra "Dear Aunt Jane"). Detta visar att människor inte strikt följer den ena kanalen baserat på fysiska egenskaper, utan kan kombinera information från båda kanalerna baserat på mening. Filtreringen skedde inte enbart på fysiska egenskaper utan påverkades av meningsfulla eller semantiska faktorer också.

Question 59

Vad visade Cocktailparty-fenomenet och Dear Aunt Jane-experimentet?

Answer 59

Cocktailpartyfenomenet och Dear Aunt Jane-experimentet utmanade Broadbents filtermodell som föreslår att all icke-fokuserad information filtreras bort innan det är analyserat för mening, i ett tidigt skede av bearbetningen. Dessa fenomen visade att viss information, särskilt betydelsefull eller personlig, kan tränga igenom filtret och bearbetas även om vi inte aktivt uppmärksammar den.

Question 60

Vilken modell utvecklades som ett svar på de problem som fanns med Broadbents filtermodell (Cocktailparty-fenomenet och Dear Aunt Jane-experimentet )?

Answer 60

Treismans dämpningsmodell.

Question 61

Treismans dämpningsmodell RITA MODELLEN

Answer 61

Information kan filtreras tidigt, men också i ett senare skede. Denna modell om selektiv uppmärksamhet föreslår att irrelevant information inte blockeras helt, utan dämpas.

Question 62

Dämparen

Answer 62

Information analyseras hastigt för egenskaper såsom språk och mening. Därifrån kan info skickas vidare i varierande styrka. Den icke-fokuserade informationen dämpas, och är därför mindre sannolik att uppmärksammas, men viktig information kan fortfarande tränga igenom.

Question 63

Lexikonet

Answer 63

Innehåller ord som har olika trösklar för att bli aktiverade. Vanliga eller viktiga ord har lägre trösklar än ovanliga. Även om information från den ouppmärksammade kanalen dämpas så bearbetas den semantiskt. Om viktig information dyker upp har den låg tröskel och aktiveras lätt även om det dämpats, till exempel ens namn som fortfarande når medvetandet. Mindre viktig information har högre tröskel och kräver mer uppmärksamhet och bearbetning för att nå medvetandet.

Question 64

Hur reagerar lexikonet på viktig information?

Answer 64

Om viktig information dyker upp har den låg tröskel och aktiveras lätt även om det dämpats, till exempel ens namn som fortfarande når medvetandet.

Question 65

Hur reagerar lexikonet på mindre viktig information?

Answer 65

Mindre viktig information har högre tröskel och kräver mer uppmärksamhet och bearbetning för att nå medvetandet.

Question 66

Mackays sena filtreringsmodell

Answer 66

All inkommande information bearbetas semantiskt innan filtreringen sker, när vi väljer vad som ska uppmärksammas. En tröskelvikt är inte nödvändig för det. Selektiv uppmärksamhet handlar alltså om att filtrera vilken information vi blir medvetna om efter att den har bearbetats semantiskt.

Question 67

Berätta om experimentet som stödde Mackays sena filtreringsmodell

Answer 67

Deltagarna fick höra två olika meddelanden i vardera öra. Ett som sa “de kastade stenarna mot banken” och i det andra fick de omedvetet höra ord som flod eller pengar. Resultatet visade att ordet i det icke-fokuserade örat påverkade hur de tolkade betydelsen av ordet bank - om det rörde sig om en bank eller flodbank. Informationen som hördes i det icke-fokuserade örat bearbetades alltså på en semantisk nivå, och den ignorerade informationen kunde fortfarande påverka hur deltagarna tolkade den fokuserade informationen.

Question 68

Belastningsteori

Answer 68

Uppmärksamhet fördelar sig beroende på situationens belastningsgrad. Hög belastning är uppgifter som kräver mycket kognitiva resurser. Det leder till en tidig selektionsprocess där irrelevanta stimuli sannolikt ignoreras, eftersom det inte finns lediga resurser för att bearbeta distraktioner. Låg belastning innebär att det finns resurser som kan användas för att processa irrelevant information, och resulterar i sen selektion, och gör det mer sannolikt att distraheras av irrelevant information.

Question 69

Hög belastning (belastningsteori)

Answer 69

Hög belastning är uppgifter som kräver mycket kognitiva resurser. Det leder till en tidig selektionsprocess där irrelevanta stimuli sannolikt ignoreras, eftersom det inte finns lediga resurser för att bearbeta distraktioner.

Question 70

Låg belastning (belastningsteori)

Answer 70

Låg belastning innebär att det finns resurser som kan användas för att processa irrelevant information, och resulterar i sen selektion, och gör det mer sannolikt att distraheras av irrelevant information.

Question 71

Bottom-up faktorer Ge ett exempel

Answer 71

Bottom-up uppmärksamhet är stimulusdriven uppmärksamhet. Styrs av de fysiska egenskaperna hos stimuli snarare än av våra mål eller intentioner. Dessa stimuli sticker ut på grund av sina fysiska egenskaper såsom färg, rörelse eller intensitet eller kan vara oväntade händelser, till exempel att blixten slår ned vilket aktiverar vår bottom-up uppmärksamhet. Bottom-up faktorer fångar vår uppmärksamhet automatiskt och utan medveten ansträngning.

Question 72

Hur fångar bottom-up faktorer vår uppmärksamhet?

Answer 72

Bottom-up faktorer fångar vår uppmärksamhet automatiskt och utan medveten ansträngning.

Question 73

Top-down faktorer Ge ett exempel

Answer 73

Top-down uppmärksamhet är en måldriven uppmärksamhet som är kognitivt kontrollerad, dvs vi väljer själva vad vi vill fokusera på, till skillnad från bottom up-uppmärksamhet som triggas automatiskt av externa stimuli. Till exempel om du letar efter ett specifikt märke i en butik så ignorerar du de andra märkena.

Question 74

Vad baseras top-down uppmärksamhet på?

Answer 74

Den är baserad på vår vilja, förväntningar och kunskap om vad som är typiskt för situationer (scheman).

Question 75

Delad uppmärksamhet

Answer 75

Vår förmåga att fokusera på flera uppgifter samtidigt - vi delar vår uppmärksamhet mellan två eller fler uppgifter eller stimuli.

Question 76

Varför kan delad uppmärksamhet vara utmanande?

Answer 76

Det kan vara utmanande eftersom våra kognitiva resurser är begränsade. När vi försöker utföra flera saker samtidigt måste hjärnan fördela sina resurser över dessa uppgifter vilket ofta leder till sämre prestation jämfört om vi koncentrerade oss på en uppgift i taget. T.ex. är det fyra gånger mer sannolikt att trafikolyckor händer när föraren använder sin telefon.

Question 77

Schneider och Shiffrin (1977) experiment om automatiska och kontrollerade processer för informationsbearbetning

Answer 77

Experiment undersökte hur vi utför uppgifter, antingen automatiskt eller kontrollerat beroende på hur mycket träning och uppmärksamhet de kräver. Deltagarna blev ombedda att komma ihåg en uppsättning tecken. Samtidigt övervakade de en snabb ström av testbilder som innehöll slumpmässiga punktmönster, ett mål eller distraktioner. Experimentet visade att träning gjorde det möjligt för uppgifter att övergå från kontrollerade till automatiska processer, och automatiska processer kan göra att vi kan utföra komplexa uppgifter snabbt och effektivt. Dvs träning möjliggör att personer kan lära sig göra två saker samtidigt.

Question 78

Vad visade Schneider och Shiffrin (1977) experiment om automatiska och kontrollerade processer för informationsbearbetning?

Answer 78

Experimentet visade att träning gjorde det möjligt för uppgifter att övergå från kontrollerade till automatiska processer, och automatiska processer kan göra att vi kan utföra komplexa uppgifter snabbt och effektivt. Dvs träning möjliggör att personer kan lära sig göra två saker samtidigt.

Question 79

Automatiska processer

Answer 79

Snabba, ansträngningslösa och omedvetna processer som inte kräver uppmärksamhet.

Question 80

När uppstår automatiska processer och vad gör de?

Answer 80

Uppstår ofta när vi tränat på en uppgift så pass mycket att den sker utan medveten kontroll, som att köra samma sträcka som man kör varje dag. Automatiska processer gör att vi kan hantera flera sådana uppgifter samtidigt utan att prestationen försämras märkbart.

Question 81

Kontrollerade processer

Answer 81

Långsamma, krävande och sker med medveten medvetenhet och kräver uppmärksamhet.

Question 82

När sker kontrollerade processer och vad gör de?

Answer 82

Kontrollerade processer sker ofta när vi möter nya uppgifter, till exempel när man lär sig köra bil och måste fokusera på varje enskild rörelse. Kontrollerade processer gör att vi endast kan hamtera en uppgift åt gången eftersom den kräver kontrollerad bearbetning.

