Leddissektion - strukturer Flashcards Preview

Anatomi > Leddissektion - strukturer > Flashcards

Flashcards in Leddissektion - strukturer Deck (81)
1

A. Circumflexa humeri anterior

Löper under bicepsenan runt collum chirurgicum ventralt.

2

N. Axillaris

Löper på baksidan av humerus till M. Deltoideus.

3

Glenohumerala ligamenten

Förstärker axelleden anteriort.

4

Cavitas glenoidale

Axelledens ledpanna.

5

Labrum glenoidale

Broskring som förstorar ledytan på glenoiden och gör att
humerus passar bättre in i leden.

6

Humerus ledkapsel

Bindvävskapsel som förstärker axelleden.

7

Tuberculum majus et minus

Benutskott på proximala humerus som utgör fästen för rotatorcuffens muskler.

8

Rotatorcuffen

Innefattar musklerna Supraspinatus, Infraspinatus, Teres minor och Subscapularis (minnesregel SITS). Spänner ledkapseln och håller in humerus i leden.

9

Bicepsfåran med senan

Biceps caput longum löper i fåran mellan tuberculum majus och minus. Biceps rupturerar oftasta i caput longum.

10

Rotatorintervallet

Utrymme mellan M. Supraspinatus och subscapularis. Här går långa bicepssenan. Se bild.

11

Lig. Coracoacromiale

Löper mellan proc. coracoideus och acromion och bildar ett skyddande valv över caput humeri.

12

M. Latissimus dorsi

Bakre axelvecket. Fästet kan ses på collum chirurgicum.

13

M. Teres major

Fäster strax ovanför latissimus dorsi.

14

Laterala epikondylen

Ursprung för några av handledens extensorer. Inflammeras vid tennisarmbåge pga upprepade handledsextensioner.

15

M. Extensor digitorum, M. extensor carpi ulnaris, M. extensor carpi radialis longus et brevis

De handledsextensorer som urspringer på laterala epikondylen.

16

M. Brachioradialis

Ytligaste muskeln i den radiella logen.

17

Lig. Annulare radii

Löper från ulna, runt caput radii, och fäster på ulna igen. Ligamentets uppgift är att låta radius rotera fritt och därmed tillåta pronation/supination. Se bild.

18

Laterala kollateralligamenten

Består av radiella kollateralligamentet (RCL) och det laterala ulnara kollateralligamentet (LUCL). Viktiga för armbågsledens stabilitet. Se bild.

19

Caput radii

Kan fraktureras vid axialt våld, ex. fall på utsträckt arm, och vid armbågsluxation.

20

Capitulum humeri

Ledar mot caput radii i humeroradiala leden.

21

N. Radialis ramus profundus et superficialis

Ramus profundus löper mellan M. Supinators två huvuden (=supinatorslitsen) och kan klämmas åt där. Ramus superficialis löper mellan M. Brachioradialis och M. Ext. Carpi radialis longus.

22

M. Supinator

Fäster runt proximala radius.

23

Processus coronoideus

Anteriora spetsen på proximala ulna. Fäste för M. Brachialis.

24

Bicepssenan

Fäster anteriort på radius (på tuberositas). Kan rupturera här, vilket är allvarligt, men ovanligt.

25

Brachialissenan med muskeln

Fäster distalt om processus coronoideus.

26

Mediala epikondylen

Ursprung för bl.a. många av handledens flexorer. Inflammeras vid golfarmbåge.

27

M. Pronator teres, M. Flexor carpi radialis, M. Palmaris longus (varierar), M. Flexor Digitorum superficialis, M. Flexor carpi ulnaris

Muskler med ursprung på mediala epikondylen.

28

N. Ulnaris

Löper i sulcus nervi ulnaris under mediala epikondylen för att sedan passera mellan flexor carpi ulnarus två huvuden. Kan klämmas mellan dessa.

29

Mediala kollateralligamentet

= Ulnara kollateralligamentet (UCL). Stabiliserar leden i valgus.

30

Trochlea humeri

Humerus ledyta mot ulna.

