tidig utveckling Flashcards Preview

Utvecklingpsykologi > tidig utveckling > Flashcards

Flashcards in tidig utveckling Deck (21)
Loading flashcards...
1
Q

Vad är den nyare synen på spädbarn?

A
  1. utvecklingspotential
  2. medfödda och tidigt förvärvade förmågor
    –> aktiva i i samspel och väljer ut vissa stimuli
    –> formar sinnen (redan innan födsel)
    3.
2
Q

Forskning på spädbarn

A
  • Svårt att forska på på spädbarn i sverige eftersom det är stängt på BB.
  • Tillstånd, sömn, gråt, fussiness
  • -> bara 10% av tiden är nyfödda barnen klarvakna inaktivitet
  • Motivation
  • -> uppgifter och test måste konstrueras så att barnet håller fokus och vill arbeta med uppgifterna, barnen förstår inte riktigt mutor.
  • Alla metoder är indirekt
  • -> mycket tolkning, speciellt på mindre barn
  • -> svåra att replikera
  • Långsamma
  • -> en ettåring tar det väldigt lång tid att processa information och bilder
  • Stort bortfall i spädbarnsstudier
  • -> mycket människor från samma områden
  • -> många barn från lugna, trygga föräldrar
3
Q

Forskningsmetoder

A

Preferens
60-talet kom den första studen om vad barn vill se på och vad barnet kommer titta på, Vilka stimuli vi dras till när vi är små.

Habituering
När vi utätts för ett stimuli flera gånger så “tröttar vi ut barnet”, det blir inte roligt längre.

Violation of expectation
Om allt är som jag förväntat mig behöver jag inte reagera så mycket. OM något inte är som jag förväntar mig så tittar barnet extra länge.

Exempel
Om barnet frekvent ändras sugreflexen har man dragit slutsatsen att dom väljer att lyssna på en viss reflex.

4
Q

Nya forskningsmetoder

A

ERP
Mäter vissa speciella områden i hjärnan och låter barnet göra vissa uppgifter. Ser man att vissa områden blir mer aktiva när man tolkar andra människor

MEG
Man sitter i en stol och man mäter aktiviteten i hjärnan. Istället för att “åka in i ett rör”.

Eye-tracker
Man kan mäta vart bannet tittar, hurläge och därmed vad dom förväntar sig att någon ska göra. Det man förväntar sig har man blicken på

5
Q

vad menas med perception?

A

Perceptionen ger förstahandsinformation om

6
Q

Hur bra ser barn?

A
  • Väldigt närsynta
  • Har inte kunnat träna på att se på långt håll innan födsel
  • “Omoget seende”
  • Ser bra på “ammningsavstånd” för att kunna se sin mamma eller vårdare
  • vid 2 år har man syn som en vuxen
7
Q

Vad vill barn se på?

A
  • Tydliga kontraster
  • Starka färger
  • Former dom kan känna igen sig själva med.
  • gillar upprepningar?
  • lagom takt, inte allt för snabba “vinkeländringar”

Framförallt sociala stimuli

  • Ansikten, stora ögon, stor mun osv.
  • ansikte som pratar samtidigt–> det rör sig, det låter osv.

Liten skillnad mellan killar och tjejer som är nyfödda. Tjejer mer fokus på ansikte

  • Tidigt kan para ihop emotioner med ansikte. otroligt duktiga på att läsa av små små skillnader i muskulatur i ansiktet.
8
Q

Vad har barn för visuell preferens?

A

Dragna till top-heavy stimuli. Med mycket “info” på pannan, behöver inte vara tillrättalagt dom ett ansikte faktiskt ser ut.
–> gäller ej barn med t.ex. autism

Föds med förmågan att se skillnad på alla ansikten, mycket svårare att se skillnad på t.ex apo för vuxna människor. Däremot ser barn skillnad på alla men försvinner med tiden.

Små barn föredrar kvinnor framför män men man tror ändå att det är en vane sak. Man tittar mer på det man är van vid

Barn tittar och interagerar mer med vackra människor

  • -> gäller bara individer vi inte känner
  • -> utstrålar hälsa?
  • -> t.ex symmetri osv.
9
Q

Hur bra hör barn?