Question 83

Atkinson & Shiffrins modell (1968) - Modala modellen RITA MODELLEN

Answer 83

Modell som beskriver hur minne fungerar i tre huvudsakliga steg. Modellen delas in i tre komponenter: 1. Sensoriskt minne Håller all inkommande sensorisk information från vår omgivning i några sekunder eller bråkdelar av en sekund. Kan hålla stora mängder information. Informationen förefaller mycket snabbt. Kan vidare delas upp i ikoniskt minne och ekoniskt minne. 2. Korttidsminne Kan hålla fem till sju element i cirka 15 till 20 sekunder. Lagrar små mängder information under en kort tidsperiod. Skickar information till långtidsminnet. Är känsligt för störningar. 3. Långtidsminne Kan hålla en stor mängd information i längre tidsspann.

Question 84

Sensoriskt minne (modala modellen)

Answer 84

Håller all inkommande sensorisk information från vår omgivning i några sekunder eller bråkdelar av en sekund. Kan hålla stora mängder information. Informationen förefaller mycket snabbt. Kan vidare delas upp i ikoniskt minne och ekoniskt minne.

Question 85

Ikoniskt minne

Answer 85

En kortvarig sensoriskt minne av det vi ser.

Question 86

Ekoniskt minne

Answer 86

En kortvarig sensoriskt minne av det vi hör.

Question 87

Korttidsminne (modala modellen)

Answer 87

Kan hålla fem till sju element i cirka 15 till 20 sekunder. Lagrar små mängder information under en kort tidsperiod. Skickar information till långtidsminnet. Är känsligt för störningar.

Question 88

Långtidsminne (modala modellen)

Answer 88

Kan hålla en stor mängd information i längre tidsspann.

Question 89

Sperling (1960) - Experiment om sensoriskt minne

Answer 89

En serie tecken blinkade snabbt på en skärm. Deltagarna fick återge så många tecken som möjligt från hela rutnätet eller en specifik rad i rutnätet. Det fanns en kort period efter uppfattningen där en större mängd information är tillgänglig i minnet än vad vi vanligtvis kan rapportera. Bokstäverna försvann från deras minne innan de kunde återge dem alla.

Question 90

Vad visade Sperling (1960) - Experiment om sensoriskt minne?

Answer 90

Experimentet visade att det sensoriska minnet har mycket större kapacitet än vad man tidigare trott, men att varaktigheten är kort och informationen förefaller mycket snabbt. Experimentet visade att vi behöver rikta vår uppmärksamhet mot specifika delar för att kunna behålla och bearbeta den vidare, det vill säga att uppmärksamheten spelar stor roll i överföringen av information från sensoriskt minne till korttidsminne.

Question 91

Loyd & Peterson (1959) Korttidsminnets begränsningar

Answer 91

Experimentet undersökte hur snabbt information försvinner från korttidsminnet om den inte aktivt repeteras. I experimentet fick deltagarna memorera en sekvens av konsonanter, och efter det räknade baklänges med tre steg i taget i olika tidsintervall.

Question 92

Vad visade Loyd & Peterson (1959) experiment om korttidsminnets begränsningar?

Answer 92

Experimentet visade att minnesspår minskar som en funktion av tiden som går och interferens av andra stimuli. Experimentet visade att korttidsminnet har en begränsad varaktighet om informationen inte repeteras eller bearbetas aktivt, och det är känsligt för störningar.

Question 93

Proaktiv interferens

Answer 93

En faktor som påverkar korttidsminnet: när tidigare inlärd information stör förmåga att minnas ny information. Till exempel om du har lärt dig spanska i skolan och senare försöker lära dig franska så kan de spanska orden som du redan har lärt dig störa ditt inlärande av nya franska ord.

Question 94

Retroaktiv interferens

Answer 94

En faktor som påverkar korttidsminnet: när ny information stör förmåga att minnas äldre information. Om du först lär dig en gammal version av en programvara och sedan lär dig den senaste versionen så kan dina kunskaper om den nya versionen göra att du har svårare att komma ihåg hur den gamla versionen fungerade.

Question 95

Alvarez & Cavanagh (2004) - faktorer som påverkar korttidsminnet

Answer 95

Alvarez och Cavanagh genomförde ett experiment för att undersöka hur mycket information vi kunde hålla i korttidsminnet och hur karaktären av stimuli påverkar minnesförmågan. Deltagarna fick se en serie av olika visuella objekt med varierande grad av komplexitet som inkluderade färgade kvadrater, skuggade kuber, kinesiska tecken och ojämnt färgade polygoner. Objekten försvann och sedan visades ett nytt objekt som deltagarna ombads att avgöra om det var samma som någon av de tidigare eller om det var nytt.

Question 96

Vad visade Alvarez & Cavanagh (2004) experiment på korttidsminnet?

Answer 96

Experimentet visade att karaktären av stimuli påverkar alltså minnesförmågan, eftersom deltagarna kunde hålla fler enkla objekt i minnet. Det vill säga att korttidsminnets kapacitet varierade beroende på hur mycket information varje objekt innehåller snarare än bara antalet objekt.

Question 97

Arbetsminnet - varför var korttidsminnet otillräckligt och hur skiljer sig arbetsminnet från korttidsminnet

Answer 97

Korttidsminnet är en otillräcklig modell för att förklara hur vi bearbetar information i realtid för att kunna göra flera saker samtidigt, till exempel prata och köra bil. Därför tog arbetsminnet fram som är en mer komplex modell. Arbetsminnet skiljer sig från korttidsminnet på så sätt att det inte bara lagrar information kortvarigt, utan manipulerar informationen också.

Question 98

Baddeleys modell av arbetsminnet RITA MODELLEN

Answer 98

Består av: Centrala exekutiven: Styrsystem som riktar uppmärksamheten och koordinerar aktiviteterna hos de andra delsystemen. Centrala exekutiven hanterar uppgifter, hämning och reglering (inhibering av distraherande eller irrelevant information), planerar och organiserar handlingar Fonologiska slingan: Lagrar tillfälligt och manipulerar talat och skrivet material. Viktig för språkutveckling. Visuo-spatiala skissblocket: Lagrar och manipulerar visuell och rumslig information. Tillåter mental bildskapande och visualisering. Möjliggör samtidig bearbetning av visuell och rumslig information. Episodiska bufferten: Tillkom nyligen som komponent i Baddeleys modell av arbetsminnet för att förstå interaktionen mellan arbetsminnet och långtidsminnet. Många komplexa beteenden t.ex. planering verkar vara beroende av den interaktionen.

Question 99

Centrala exekutiven

Answer 99

Styrsystem som riktar uppmärksamheten och koordinerar aktiviteterna hos de andra delsystemen. Centrala exekutiven hanterar uppgifter, hämning och reglering (inhibering av distraherande eller irrelevant information), planerar och organiserar handlingar

Question 100

Fonologiska slingan

Answer 100

Lagrar tillfälligt och manipulerar talat och skrivet material. Viktig för språkutveckling.

Question 101

Visuo-spatiala skissblocket

Answer 101

Lagrar och manipulerar visuell och rumslig information. Tillåter mental bildskapande och visualisering. Möjliggör samtidig bearbetning av visuell och rumslig information.

Question 102

Episodiska bufferten

Answer 102

Tillkom nyligen som komponent i Baddeleys modell av arbetsminnet för att förstå interaktionen mellan arbetsminnet och långtidsminnet. Många komplexa beteenden t.ex. planering verkar vara beroende av den interaktionen.

Question 103

Långtidsminne

Answer 103

Arkiv av information om tidigare händelser och inlärd kunskap.

Question 104

Ge exempel på visuella stimuli - korttidsminne och långtidsminne

Answer 104

Korttidsminne: hålla en bild i sinnet för att återskapa ett visuellt mönster som just har setts Långtidsminne: visualisera hur dalahästen i Avesta såg ut förra sommaren

Question 105

Ge exempel på verbala stimuli - korttidsminne och långtidsminne

Answer 105

Korttidsminne: upprepa ett telefonnummer strax efter att ha hört det Långtidsminne: upprepa en sång du har hört många gånger tidigare

Question 106

Ge exempel på semantiska stimuli - korttidsminne och långtidsminne

Answer 106

Korttidsminne: placera ord i kategorier baserat på dess mening Långtidsminne: återkalla innebörden av en dikt du läste förra veckan

Question 107

Vad är de två typerna av långtidsminne?

Answer 107

Implicita minnen (icke deklarativa) och explita minnen (deklarativa)

Question 108

Implicit minne (icke deklarativt)

Answer 108

En typ av långtidsminne. Implicit minne är inlärning från erfarenhet som inte åtföljs av medvetet minne, och gör det möjligt för oss att utföra uppgifter och beteenden som är baserade på tidigare erfarenheter utan att vi medvetet återkallar information. Kan delas in i två underkategorier - motoriskt minne och betingning.

