Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Vet > NEUROLOGI > Flashcards

NEUROLOGI Flashcards

1
Q

Vilka övergripande saker kollar man på vid en neurologisk undersökning?

A

Mental status: alert, dämpade reaktioner, stupor (medvetslös/sover men kan väckas med smärtsamma stimuli), koma, förvirrad. Skador på storhjärnan och hjärnstam kan ge påverkan på mental status.

Beteende: många tror aggressivitet är tecken på hjärntumör  fel

Hållning: info från syn och vestibulära systemet via sensoriska banor upp till hjärnan, info tillbaka till muskler via motoriska banor. Avvikelser kan tex vara head tilt, skolios, lordos, kyfos mm.

Rörelser: titta på patienten i olika gångarter, vändningar, från sitt till ligg, i cirklar, framifrån, bakifrån. Många avvikelser ses ffa då patienten går långsamt.
Hälta – ffa ortopediskt problem
Ataxi – okoordinerade rörelser, tassarna hamnar lite här och var.
* Vestibulär ataxi med head tilt, nystagmus, strabismus
* Cerebrellär ataxi med hypermetriska överdrivna, stora, klumpiga rörelser samt intentionstremor (Obs ingen svaghet eller pares)
* Proprioceptiv ataxi med pares (nedsatt motorik, svaga rörelser) och onormala posturala reaktioner

Pares – nedsatt, svag motorik. Kan sitta i ett eller flera ben. Pareser delas in i:

  • Lower Motor Neuron (LMN) – α-motorneuron, ventral nervrot, nerv-muskeländplatta och muskel. En skada här ger pares med nedsatta eller inga reflexer, neurogen muskelatrofi och nedsatt muskeltonus
  • Upper Motor Neuron (UMN) – storhjärnans cortex, basala ganglier, hjärnstam och lillhjärna. En skada ger pares, normala eller överdrivna reflexer, muskelatrofi och normal eller ökad muskeltonus. (utv långsammare än LMN)
  • Om jag förstått det rätt så utgör LMN och UMN tillsammans CNS. LMN är alltså inte PNS.

Cirkelgång – skador i vesibulära systemet (snäva cirklar) eller fokal skada i storhjärnan (stora cirklar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Namnge och beskriv funktion för kranialnerv… 1

A

Olfactorius: sensorisk nerv som förmedlar lukt. Test: godis i handen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

…Kranialnerv 2

A

Opticus: sensorisk nerv som förmedlar syn. Test:

a) Hotreflex: II opticus sensorisk, VII facialis motorisk (OBS inlärd, ses ej innan 12 v ålder)
b) Pupillreflex: II opticus afferent, III oculomotorius efferent (parasympatisk del)
c) Bomullstuss: medvetet synintryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

…Kranialnerv 3

A

Oculomotorius: motorisk del som innerverar 4 av ögats 7 muskler samt parasympatisk del som ger pupillkonstriktion. Test:

a) Pupillreflex
b) Fysiologisk nystagmus: skada ger oförmåga att föra ögat dorsalt, medialt och ventralt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

… Kranialnerv 4

A

Trocklearis: innerverar oblique ögonmuskel – ej så relevant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

… Kranialnerv 5

A

Trigeminus: trillingnerv med tre grenar (ophtalicus, mandibularis, maxillaris). Sensorisk del ger känsel i ansiktet och motorisk del som innerverar tuggmuskler (m. masseter och m. temporalis).
Test:
a) Ögonlocksreflex: V trigeminus sensorisk, VII facialis motorisk
b) Sensorik: nypa/sticka i nos, hud vid sida av nos, kinder
c) Motorik: motstånd i käkmuskulatur, palpation och symmetri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

… Kranialnerv 6

A

Abducens: innerverar ögats retractormuskel. Test:

a) Ögats position
b) Fysiologisk nystagmus
c) Cornealreflex – görs dock oftast ej pga skaderisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

… Kranialnerv 7

A

Fascialis: motorisk del som innerverar ansiktets muskulatur och ger mimik; ögonlock, nos, öron. Sensorisk del som ger smak i tungans främre 2/3. Parasympatisk del som innerverar tårkanal och spottkörtlar. Nerven går nära mellanörat – risk för övergrepp vid otit.
Test:
a) Hotreflex, ögonlocksreflex
b) Titta på ansiktets symmetri, rörelser avseende ögonlock, nos, öron
c) Tårproduktion med Schirmer tear test