A
  • Man kan träna hörsel i magen
  • Hör mammas röst
  • Hör saker från 25:e fosterveckan
  • ju mer magen växer desto tunnare blir barriären och desto mer ljud hör man, tal och så.
  • kan kategorisera fonem (ljud, ba, pa osv) från från födsel
10
Q

Vad vill spädbarn lyssna på?

A
  • Mänskligt tal
  • Motherese–> pratar på ett visst sätt,
  • Eventuellt musik som manlyssnat på i magen.
  • Hellre kvinnliga röster, ljusa röster, mycket melodi i rösten och mycket artikulation.
  • Viktigaste ordet sist i meningar och upprepningar
  • Likartat över hela världen
  • Viktigt med “child directed speech”
11
Q

Varför räcker ej titta på tv ?

A
  • Det någonting som finns i ett live-samspel som är viktig för inlärning.
  • det har spartiala att man är i samma rum
  • lukter?
  • ca 1,5 år detta är betydligt sämre
12
Q

Mentala representationer

A
  • för att kunna minnas någonting måste vi har en mental representation.
  • begynnande form av symboliskt tänkande, språk t.ex.
  • kategorisering börjar, (kognitiv ekonomi) detta kräver mental representation
  • brygga mellan perception och kognition

PIAGET
små barn kan ej:
- imitera efter fördröjning
- objektpermanens (kan ej låtsas att ett objekt är något annat)
- kan ej leka låtsaslekar
- när någonting inte syns längre finns det inte

dette beror på att dom saknar representationsförmågan

13
Q

Minns spädbarn?

A
  • Ny för tiden tror man att deklarativt och procedurellt minne utvecklas parallellt.
  • -> deklarativa minnet vs procedurella minnen så som vi tar på oss strumpan och vi blir bättre på det och så vidare.
  • -> förut trodde man inte att man hade möjligheten
  • igenkänningsminne vs recall
  • -> lättare att minnas att bara känner igen, t.ex ansikte än att ta fram gammal information, t.ex plocka fram minnet en representation och inte bara känna igen är svårare.

MINNESTEST för spädbarn

  • nyhetspreferens?
  • betingning
  • fördröjd imitation

UTVEKLING AV MINNET

  • längd
  • komplexitet - svårare ju yngre
  • kontext (små barn är väldigt kontextberoende, om man sett gul kanin kommer vi ej ihåg rosa kanin. Hände det någonting hemma kommer vi inte ihåg samma sak hos mormor). beror lite på kategoriseringen.

Infantil amnesi
–> svårt att få tillgång till minnen innan språkutevckling

14
Q

Exempel objektpermanens

A

Om barnet inte ser moroten så existerar den inte.
–> bara några månader gamla barn ser man att barnet visar tecken på att moroten fortsätter existera
Exempel med moroten som försvinner, det märker och förväntar sig att motoren ska komma ut på andra sidan. Testas på barn som är 2,5 månad

15
Q

de två olika tillstånden?

A
  1. behag

2. obehag

16
Q

Vilka är grundemotionerna?

A
De behöver vi inte lära oss, dom är lika i alla kulturer
- glad
- ledsen
- förvånad 
-
17
Q

Vilka är självemotionerna?

A
  1. skuld ( förstår att någon annan hade färväntning på mig som jag inte levde upp till, )
  2. skam
18
Q

hur utvecklas emotionerna?

A
  1. inre processer
    - -> ett barn kan inte reglera dessa emotioner själva
    - -> kognition
    - -> språk
    - -> motorik
  2. yttre processer
    - -> speglar emotioner, visar i ansiktsuttryck (börjar inte gråta själv)
    - -> förståelse
    - ->omgivning
19
Q

Olika barn är olika i sitt sätt att reagera. varför?

A

temperament

tydligt barn
–> “det var någon som slog mig och skriker”

otydliga barn
–> “blir passiv och skriker inte eller någonting”

20
Q

Olika barn är olika i sitt sätt att reagera. varför?

A

temperament- hur man gör någonting, (inte vad eller varför)

tydligt barn
–> “det var någon som slog mig och skriker”

otydliga barn
–> “blir passiv och skriker inte eller någonting”

21
Q

temperamentkluster

A

b