Question 109

Motoriskt minne

Answer 109

Motoriskt minne är en typ av implicit minne. Motoriskt minne lagrar motoriska färdigheter, som är inlärda rörelsemönster. T.ex. att cykla eller spela piano. Det gör att vi kan utföra välbekanta motoriska färdigheter utan att behöva tänka på dem medvetet.

Question 110

Betingning (implicit minne)

Answer 110

Betingning är en typ av implicit minne där en individs beteende påverkas av tidigare associationer mellan stimuli. Detta sker utan att individen medvetet minns eller tänker på hur beteendet har formats. T.ex. att automatiskt reagera med rädsla när man ser ett bi för att man blivit stucken även om man inte medvetet tänker på den erfarenheten.

Question 111

Explicit minne (deklarativt)

Answer 111

En typ av långtidsminne som innebär medveten återkallelse av information. Kan delas in i två underkategorier - episodiskt minne och semantiskt minne.

Question 112

Episodiskt minne

Answer 112

Episodiskt minne är en typ av explicit minne som är jag-kopplat och handlar om personliga erfarenheter och specifika händelser i tid - en mental tidsresa om vår egen historia. Det låter oss minnas vad vi har gjort, var och när vi gjorde det och vilka känslor vi hade. T.ex. att minnas en semester man åkte på för några år sedan eller att minnas första gången man träffade en vän.

Question 113

Hur förändras episodiska minnen och semantiska minnen med ålder?

Answer 113

Med ålder försämras episodiska minnen mer än semantiska minnen.

Question 114

Semantiskt minne

Answer 114

Semantiskt minne är en typ av explicit minne som handlar om fakta, begrepp och kunskap om världen som inte är kopplat till jaget eller är en mental tidsresa. Det vill säga inte kopplat till en specifik tidpunkt eller personlig upplevelse. T.ex. att veta att Paris är Frankrikes huvudstad eller känna till betydelsen av ordet katt.

Question 115

Konsolidering - modell för inkodning RITA MODELLEN

Answer 115

Konsolidering är processen genom vilken nyligen bildade minnen stabiliseras och lagras i hjärnan, vilket gör dem tillgängliga för återkallande. Konsolidering sker både under vakenhet och sömn. Hippocampus spelar en avgörande roll i konsolideringen av minnen. I hippocampus lagras kortvariga minnen initialt, och hippocampus hjälper till att organisera information innan den skickas till andra delar av hjärnan för mer långvarig lagring.

Question 116

Vilken del av hjärnan spelar en avgörande roll för konsolidering?

Answer 116

Hippocampus spelar en avgörande roll i konsolideringen av minnen. I hippocampus lagras kortvariga minnen initialt, och hippocampus hjälper till att organisera information innan den skickas till andra delar av hjärnan, främst neocortex, för mer långvarig lagring.

Question 117

Synaptisk konsolidering

Answer 117

Synaptisk konsolidering är den första fas av konsolidering och inträffar inom några sekunder till timmar efter att ny information har lärts in. Under synaptisk konsolidering sker en stärkning av synaptiska förbindelser mellan neuroner. Representationen lagras i hippocampus.

Question 118

Systematisk konsolidering

Answer 118

Systematisk konsolidering är den senare fasen av konsolidering som sker över timmar till dagar, och då omorganiseras minnen över olika hjärnregioner, främst från hippocampus till neocortex för en mer långvarig lagring. Detta innebär att minnen blir mer motståndskraftiga mot störning och blir tillgängliga för återkallande.

Question 119

Vilka två modeller finns för konsolidering?

Answer 119

Standardmodellen och flerspårsmodellen.

Question 120

Standardmodellen

Answer 120

Standardmodellen för konsolidering menar att minnen genomgår en omorganiseringsprocess mellan hippocampus och neocortex över tid. Initialt är minnen beroende av hippocampus för återkallande, men med tiden blir minnen mindre beroende av hippocampus och mer beroende av neocortex, där de lagras mer permanent. Till slut kan cortex självständigt stödja minnet och minnen återkallas av cortex utan att hippocampus är involverad. Detta gör minnet mer motståndskraftigt mot glömska och störningar.

Question 121

Flerspårsmodellen

Answer 121

Flerspårsmodellen för konsolidering menar att hippocampus alltid är involverad i återkallandet av episodiska minnen oavsett hur länge sedan minnet bildades, och att olika minnestyper har olika konsolideringprocesser (episodiska, semantiska, implicita). Modellen menar att episodiska minnen kräver hippocampus för både lagring och återkallelse, semantiska minnen blir mindre beroende av hippocampus men involverar fortfarande dess stöd, och implicita minnen kräver inte hippocampus på samma sätt som episodiska minnen.

Question 122

Vad påverkar konsolidering?

Answer 122

Mängd upprepning: ju mer information upprepas, desto starkare blir minneskopplingarna. Elaborativ upprepning: skapa meningsfulla kopplingar och samband mellan ny och tidigare kunskap för att hjälpa informationen stanna i långtidsminnet. Bildskapande: använda visuella bilder för att representera information kan göra minnnen mer robusta och lättare att återkalla. Generera information: aktivt generera och återskapa information snarare än att passivt läsa, till exempel skapa egna exempel, kan göra minnen mer starka och hållbara. Logik enligt scheman (kunskap om någon aspekt av miljön) och skript (föreställning om sekvens av handlingar som vanligtvis inträffar): lättare komma ihåg information eftersom den passar in i våra befintliga mentala strukruer Organisering: organisera i kategorier eller listor kan underlätta konsolidering Viktigt autobiografiskt: emotionellt laddade, viktiga händelser såsom barns födelse, trauma (utsatt för brott), samhällsomvälvande händelser (t.ex. 9/11) tenderar att konsolideras mer effektivt. Omständigheter

Question 123

Vilka omständigheter kan påverka konsolidering?

Answer 123

Kemisk påverkan: alkohol eller droger kan påverka hjärnans funktion och därmed konsolidering Emotion: Känslomässiga tillstånd under inlärning kan påverka hur minnen bildas. Störande element: distraktioner kan hindra effektiv konsolidering Stress: stress kan påverka hippocampus negativt och göra det svårare att skapa och konsolidera minnen Sömn: sömn är avgörande för konsolidering. Under sömnen sker viktiga processer som stärker och stabiliserar minnen. Sömnbrist leder till sämre minnesprestanda.

Question 124

Faktorer som påverkar återkallande

Answer 124

Ledtrådsbaserad återkallning: Effektivt sätt att hjälpa återkallning. Effektiviteten är beroende av hur ledtråden skapats - av en själv eller av andra. Självskapade ledtrådar tenderar att vara mer effektiva för återkallande. Matchning av kontext Bäst återkallning inträffar när kodning och återhämtning sker på samma plats, det vill säga att kontexten under återkallning liknar den som var närvarande vid inkodningen. Det gäller även gälla matchning av sinnesstämning: människor tenderar att återkalla information bättre när de befinner sig i samma sinnesstämning under återkallningen som de var under inkodningen, dvs ett sinnesstämningsberoende minne.

Question 125

Godden och Baddeleys (1975) dykexperiment

Answer 125

Deltagarna fick lära sig listor med ord antingen på land eller under vatten. Det visade sig att de kom ihåg fler ord när de återkallade dem i samma miljö som de hade lärt sig dem. Så dykare som lärde sig orden under vatten presterade bäst när de återkallade dem under vatten och tvärtom. Det är ett exempel på hur matchning av kontext påverkar återkallning.

Question 126

Grant (1998) studiemiljö-experiment

Answer 126

Visade att matchning mellan inkodningsmiljön och återkallningsmiljön påverkade hur väl man kunde återkalla materialet, och spelar en viktig roll i studieresultatet. T.ex. om man studerade i en tyst miljö och testades i en tyst miljö. Experimentet visar att studenter kan ha en nytta av att studera i en miljö som liknar den där de ska skriva prov i.

Question 127

Sinnesstämningsberoende minne - hur kan det kopplas till depression?

Answer 127

Minnen återkallas lättare när den emotionella kontexten (sinnesstämningen) vid återkallning matchar den vid inkodning. Det kan ha en central roll i depression eftersom det förstärker negativa tankemönster då man tenderar att återkalla information som matchar ens nuvarande sinnesstämning bättre, vilket kan göra att man fastnar i negativa tankemönster. Det gör det svårare för deprimerade individer att återkalla positiva minnen eftersom deras nuvarande sinnesstämning inte matchar med positiva minnen, vilket ytterligare förstärker deras negativa sinnesstämning och tankemönster. Det leder till en negativ spiral där de negativa minnena är mer tillgängliga och förstärker känslan av hopplöshet och nedstämdhet, och de positiva minnena mindre tillgängliga och svåra att återkalla.

