Personlighet Flashcards
(21 cards)
Hur kan man definiera personlighet?
Personlighet är en uppsättning psykologiska egenskaper (drag) och mekanismer inom individen som är organiserade och relativt varaktiga, och som påverkar hur personen interagerar med och anpassar sig till sitt inre (mentala), fysiska och sociala sammanhang.
Vilka två avgörande kännetecken har personighetsförändring?
1. Förändringar är vanigtvis intern hos individer, alltså inte förändinrg i den yttre omginvingen (som att gå in i ett rum)
2. Förändringar är relatvit varaktiga över tid, snarare än tillfälliga
Hur ser McAdams modell av personlighet ut?
Han beskriver personigheten med hjälp av tre olika lager/nivåer:
- Aktören (dispotionella egenskaper)
- Agenten (mål och motiv)
- Författaren (narrativ, livsberättelse)
Vad är skillnaden mellan det heta och det kalla systemet (Mischel)
Det heta: Känslostyr och impulsivt
Det kalla: Rationellt och eftertänksamt
En interaktion av båda är avgörande för självkontroll
Beskriv det heta känslosystemet
Känslostyrt och impusivt
- Det har sin ursprung i det limbiska systemet
- Aktiverar instinkter som är viktiga för överlevnad
- Utlöser snabba automatiska reaktioner
- Aktiveras särskillt vid stress
Beskriv det kalla kognitiva systemet (känslor)
Rationellt och eftertänksamt
- Har sitt ursprung i prefrontala kortex
- reglerar emotioner och styr uppmärksamhet
- Utvecklas långsamt
- Möjliggör eftertänksamt och rationellt agerande
- Viktigt för självkontroll
- Känsligt för stress
Vad är självkontroll?
Förmågan och färdigheten att kunna kontrollera sitt beteende, framförallt sina impuser och emotioner
Kan förmågan att skjuta upp belöningar i barndomen påverka impulskontroll senare i livet - och därmed leda till ett framgångsrikt liv?
JA, studier har visat att de barn som visar en bättre impulskontroll och självreglering tenderar att även göra det i framtiden.
Men självkontroll är inte enbart genetiskt, det kan formas av miljö (ex SES) och gör så även upp i ådrarna.
Självkontrollen har visat sig kopplad til positiva ivsutfall som:
- Bättre på att uppnå långsiktiga mål
- Högre utbildningsgrad
- Lägre BMI
- Mer prosocialt arbete
- Högre självständighet
Varför är det viktigt med självkontroll?
Forskare har visat att förmågan till sjävkontroll är en avgörande personlig egenskap för att lyckas i ivet, både akademiskt, socialt och emotionellt
Beskriv The Stanford Marshmallow test
Ett klassiskt experiment om självkontroll utfört av Walter Mischel på 1960–70-talet med cirka 550 förskolebarn. Barnen, runt 4 år gamla, sattes ensamma i ett rum med en marshmallow framför sig. De fick veta att de kunde ringa på en klocka och äta godiset direkt, men om de väntade tills den vuxne kom tillbaka utan att äta, skulle de få två marshmallows.
Testet mätte barnens förmåga att fördröja belöning och visade hur vissa kunde använda strategier som att titta bort, sjunga eller leka för att stå emot frestelsen. Uppföljningar visade att de barn som väntade ofta hade bättre livsutfall senare – som skolresultat, hälsa och relationer – vilket kopplas till starkare självkontroll.
Utöver Mischels marshmallow test, vad har andra studier har funnit?
- En studie visade att barn (födda 2000+) har de senaste decenierna ökat nivån av självkontroll sen tidigare generationer
- En studie visade att barn var mer benägna att vänta om de trodde att barn i ingruppen väntade medan de trodde att barn i utgruppen tog belöningen snabbt - visade hur social identitet och normer påverkar självkontroll
- En studie visade att barn har större benägenhete att vänta på belöningen om de litade på testledaren, samt om de generellt litade mer på andra människor - visade att tillit och förväntingar på andra spelar en centrall roll i självregleringen
Finns det kritik mot Mischels marshmallow studie?
JA, Watts visade i en replikationstudie att sambandet mellan förmåga att skjuta upp belöning vid fem års ålder och framtida framgångar var signifikan men mycket svagare än tidigare antagits. Han inkluderade kontrollvariabler som gjorde effekten svagare, några exempel:
- kön
- födelsevikt
- familjeinkomst
- temperament
- kognitvia fördigheter
Studien visade också att det ofta är impulserna som styr och ett bars beslut oftast tas inom några sekunder
Vilka är de fyra huvudsakliga processer som tros ligga till grund för utveckling av självkontroll?