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

… Kranialnerv 8

A

Vestibulococclearis: vestibulär del för balans, cocclear del för hörsel. Test:

a) Tecken på vestibulära skador såsom ataxi, head tilt, nystagmus, strabismus
b) Testa hörsel genom att klappa händerna bakom öronen och se om reaktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

… Kranialnerv 9

A

Glossyfaryngeus: smak i tungans bakre 1/3. Sensorik och motorik i svalg tillsammans med X vagus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

… Kranialnerv 10

A

Vagus: innerverar bröst- och bukorgan, ger sensorik och motorik i svalg tillsammans med IX glossyfaryngeus.
Test:
a) Svalgreflex: erbjud mat eller vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

… Kranialnerv 11

A

Accessorius: nackens muskulatur, inga reflexer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

… Kranialnerv 12

A

Hypoglossus: tungans motorik

a) Palpation och manipulation av tungan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Namnge och beskriv test för postruala reaktioner?

A

Posturala reaktioner kräver inverkan från sensoriska och motoriska banor, cerebrum, cerebellum och hjärnstam. Skador i hjärnstam ses ipsilateralt och cerebrum kontralateralt.

Positionsreaktion: tassar som vinklas med ovansidan mot underlaget ska rättas till. Undersöker proprioception

Hoppningsreaktion: lyft 1-3 ben och tryck åt sidan, ska hoppa efter i sidled. Långsam initiering tyder på sensoriskt (proprioceptivt) problem, medan svag hoppning tyder på motoriskt problem.

Skottkärra: gå skottkärra med djuret. Svaghet i framben samt nedsatt proprioception upptäcks
Placeringsreaktion, visuell och taktil: lyft djur och sätt mot underlag, ska sätta emot med tassarna. Hindra syn för att testa taktilt.

Rättningsreaktion: hänga upp och ned, ligga ner och resa sig upp. Visar tecken på vestibulära problem (hänger snett, svårt att resa sig om de ligger på sjuk sida)

Stöt/sträckarreaktion: lyft djur och för bakben mot underlag, då tassar når golv ska haserna sträckas och steg bakåt tas.

Hemiwalking/hemistanding: ena sidans fram-och bakben lyfts upp, putta fram/åt sidan. Visar skador på storhjärnan, då de annars har en normal gång men har nedsatta posturala reaktioner fram och bak på kontralateral sida om skada.

PoHopp Skott Placera Rätt Sträck/Stöt på Hemingway

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka fem spinala reflexer testas på frambenen? Namnge och beskriv testerna.

A

Extensor carpi radialis reflex:
slå på muskelbuken av ext carpi radialis, ger extension/sträckning av carpus. N. radialis, C7-T1.

Biceps brachii och triceps reflexer:
lite opålitliga. Finger på biceps och slå med hammare på – känn kontraktion i muskel, ev böjs armbågen något. Slå med hammare på tricepssenans infästning vid olecranon så att armbågen sträcks

Böjreflex:
nyp huden mellan trampdynor på lateral och medial tå. Hela benet ska böjas. Obs säger inget om smärtsensibilitet.

Korsad extensor reflex:
observera kontralateralt ben vid böjreflex – extension av denna indikerar UMN-skada

Smärtsensibilitet:
ytlig smärta – peang i simhud, djup smärta – peang över tån. Ska visas med medveten smärtreaktion såsom blick, gnäll, aggression. Dålig prognos om ingen smärta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka fem spinala reflexer testas på bakbenen? Namnge och beskriv testerna.

A

Patellarreflex:
hammare på patellas raka band ska få knäled att sträckas. N. femoralis, L4-L6. Reflex kan vara nedsatt på äldre samt individer med tidigare knäskada.

Tibialis cranialis reflex:
hammare på tibialis cranialis ska få hasen att böjas.

Böjreflex

Korsad extensor reflex

Smärtreflex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Namnge och beskriv två övriga spinala reflexer

A

Perinealreflex:
nyp vid anus eller perineum ska orsaka kontraktion av sfinkter. Flexion av svans och uppdragning av vulva kan ses. N. pudendus, S1-S3.

Panniculus reflex:
nyp i hud på ovansidan av T2-L5, muskeln under kommer att kontrahera på båda sidor av ryggrad. Sensoriska nerver går in 2-4 ryggmärgssegment kranialt om där man nyper. Kan saknas på normala djur

18
Q

Vid lokalisation av skada ska man gå genom fyra saker, vilka? Beskriv också respektive punkt detaljerat.