31

M. Flexor carpi radialis

Ytlig sena som är viktig topografiskt när man ska operera. Se rubrik incision.

32

M. Palmaris longus

Ytlig muskel som saknas hos 10 % av befolkningen. Kan användas som reservdel vid olika kirurgiska ingrepp.

33

M. Pronator quadratus

Kort muskel som löper mellan radius och ulna distalt.

34

A. Radialis

Löper extremt ytligt, vilket utnyttjas vid artärgasprov. Vanligaste misstaget vid en sådan provtagning är att sticka för djupt!

35

Distala radius

Blottläggs genom att lossa m. pronator quadratus, vilket görs vid handledsfraktur då man stabiliserar skelettet med en metallplatta.

36

Karpaltunneln med följande strukturer:
M. Flexor digitorum superficialis et profundus
M. Flexor pollicis longus
N. Medianus

Karpaltunneln ligger i handloven och begränsas av handlovsbenen och täcks av det kraftiga flexorretinaklet. I tunneln löper senorna till musklerna FDS 4st, FDP 4st, FPL samt medianusnerven, alltså 9 senor + 1 nerv. N. medianus kommer innan den går in i karpaltunneln löpa mellan m. pronator teres två huvuden, och kan klämmas även här (ovanligt).

37

Guyons kanal med N. + A. Ulnaris

Kanalen återfinns ulnart ovanpå flexorretinaklet. Aktiva cyklister kan få smärtproblem på grund av tryck på Guyons kanal.

38

M. Quadriceps femoris + senan

Består av M. Rectus femoris, vastus medialis, vastus lateralis och vastus intermedius. Den gemensamma senan fäster i patella.

39

Patella

Kroppens största sesamben.

40

Lig. Patellae

Fortsättningen på quadricepssenan. Del av detta ligament kan användas för reparation av främre korsbandsruptur.

41

Tuberositas tibiae

Fästet för patellarligamentet.

42

Mediala patellarretinaklet

Förtjockning av knäledkapseln mellan patella och mediala tibiakondylen som hindrar patella från att spontant luxera, vilket annars skulle hända då våra knän normalt har en viss valgusföring. Går av vid traumatiska luxationer.

43

Bursa suprapatellaris

Ligger under och superiort om patella. Kontinuerlig med knäleden, vilket utnyttjas vid injektioner i knäet. Vid hydrops (ökad mängd knävätska) kan vätskan samlas i bursan vilket ger tydlig svullnad runt och ovanför patella.

44

M. Tibialis anterior

Den mest anteriora underbensmuskeln, palperas lateralt om tibia.

45

M. Peroneus (fibularis) longus

Den ytligaste laterala underbensmuskeln.

46

Pes anserinus med senorna till: M. Sartorius
M. Gracilis
M. Semitendinosus

Bursan under pes anserinus kan inflammeras och ge smärtor. Senorna till dessa muskler (fr.a. semitendinosus) kan, liksom lig. patellae, användas till reparation av en främre korsbandsruptur.

47

M. Semimembranosus

Ligger under m. semitendinosus på medialt på lårets baksida.

48

Hoffas fettkropp

Fettkudde bakom lig. patellae av oklar signifikans.

49

Lig. Collaterale mediale = Mediala kollateralligamentet (MCL)

Skyddar knäleden vid valgusvåld. Löper från femur och fäster i tibia, men har också ett fäste i mediala menisken.

50

Mediala + laterala menisken

Broskstrukturer som ligger inuti knäleden med funktionen att fördela trycket på tibia från femur över en större yta, vilket minskar slitaget.

51

Lig. Cruciatum anterius = Främre korsbandet (ACL)

Hindrar tibia från att förskjutas framåt i förhållande till femur. Vanligaste korsbandsskadan.

52

Lig. Cruciatum posterius = Bakre korsbandet (PCL)

Hindrar tibia från att förskjutas bakom i förhållande till femur.

53

Lig. Collaterale laterale = Laterala kollateralligamentet (LCL)

Skyddar knäleden vid varusvåld.

54

Popliteussenan

Återfinns under laterala kollateralligamentet. Muskelns funktion är att låsa femur och tibia när knäleden är sträckt.