Question 128

Rekonsolidering RITA MODELLEN

Answer 128

Rekonsolidering är processen där ett tidigare konsoliderat minne blir labilt när det återkallas (mottagliga för förändringar), och sedan återstabiliseras igen genom rekonsolidering. Under en rekonsolidering så modifieras eller stärks minnet innan det åter stabiliseras i hjärnan. Eftersom det är labilt så kan det modifieras, vilket innebär att ny information kan integreras med det gamla minnet och förändra hur minnet återkallas i framtiden. Det kan förklara hur minnen kan förvrängas med tiden - varje gång ett minne återkallas finns potentialen att minnet förändras, och därmed är rekonsolidering viktig för hur minnen förändras över tid Under rekonsolidering kan minnet också stärkas och bli mer lättillgängligt, om samma minne återkallas och rekonsolideras flera gånger utan förändring.

Question 129

Hur kan rekonsolidering användas för behandling mot PTSD?

Answer 129

Rekonsolidering kan utnyttjas att förändra eller mildra plågsamma minnen inom t.ex. behandling mot PTSD. Genom att återkalla ett traumatiskt minne och sedan tillföra ny information eller en neutral emotionell stimulans kan man minska den negativa påverkan av minnet.

Question 130

Hur kan rekonsolidering förklara vittnesmål ibland är opålitliga?

Answer 130

Rekonsolidering kan också förklara varför vittnesmål ibland är opålitliga. När vittnet återkallar ett minne blir det labilt, och då kan det modifieras beroende på ny information vilket kan leda till förändrade minnen. Detta är problematiskt rättsligt.

Question 131

Kognitiv neurovetenskap

Answer 131

Kognitiv neurovetenskap är studiet av den fysiologiska grunden för kognition. Det inkluderar inte enbart studier av hjärnan, utan också andra fysiologiska system i kroppen. Det kan studeras på olika nivåer, till exempel genom att undersöka områden i hjärnan, enstaka neuroner, hormoner, molekyler etc.

Question 132

Perception

Answer 132

Perception är en process genom vilken vi tar emot och tolkar sensorisk information genom våra sinnen. Sensorisk information från vår omgivning omvandlas till medvetna upplevelser och gör det möjligt för oss att förstå och interagera med världen omkring oss.

Question 133

Multisensorisk perception

Answer 133

Våra sinnen samarbetar för att skapa en helhetsbild - perception är en integrerad process snarare än enbart beroende av ett sinne i taget. Flavour är ett exempel på multisensorisk perception: den sammanlagda upplevelsen av mat inte enbart är beroende av smaken, utan också på andra faktorer, framförallt lukt.

Question 134

Interoception

Answer 134

Interoception är den process genom vilken vi uppfattar och tolkar interna signaler från vår kropp, som ger oss information om våra inre kroppsliga tillstånd och känslor. Till exempel känslor av hunger, törst, trötthet eller att vi kan känna vår puls. Det är vår förmåga att känna av och tolka sensoriska information från våra inre organ och system.

Question 135

Distalstimulus

Answer 135

Distalstimulus är den faktiska stimulus i vår omgivning som ger upphov till sensorisk information. Dvs konfigurationer i omgivningen som orsakar den sensoriska retningen. Om du till exempel ser en bil är bilen distalstimulus.

Question 136

Proximalstimulus

Answer 136

Proximalstimulus den sensoriska retningen; bilden på näthinnan som skickas till hjärnan för bearbetning. Proximalstimulus är alltså den sensoriska information som våra sinnen faktiskt registrerar och bearbetar från distalstimuli via syn, hörsel, känsel, smak och lukt. Dvs bilden på näthinnan (den sensoriska retningen) av bilen är proximalstimulus.

Question 137

Percept

Answer 137

Percept är den medvetna upplevelsen eller representationen av distalstimulus efter att den har bearbetats av hjärnan. Dvs hur vi medvetet upplever och tolkar den sensoriska informationen. T.ex. när hjärnan har bearbetat informationen från bilen och du medvetet uppfattar att det är en röd bil, så är det perceptet. (Detta inkluderar inte enbart den visuella representationen utan även tankar och känslor relaterade till bilen.)

Question 138

Hur sker perceptionen (syn)?

Answer 138

Perception är en process där sensorisk information från distalstimulus (det faktiska stimuli i omgivningen) omvandlas till proximalstimulus (sensoriska retningar; bilden på näthinnan). Informationen från proximalstimulus bearbetas sedan i hjärnan (“the black box”) där det mesta sker omedvetet. Slutligen skapas ett percept, som är vår medvetna upplevelse av ett distalstimulus.

Question 139

Inverse optics-problemet (synen)

Answer 139

Information i retinalbilden (proximalstimulus - bilden på näthinnan) inte kan otvetydigt härledas tillbaka till dess verkliga källa, distalstimulus (de verkliga konfigurationerna i omgivningen som ger upphov till den sensoriska retningen - dvs det verkliga objektet eller händelsen som ger upphov till sensorisk information). Problemet är att det finns ett oändligt antal möjliga tredimensionella scenarier som kan ge upphov till ett givet tvådimensionellt retinalt bildintryck. När ljus träffar våra ögon och skapar en tvådimensionell bild på näthinnan, måste hjärnan göra antaganden eller dra slutsatser om den tredimensionella strukturen och sammansättningen av objekten som orsakade den retinala bilden genom olika kognitiva processer. T.ex. genom att hjärnan använder tidigare kunskap för att fylla ut luckorna i den sensoriska informationen - inlärda scheman för hur objekt ser ut.

Question 140

Bottom-up processer

Answer 140

Bottom-up processer är stimulusdriven perception, som inte tar hänsyn till tidigare erfarenheter eller förväntningar. Dessa signaler bearbetas progressivt från mer enkla (primära sensoriska områden) till mer högre/komplexa nivåer av sensoriska områden i hjärnan (associationscortex), och ingen ytterligare information läggs till.

Question 141

Top-down processer

Answer 141

Top-down processer är perception som formas av tidigare upplevelser, kontexter, förväntningar och kunskap. Istället för att perceptionen enbart grundar sig på de grundläggande sensoriska intrycken (som i bottom-up) så påverkas signaler som kommer från receptorerna av feedback-signaler från högre områden i hjärnan, för att fylla i luckor och tolka osäker information och forma vår perception av omgivningen.

Question 142

Vad menade strukturalismen inom perception?

Answer 142

Strukturalismen menade att summan av sensationer skapar perceptet, likt en kemisk analys. Enskilda sinnesintryck kunde kombineras för att bilda mer komplexa upplevelser, och genom att studera dessa elementära sensationer och deras kombinationer kan man förstå perception.

Question 143

Gestaltteori (bottom-up + top-down)

Answer 143

Gestaltteorin utvecklades som en reaktion mot strukturalismen och hävdar att vår perception av en helhet är mer än summan av dess delar – helheten är något annat än bara dess enskilda element. Det centrala är hur stimuli organiseras, snarare än att perception enbart bygger på sensationernas summor, vilket strukturalismen föreslog. Gestaltteorin involverar både bottom-up och top-down processer. Genom Ehrenfels experiment visades att när stimuluselement grupperas på ett visst sätt, uppstår percept som inte kan förklaras enbart av elementens individuella egenskaper. Detta leder till en emergent egenskap, kallad Gestaltqualität, som är mer än summan av elementen och motbevisar strukturalismen. Exempel som Rubin’s face-vase visar att samma stimulus kan ge olika percept, vilket strukturalismen har svårt att förklara. Vidare visade Wertheimers experiment om skenrörelse att nya percept uppstår, såsom upplevelsen av rörelse mellan stillbilder, vilket också illustrerar gestaltkvalitet – helheten är annorlunda än summan av delarna.

Question 144

Vad visar experiment som Rubin's face-vase och Wertheimers experiment om skenrörelse=

Answer 144

Exempel som Rubin’s face-vase visar att samma stimulus kan ge olika percept - gestaltqualität. Wertheimers experiment om skenrörelse visade att nya percept uppstår, såsom upplevelsen av rörelse mellan stillbilder, vilket också visar gestaltkqualität. Dvs helheten är annorlunda än summan av delarna.

Question 145

Vad utvecklades gestaltteorin som en reaktion mot?

Answer 145

Gestaltteorin utvecklades som en reaktion mot strukturalismen och hävdar att vår perception av en helhet är mer än summan av dess delar – helheten är något annat än bara dess enskilda element. Strukturalismen menade däremot att summan av sensationer skapar perceptet, likt en kemisk analys.

Question 146

Gestalqualität

Answer 146

Beskriver den emergenta egenskapen hos en helhet som inte kan förklaras av dess enskilda element. Det innebär att när olika element organiseras på ett visst sätt uppstår ett percept som skiljer sig från summan av elementen.