A

Svarar på om symtomen är orsakade av ett problem i PNS (nerver, muskler) eller CNS (hjärna, ryggmärg). Skador i PNS kan ge symtom som onormal gång, pares, onormal proprioception och onormala posturala reaktioner, nedsatt muskeltonus och muskelatrofi och nedsatta reflexer. Med nedsatta reflexer i alla fyra ben (och kanske även nedsatta kranialnerver) förekommer ett generellt LMN problem.

Nedsatta kranialnervsfunktioner ses vid problem i hjärnan.
Storhjärnan: beteendeförändringar, nedsatt vakenhet, kramper. Gången är sällan påverkad. Ger nedsatta posturala reaktioner.
Lillhjärnan: hypermetriska (överdriven) rörelser, intentionstremor och ataxi.
Hjärnstammen: nedsatt vakenhet, pares samt multipla kranialnervsbortfall.

Viktigaste symtomet vid vestibulära syndrom, men även ataxi, nystagmus, strabismus (ventral). Vid perifera vestibulära syndrom är positionsreaktionerna normala till skillnad från centrala.

För att lokalisera problemet inom ryggmärgen så kan ryggmärgen delas in i fyra anatomiska delar. Resultatet av bedömningen av de posturala reaktionerna samt de spinala reflexerna hjälper att lokalisera problemet till något av dessa fyra anatomiska områden.

Skadans lokalisation: Framben: Bakben:
C1-C5 UMN UMN

C6-T2 LMN UMN

T3-L3 normal UMN

L4-S3 normal LMN

19
Q

Respektive bokstav i VITAMIN D står för en grupp av sjukdomar. Vilka?

A

V vaskulära sjukdomar. Blödning eller infarkt. Perakuta eller akuta symtom som inte progredierar. Bortfall är oftast asymmetriska och fokala.


I inflammatoriska sjukdomar; sterila eller infektiösa inflammationer. Symtomen kan komma akut eller smygande och progredierar vanligen. Bortfall kan vara fokala, multifokala, symmetriska eller asymmetriska. Ofta smärta, ibland feber.


T traumatiska sjukdomar. Perakuta eller akuta symtom som vanligen stabiliseras eller förbättras med tiden. Bortfall kan vara symmetriska eller asymmetriska.


A anomalier, medfödda missbildningar ex. hydrocefalus, cerebellumhypoplasi. Symtom är vanligen inte progressiva.


M metaboliska sjukdomar. Invärtes medicinska problem. Bortfall symmetriska som vanligen kan lokaliseras till frontallob eller det perifera nervsystemet. Det är vanligt att dessa symtom kommer och går. Toxisk påverkan, förgiftningar, läkemedelsbiverkningar. Vanligen akuta neurologiska symtom.


I idiopatiska sjukdomar. tex idiopatisk epilepsi.


N neoplastiska sjukdomar. Vanligtvis kroniska progressiva symtom men akuta symtom förekommer. Bortfall kan vara symmetriska eller asymmetriska och ger ofta en fokal lokalisation. Kan förekomma i alla åldrar men är mer vanligt över 5 års ålder.


D degenerativa sjukdomar. Symtomen kommer ofta smygande och har ett långsamt progredierande förlopp. Degenerativa sjukdomar kan ses i alla åldrar och ger ofta symmetriska symtom. Ex på degenerativa sjukdomar är schäfervinglighet och diskbråck (ofta viss asymmetri och smärta).


20
Q

Det finns åtta diagnostiska hjälpmedel till hjälp vid nervskador. Vilka?

A

Blodprov och urinprov:
indicerade vid misstanke om metabolisk sjukdom, i övrigt av begränsat värde med anledning av blod hjärnbarriären

Röntgen:
ger ibland värdefull information om sjukliga processer i skelett, leder och disker intill nervsystemet, även av värde då neoplasi misstänks (finns neoplasier på andra ställen i kroppen?)

Datortomografi DT:
ger bäst information om skelettskador

Magnetresonanstomografi MRT:
ger bäst information om mjukdelsskador och är i regel att föredra vid utredning av sjukdomar i det centrala nervsystemet

Cerebrospinalvätskeprov CSF: ryggmärgsvätskeprov indicerat framförallt vid misstanke om inflammatorisk/infektiös process i det centrala nervsystemet.

Myelografi:
kontraströntgen, används för att utvärdera ryggmärgen.

Elektrodiagnostik:
Elektromyografi/neurografi för utredning av förändringar i det perifera nervsystemet.
Elektroencefalografi, EEG, för utredning av epilepsi

Biopsier nerv/muskel:
för utredning av förändringar i det perifera nervsystemet.

21
Q

Epilepsi kan delas in i tre typ, vilka? Beskriv respektive typ.