Biologiska och ärftliga faktorer, anknytning och föräldrastil, inlärning och miljöfaktorer.
Dessa faktorer påverkar varandra och bidrar tillsammans till hur självkontroll utvecklas över tid.
4 processer: grund för utvecklingen av självkontroll
Biologiska /ärftliga faktorer: neuropsykologiska undersökningar av självkontroll
- Stark genetisk komponent i självkontroll.
- Willems et al. (2019): Metastudie med över 31 000 tvillingar.
- Ca 60 % av variationen i självkontroll förklaras av ärftliga faktorer.
- Neuropsykologiska studier: Exekutiva funktioner som uppmärksamhet, arbetsminne och impulskontroll är centrala för självreglering.
- Dessa funktioner har biologisk grund i hjärnan.
4 processer: grund för utvecklingen av självkontroll
Anknytning
Anknytningens betydelse för självkontroll:
- Strange Situation-studien visade att barn med trygg anknytning hade bättre självreglering (kunde lugna och distrahera sig själva).
- Dessa barn presterade bättre i Marshmallowtestet – tydlig koppling till starkare självkontroll.
Trygg anknytning:
- Bättre känsloreglering (ex. genom att söka stöd).
- Ökad självkännedom.
- Tillit till sig själv och andra.
Otrygg anknytning:
- Sämre emotionsreglering.
- Svårt att känna tillit.
- Osäkerhet kring om behov blir tillfredsställda.
4 processer: grund för utvecklingen av självkontroll
Föräldrastilar
Auktoritativ: Barn lär sig respektera gränser, men känner även stöd – stärker självdisciplin
Auktoritär: Barn lär sig respektera gränser, men självkontroll baseras på rädsla för bestraffning, inte inre motivation
Tillåtande: Ger stöd och kärlek, men inga gränser – svag utveckling av självreglering
Negligerande: Brist på både struktur och stöd – leder till dålig impulskontroll och svår emotionsreglering, inga gränser
4 processer: grund för utvecklingen av självkontroll
Inlärning
Självkontroll kan också tränas och stärkas genom erfarenheter och inlärning:
- Erfarenheter: Barn lär sig genom försök och misstag att det ofta lönar sig att vänta (fördröjd belöning, trial and error)
- Social inlärning: Genom att observera andra (“om han kan vänta, kan jag också”
- Kognitiva strategier: Utveckling av minne, uppmärksamhet och inhibition förbättrar självkontroll.
- Aktiva strategier: Till exempel att tänka på annat, använda mindfulness eller avslappningstekniker.
4 processer: grund för utvecklingen av självkontroll
Miljöfaktor
Miljön där barnet växer upp har stor betydelse för självkontrollens utveckling
- Föräldrar och familj: Trygga och kärleksfulla hem (med bra anknytning och föräldrastilar) med stabil struktur främjar självkontroll.
- Jämnåriga: Vänner kan fungera som förebilder, och socialt stöd stärker självkänslan.
- Skolan: Tydliga och konsekventa regler i en trygg skolmiljö ger utrymme att träna på att hantera känslor och fatta beslut.
- Socioekonomisk status: Barn från mer utsatta miljöer har ofta färre resurser, mer stress och sämre tillgång till bra skolor – vilket försvårar utvecklingen av självregleringsförmåga.
⇒ ALLA ovan hänger ihop!
Nämn olika sätt att äka självkontroll - att motstå frestelser
- Exekutiva funktioner hjälper oss att styra uppmärksamhet och kontrollera tankar – en del av det så kallade kalla systemet som bromsar impulser.
- “Om–så”-planer: Genom att föreställa sig mål och konsekvenser (“om jag blir sugen, så tänker jag på mitt mål”) kan man bättre stå emot frestelser.
- Träning ger färdighet: Utsätt dig för frestelser i kontrollerade situationer (t.ex. “1,2,3 rött ljus”-lek). Övning i självreglering gör det lättare att stå emot nästa gång.
- Fokusera på färre mål: För många mål samtidigt skapar stress och sämre fokus. Hjärnan jobbar bäst med ett tydligt fokus.
Ego depletion
Ego depletion är en psykologisk teori som säger att vår självkontroll fungerar som en muskel – den kan bli trött. När vi använder mycket självkontroll (t.ex. genom att stå emot frestelser, fatta svåra beslut eller koncentrera oss länge), så minskar vår förmåga att kontrollera oss själva i nästa situation.
Exempel: Har du kämpat hela dagen med att säga nej till onyttig mat, är det svårare att motstå en chokladbit på kvällen – din “självkontrollreserv” är tillfälligt slut.