Question 147

Enkelhetsprincipen, prägnantz

Answer 147

Prägnans, eller enkelhetsprincipen, förespråkar att enklare förklaringar bör föredras framför mer komplexa när det gäller tolkning av fenomen. Detta koncept är kärnan i Occams rakkniv, vilket innebär att om två förklaringar är lika bra, bör den enklaste väljas.

Question 148

Konstruktivism (bottom-up + top down)

Answer 148

Konstruktivismen menar att sensorisk information är tvetydig och otillräcklig, vilket gör att vi måste använda tidigare erfarenheter för att konstruera våra percept. Perception är därför inte en passiv spegling av sinnesintryck, utan en aktiv process där vi gör omedvetna inferenser. Top-down-processer spelar en central roll, och perception ses som en indirekt konstruktion baserad på snabb och reflexiv omedveten inferens.

Question 149

Med vilken princip kan konstruktivismen sammanfattas?

Answer 149

Konstruktivismen sammanfattas ofta med likelihood-principen, som innebär att våra perceptuella system strävar efter att hitta den mest sannolika förklaringen till den sensoriska retningen. Detta förklarar fenomen som optiska illusioner.

Question 150

Vad visar The Dalmatian dog?

Answer 150

Konstruktivismen hävdar att perception är flexibel och formas av tidigare erfarenheter. Ett exempel är experimentet med The Dalmatian dog: när man väl ser hunden i bilden blir det lättare att upptäcka den igen senare. Det visar hur erfarenhet bidrar till gestaltbildning och påverkar vår perception.

Question 151

Vad visar Ames room?

Answer 151

Ames room visar hur tidigare erfarenheter påverkar perceptionen. Vi antar att rummet är rektangulärt eftersom det stämmer överens med våra vanliga upplevelser av rum, vilket leder till en optisk illusion.

Question 152

Vad visar Ponzo-illusionen?

Answer 152

Ponzo-illusionen visar hur linjer eller objekt, som bussar, upplevs olika stora trots att de är lika långa. Detta beror på att tidigare erfarenheter av avstånd och perspektiv påverkar vår perception.

Question 153

Likelihood-principen

Answer 153

Likelihood-principen innebär att våra perceptuella system strävar efter att finna den mest troliga förklaringen bakom den sensoriska retningen vi upplever genom omedvetna inferenser. Det innebär att vår hjärna automatiskt och omedvetet drar slutsatser och gör inferenser baserat på den tillgängliga sensoriska informationen och vår tidigare erfarenhet.

Question 154

Direkperception

Answer 154

Innebär att vi genom perception har en direkt koppling till distala egenskaper i omgivningen, dvs till de faktiska egenskaperna hos objekt eller händelser i omgivningen. Direktperception bygger på analys av stimulus utan att lägga till ytterligare information - den sker direkt utan inferenser. Informationen är meningsfull och behöver inte bearbetas i top-down eller bottom-up processer.

Question 155

När kan perception vara direkt?

Answer 155

Perception kan endast vara direkt om det finns ett exakt förhållande mellan en invariant och en viktig egenskap i omgivningen (ex en affordance).

Question 156

Invarianter (direktperception)

Answer 156

Invarianter är högre ordningens information i den sensoriska information som våra receptorer mottar och specificerar omgivningen exakt. Till exempel är texturgradienter invarianter som ger information om relativa avstånd och storlek på objekt. Invarianter består oftast av relationer mellan enklare stimulusegenskaper och förblir konstanta oavsett vinkel, position och perspektiv. De är alltså oföränderliga strukturer och mönster som kan observeras i omgivningen. Perception kan endast vara direkt om det finns ett exakt förhållande mellan en invariant och en viktig egenskap i omgivningen, såsom en affordance.

Question 157

Affordance (direktperception)

Answer 157

Affordance syftar på de handlingar eller beteenden som är möjliga för en individ i förhållande till ett objekt eller en miljö som perception bjuder in till. Perception är till för handling och att den innebär aktivt utforskande av omgivningen (sitta på, gå på, rulla etc). Perceptionens syfte är alltså att upptäcka affordances: möjligheterna till handling eller interaktion som erbjuds av objekt och miljöer i vår omgivning.

Question 158

Vad är perceptionens syfte?

Answer 158

Perception är till för handling och att den innebär aktivt utforskande av omgivningen (sitta på, gå på, rulla etc). Perceptionens syfte är alltså att upptäcka affordances: möjligheterna till handling eller interaktion som erbjuds av objekt och miljöer i vår omgivning.

Question 159

Bayesiansk perceptionsteori (bottom-up + top-down)

Answer 159

Bayesiansk perceptionsteori är en vidareutveckling av konstruktivismen där hjärnan fungerar som en inferens-statistiker, som avgör vilken hypotes som mest sannolikt förklarar sensorisk information. Bayes formel integrerar sannolikheter för proximalstimulus och hypoteser, vilket ger oss sannolikheten för olika hypoteser baserat på distalstimulus.

Question 160

Prediktiv processteori (PP)

Answer 160

Prediktiv processteori (PP) kombinerar bottom-up och top-down processer. Enligt PP skapar hjärnan kontinuerligt prediktioner (top-down) som jämförs med sensorisk information. Differensen mellan prediktionerna och den sensoriska informationen kallas prediktionsfel, som skickas bottom-up för att korrigera prediktionerna. Det är alltså prediktionsfelen som skickas bottom-up, inte den sensoriska informationen. Hallucinationer kan förklaras som ett resultat av förstärkta top-down-signaler eller dämpade prediktionsfel i sensoriska korikalaområden. Enligt PP är funktionell perception en balans mellan prediktioner och prediktionsfel. (bottom-up (predikationsfel) + top-down)

Question 161

Vad är funktionell perception enligt prediktiv processteori (PP)?

Answer 161

Enligt prediktiv processteori (PP) är funktionell perception en balans mellan prediktioner och prediktionsfel.

Question 162

Hur förklaras hallucinationer av prediktiv processteori (pp)?

Answer 162

Hallucinationer kan förklaras som ett resultat av förstärkta top-down-signaler eller dämpade prediktionsfel i sensoriska korikalaområden (differensen mellan prediktionerna och den sensoriska informationen).

Question 163

Prediktionsfel

Answer 163

Prediktionsfel är enligt prediktiv processteori (pp) differensen mellan prediktionerna och den inkommande sensoriska informationen, som korrigerar prediktionerna. Det är prediktionsfelen som skickas bottom-up och inte den sensoriska informationen.

Question 164

Hur sker visuell perception steg för steg?

Answer 164

Ljuset bryts när det passerar hornhinnan och linsen och fokuserar på näthinnan där ljuskänsliga receptorer, tappar och stavar finns. Stavar är färgblinda, har hög ljuskänslighet och är ansvariga för mörkerseende, ger oss möjlighet att uppfatta rörelse och förändringar i synfältet (särskilt i periferin), har låg upplösning och kan inte urskilja detaljer lika bra. Tappar är ansvariga för synskärpa, färgseende och detaljer. De kräver mycket ljus och förekommer främst i gula fläcken som är fokus för blickpunkten. När ljuset träffar tappar och stavar, omvandlas det till elektriska signaler. De skickas över till ganglionceller som detekterar kanter och utför en bildkompression, och sedan skickar nervsignaler till LGN i thalamus, och SC i hjärnstammen (involverad i sensorisk bearbetning och motorisk kontroll) via den optiska nerven. LGN bearbetar och kopplar vidare signalerna till V1, primära synkortex, där en mer detaljerad bearbetning av visuell information sker, inklusive uppfattning av rörelse, form och orientering - detektiv av features. I synkortex finns retinotopiska kartor där varje plats i synfältet motsvarar en viss punkt i synkortex. Informationen som bearbetas i V1 skickas vidare till de två kortikala banorna för visuell perception: den ventrala och den dorsala strömmen.

Question 165

Hornhinnan

Answer 165

Genomskinlig yta längst ut på ögat. Hjälper till att fokusera ljuset som kommer in i ögat. Skapar en skarp bild på näthinnan tillsammans med linsen.

Question 166

Linsen

Answer 166

Hjälper till att fokusera ljuset som kommer in i ögat. Skapar en skarp bild på näthinnan tillsammans med hornhinnan. Kan ändra form vilket gör att vi kan se tydligt på både nära och långt håll.

Question 167

Näthinnan (retina)

Answer 167

Ett tunt lager av ljuskänsliga receptorer, tappar och stavar, längst bak i ögat.

Question 168

Stavar

Answer 168

Fotoreceptorer i form av stavar är färgblinda, har hög ljuskänslighet och är ansvariga för mörkerseende och ger oss möjlighet att uppfatta förändring och rörelser i synfältet (särskilt i periferin), har låg upplösning och kan inte urskilja detaljer lika bra. När ljuset träffar stavar omvandlas det till elektriska signaler.