A

Symptomatisk epilepsi:
till följd av strukturella förändringar inne i hjärnan: inflammation (unga-medelålders), tumör (äldre), skalltrauma

Reaktiv epilepsi:
sekundärt till följd av metabol- eller toxisk påverkan, lågt blodsocker, lågt kalcium, förgiftning,

Idiopatisk epilepsi:
”riktig epilepsi”, en obalans mellan hämmande och stimulerande transmittorsubstanser i hjärnan. Ärftlig, uppstår oftast mellan 1-5års ålder. Inga strukturella förändringar hittas i hjärnan/kroppen – uteslutningsdiagnos!

22
Q

Berätta lite generellt om epilepsi och anfall

A
  • Symptom kommer episodiskt, däremellan normal
  • Stelhet (tonisk fas) är alltid en komponent
  • Ofta ser anfallen ungefär likadana ut för just den individen, men olika för olika individer och raser
  • Symptomen går inte att bryta
  • Medvetandet behöver inte vara påverkat
  • Sker ofta i vila
  • Stor variation förekommer, ibland mycket svårt att säga om det är ett epileptiskt anfall.
23
Q

Vad syftar behandling av epilepsi till?

A

Behandling botar inte utan syftar till att lindra och förhoppningsvis minska antalet anfall samt för att minska risken för att anfallen ska ”bita sig fast” - ”kindling” (Hos vissa kan det vara så att kramptröskeln sänks efter flertalet anfall - dock lite ifrågasatt). När man väljer att sätta in behandling beror på anfallsfrekvens, typ av anfall (kluster, status epilepticus), DÄ,

24
Q

Berätta om behandling av epilepsi, vad syftar det till, ge ex på vanligast behandlingen och berätta om den. Vad ger man för att avbryta ett anfall?

Hur många procent svarar bra på behandlingen respektive dåligt/inte alls?

A

Fenobarbital, Phenoleptil®, Fenemal®:
- Förstahandsval, är det mest potenta antiepileptika på hund samt billig

  • Fungerar genom att potentiera GABA, vilket är den främsta hämmande transmittorsubstansen i hjärnan
  • Tabletter, injektion
  • Den terapeutiska och även den toxiska effekten beror på serumkoncentrationen och INTE dosen som ges oralt
  • Biverkningar är vanliga inom de första 2-3 behandlingsveckorna samt när dosen höjs. De flesta biverkningarna är dosberoende. Ex på biverkn: PU/PD, ökad aptit, sedering (emellanåt upprymdhet), ataxi (beter sig ”onykter”), hyperaktivitet, inkontinens
  • Hos hund behöver man kontinuerligt höja dosen för att få effekt vid kronisk giva (pga enzyminduktion)
  • Blodprov för att kontrollera serumfenemal är indicerat: om anfallsfrekvensen ökar, om biverkningar av medicinen misstänks, 2-3 veckors efter att behandling med fenemal satts in, var 6:e – 12:e månad för att kontrollera om serumfenemal sjunker (enzym induktion), om andra läkemedel sätts in (kortison, cimetidin, ciclosporin, doxycycklin)

Kaliumbromid:
- Läggs vanligen till fenobarbital när ytterligare en antiepileptisk medicin behövs

  • Kan med framgång användas som förstahandspreparat vid anfall
  • K-Br är ett salt, kan ges oralt eller via ändtarmen. Steady state fås inom 3 månader. Utsöndras via njurarna
  • Vanligtvis mindre uttalade biverkningar vid tillägg av K-Br jämfört med bara fenobarbital (monoterapi)
  • Biverkningar är vanliga under de första veckorna av behandling. Biverkn som ses: kräkning/diarré (kan kontrolleras genom att ge dosen fördelat på två gånger per dygn), pancreatit på hund. Om samtidig fenemalbehandling: sedering, PU/PD, ökad aptit.

Imepetoin, Pexion®:
- För hundar med idiopatisk epilepsi (ej katt, ej hund

25
Q

Berätta om Idiopatiskt/geriatriskt vestibulärt syndrom

A
  • Ej ovanligt, på gamla hundar
  • Mycket akut insättande symptom med kräkning, yrsel, en del så vingliga att de ej kan stå eller äta, huvudlutning, nystagmus
  • Detta beror möjligtvis pga infarkt i lillhjärnan.
  • Dessa hundar hämtar sig ganska snabbt, efter 2-3 dagar minskar nystagmusen, då slutar de må illa och efter det börjar de återhämta sig. Kan få en kvarstående huvudlutning, men inte ett problem.
26
Q

Perifert vestibulärt syndrom: breskiv orsak, symptom och och orsak

A

oftast mindre allvarligt och beror ofta på problem i örat eller så hittar man ingen orsak till syndromet så kallad idiopatiskt vestibulärt syndrom. De gånger man inte hittar någon orsak till det perifera symptomet så brukar symptomen mildras inom några dagar-någon vecka. Symptom: head tilt, nystagmus, strabismus, ataxi. Ej mentalt påverkad, inga nedsatta positionsreflexer.

