tenta Flashcards Preview

Kvalitativ metod > tenta > Flashcards

Flashcards in tenta Deck (34)
Loading flashcards...
1

Hur väljer Langemar att definiera kvalitativ metod respektive kvantitativ metod? (2p)

Langemar använder sig av en definition baserad på hur metoderna skiljer sig åt
Kvalitativa metoder innefattar alla analysmetoder som är språkliga och som leder till ett resultat i form av text av något slag
Frågeställningen bör också vara kvalitativ
Innefattar inte litteratur- och rent teoretiska studier
Kvantitativa metoder innefattar alla analysmetoder som bygger på beräkningar och som leder till resultat som tolkas i kvantitativa termer
Varför inte vetenskapsteoretisk definition?
Tenderar att vara alltför antagonistisk och blir snabbt föråldrad i förhållande till den faktiska forskningspraktiken

2

2. Beskriv något argument som framförts för att helt skrota distinktionen mellan kvalitativa metoder och kvantitativa metoder. (2p)

Distinktionen tycks implicera att världen går att dela upp i kvantitativa och kvalitativa aspekter vilket inte stämmer
Det finns inga rent kvantiativa eller kvalitativa studier
Kvantitativa studier innehåller tolkande element
Kvalitativa studier innehåller ofta kvantitiva begrepp, t ex uttalande om frekvens

3

1. Vilka syften lämpar sig kvalitativ metod för, enligt Langemar? (2p)

• Förståelse av innebörd och mening
Hermeneutik
• Deskription av kvalitativa egenskaper
Mest konkret
• Begrepps- och teoriutveckling
Mest abstrakt
Jämföra abstrakta begrepp med konkret kvalitativ data
Skapa modeller
• Exploration
Söka efter frågeställningar
Oftast ett syfte som finns vid sidan av andra syften
(Dessa syften är inte skarpt åtskilda)

4

2. Beskriv tre nivåer av förståelse/tolkning. (3p)

a.) Tolkningar av själva texten i sig
Diskursanalys
b.) Tolkningar av subjektiva fenomen
Tankar och känlsor
c.) Tolkningar av yttre mönster och processer
T ex relationer i GT

5

Beskriv distinktionen mellan ”förståelse” och ”förklaring”. Ge ett konkret exempel. (2p)

Förståelse
Innebörden och meningen i olika företeelser
Det forskaren ser
Eller den mening som finns i datan
Ändamålsförklaringar
(Subjektivt)
Förklaring
Kausalitet
(Objektivt)
Utanför det subjektiva medvetandet
(Problematisering)
Mening kan utforskas kvantitativt

6

. Varför är kvalitativ metod, enligt Langemar, inte ett lämpligt val för att testa teorier? (2p)

Två anledningar
1. Testande handlar oftast om kvantitativ utbredning
Dvs allmängiltighet
Kräver statistik analys
2. Passar inte den kvalitativa processen
Krockar med datastyrd förhållningssätt
Eftersom man redan innan bör definiera vilken data som gör teorin giltig
Det konkreta materialet kan inte förutses

7

1. Beskriv fyra av de viktigaste egenskaperna som karakteriserar de ämnen som brukar studeras kvalitativt. (2p)

• Komplexitet
Företeelser där det är svårt att reda ut orsakssamband och att isolera variabler
• Kontextberoende
Företeelser där det finns en växelverkan mellan kontext/innehåll och del/helhet
• Föränderlighet
Företeelser som är beroende av historiska och kulturella faktorer
• Subjektivitet
Företeelser som är språkliga, vilket betyder att dess mening är subjektivt definierade (nominella) och konstitueras genom människan samvaro (intersubjektivt)

8

1. Beskriv skillnader mellan den kvantitativa och den kvalitativa forskningsprocessen. (2p)

• Kvalitiativa studier är oftast empiri-/datastyrda
Kräver öppen frågeställning, datainsamling, analys
Kvantiativa studier är teoristyrda och deduktiva
• Kvalitativa studier är cirkulära/parellella
Kvantitativa studier är linjära
Hermeneutiska cirkeln
Frågeställning uppdateras fortlöpande
Omvänd i jämförelse med kvantiativa stuider
Frågeställning kan vara resultatet

9

2. Beskriv Langemars liknelse mellan den kvalitativa forskningsprocesseans
och en arkeologisk utgrävning. (2p)

Ämnesområdet är definierat och avgränsat, men man vet inte vad man kommer att finna

10

1. Vad innebär det att ett urval är ”kvalitativt representativt”? Hur skall man gå tillväga för att få ett urval som är kvalitativt representativt? Ge konkreta exempel. (2p)

Kvalitativt representativt innebär att man handplockar deltagare för att kunna undersöka alla aspekter eller egenskaper av ett fenomen som inbegrips i frågeställningen
Storlek på urval beror på den kvalitativa variationen i populationen som man vill undersöka
Uppstår luckor behöver man fylla på med deltagare som kan öka den kvalitativa representerbarheten
Cirkulär process
Slumpmässigt urval fyller oftast ingen funktion
Handlar inte om utbredning