Question 169

Tappar

Answer 169

Fotoreceptorer i form av tappar är ansvariga för synskärpa, färgseende och detaljer. De kräver mycket ljus och förekommer främst i gula fläcken som är fokus för blickpunkten. När ljuset träffar tappar, omvandlas det till elektriska signaler. Det finns tre olika typer av tappar som svarar på olika frekvensområden i ljusspektra, och är känsliga för tre olika våglängder av ljus: blå-, grön- och rödkänsliga tappar. Detta möjliggör en tredimensionell färguppfattning genom kombinationen av signaler från dessa tappar. Färg kodas som den relativa aktiviteten mellan de tre tapparna, och färgen vi upplever är blandningen av de tre.

Question 170

Tre olika typer av tappar

Answer 170

Det finns tre olika typer av tappar som svarar på olika frekvensområden i ljusspektra, och är känsliga för tre olika våglängder av ljus: blå-, grön- och rödkänsliga tappar. Detta möjliggör en tredimensionell färguppfattning genom kombinationen av signaler från dessa tappar. Färg kodas som den relativa aktiviteten mellan de tre tapparna, och färgen vi upplever är blandningen av de tre.

Question 171

Hur kodas färg?

Answer 171

Färg kodas som den relativa aktiviteten mellan de tre tapparna - blå-, grön- och rödkänsliga - och färgen vi upplever är blandningen av de tre. De möjliggör en tredimensionell färguppfattning genom kombinationen av signaler från dessa tappar.

Question 172

Gula fläcken

Answer 172

En central del av näthinnan där synskärpan är som högst. Är fokus för blickpunkten. Gula fläcken innehåller en hög koncentration av tappar, vilket gör den viktig för detaljerat seende och färgseende

Question 173

Ganglionceller

Answer 173

Ganglionceller är nervceller i näthinnan som tar emot signalerna från fotoreceptorer (stavar och tappar) och detekterar kanter och utför en bildkompression. Nervsignaler skickas sedan från ganglioncellerna till LGN i thalamus och SC i hjärnstammen (involverad i sensorisk bearbetning och motorisk kontroll) genom den optiska nerven där den visuella informationen kan omvandlas till medvetna synupplevelser.

Question 174

Optiska nerven

Answer 174

Optiska nerven överför de bearbetade nervsignalerna (visuell information) från ganglioncellerna i näthinnan till LGN i thalamus och SC i hjärnstammen (involverad i sensorisk bearbetning och motorisk kontroll) så att hjärnan kan tolka den och omvandla till medvetna synupplevelser. Den bildas av axonerna från ganglioncellerna.

Question 175

SC i hjärnstammen

Answer 175

SC i hjärnstammen är involverad i sensorisk bearbetning och motorisk kontroll.

Question 176

LGN i thalamus

Answer 176

Viktig för visuell bearbetning. LGN tar emot nervsignaler från ganglioncellerna via den optiska nerven, och bearbetar och kopplar vidare signalerna till V1, primära synkortex, där en mer detaljerad bearbetning av visuell information sker. LGN organiserar den visuella informationen innan de når de högre områdena i hjärnan.

Question 177

V1 (primära synkortex)

Answer 177

Område i occipitalloben som tar emot och bearbetar nervsignaler från LGN i thalamus. V1 är det första steget i den kortikala bearbetningen av syninformation där en mer detaljerad bearbetning av visuell information sker. I V1 detekteras features, som rörelse, form och orientering. I synkortex finns retinotopiska kartor där varje plats i synfältet motsvarar en viss punkt i synkortex, vilket ger en rumslig representation av synintrycken. Informationen som bearbetas i V1 skickas vidare till de två kortikala banorna för visuell perception: den ventrala och den dorsala strömmen.

Question 178

Retinotopiska kartor

Answer 178

Retinotopiska kartor finns i synkortex, där varje plats i synfältet motsvarar en viss punkt i synkortex, vilket ger en rumslig representation av synintrycken.

Question 179

Vilka två processer kan färgseende förklaras genom?

Answer 179

Färgseende kan förklaras genom en två-processteori: trikomat process och opponentprocess.

Question 180

Vad kan två-processteorin inte förklara?

Answer 180

Två-processteorin (trikomat process och opponentprocess) kan inte förklara ljuskonstans och färgkonstans. Det vill säga att vår perception av ett objekts färg och ljusstyrka förblir relativt konstant trots att ljusförhållandena i omgivningen ändras.

Question 181

Ljus

Answer 181

Elektromagnetiska vågor med olika våglängder som ger upphov till olika färgupplevelser.

Question 182

Trikomat process

Answer 182

En av två processer som förklarar färgseende (två-processteorin). Ljus träffar ögats näthinna och där finns ljuskänsliga celler, tappar och stavar. Människor har tre olika typer av tappar som svarar på olika frekvensområden i ljusspektra, och är känsliga för tre olika våglängder av ljus: blå-, grön- och rödkänsliga tappar. Det möjliggör en tredimensionell färguppfattning genom kombinationen av signaler från dessa tappar. Färg kodas som relativ aktivitet mellan de tre tapparna, och färgen vi upplever är alltså blandningen av dessa tre.

Question 183

Opponentprocess

Answer 183

En av två processer som förklarar färgseende (två-processteorin). Opponentprocesser hos ganglionceller i näthinnan förklarar hur vår hjärna bearbetar färginformation efter att den har behandlats av tapparna i ögat genom att jämföra färgmotsatser. Ganglionceller i näthinnan svarar på kombinationer av färgmotsatser, såsom röd/grön och gul/blå. Detta innebär att när en ganglioncell aktiveras av en viss färg, inhiberas de av motsatsen till den färgen. Till exempel, när rött ljus träffar näthinnan, aktiveras röd-känsliga ganglionceller medan grön-känsliga ganglionceller inhiberas vilket resulterar i en upplevelse av rött utan att det samtidigt uppfattas grönt. Opponentprocess hjälper hjärnan att skapa tydliga färgupplevelser och förklarar varför vi inte kan se färg som röd och grön samtidigt.

Question 184

Vad förklarar opponentprocesser?

Answer 184

Opponentprocesser förklarar hur vi kan ha tydliga färgupplevelser och varför vi inte kan se färg som röd och grön samtidigt. Ganglionceller svarar på kombinationer av färgmotsatser som gul/blå och röd/grön, och när en ganglioncell aktiveras av en färg som röd, inhiberas den av motsatsen av den färgen, grön. Det resulterar i en upplevelse av rött utan att det samtidigt uppfattas som grönt.

Question 185

Adaption

Answer 185

Adaption sker när våra sinnen anpassar sig till konstanta stimuli, och gör oss mindre känsliga för dem.

Question 186

Adaption inom syn

Answer 186

Adaption inom syn innebär uttröttning av fotoreceptorer när de utsätts för samma stimuli under en längre tid. Om en bild fixeras på näthinnan utan att ögonen rör sig tynar den bort efter några sekunder.

Question 187

Vad belyser adaption?

Answer 187

Adaption belyser att våra sinnen är utformade för att reagera på förändring snarare än konstant stimulans.

Question 188

Ljus- och färgkonstant

Answer 188

Ljus- och färgkonstans är fenomenet där vår perception av objektets färg och ljusstyrka förblir relativt konstant trots att det sker förändringar av ljusförhållanden i omgivningen. Det innebär att vi kan se ett objekt som samma färg oavsett om det är under stark eller svag belysning. De ger oss en relativt korrekt uppfattning om ytors pigmentering.

Question 189

Hur sker ljus- och färgkonstans?

Answer 189

Det sker eftersom synsinnet gör interferenser, omedvetna korrigeringar, för att hantera de olika ljusförhållandena så att vi kan uppfatta färger mer stabilt.

Question 190

Två kortikala banor

Answer 190

De två kortikala banorna är två huvudsakliga vägar genom vilken visuell information bearbetas i synbarken. Dessa banor är den ventrala banan (vad-banan) och den dorsala banan (var-banan).

Question 191

Den ventrala strömmen

Answer 191

Vad-banan Den ventrala strömmen ansvarar för identifiera och känna igen av objekt och deras egenskaper, former och ansikten, samt att jämföra visuell information (objektets form, färg och textur) med lagrad information som minnen och begrepp. I den ventrala strömmen sker medveten perception.

Question 192

Den dorsala strömmen

Answer 192

Var-banan Den dorsala strömmen ansvarar för att bearbeta spatial information, lokalisera objekt, motorik, rumsuppfattning och navigering. Dorsala strömmen möjliggör handling och lagrar informationen kortsiktigt. Perceptionen är omedveten.

Question 193

Vad kan skador på den ventrala strömmen leda till?

Answer 193

Skador i temporalkortex, ventrala strömmen, leder till objektagnosi. Objektagnosi är svårigheter att känna igen objekt. En patient med denna skada kunde inte känna igen ansikten och skilja på former, men kunde rita en form från minnesbilder.

Question 194

Objektagnosi

Answer 194

Objektagnosi är svårigheter att känna igen objekt. Orsakas av skador i temporalkortex, den ventrala strömmen.

Question 195

Prosopagnosi

Answer 195

Skada på Fusiform face area FFA som leder till ansiktsblindhet. Man kan däremot bedöma ålder, kön och emotionella ansiktsuttryck.

Question 196

Fusiform Face Area (FFA)

Answer 196

FFA är ett område i ventrala strömmen i temporalloben som är specialserat på ansikten och aktiveras när vi ser ett ansikte. FFA spelar en central roll i att känna igen och identifiera ansikten. Skador på FFA kan leda till ansiktsblindhet,

Question 197

Vad beror FFA förmåga att känna igen ansikten på detaljnivå delvis på?

Answer 197

FFA förmåga att känna igen ansikten är delvis en konsekvens av tidigare erfarenhet. Genom upprepad exponering för ansikten utvecklar hjärnan en förmåga att identifiera ansikten på detaljnivå.

Question 198

Hur skiljer sig ansietsperception från annan perception av andra objekt?

Answer 198

Ansiktsperception skiljer sig från hur vi bearbetar andra typer av objekt, eftersom den är specialiserad för upprätta ansikten och påverkas av orientering vilket inte annan objektigenkänning gör. När ett ansikte är upp och ner processas delarna separat och inte integrerat, vilket andra objekt inte gör.

Question 199

Skador på dorsala strömmen

Answer 199

Skador i parietalkortex, dorsala strömmen, leder till optisk ataxi vilket är svårigheter att utföra samordnade rörelser, som att gripa tag i ett objekt.

Question 200

Optisk ataxi

Answer 200

Skador i parietalkortex, dorsala strömmen, som innebär svårigheter att utföra samordnade rörelser, som att gripa tag i ett objekt.

Question 201

Komparatorn (rörelseperception)

Answer 201

Komparatorn är en viktig del av vår rörelseperception och gör det möjligt att skilja mellan rörelse av objekt och vår egen rörelse i förhållande till omgivningen.

Question 202

Vad sker i kortex?

Answer 202

I kortex sker: - detektion av features - gestaltbildning - objektperception

Question 203

Detektion av features

Answer 203

Detektion av features handlar om att identifiera grundläggande visuella egenskaper som kanter, linjer, rörelser, form och orientering. Det sker i V1 i primära synkortex, vilket är det första steget i den kortikala bearbetningen av syninformation där en mer detaljerad bearbetning av visuell information sker. Neuroner i V1 responderar på enkla stimulusegenskaper - features - till exempel orientering och rörelseriktning etc.

Question 204

Gestaltbildning

Answer 204

Gestaltbildning unnebär att hjärnan organiserar och tolkar de grundläggande features som detekterats för att bilda en helhet. Enligt gestaltteorin uppfattar vi ofta helheter snarare än summan av delarna - vår perception är påverkat av hur stimuli grupperas.

Question 205

Objektperception - steg för steg

Answer 205

Objektperception är den process där vi identifierar objekt i vår omgivning baserat på sensorisk information. Ett distalstimulus, konfigurationer i omgivningen, ger upphov till den sensoriska retningen - bilden på näthinnan. Signaler skickas till V1 (primära synkortex), där den initala bearbetningen av visuell information sker. Där sker det första steget av objektpercetionen, och där detekteras features, det vill säga grundläggande visuella egenskaper som kanter, kurvor, rörelser etc. Efter V1 sker mer komplex bearbetning i de mellanliggande områdena i kortex, i högre visuella områden. Där identifieras konturer, djup, globala rörelsemönster. I den ventrala strömmen sker objektigenkänningen. Skador i temporalkortex, ventrala strömmen, leder till objektagnosi, svårigheter att identifiera objekt.

Question 206

Är objektperception en bottom-up eller top-down process?

Answer 206

Objektperception är en kombination av bottom-up och top-down processer. Det innebär att kognitiva processer som tidigare erfarenheter, förväntningar och kunskaper påverkar hur vi tolkar den sensoriska informationen.

Question 207

Objektindentifikation och geoner

Answer 207

En geon är ett grundläggande tredimensionellt objekt eller form som används för objektigenkänning. Vi identifierar objekt genom att kombinera geoner (cylinder, kub eller kon etc) för att skapa mer komplexa 3D-representationer. Geoner kan lätt identifieras från olika perspektiv och lätt identifieras även om de delvis är täckta. Geoner förklarar formkonstans, att vi ser samma objekt trots olika perspektiv, och att vi kan känna igenom föremål som delvis är dolda.

Question 208

Vilken av de två kortikala banorna (där visuell bearbetas i synbarken) ansvarar för avstånd och balans?

Answer 208

Den dorsala strömmen: var-banan

Question 209

Vilka djupledtrådar (cues) kan hjälpa oss att avgöra avstånd?

Answer 209

Rörelseparallax: när vi rör oss ser ett objekt som är nära oss ut att röra sig snabbare än ett objekt som är längre bort, vilket ger en uppfattning om djup. Linjärt perspektiv: parallella linjer ser ut att närma sig varandra på avstånd, vilket skapar en illusion av djup. Texturgradienter: texturer blir mindre detaljerade ju längre bort de är vilket ger uppfattning om avstånd. Avstånd till horisonten: objekt närmare horisonten upplevs vara längre bort. Känd storlek: om vi vet storleken på ett objekt kan vi uppskatta avståndet baserat på hur stort objektet verkar vara i synfältet. Oskärpa: föremål längre bort tenderar att vara mer suddiga.

Question 210

Balanssinnet är multisensoriskt, dvs består av flera sinnen. Vilka sinnen består balanssinnet av?

Answer 210

Vestibulärsinnet: balansorgan i innerörat som känner av kroppsposition (lutning) och acceleration framåt/bakåt, höger/vänster och upp/ner. Kinestesi: att uppfatta sin egen rörelse (vestibulärsinnet + syn) Proprioception (sjätte sinnet): att uppfatta sig själv, sin position och rörelse av armar och ben. Det förmedlas av taktila receptorer i leder, senor och muskler samt synen. Proprioceptionen är avgörande för att vi ska kunna utföra rörelser smidigt och koordinerat

Question 211

Vestibulärsinnet

Answer 211

Balansorgan i innerörat som registrerar huvudets position och rörelse. Det känner av kroppsposition (lutning) och acceleration framåt/bakåt, höger/vänster och upp/ner. Det hjälper oss att hålla balansen och är viktigt för att stabilisera vår blick och kroppshållning.

Question 212

Kinestesi

Answer 212

Att uppfatta sin egen rörelse (vestibulärsinnet + syn)

Question 213

Proprioception

Answer 213

Kallas för det sjätte sinnet).Handlar om att uppfatta kroppens position och hur våra kroppsdelar befinner sig i förhållande till varandra, kroppsrörelse och balans. Det förmedlas av taktila receptorer i leder, senor och muskler samt synen. Proprioceptionen är avgörande för att vi ska kunna utföra rörelser smidigt och koordinerat. Proprioception är plastisk.

Question 214

Vad är involverat i proprioception?

Answer 214

Proprioceptionen involverar: - muskelsinne (proprioceptorer i muskler, leder och senor) - vestibulärsinne (balansorganet i innerörat som registrerar huvudets position och rörelse).

Question 215

Sinuston (ren ton)

Answer 215

Enklaste formen av ljud

Question 216

Typiskt ljud

Answer 216

En blandning av en massa sinusvågor med olika frekvenser (antal svängningar/skeund), amplituder (ljudnivå) och faser (förskjutningar).

Question 217

Ljudets frekvens (f)

Answer 217

Tonhöjd - antal svängningar per sekund, hur många vågtoppar per sekund som passerar. Mäts i Hz. Olika djur är känsliga för olika frekvenser (tonhöjd).

Question 218

Våglängd

Answer 218

Sträckan mellan två vågtoppar.

Question 219

Amplitud

Answer 219

Ljudnivå. Mäts i dB, där 0 är det svagaste vi kan höra.

Question 220

Loudness

Answer 220

Den subjektiva uppfattningen (perceptionen) av ljudstyrka. Ökar vi styrkan med cirka 10 dB så dubblas den upplevda ljudstyrkan.