27
Q

Centralt vestibulärt syndrom: beskriv orsak, symptom och orsak

A

allvarligare, och man misstänker ofta förändringar i hjärnan såsom blödningar, tumörer mm. Tecken på att det kan vara en central skada är att hunden kan vara mentalt påverkad, vara förlamad i något eller flera ben (det kan vara allt från fullständig förlamning till att hunden inte kan använda benet riktigt som normalt), hunden kan darra i huvudet och benen när den ska börja röra på sig (intentionstremor), hunden kan ha nedsatta reflexer i benen. Hunden kan ha nystagmus men ofta är det då bara när huvudet är i vissa positioner och ofta rör sig ögonen upp och ned i stället för i sidled.

28
Q

Vad är diskernas funktion?
Vilka två typer delas diskbråck in i och vad är dess kännetecken?

Beskriv också diagnostik och behandling.

A

Diskerna fungerar som stötdämpare mellan kotorna. Vid diskbråck skadas disken så att den irriterar meninger eller nervrötterna samt komprimerar ryggmärgen och ger symtom som smärta och förlamning. Man delar in diskbråck i två olika typer:

Diskbråck, Hansen typ I
* Taxar och chondrodystrofa raser får oftast denna typ av diskbråck, vanligen 3-6 års ålder

  • Extrusion: pga diskdegeneration/mineralisering brister disken och diskmassa tränger ut i kotkanalen. Detta orsakar irritation av meningerna och nervrötter vilket ger smärta. Blödning från venösa sinus.
  • Ger ofta väldigt akuta symtom; mycket smärta, vinglig/ostadig gång, förlamningssymtom, oförmåga att kissa och i värsta fall frånvaro av känsel (förmåga att känna smärta)

Diskbråck, Hansen typ II
* Hansen typ II drabbar vanligen storväxta hundraser, äldre ca 6-8 år

  • Protrusion: Disken tappar sin form pga fibrinoid degeneration av anulus fibrosus försvagas till följd av upprepad belastning under lång tid. Disken brister inte utan trycker upp mot ryggmägen och orsakar en ischemisk myelopati genom att störa blodcirkulationen. Kronisk kompression orsakar demyelinisering och degeneration av axoner. Långsamt förlopp med ökande smärta
  • Symtomen kommer långsamt, smärta vanligaste symtom

Diagnostik
* Datortomografi eller magnetkameraundersökning rekommenderas

  • Röntgen är inte tillräckligt för att ställa diagnos om man inte samtidigt ger kontrast (myelografi). Ofta kan man se förkalkade disker på rtg – dessa ska inte tolkas som diskbråck eller ökad risk för diskbråck!


Behandling
* Diskbråck som enbart ger sig tillkänna som smärta kan många gånger behandlas konservativt, vilket innebär vila och smärtlindring. Mycket viktigt att dessa vilas, burvila, under minst 2-3 veckor, annars trycker mera ut.

  • Konservativ behandling av patienter med typ II diskbråck gynnas av tidigt insatt sjukgymnastik för att stärka bål och ryggmuskulatur.
  • Kirurgisk åtgärd rekommenderas vid förlamning (då hunden inte längre kan gå) eller om smärtan inte ger med sig (medicinsk behandling eller över tid)
  • Om patienten har känsel i de förlamade tassarna är prognosen i regel god
29
Q

Beskriv lumbosakral stenos - kännetecken, vilka tenderar att drabbas och diagnostistik

A
  • L7-S1 syndrom, cauda equina syndrom, degenerativ lumbosakral stenos
  • Storväxta icke-kondrodystrofa raser, schäfer överrepresenterade
  • Vanligare hos hundar med övergångskota
  • N ischiadicus, pudendus, pelvicus och kaudala nerver

Lumbosakral stenos är lokaliserad mellan den sista ländkotan (L7) och den första korskotan (S1).

  • Hansen Typ II diskbråck
  • Hypertrofi av ligamentum flavum
  • Degeneration av ledutskotten med proliferation av ben och hypertrofi av ledkapsel
  • Ibland ledcystor

Dessa hundar uppvisar varierande grad av smärta, ofta hälta. Det första tecknet på diskbråck L7-S1 är ofta att hunden inte vill hoppa upp i bilen eller gå i trappor. Ofta kommer de in med hälta på bakbenet, viftar ej med svansen kanske till och med förlamad.