55

M. Gastrocnemius och Soleus

De två ytligaste posteriora underbensmusklerna. Bildar achillessenan.

56

N. Peroneus (fibularis) communis, superficialis och profundus

Communis återfinns där den löper under caput fibulae och sedan delar sig i ramus superficialis och profundus, som innerverar underbenets muskler.

57

Tractus iliotibialis + Gerdys tuberkel

Förstärkning av lårfascian på lateralsidan. Fäster i Gerdys tuberkel som är en knöl lateralt om tuberositas tibiae. Inflammation i fästet ger diagnosen löparknä, och tros bero på att tractus iliotibialis gnids mot femurs laterala epikondyl.

58

M. Tibialis anterior (senan)

Senan syns tydligt vid extension av fot, på medialsidan.

59

M. Extensor hallucis longus (senan)

Vid extension av stortå ses senan lateralt om tibialis anterior.

60

M. Extensor digitorum longus (senan)

Ligger lateralt om stortåns sena.

61

A. Tibialis anterior/dorsalis pedis

Efter extensorretinaklet byter tibialis anterior namn till dorsalis pedis, och kan då palperas lateralt om senan till m. hallucis longus.

62

N. Peroneus (fibularis) profundus

Innerverar anteriora muskellogen. Går tillsammans med kärlet ovan (A. Tibialis anterior/dorsalis pedis).

63

Distala tibias ledyta

Kan fraktureras vid exempelvis fall från hög höjd då talus trycks upp mot tibia (pilonfraktur).

64

Talusrullen + caput tali

Talusrullen (corpus tali) ledar mot tibia. Caput tali ledar mot os naviculare.

65

Främre syndesmosen

Ett ligament som är en förstärkning av membrana interossea och löper mellan distala tibia och fibula. Håller tillsammans med bakre syndesmosen ihop tibia och fibula distalt. Går alltid av vid fotledsfrakturer.

66

M. Extensor digitorum brevis

Ren fotmuskel vars bukar ses under senorna till m. digitorum longus.

67

Os naviculare, os cuboideum, os cuneiforme x3

Mellanfotens ben. Se bild.

68

Lisfrancs led (=tarsometatarsallederna)

De 5 lederna som bildas mellan metatarsalbenen och os cuboideum och os cuneiforme x3. Skador här kan bli väldigt besvärliga. Se bild.

69

M. Tibialis posterior, M. Flexor digitorum longus, A.+ V. Tibialis posterior, N. Tibialis, M. Flexor hallucis longus

Räknat från mediala malleolen till achillessenan går dessa strukturer i ordningen TIB-DIG-VAN-HALL där VAN=Ven, Artär, Nerv. Artären kan palperas bakom mediala malleolen.

70

Lig. Fibulotalare anterius (FTA)

Detta ligament löper mellan fibula och talus och skadas vid en vanlig fotstukning. Se bild.

71

Lig. Fibulocalcaneare (FC)

Mellan fibula och calcaneus. Kan också skadas vid fotstukning.

72

Senorna till M. Peroneus (fibularis) longus et brevis

Löper bakom laterala malleolen. Kan luxera framför malleolen.

73

M. Tensor fascia lata

En av två muskler med fäste i tractus iliotibialis. Som namnet antyder spänner den lårets fascia.

74

M. Sartorius

Kan användas inom plastikkirurgin för muskelrekonstruktioner.

75

M. Iliopsoas

Skymtas medialt om femoraliskärlen.

76

Lig. Ilioinguinale (=inguinalligamentet)

Kärl och nerver som ska ned i benet passerar under detta ligament.

77

N. Femoralis, A.+ V. Femoralis

Artären kan palperas inferiort om inguinalligamentet. Notera hur ytligt strukturerna löper!

78

M. Adductor longus et brevis

Ytliga muskler i adduktorlogen.

79

Caput + collum femoris

Lårbenshalsfraktur är den vanligaste höftfrakturen.

80

Labrum acetabulum

Samma funktion som labrum glenoidale.

81

Ledkapseln

Måste klyvas för att se höftleden.