Question 221

Örat och hörseln - hur fungerar det

Answer 221

Ljudvågor fångas upp av innerörat. Trumhinnan börjar vibrera av ljudvågorna vilket sätter igång hörselbenen - hammaren, städet och stigbygeln - i mellanörat och får de att röra på sig Hörselben överför och förstärker vibrationerna till snäckan (cohclean) Vibrationerna sätter igång vätskevågor i snäckan, som är en vätskefylld kanal. Vågor i vätskan sätter basilarmembranet i svängnigar som i sin tur aktiverar hårceller som böjs, vilket ger nervimpulser. Olika tonhöjder (frekvens - hz) aktiverar olika receptorer (små hårceller). T.ex. kan man se samband mellan platsen för ljudskadade hårceller och hörselnedsättning för en specifik frekvens. Coclear implants bygger på platskodning.

Question 222

Platskodning av tonhöjd i snäckan

Answer 222

Olika tonhöjder (frekvens - hz) aktiverar olika receptorer (små hårceller) i snäckan. T.ex. kan man se samband mellan platsen för ljudskadade hårceller och hörselnedsättning för en specifik frekvens. Coclear implants bygger på platskodning.

Question 223

Tonotopiska kartor hörsel

Answer 223

Olika delar av primära hörselkortex A1 är specialiserade för att bearbeta olika frekvenser av ljud (Hz). Detta speglar hur ljudfrekvenser organiseras i snäckan, där det finns en platskodning av tonhöjd: olika receptorer aktiveras av olika frekvenser (Hz) vilket skickas vidare till A1 via hörselbanor.

Question 224

Ljudlokalisering - hur lokaliserar vi var ett ljud kommer ifrån?

Answer 224

Vi kan identifiera varifrån ett ljud kommer genom att det tar olika tid för ljud att komma till öronen, att det bildas en ljudskugga av huvudet som påverkar höga frekvenser men inte låga frekvenser i samma utsträckning (man kan höra basen av grannens musik) samt att ytterörats form formar ljudet olika beroende på vilken riktning i höjdled ljudet kommer ifrån

Question 225

Gestaltlagar för ljud

Answer 225

Gestaltlagar för ljud beskriver hur vi kan urskilja och separera olika ljudkällor som vi hör samtidigt, t.ex. separera tal från bakgrundsljud. Det gör vi genom lokalisering (ljudkällans plats och rörelse), klangfärg och tonhöjd, erfarenhet och kunskap.

Question 226

Vad påverkar perception av ord?

Answer 226

Hur ord uppfattas påverkas av syn, kontext, tidigare erfarenheter, språkkunskap och hur ord formas till meningar. Hjärnan fyller i det som saknas eller är fel - hjärnan gör interferenser. Även om språkljuden överlappar varandra upplever vi tydliga avgränsade ord tack vare segmentering. Detta görs genom top-down-processer där tidigare kunskap om språkets struktur hjälper oss att separera ord och meningar. Både bottom-up och top-down-processer är viktiga när det kommer till perception av ord.

Question 227

Segmentering

Answer 227

Även om språkljuden överlappar varandra upplever vi tydliga avgränsade ord tack vare segmentering. Detta görs genom top-down-processer där tidigare kunskap om språkets struktur hjälper oss att separera ord och meningar.

Question 228

Feedback-signaler

Answer 228

Feedback-signaler är signaler som skickas från högre områden i hjärnan till lägre nivåer för att påverka bearbetningen av inkommande sensorisk information i top-down–processer, och integrerar tidigare erfarenheter, förväntningar och kontext för att justera hur vi uppfattar sinnesintryck.

Question 229

Top-down processer

Answer 229

Top-down processer är perception som också styrs av tidigare upplevelser, kontexter, förväntningar och kunskap för att fylla i luckor och tolka ofullständig information, istället för att enbart tolka information utifrån sinnesintryck (bottom-up).

Question 230

Haptisk perception

Answer 230

Aktiv utforskning av objekt genom beröring, t.ex. med händer och involverar sensoriska receptorer i huden (och receptorer i muskler och senor).

Question 231

Taktil perception

Answer 231

Syftar ibland enbart på hudperception, ibland samma som haptisk perception.

Question 232

Taktila receptorer

Answer 232

Taktila receptorer är specialiserade nervceller i huden som reagerar på olika typer av beröring och tryck. Taktila receptorer med myeliniserade axon ansvarar för snabba signaler som beröring och skarp smärta. Taktila receptorer med omyeliniserade axon ansvarar för långsamma signaler som kyla, värme, långvarig smärta och signaler från C-trådar som är kopplade till behaglig, emotionell beröring.)

Question 233

Vad ansvarar taktila receptorer med myeliniserade axon för?

Answer 233

Taktila receptorer med myeliniserade axon ansvarar för snabba signaler som beröring och skarp smärta.

Question 234

Vad ansvarar taktila receptorer med omyeliniserade axon för?

Answer 234

Taktila receptorer med omyeliniserade axon ansvarar för långsamma signaler som kyla, värme, långvarig smärta och signaler från C-trådar som är kopplade till behaglig, emotionell beröring.

Question 235

Somatosensoriska kortex

Answer 235

Finns i parietalloben och ansvarar för bearbetning av information från kroppens sensoriska system, särskilt känseln.

Question 236

Hur är somatosensoriska kortex organiserad?

Answer 236

Den är organiserad somatotopiskt, där olika delar av kroppen motsvarar specifika områden i kortex. Större ytor i kortex tilldelas områden med hög känslighet, som händer och läppar.

Question 237

Vad kan skador på somatosensoriska kortex leda till?

Answer 237

Skador på somatosensoriska kortex kan resultera en oförmåga att lokalisera stimulering, t.ex. inte veta var på handen man blivit berörd. Det kan resultera i defekt proprioception, det vill säga en försämrad förmåga att känna av kroppens position och rörelser vilket påverkar balansen och koordinationen negativt. Det kan leda till taktil agnosi, dvs en oförmåga att känna igen objekt genom beröring. Då kan man inte enbart genom beröring och haptisk information urskilja olika föremål som en gaffel, penna eller bok baserat på deras form.

Question 238

Taktil agnosi

Answer 238

En oförmåga att känna igen objekt genom beröring, och kan orsakas av skador på somatosensoriska kortex. Det gör att man inte enbart genom beröring och haptisk information kan urskilja olika föremål som en gaffel, penna eller bok från varandra baserat på deras form.

Question 239

Nociception

Answer 239

Den process genom vilken kroppen registrerar och reagerar på smärta. . Smärtreceptorer, fria nervändar, aktiveras vid skada. Det är en viktig fysiologisk process som varnar oss för potentiella skador eller hot mot vårt välbefinnande Smärtsignaler skickas till hjärnan via två typer av nervbanor: snabba, myeliniserade axoner förmedlar akut, skarp smärta (snabba smärtsignaler) och långsamma, omyeliniserade C-trådar förmedlar långvarig, dov smärta.

Question 240

Vilka två nervbanor förmedlar smärtsignaler till hjärnan?

Answer 240

Smärtsignaler skickas till hjärnan via två typer av nervbanor: snabba, myeliniserade axoner förmedlar akut, skarp smärta (snabba smärtsignaler) och långsamma, omyeliniserade C-trådar förmedlar långvarig, dov smärta.

Question 241

Vad är exempel på ”the inverse projection problem” inom perceptionspsykologi?

Answer 241

- Rörelse i den bild som projiceras på näthinnan kan ha olika orsaker. - Olika distalstimulus kan ge samma bild på näthinnan.

Question 242

Vad är korrekt avseende ”likelihood” principen inom perceptionspsykologi?

Answer 242

Det vi upplever då vi utsätts för ett proximalt stimulus (en bild på näthinnan) är den mest sannolika förklaringen av detta stimulus.

Question 243

Beskriv kort något perceptuellt fenomen som visar att våra sinnen interagerar, dvs information presenterat för ett sinne påverkar upplevelsen av den information som presenteras för ett annat sinne.

Answer 243

​​När det kommer till något ätbarts "flavour" interagerar flera sinnen. När vi äter använder vi såklart smaksinnet, men även doftsinnet. Synen spelar också roll (huruvida den ser aptitlig ut eller inte) och t.o.m. känsel spelar in när det kommer till texturen på det vi äter. Ex. skulle chips "flavour" vara annorlunda om de var mjuka istället för krispiga.

Question 244

Beskriv vad som händer med minnet när tiden går. Vad menar vi med semantisering av episodiskt minne?

Answer 244

Semantiskering av episodiskt minne innebär att det som tidigare varit ett episodiskt minne blir mer och mer ett semantiskt minne när tiden går. Ett tydligt exempel är att från början var all din faktakunskap förknippat med en episod (en händelse) då du lärde dig faktan, ex. när du lärde dig att Paris är huvudstaden i Frankrike, men ju längre tiden går desto mer blir sådana minnen semantiska, nu kommer du bara ihåg själva faktan och inte situationen då du lärde dig det.