Diagnostik: ffa MR

30
Q

Vad är fibrocartilaginös emboli? Vilka drabbas? Typisk bild? Hantering? Behandling?

A
  • En bit brosk från ändplattan på kotkroppen eller från intervertebrala disken (från nucleus pulposus) fastnar som en emboli i artär eller ven och stör ryggmärgens blodförsörjning. Leder till ischemi, blödning, ödem i vit och grå substans. Förekommer även i hjärnan
  • Förhållandevis vanligt på hund, ovanligt på katt

Typisk bild
* Ofta unga (valpar) till medelålders hundar.

  • Akuta symtom med plötslig förlamning, ofta efter en aktivitet. Patienten blir mycket sämre på ena sidan än den andra vilket är karaktäristiskt. Symtom försämras inte efter 24 timmar

Hantering
* Uteslut andra orsaker till akut myelopati (ryggmärgsförändringar)

  • Magnetkameraundersökning, ofta ses ödem i ryggmärgen
  • CSF: ofta lindrig ökning av proteininnehållet

Behandling
*Understödjande behandling, undvik liggsår, urinblåsekontroll, spasticitet

  • Fysioterapi
  • Prognos beror på graden av de neurologiska bortfallen samt om smärtförnimmelse finns  då finns hopp om prognos, kan bli bra!
    Finns viss plasticitet i nervändarna så att de kan återhämta sig till viss del efter att inflammationen lagt sig. Men embolin kommer inte att försvinna eftersom det är en broskbit..!
31
Q

Vad är aortatrombos? Vilka drabbas?

Symptom? Diagnos?

A

Katter med hjärtfel, HCM

Symptom
*Oerhört smärtsamt, de skriker för att det gör så ont

  • Lindriga till kraftiga neurologiska bortfall
  • Ofta kalla tassar
  • Svårt palpera femoralpuls
  • Drabbar tibialisnerven med än peroneus  karaktäristisk gång på ovansidan av tassarna

Diagnos
* Ultraljud, hjärta och aortabifurkationen

  • Diagnostiskt: Mät laktat och jämför fram- och bakben. Om de ligger olika + denna symptombild = diagnos!
32
Q

Beskriv Steroidresponsiv meningo-arterit (SRMA) - Kännetecken, vilka drabbas, skillnad mellan akut och kronisk?

Diagnostik och behandling?

A
  • Inflammation i meningerna (ryggmärgshinnorna) och blodkärlen i meningerna
  • Drabbar vanligen unga (8-18 månader), ofta storväxta raser
  • Akut: Ger akut kraftig nacksmärta, feber, nedsatt allmäntillstånd, står kufotiskt, ligger helst med huvudet i marken, ljuskänsliga, äter ej. I akut skede är de lätta att diagnosticera (pågår i dagar, kan bli bra och så kommer det tillbaka), men svårt vid kroniska fall
  • Kroniskt: nacksmärtan är vanligen mindre uttalad, feber ses sällan men hundarna kan uppvisa neurologiska symtom så som generell ataxi och tetrapares.
  • Symtom går ofta i skov

Diagnostik:
* Blodprov visar ofta en leukocytos, hög CRP. Förhöjt serumvärde av IgA, även under symtomfria perioder

  • Ryggmärgsvätskeprov, CSF prov, visar höga celltal och högt protein (protein läcker ut pga arteriten (infl i kärl))

Behandling:

  • Immunsupprimerande behandling
  • —->Prednisolon i minst 2-6 månader - sätts i regel på 4 mån, kommer symptomen tillbaka får de stå på det längre
  • —->Överväg ev att komplettera med annan immunsupprimerande behandling tex azatioprin, ciklosporin
  • En del fungerar bra på bara NSAID
  • Prognosen är vanligen god om adekvat behandling sätts in tidigt i sjukdomsförloppet och att det ges under tillräckligt lång tid. Sjukdomen har en tendens att växa bort, men hos vissa är det livslångt
33
Q

Vad är Granulomatös meningoencefalit, nekrotiserande meningoencefalit, cerebellit (little white shaker)?

Symptom, diagnostik, behandling?

A

—->Granulomatös: kan vara avgränsade granulom eller diffust i hela nervsystemet

—->Nekrotiserande: nekros av hjärnvävnad, vilket ger håligheter i hjärnan

—->Cerebrellit: låggradig inflammation i lillhjärnan – hela hunden skakar!