11

2. Beskriv ”indirekta faktorer” respektive ”direkta faktorer” som man kan påverka ett urvals kvalitativa representativitet. (2p)

Indirekta
Faktorer som inte direkt är kopplat till det fenomen som man undersöker, men som på indirekt väg kan påverka vilken information som man får
T ex kön, utbilding, ålder och bostadsort
Direkta
Faktorer som är direkt kopplade till det fenomen som man undersöker

12

3. Beskriv faktorer som kan tänkas påverka hur pass lämpliga olika personer skulle vara som undersökningsdeltagare i en kvalitativ studie. (2p)

• Verbal förmåga,
• Intresse för ämnet
• Kunskap
• Erfarenhet
• Svarsvilja
• Partiskhet

13

1. När är det, enligt Langemar, naturligt att använda sig av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod? Vilken typ av frågeställningar lämpar sig den kvalitativa intervjun inte för? (2p)

Ämnen
Människors upplevelser, tankar, känslor, reflektioner, åsikter, önskningar, motiv
Ryms i livsvärlden
Öppna frågeställningar lämpar sig
Inte lämpliga ämnen
• Frågor som gäller människors faktiska beteende
• Omedvetna aspekter
• Ämnen som är förknippade med social önskvärdhet

14

2. Beskriv vilket förhållningssätt intervjuaren bör ha vid en kvalitativ intervju. (2p)

Lyhördhet
Försöker förstå och följa upp
Flexibilitet
Inlevelse
Distans
Inte ta något för givet

15

3. Vilken fördel ser Langemar med konkreta, jämfört med mer abstrakta och generella, frågor? Ge konkreta exempel. (2p)

Bearbetningen kan ske tillsammans med intervjuaren
Aktiverar minnet
Undviker schablonmässiga svar
Minska social önskvärdhet
Emotionella aspekter

16

4. Vilken typ av frågor bör undvikas vid en kvalitativ intervju? (2p)

• Dubbla frågor
• Ledande frågor
• Värderande frågor

17

5. Beskriv några vanliga fel som, enligt Langemar, främst ovana intervjuare kan begå. (2p)

• För strukturerad
Inte tillräckligt datastyrd
• För lite följdfrågor
• Låst vid frågors ordningsföljd
• Tillåta tystnad

18

6. När är det lämpligt att använda sig av kvalitativa observationer snarare än av kvalitativa intervjuer? (2p)

• Beteende
• Omedvetna processer

19

7. Vad försöker man undersöka med s.k. projektiva metoder? Beskriv, kortfattat, hur en projektiv undersökning skulle kunna gå till. (2p)

Studera omedvetna processer
Till exempel utröna omedvetna processer genom att tolka en patients tolkning av ett Rorschach-test

20

1. Beskriv de tre typer av analysprocesser som brukar ingå i de kvalitativa metoderna. Vid vilken typ av kvalitativa studier är respektive process mest framträdande? (3p)

• Tolkning
Översättning av handlingar, skrivet eller talat spårk, kroppspråk m m
Huvudprocess inom hermeneutik
• Strukturering
Materialet ordnas och sorteras
Skapa ett tolkningsmönster
GT
Strukturering ingår i själva analysen
EPP
Fastställd på förhand
• Komprimering
Minska materialet storlek utan att ta bort relevant information
Sammanfatta innebörde i olika utsagor med egna ord
Fenomenologisk analys
Hitta de gemensamma hos olika utsagor

21

2. Vad innebär det att ha ”närhet” respektive ”distans” vid en kvalitativ analys? (2p)

Närhet
Inlevelse, identifiering, se med den andres ögon
Bygger på likhet
Distans
Naiv, ifrågasätta det självklara
Bygger på olikhet

22

1. Används reliabilitets-begreppet inom kvalitativ forskning? Varför? (2p)

Nej, eftersom man inte använder sig mätningar
Går inte att separera från validitet

23

2. Beskriv två olika delaspekter av kvalitativ generaliserbarhet. (2p)

1. Om datainsamlingen gav en generaliserbar bild av ämnesomårdet
Rätt metod?
2. Går resultatet att applicera på populationen utifrån urvalet
Har man täckt in flera variationer och aspekter av fenomenet som man studerar
Täckande och uttömande

24

3. Vad är syftet med ”triangulering”? Beskriv minst tre olika former av triangulering som kan användas inom kvalitativ forskning. (2p)

Bedöma överensstämmelse mellan olika metoder inom forskningsprocessen
Höja validitet
Datatriangulering
Använda mer än en form av data
Analystriangulering
Använda mer än en analysmetod
Bedömar- och forskartriangulering
Flera oberoende analyser eller samarbete med kritisk och reflekterande diskussion
Datarinsamlartriangulering
Flera oberservatörer eller intervjuare

25

1. Vad innebär ”den hermeneutiska cirkeln”? (2p)

Förståelse är relaterad till delarna förhållande till helhet och vice versa
Ständig cirkelrörelse mellan texten och kontexten