Oftast medelålders hundar, små till mellanstora raser (pinscher, malteser), ”Pug dog encephalitis” PDE mfl.


Symptom:
akut, dämpade med ataxi, pares, nacksmärta, huvudlutning, kramper (ffa vestibulär ataxi med head tilt, nystagmus)

Diagnostik:
Magnetkameraundersökning, CSF prov (mononukleär pleocytos)

Behandling, vanligen livslång: Immunsupprimerande behandling med kortikosteroider ofta i kombination med annan immundämpande behandling (Ciklosporin, Azatioprin). Om man sätter ut behandlingen och de återfår symptom har det hänt in många fall att de inte svarar lika bra på den längre vid insättning igen!

34
Q

Vad är diskospondylit? Symptom, diagnos, behandling?

A
  • Inflammation i disk och intilliggande kotändplattor
  • Bakteriell infektion, hematogen spridning; ev främmande kropp, ev komplikation till ryggkirurgi

Symptom:
Smärta, från kotpelaren, intermittent feber, ev efter hand gradvis utvecklade neurologiska symtom, men oftast lindriga då. Har ofta haft symptom länge då de kommer till veterinären.

Diagnos:
Magnetkameraundersökning, datortomografi eller röntgen för diagnos. Leta efter var infektionen kommer ifrån, samt vilken bakterie som ska behandlas (blod, urin)

Behandling med antibiotika i veckor-månader. Svårt att komma åt disken. Därmed behöver man veta att man sätter in rätt ab!

35
Q

Lista initial hantering och behandling av skalltrauma.

Lista också tecken på ökat intrakraniellt tryck

A

Det räcker med att titta på medvetandegrad och reflexerna för att bedöma prognos nu i det akuta läget.

Initial hantering
* ABC; andning, blödning, chock

  • Viktigt att upprätthålla perfusionen till hjärnan, CPP (cerebral perfusion pressure)
  • —>CPP=MAP-ICP; medelartärtryck minus intracraniellt tryck
  • —>ICP ökar vid svullnad av hjärnan, då måste kroppen även öka MAP för att upprätthålla CPP
  • —>Men ju högre tryck desto sämre perfusion till hjärnan
  • Cushings reflex: reflektorisk bradycardi pga affekt på baroreceptorerna vid mycket högt blodtryck pga MAP ökar. ALLTSÅ: högt bp + bradykardi  tänk cushings reflex och ökat ICP

Tecken på ökat intrakraniellt tryck:

  • —>Ändring i mental status
  • —>Pupiller: anisokori (olikstora), mios (knappnålshuvudstora), mydriasis (dilaterade fixerade pupiller) då är det kört
  • —>Bortfall av fysiologisk nystagmus - stirrar bara rakt fram
  • —>Förlamningssymptom

Behandling
* Vissa skalltraumapatienter kan få kramper därför ger man barbiturater, vilket sänker hjärnans ämnesomsättning.

  • Smärtlindring
  • Behandling av ökat ICP; om hjärnan svullnar upp får den inte plats i skallen, och då är det kört.. Man vill hålla svullnaden nere och hjärnan på plats så länge som möjligt. Detta gör man mha mannitol eller hyperton koksalt, hyperventilering i korta perioder av mkt kritiska patienter. Kraniektomi utförs om kompressionsfraktur eller om neurologiska symtom förvärras
  • Huvudet hålls högt + syrgas
  • Understödjande: Normovolemi, normoventilation, normotension, normonatremi, normoglykemi, normotermi
  • Kortikosteroider är kontraindicerade
36
Q

Ge exempel på hur trauma mot kotpelare kan uppstå och vilka skador det kan resultera i.

Ange också symptom, diagnostik och behandling

A

Trauma mot kotpelare
Påkörd, biten, skakad av annan hund, springer in i föremål, skottskada, fall från hög höjd. Ej ovanligt att patienten kan gå initialt med utvecklar neurologiska symtom efter någon dag. Detta måste man tänka på när man manipulerar djuret vid tex rtg osv

Skador:
fraktur, luxation, extradural blödning, traumatiskt diskbråck, distraktion av ryggmärgen

Symptom
- Symtom kan komma akut i samband med traumat eller utvecklas under några dagar

  • Allt från mild pares och ataxi till paralys med bortfall av smärtsensibilitet. Smärta från kotpelaren
  • Prognos är beroende av smärtsensibiliteten!