26

2. Beskriv ”konkret fenomenologi” respektive ”strukturell fenomenologi”. (2p)

Konkret fenomenologi
Undersöker individers konkreta upplevelser av psykologiska fenomen
Strukturell fenomenologi
Generell nivå
Fenomenens allmänna struktur
Reduktion för finna essenserna av fenomenen

27

3. Beskriv ”deduktiv/teoristyrd tematisk analys” respektive ”induktiv/empiristyrd tematisk analys”. (2p)

Induktiv TA
Teman bestäms utifrån det insamlade materialet
Deduktiv TA
Teman bestämt i förväg

28

. Beskriv de fyra stegen i forskningsprocessen för Grundad teori. (2p)

1. Öppen kodning
Allt material delas i meningsbärande enheter
2. Selektiv kodning
När kärnkategorin är funnen kodar man mer selektivt utifrån om datan är relatera till kärnkategorin
3. Teoretisk kodning
Skapar mer abstrakta och generella kategorier
Underäsker hur de bildar mönster
4. Författande
Sorterar anteckningar från kodningnen och skriver ett resultat utifrån dessa.

29

5. Beskriv tre olika inriktningar inom diskursanalys. (3p)

1. Diskursteori
Inriktat på innehållet i diskussionerna, vilka subjekt och objekt som skapas
Tenderar ha ett socialkonstruktivistik utgångspunkt
Språket skapar världen
2. Diskurspsykologi
Vad människor gör med språket och tvärtom
T ex inom social samspel
Hur människor använder diskurserna
Konversationsanalys
3. Kritisk diskursanalys
Hur diskurser uppstår
Orsaker och konsekvenser
Ideologiskt och samhällspolitiskt perspektiv
Kopplingar till den kritiska vetenskapsteorin som uppstod ur marxismen

30

1. Vad innebär ”forskningskravet” respektive ”individskyddskravet”? (2p)

Forskningskravet
Från "Etiska riktlinker för psykologisk forskning" från Vetenskapsrådet
Samhällets krav på att god och samhällsnyttig forskning bedrivs
Individskyddkravet
Individens krav på skydd mot fysisk och psykisk kränkning eller otillbörlig insyn i privatlivet
Bör vägas mot forskningskravet

31

2. Beskriv de fyra huvudkrav angående individskydd som stipuleras inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. (2p)

• Information
Deltagaren ska så långt som möjligt informeras
• Undersökningens syfte
• Vad deltagande innebär
• Studiens resultat
• Samtycke
Deltagande är frivilligt
Samtyckeskrav kan behövas hämtas från vårdnadshavare, förmyndare eller andra ansvariga personer
• Konfidentialitet
Allt material ska behandlas konfidentiellt
Deltagare ska inte kunna identifieras i rapporter
Sekretess gäller för alla som kommer i kontakt med materialet
• Nyttjande
Material får inte användas i undervisningssyfte
Påtryckingar om detta får inte göras

32

1. Vad innebär begreppen ”monism”, ”dualism” och ”egenskapsdualism”? Hur har distinktionen monism – dualism traditionellt kopplats till distinktionen kvalitativ – kvantitativ inom psykologin? Vad hävdar, enligt Langemar, dualister respektive materialistiska monister om användandet av djurstudier inom psykologin? (3p)

Monism
Det finns enbart en typ av verklighet (vara)
Metafysisk materialism
Metafysisk idealism
Naturvetenskaplig psykologi
Dualism
Det finns två typer av vara
Kropp och själ
Egenskapsdualism
Det finns enbart en verklighet men objekt och upplevelser har ändå olika egenskaper
Fysiska och psykiska fenomen
Fenomenologi och hermeneutik
Djurstudier
Dualister menar att psykologin ska syssla med det specifikt mänskliga, dvs inte djurstudier
Materialister anser att djurstudier kan ge kunskap om den mänskliga psykologin

33

2. Beskriv Langemars ”mjukare form av egenskapsdualism”. (2p

Upplevelser har egenskaper som gör att både behöver studeras kvantitativt och kvalitativt
Upplevelser har orsaker men ibland är de så komplexa och svårtstuderade att de lämpar sig för att studeras med kvalitativ metod

34

3. Vad innebär ”induktionsproblemet”? Langemar hävdar att detta problem är mycket svagare när det gäller kvalitativa jämfört med kvantitativa frågeställningar. Hur lyder hennes argument? (3p)

Det går inte att veta om observationer man gör är generella
Naturlagar upprättas inte utifrån förnuftet utan utifrån vana, utifrån att det brukar vara så (Hume)
Skäl för induktionsproblemet inte går att applicera på kvalitativ forskning
Kvalitativ forskning syftar inte till att fastställa lagbundenheter
Induktion är den bästa metoden för att exploration och teoriskapande
Även om begreppet inte riktigt är applicerbart på kvalitativ forskning
Fastställer inte lagbundenheter