Diagnostik
* DT är att föredra

  • Röntgen inte så bra i dessa fall, ser ej mjukdelspåverkan. Magnetkameraundersökning för att bedöma mjukdelspåverkan

Behandling: Upprätthåll blodtryck och cirkulation. Dekomprimera ryggmärgen. Stabilisera kotpelare

37
Q

Sacrococcygealt trauma kännetecknas av? Vilka följer kan det få för patienten?

A
  • I regel katt som fastnat med svans under bildäck så att svansen dras loss från fästet i sacrum
  • Stäckning eller avulsion av cauda equina
  • LMN med nedsatt böjreflex. Bortfall av motorik och smärtsensorik i svansen. Kan fortfarande gå då denna innervation sitter längre fram i kotpelaren
  • Urin och fecesinkontinens
  • ->Prognos i regel god om intakt smärtsensibilitet i perineum  då förmodligen ej inkontinent  det är ju detta man vill undvika
  • ->Svansamputation rekommenderas för att undvika ytterligare stress (drag!) på cauda equina av en hängande svans
38
Q

Vad är Chiariliknande malformation och syringohydromyeli? Symptom, diagnostik, behandling?

A

Chiariliknande malformation (CM) är ett tillstånd på hund där det uppstår en obalans mellan storleken på bakre skallgropen och de strukturer som ska få plats där, ffa pga avel av vissa raser såsom Cavalier King Charles Spaniel. Delar av lillhjärnan pressas ut mot foramen magnum (öppningen mellan skallen och kotkanalen) vilket i sin tur påverkar flödet av ryggmärgsväska som omger centrala nervsystemet och skapar tryckförändringar som ger upphov till vätskeansamlingar i ryggmärgen, syringohydromyeli (SM).

Symtom:
Det vanligaste symtomet är smärta i nacken och huvudregionen, de kan skrika spontant utan uppenbar orsak eller vid lägesförändringar. Ett annat vanligt symtom är klåda runt huvudregionen, klådan är som mest uttalad när hundarna blir glada eller upphetsade, många gånger kliar de sig utan att ha hudkontakt (kliar i luften). Hundarna kan även uppvisa andra neurologiska symtom så som pares och ataxi. Skolios kan ses på unga hundar med SM.

Diagnostik:
MR av bakre skallgrop och halsryggmärg

Behandling:
smärtlindring (NSAID, opioider, gabapentin), men även för att minska produktionen av CSF

39
Q

Vad är neoplasier och vilka två områden kan drabbas?

Symptom, diagnostik, behandling för dessa två?

A

Det begränsade utrymmet i skallen och nervcellernas känslighet att även godartade förändringar i det centrala nervsystemet får förödande effekter. Epileptiska anfall och beteendeförändringar är vanliga symtom vid hjärntumörer. På katt är innappetens ett vanligt symtom. Hjärntumörer ger symtom beroende på var i CNS de sitter. Oftast drabbas äldre individer (> 5 år) och symtomen kommer ofta, men inte alltid, smygande.

Tumörer i hjärnan
* Symptom: ffa epileptiska anfall, beteendeförändringar, head tilt, förvirring, cirkelgång, ataxi, påverkat medvetande (centralt vestibulärt syndrom)

  • Primära och sekundära (metastaser)
  • Diagnostik: MR, CSF-prov, biopsi
  • Behandling: Palliativ – kortikosteroider, antiepileptika
  • Bättre prognos hos katt än hund vid kirurgi

Tumörer i ryggmärgen

  • Symptom: smärta, pares, ataxi, symtom i regel långsamt progredierande
  • Diagnos: MR, skiktröntgen, biopsi
40
Q

Vad är Cervical spondylomyelopati (wobbler) och vilka drabbas vanligtvis?

A
  • En speciell typ av sjukdom i halsryggen, ffa stora raser såsom dobermann och grand danois
  • Symtomen börjar ofta i bakbenen med vinglig gångstil. Smärta kan förekomma men är inte alltid lika tydlig som vid halsdiskbråck.
  • Denna sjukdom är multifaktoriell, samtidigt halsdiskbråck kan förekomma men ffa har hundarna ofta en onormal form på en eller flera halskotor samt förträngning av ryggmärgskanalen.
41
Q

Vad är Degenerativ myelopati och dess symptom?

A
  • Hos schäfer har sjukdomen kallats ”schäfervinglighet”.
  • Dessa hundar rör sig gärna, är inte smärtpåverkade, vill det mesta men det går inte. Börjar successivt med ostadighet, ataxi, svag bak som sedan tilltar. Börjar i bakdelen och sprider sig sedan till framdelen. Men oftast blir de inkontinenta och då avlivas de, innan det når frambenen.

Vet (18 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions