Pediatrik Häst Flashcards
(81 cards)
1
Q
Förberedelser för djurägaren innan fölet föds
A
- Be dem inhämta kunskap, tex finns det någon rutinerad person de kan få hjälp av. Kanske kliniken har utbildning för sina djurägare?
- Fölvaka
- De ska ha nappflaska hemma med lammnapp som brukar funka bra.
- De ska ha telefon nummer till veterinär/klinik
- Tillgång till bil och hästtransport
- De ska se över försäkringarna och veta om stoets försäkring täcker fölet och isåfall till vilken
summa. Stoets försäkring säker oftast bara till ett visst belopp och om fölet måste in till klinik så stiger kostaderna fort. Kan försäkra fölet innan det är fött.
2
Q
Nyfödda fölet rättningsreflex
A
Direkt efter födsel
3
Q
Nyfödda fölet sugreflex
A
Inom 5 minuter
4
Q
När står fölet upp
A
Ska försöka stå kort efter födseln och skall kunna stå upprätt själv inom 2 timmar. Ponnyer reser sig snabbare än stora hästar.
5
Q
När diar nyfödda fölet
A
Ska dia själv inom 2 timmar
6
Q
När kissar nyfödda fölet
A
Ska kissa inom 6-10 timmar är ok att inte släppa ner penis
7
Q
När passerar mekoniumet hos nyfödda föl
A
Ska passera helt inom 12-24h
8
Q
Vad ska djurägaren göra med det nyfödda fölet?
A
- Låt sto och föl vara ifred så mycket som möjligt men håll noga koll på dem.
- Ge ev. första målet råmjölk med nappflaska. Fölet ska ligga på bröstet och ha god sugreflex. Kan köpa en tid om fölet har svårt att hitta till juvret så man vet att fölet får i sig råmjölken ordentligt.
- Klipp/dra inte av navelsträngen, den kommer gå av spontant. Dippa naveln med 0,5% klorhexidinlösning 1-2ggr första dagen.
- Kontrollera om fölungen verkar normal, beteende, benställning, utseende. Födelsevikten är ca 10% av vuxenvikten, tex ett halvblodsföl väger ca 50kg.
9
Q
Varför är råmjölken viktig?
A
Fölet föds princip utan antikroppar då de är för stora för att passera placentan.
- Colostrum dvs råmjölken bildas de sista 2 veckorna innan fölning och produceras bara en gång
under dräktigheten. Den innehåller stora mängder antikroppar ffa IgG antikroppar. Kan även innehålla antikroppar mot stelkramp och hästinfluensa om stoet har tillräckligt höga
antikroppshalter.
- Fölets tarm absorberar antikropparna men förmågan avtar fort, bara 22% av förmågan kvarstår
efter 3 timmar och den är helt borta efter 24 timmar. Om inga antikroppar absorberas så får fölet ingen passiv immunitet och blir då oskyddat mot infektioner.
10
Q
Om stoet har dålig råmjölk
A
Man kan ge råmjölk från ett annat sto. Alt plasma i munnen de första timmarna eller iv om det ges senare.
Man kan kontrollera råmjölkens kvalitet med refraktormeter.
11
Q
Om man misstänker att fölet inte fått i sig antikroppar
A
- Kontrollera antikroppshalt i blodet med blodprov sk foalcheck. Blodprov kan tas 12 (-24h)h efter födseln, bör alltid kollas om det varit problem med fölningen eller om fölet blir eller är sjukt. Det går inte att bara se på fölet om det har tillräckligt med antikroppar.
12
Q
Normala fölets hovar och benställning
A
- Fölet föds med fölputor på hovarna som nöts bort när fölet börjar gå
- Hovbenet ändrar läge i hovkapseln vid belastning och det kan ses som en rand när hoven växer,
som en sån rand som ses vid fång. - Hovslagaren ska komma på besök efter ca 2 veckor för att kontrollera benställningar och ev
hjälpa till för att undvika felbelastningar/felaktiga benställningar. - Inte ovanligt att fölen har lindrigt veka böjsenor initialt vid kotorna.
- Kontakta veterinär för råd vid uppenbara felaktiga benställningar
- Generellt bråttom med felställningar distalt än proximalt.
13
Q
Parasitprofylax
A
- Renabeten
- Avmaskning mot spolmask vecka 8 och 16
- Träckprov efter betet
14
Q
Vaccinationer
A
- Vaccination mot hästinfluensa och stelkramp och ev botulism vid 6 månaders ålder.
- Från 4 mån ålder om stoet inte vaccinerades i slutet av dräktigheten.
- Man ska inte vaccinera tidigare än 4 mån ålder eftersom fölets immunförsvar inte kan svara på en
vaccination då pga persiterrande maternella antikroppar.
15
Q
Om fölungen blir sjuk, uppmärksamma på
A
- Hur är fölets allmäntillstånd, kan det resa sig/stå själv? Har det sugreflex?
- Vilka sjukdomstecken har fölet? har det feber?
- Hur gammalt är fölet? Föddes det i beräknad tid?
- Utseende på träck/urin? Har mekoniumet avgått? Har det problem i samband med urinering/
defektering? - Har fölet svullnader på ben/hälta?
- Reslängd, ska det behandlas hemma eller åka till klinik.
- Mår stoet bra efter fölningen?
- Försäkring/ekonomisk situation runt fölet
- Om fölet inte är så dåligt är det förstås bra om hemmaveterinären undersöker först- kanske behöver inte fölet ens komma in till kliniken.
- Med riktigt sjuka föl kan det vara bäst att komma in till kliniken direkt för att spara tid. Men om det är långt att åka kan fölet behöva tex glukosdropp för att överleva resan.
16
Q
Tips till resa med föl till klinik
A
- Lasta säkert så att stoet inte riskerar att trampa på fölet. Det kan ibland vara bättre att ha fölungen inne i bilen.
- Fölet lastas före stoet.
- Håll vid behov fölet varmt under resan med täcken och filtar.
- Värm inte fölet aktivt med tex värmeflaskor.
- Mata fölet minst en gång/timme vid långa resor.
- Alternativt se till att fölet kommer åt att dia.
- I vissa fall kan det bli nödvändigt att hämta stoet senare och åka utan hästtransport.
17
Q
Fölavdelning på klinik
Fölbox
A
- Behöver vara tillräckligt stor och vara vällströdd
- Lugn del av stallet, stona är stressade och roliga för sina föl och om de rest iväg till en okänd
miljö så kand e blir ännu mer stressade, men måste samtidigt vara lätt att övervaka - Möjlighet till avskild del för fölet om det behöver ha dropp tex.
- Möjlighet till isolering
18
Q
Fölavdelning på klinik
Lättillgänglig utrustning
A
- Kylskåp/frys
- Diskbänk, våg för mjölkpulver
- Utrustning för provtagning, pvk, dropp
- Utrustning för matning
- Filtar, dynor
- Föltäcken
19
Q
Allmän omvårdnad
A
Ofta ganska likartad oavsett fölets diagnos, mer skillnad i hur dålig fölet är. Viktigt att hålla fölet varmt, rent och torrt.
Man ska ha en plan för omvårdnad av den individuella patienten kan göras av veterinär tillsammans med DSS.
Plan ska finnas för statustagning, matning, vändning, vätsketerapi mm.
20
Q
Vårdhygien
A
Neonatala föl är mycket infektionskänsliga, klinikmiljön är riskfylld, är viktigt att informera ägaren om detta.
Basal hygien:
- Handsprit, handskar
- I vissa fall extra skyddskläder
- Byt kläder när synbart smutsiga Använd gärna en särskild fölavdelning
Föl med tecken på smittsam sjukdom ska hållas isolerade från andra föl/hästar
- Undantag för föl yngre än 2-3 dagar, de flesta smittsamt sjukdomar har en inkubationstid som är längre än 2-3 dagar så risken att just dessa ska ha någons smittsam sjukdom är låg och sannolikt är de sjuka av annan orsak. Bortsett från rotavirus diarré.
- Undvik om möjligt att samma person sköter om föl med och utan misstänkt smittsam sjukdom.
21
Q
Statustagning föl
A
Föl på klinik ska monitorernas noggrant, var observant på ev tillstötande problem och gör en plan för övervakning och journalför övervakningen
- Kontroll av AT/dikoll, ska utföras ofta även på pigga föl
- Noggrann klinisk undersökning av veterinär minst 1 gång per dag
- Bör vägas regelbundet, riktigt sjuka föl bör vägas dagligen
22
Q
Normal andningsfrekvens nyfödd och efter ett dygn
A
Nyfödd: 40-60
Efter 1 dag: 30-35
23
Q
Normal hjärtfrekvens nyfödd och efter en dag
A
Nyfödd: 60-80
Efter 1 dygn: 80-100
24
Q
Slemhinnor föl ska vara
A
Rosa och fuktiga. CRT 1-2sek
25
Temperatur nyfödd och efter en dag
Nyfödd: 37-39
| Efter 1 dygn: 37.5-38.5
26
Normalt allmäntillstånd
• Ett friskt föl ligger och sover, diar eller är aktiv.
• Följer stoet
• Designade för att kunna springa med stoet
i princip direkt.
• Titta på fölet på lite håll
• Kroppshållning
• Beteende
• Kan fölet resa sig?
• Lägger den sig själv?
• Hur interagerar den med stoet och omgivningen?
27
Normalt fölbeteende som skiljer sig från vuxna hästar
• Fölryckningar, nervsystemet inte fullt utvecklat än
* Kataplexi
* Fölet kan säcka ihop vid fasthållning
* Släpp greppet lite så spänstar fölet upp sig
* Hotrespons
* Inlärd- saknas hos unga föl
* Generellt okänslig cornea- lätt att få hornhinnesår
28
Kontrollera di
* Stå om möjligt utanför boxen och observera
* Kontrollera att fölet verkligen diar
* Gå nära och titta vid behov.
* Lyssna, titta från andra sidan.
* Verkar fölungen nöjd när den lämnar juvret?
* Trötta föl kan stå vid juvret utan att dia.
* Mjölk i näsborrarna?
* Om fölet sover
* Gå tillbaka en liten stund senare om tid finns.
* Väck annars fölet!
* Känn ofta på stoets juver.
* Ett hårt och ömt juver kan tyda på att fölet inte diar.
29
Utvärdering respiration
- Räkna andingsfrekvensen, gör det innan du hållit fast fölet då den annars får takypne pga stressen. Stå gärna utanför boxen
- Observera andningsmönster och lyssna, har den bukpress, uppspärrade näsborrar, missljud Låter generellt mer från ders lungor pga att lungorna är nära och de är så tunna än vuxna hästar.
- Lungauskultation:
- Missljud? Förstärkta andningsljud? Lyssna om möjligt när fölet står upp, alt lägg fölet på bröstet.
Kan höras missljud vid atelektas=lungan faller ihop/BLIR IHOPTRYKT pg fölets tyngd, därför
viktigt att vända på dem och lägga dem på bröstet.
ANSTRÄNGD ANDNING ÄR VANLIGASTE TECKNET PÅ RESPIRATORISKA PROBELM och är säkrare än auskultationsfynd
30
Utvärdering cirkulation
```
Hjärtauskultation
- tydligare hjärtslag än vuxna hästar
- Blir lätt stressade och får takykardi
- Vanligt med fysiologiska blåsljud de första dagarna pga av övergång från fetal cirkulation.
Patologiska blåsljud förekommer.
```
Kontroll av slemhinnor
- Ska vara ljusrosa och fuktiga
- Något snabbare crt än vuxna hästar
Kontroll av perifer cirkulation
- Hudtemperatur på extremister
- Om fölungen är kall beskriv hur högt upp på exttrmeiterna de är kalla
- Palperbar puls i perifera kärl, tex digitalartärer, arteria metatarsale.
31
Kontroll av träck
Mekonium/ljus fölträck
- Mekonium- träcken som bildats i fosterlivet, är hård och mörk
- Relativt vanligt med mekoniumförstoppning i kombination med annan sjukdom.
- Notera i journal när fölet haft avföring
Diarre?
- Meddela veterinär direkt när föl utvecklar diarre. kan vara rota virus men det man är mest rädd
för på en 1 dygn eller något dygn gammal fölunge är sepsis.
- Ska fölet isoleras?
Koliksymptom
- Föl kan visa otydliga symptom på kolik, så rådgör med veterinären.
32
Kontroll av urin
Notera i journalen när fölet urinerat
- Om föl inte urinerar på flera timmar är det ett observandum, kissar de inte kan blåsan bli så full
att den spricker.
- Notera om urin kommer från naveln, gör det det är det onormalt och veterinär ska kontaktas
direkt.
- Övriga avvikelser kan vara blodblandad urin, att den krystar, småskvätter mm.
33
Hur håller man en fölunge stående
Håll en arm runt bringan och en runt rumpan
- Ställe ev fölet med rumpan mot en vägg eller hörn
- Håll inte i dem hårdare än nödvändigt
- Prova gärna att klia lite på fölet
- Stå gärna nära stoet men tänk på säkerheten
- Var alltid redo för de är starkare och snabbare än man tror. Dra aldrig i grimskaftet/grimman
- Lätt att fölet slår över baklänges om du gör det för att de drar sig bakåt, och kan då skada sig och
slår i bakhuvudet och får en skallbasfraktur.
- Gäller även äldre föl
- Ta av grimman i boxen
- Använd inte för stora grimmor eller för små.
34
Hur lägger man ett föl, att tänka på
Krävs minst 2 personer Tänk på:
- Personalenssäkerhet
- Att föl är sköra och starka samtidigt
- De har långa ben och kan sprattla långt
- Var försiktig med fölets huvud och ögon
- Tryck inte på buk eller över revbenen
35
Hur lägger man ett föl, tekniker
- En person står framme vid bogen och håller runt fölet
- Den andra personen står på andra sidan och drar båda bakbenen
framåt
- Ta emot fölet och lägg ned det försiktigt med bakdelen först
- Var beredd- pigga föl försöker genast ta sig upp!
36
Att hålla ett liggande föl
Kräver oftast minst två personer (beroende på föl).
- En person håller framben och huvud.
- En person håller bakben.
- Undvik att stressa fölet mer än nödvändigt.
- Håll hela tiden koll på att fölet mår bra.
- Lägg inte tryck mot lungor/buk.
- Se till att andningsvägarna är fria.
• Skydda ögonen
- lägg t ex en handduk under huvudet om fölet ligger i halm
37
Byt viloläge vänd fölet
- Liggande föl ska vändas varje timme
- Lägg fölet i bröstläge
- Vik försiktigt in frambenen och bakbenen under fölet
- Putta försiktigt över fölet till andra sidan
- Stöd fölets huvud om nödvändigt och skydda ögonen
- Akta slangar och kanyler mm.
38
Reshjälp föl
- Lägg fölet i bröstläge
- Sträck fram frambenen, vik in bakbenen
- Nyp fölet lite i rumpan/ryggen
- Håll ev en arm framför bringan som stöd åt den, hjälp vid behov till lite genomatt stödja i
svansen håll då i svansroten nära fölet,
- Om fölet ska lyftas upp lägg en arm om bringan och en bakom rumpan.
- Lyft INTE under buken eller revbenen då det finns risk för skador på fölet då.
39
Tvångsmedel för föl
Ska bara användas vid behov!! tex vid en statustagning räcker det oftast att bara avleda eler klia lite på fölet.
- Använd inte brems på unga föl, på äldre föl kan de ofta fungera bra men den ska inte sitta förlänge.
Alternativa metoder att använda:
Ger sannolikt endorfinutsöndring på samma sätt som att sätta brems på en vuxenhäst;
- Ta ett hudgrepp på halsen och nyp/vrid lite
- Ta svansen vid svansroten och böj uppåt, ta aldrig längre ut i svansen och var försiktig
- Ta bremsgrepp i handen i örat/mulen och vrid ex örat försiktigt.
40
Navelvård
Fölets navel ska kontrolleras dagligen, desinficera händerna först och använd handskar vid palpation
Dippa/doppa naveln
- Olika rutiner, lite olika studier
- Använd tex klorhexidinlösning 0,5% 3-4 ggr dagligen för liggande föl, kan använda en plastmugg eller dränkt gaskompress.
- Undvik retande lösningar som lotagen eller jod.
41
Matning av föl
Unga föl har snabb metabolism och små energireserver.
En frisk fölunge dricker 20-25% av sin kroppsvikt dagligen
ca 12l mjölk/dygn för 50kg föl, ökar ca 1,5 kg per dygn. I början diar fölet ca 5ggr/timmen
I vårdsituationer: Matning minst 1 gång i timmen för neonatala föl, sjuka föl tolererar ofta inte samma mängder som friska föl.
42
Typer av mjölk
Råmjölk: Kontrollera kvalitet, kan frysas men ska tinas långsamt och försiktigt
Stomjölk: Förvaras i kylskåp, kan frysas
Mjölkersättning: Kontrollera innehållsförteckning, ska likna stomjölkens sammansättning. De ska blandas noga enligt anvisningar och vissa föl kan få förstoppning av mjölkersättning. Man kan blanda ut den med stomjölken och ska introduceras försiktigt.
Är viktigt att vara noga med hygienen.
- Ge inte mjölk du inte vet kvalitet på och som är av god kvalitet
- Märk all mjölk som ställs i kyl/frys med datum och stoets namn
- Mjölk sparas i max 1 dygn i kylskåp
43
Matning med nappflaska
Mata helst fölet ståendes:
- Alt liggandes i bröstläge, aldrig i sidoläge! risk för aspiration då. Håll flaskan vågrätt/lätt lutad och inte för högt
Om fölet inte vill ta flaskan:
- Spruta lite mjölk i mulen
- Klia/nyp lite på kors/rumpa
- Låt inte fölet suga på fingrarna
- Åldre föl kan vara mycket svåra att får tt dricka ur flaska, då kan man prova med hink istället Häll aldrig i mjölk om fölet inte har en sugreflex!!
44
Hygien med nappflaskor
Diska nappflaskan efter varje användning. låt dem torka isärplockade för att förhindra kondens och mögeltillväxt. Använd en egen flaska till varje föl och märk flaskorna.
45
Mjölka stoet
- Se till att dieter lugnt i stallet
- Ha sto och föl nära varandra då det underlättar nedsläppningen av mjölken. Låt gärna stoet nosa
på fölet/ha fölet stående vid juvret om det är piggt nog
- Tvätta och massera juvret med ljummet vatten och varma händer
- Mjölka med hela handen: kläm inte med fingrarna runt spenen, använd ev en mjölkpump.
- Sila mjölken genom tex gasväv
- Om det inte kommer någon mjölk?: Kontrollera miljöfaktorerna ovan. Medicinsk behandling kan
prövas, oxytocin, domperidon vet mm. Mata fölet med ersättning alt låna mjölk från annat sto.
46
Diträning
Kan vara en tålamodsprövande uppgift!
- Hjälp till att styra fölet mot juvret.
- Klia/nyp fölet lite på korset/rumpan.
- Hjälp ev. till att peta in spenen i munnen.
Om fölet äter från nappflaska
Mata om möjligt vid juvret.
Mata från stoets andra sida för att undvika att fölet distraheras av dig. Smyg bort flaskan.
Finns många trix- ta om möjligt hjälp av en erfaren
kollega.
!Tryck aldrig fölets huvud mot juvret. Håll inte fast fölet.!
47
PVK föl - praktiska råd
Föl har seg hud och känsliga kärl och reagerar fort.
- Lätt att råka göra hematom vid kanyllägning
- Fölen får lätt reaktion i kärlen
- Se till att ha bra hållhjälp vid kanyllägning
Placering: jugularvener, vena cephalica. I undantag kan vena saphena användas då den är svår att komma åt och finns en stor kontaminationrisk.
Typ av kateter:
- Använd katetrar med kärvänlig plast tex mila.
- Till benkanyl kan smådjurkatetrar användas. Använd om möjligt lokalbedövning:
- Undantag i akuta situationer och xytolcain gelen ska inte användas den funkar bara på
slemhinnor.
- Låt lokalbedövningen verka minst 15 minuter, den har effekt i flera timmar.
- Applicera över två kärl samtidigt så du har en färdig backup om det behövs.
- Kan göra en lidocain kvaddel med 1-2 ml lidokain.
Suturera kanylen ordentligt: fölen rör sig mycket och knickar lätt kanylen
Sätt fast en förlängning: minskar drag i kanylen/risk för kontaminering vid medicinering Täck kanylen med skyff/halsduk:
- Undvik tenoplast som kompress över kanylen
- Undvik vetrap då den glider och kan få kanylen att knikas
- Kontrollera kanylen vid varje medicinering: använd alltid handskar och ha noga handhygien.
48
Glukos provtagning föl
- Är en bra kontroll av att fölet diar ordentligt
- Kontroll av glukosinfusion
- Hypoglykemi är livshotande:
- Akut tillstånd som veterinär behöver kontaktas direkt
- Även hyperglykemi är skadligt för fölet
- Referens värden är 5,5-11 mmol/l
Provtagning:
- Ta blodprov ur PVK efter att ett slaskrör tagit, ta ut minst 10 ml som slask
- Om orimligt högt värde så ska du ta ett nytt prov
- Blodprov kan också tas direkt ur ven (eller munslemhinnan om inte fölet diar)
49
Vätsketerapi praktiska råd
1, Kontinuerlig vätsketerapi:
- Ofta till riktgt sjuka föl
- Kräver vanligen att fölet skiljs från stoet. Undvik att skilja sto och föl om det inte är nödvändigt
- För exakt infusionshastighet används pump, använd flera pumpar och olika vätskor till samma
föl om det behövs.
- Finns spiral aggregat till föl också, som göra att det inte blir spänt, slangen fjädrar. 2, Bolusgivor
- Ofta till piggare föl, tex plasmagivor, underhållsdropp, glukos bör ej ges i bolusgivor.
- Kräver vanligen att en person håller i droppåsen och följer efter fölet
- Alt. använd en fölväst för vätsketerapi.
50
Vätska för underhåll
Vanligast är RAC, ibland natriumklorid tex vid urinblåseruptur. Glukosinfusioner kan ges om fölet inte kan dia tillräckligt
Kolloider:
- Plasma
- Syntetiska kolloider: används mkt sällan det finns få studier och risk/nytta är inte värt det. Kontrollera styrkan på allt dropp du hänger upp.
51
Plasma
• Naturlig kolloidal lösning.
• Ges framförallt för att tillföra antikroppar.
• FPT (failure passive transfer).
• Förluster/konsumtion i samband med sjukdomstillstånd.
• Tinas i vattenbad i 37 grader.
• Ej i mikrovågsugn.
• Tina plasma i anslutning till att den används.
• Tina inte i onödan- plasma är dyrt.
• Omfrusen plasma ska inte användas till föl.
• Använd droppaggregat med filter
• Ges långsamt första 5 min- auskultera hjärtat.
• Risk för anafylaktisk reaktion, tachykardi, arytmier.
• Följ upp effekt med ny foal check dagen efter giva.
• Inte ovanligt att upprepad giva behövs
-
52
Stoet
Omvårdnadsaspekter
• Tillgodose kontakt med fölet.
• Fodra ev. i hönät om fölet ligger bakom en vägg.
• Fråga djurägaren om hur stoet brukar skötas.
• Minst daglig status
• AT, aptit, temp, ev. flytningar?
• Juvret bör palperas flera gånger/dag.
• Stoet ska ha en egen journal.
• Motion
• Tex skrittmotion med/utan fölet.
• Någon måste passa fölet om det är kvar i boxen.
• Undvik om detta inte kan utföras på ett säkert sätt.
• Hästvan personal, säkerhet.
• Vissa ston kan ej tas ifrån sitt föl utan stora risker!
• Ökad risk för endometrit på klinik?
- Stillastående, ev. onormal förlossning, sjukt föl
-
53
Stoet- om fölet dör
• Låt om möjligt fölet ligga kvar hos stoet
över natten.
• Många ston täcker fölet med halm.
• De blir ändå oftast oroliga när fölet tas bort.
• Lättare att ta stoet från fölet än tvärtom?
• Låt ev. stoet gå till en annan box istället /hämtas från
kliniken.
• Sedera vid behov (efter vets ordination)
• Motionera, ta bort kraftfoder
• Håll koll på juvret
• Undvik att mjölka ur - stimulerar mjölkproduktion
-
54
Fölet- om stoet dör
1. Se till att fölet får i sig råmjölk.
• Om stoet dör vid/i nära anslutning till fölning.
• Mjölka ur stoet om möjligt, komplettera med råmjölk från annat sto.
• Foal check!
2. Se till att fölet får mat.
• Beräkna fölets mjölkbehov (minst 10 % av kroppsvikten)
• Ge stomjölk alt. mjölkersättning.
• Välj en ersättning som liknar stomjölk i sammansättning.
• Börja försiktigt och trappa upp givan gradvis.
• Använd nappflaska/hink/”lammhink med napp”
• Unga föl bör matas varje timme
• Komplettera ev. med mjölkpellets (några dagar gamla föl).
• Tillgång till grovfoder (lite äldre föl)
• Väg fölet regelbundet (en badrumsvåg duger).
3. Tillgodose fölets sociala behov.
• Amma= optimalt, ger både di och socialisering.
• Om ej möjligt- viktigt med snäll vän till fölet.
• Undvik att prägla fölet på människor.
-
55
Att introducera en amma
1. Hitta en bra kandidat
• Optimalt: snällt sto som nyligen mist sitt eget unga föl.
• Djurägarna behöver fundera noga över praktiska frågor!
• Var ska sto och föl bo, vad händer om någon blir skadad, vem betalar vad,
osv.
• I vissa fall kan ston som har ett eget föl fungera som amma.
2. Introducera försiktigt sto och föl för varandra
• Lugn miljö, helst stoets hemmamiljö.
• Säkerhet!
• Stoet får inte komma åt att sparka fölet.
• Lämna INTE sto och föl ensamma.
• Lukt från stoets eget föl på det ”nya” fölet.
• Låt inte stoet nosa på fölet.
• Fölen ofta mindre nogräknade.
• Ev. hormonbehandling av stoet.
• Klinikmiljön kan vara mindre lämplig för att introducera sto och föl för
varandra.
• Oftast är det lämpligt att överlåta introduktion till djurägarna.
-
56
Trötta och svaga föl
Veterinär ska kontaktas direkt
57
Sepsis föl
- Bristande intag av råmjölk är oftast grundorsaken, kan få det även om de har antikroppar.
- Dåligt skydd mot omgivningsbaktierier
- Livshotande mycket akut tillstånd
58
Prematur/dysmaturitet född för tidigt/född i rätt tid men ser mindre ut
- Lungorna kan vara underutvecklade, hypoxi. Lungorna mognar sent, behöver omvårdnad tills de utvecklats ordentligt.
- Övriga tecken: låg vikt, mjuka sladdriga öron, omogna småben i tarsus/carpus, buktande panna ser ut som arab föl, underutvecklad tarm kan inte ta upp råmjölken ordentligt.
59
Dummy föl
- Hypoxic ischemi encephalopathy, finns andra namn
- Hjärnskadapgasyrebrist
- Tecken: svårt att dia, hittar inte dit dem ska, diar på fel ställen, följer inte stoet, kramper.
- Är ofta reversibla skador.
60
Kolik hos föl
Visar ofta mindre tydliga symptom än vuxna hästar.
Rullar, lägger sig på rygg, sträcker ut halsen, piskar med svansen, gnisslar tänder, kutar med ryggen, nedsatt at, diar ej.
Möjliga orsaker:
- Mekoniumförstoppning
- Förstoppning av andra orsaker, corp al, enterolither
- Missbildningar, tex saknar sista biten av rektum
- Enterit
- Tarmfellägen
- Inkarcererat pungbråck/navelkråck
- Spolmaskinfektion, förekommer på något äldre föl
- Urinblåseruptur kan ge kolik symptom.
61
Mekoniumförstoppning
Koliksymptom hos 12-96h gamla föl Mekonium:
- Finns i tarmen hos alla nyfödda föl och består av bla nedsvald amnionvätska
- Börjar komma ut efter att fölet diat, om fetal stress vid fölning finns risk för tidig mekonium
avgång och det ger aspirationsrisk
- Råmjölken fungerar laxerande
- Vanligen har den kommit ut vid ca 12 h ålder, ofta fördröjt hos sjuka föl eller föl som diar sämre.
- Hingstföl drabbas ev oftare än stoföl pga trängde bäcken
- Sannolikt ökad risk för sjuka liggande föl, är svårt att notera kolik symptom på mkt nedsatta föl.
- Profylaktiskt lavemang med mikrolax har inte visat sig ge lägre frekvens av mekoniumförstoppning.
62
Monitorering mekoniumförstoppning
Allmän svaghet
Feber
Kan fölet urinera
Blir koliken värre och värre
63
Mekoniumförstoppning åtgärder
Lavemang: mikrolax/klyx, de flesta dä kan ge fölet ett lavemang hemma. Det är dock retande för tarmslemhinnan och man kan med kylen som är lång riskera att skada tarmen så man får vara försiktig.
Acetylcysteinlavemang: Buffras med tex bakpulver. Alt använd acetylcystein för nebulisator.
- Ges med foleykater som knuffas upp och så får det sitta i 15 minuter
- Retande så var noga med buffringen för annars fräter den sönder rumpan/tarmen.
- Kan upprepas efter 12 h.
Parafinoljelavemang: Skonsamt
Laxering p.o: Sunding med parafinolja om felet är >24 timmar då man inte vill hindra upptaget av råmjölken. Hingstkateter kan användas.
Smärtbedömning och smärtlindring:
- Minskad aktivitet kan vara tecken på smärta
- Metamizol (vet algin), butorfanol, flunixin
Motion:
Om fölet är tillräckligt pigg
Led stoet några minuter åt gången och låt fölet springa bredvid Stomjölk är laxerande: så är positivt om fölet diar
64
Understödjande mekoniumförstoppning
- Vätsketerapi
- Antibiotika profylax? Ges iprincip alltid på klinik till sjuka föl i högriskmiljö
- Magsårsprofylax
- Ibland är buköppning enda utvägen, men är ovanligt att man gör det
- Generellt god prognos
65
Diarré hos föl
Allvarligaste orsaken är sepsis. Fölen kan verka pigga till en början men kan snabbt bli medtagna och uttorkade.
Föl äldre än något dygn med diarre ska isolerad
Patologiska orsaker:
- Sepsis
- Rotavirus
- Salmonella, clostridios
- Omogen tarm, ischemisk påverkan
66
Fölbrunst diarré
- Lindrig diarre vid 7-10 dagars ålder
- Opåverkat AT, normal temp, ingen inflammatorisk påverkan på blodprov
- Samanfaller med men orsakas inte av stoets fölbrunst: även föl som inte diar får fölbrunstdiarre,
sekrotisk diarre=ökad mängd vätska i avföringen. Man kan tro att det ev är pga omställning i
tarmfloran.
Veterinär ska kontaktas om fölet:
- Får nedsatt AT
- Slutar dia
- Utvecklar kraftig diarre
- Visar tecken på att vara uttorkad
Kom ihåg att de kan få diarre av annan orsak även om de är 7-10 dygn gamla
67
Hälta hos föl
Hälta hos föl behandlas som septisk artrit dvs en bakteriell infektion i en led tills motsatsen är bevisad.
Fölet ska undersökas av veterinär omgående, har en hematogen spridning så det behövs ingen lednära sårskada.
Djurägaren tror ofta att stoet har trampat på fölet men det är händer väldigt sällan att stona trampar på fölet.
68
Septisk artrit symptom
```
Symptom:
- Hälta
- Svårigheter att resa sig
- Jämfotahopp
- Feber
- Ledagalla
- Periartikulär svullnad
OBS om du ser liggande föl.
Neonatala föl kan ha det och i kombination med generella tecken på sepsis. Äldre föl kan ha det utan generella tecken på sepsis.
Kan orsaka osteomylit på oftast lite äldre föl.
Det drabbar ofta flera leder.
```
69
Septisk artrit behandling
Lederna/leden spolas under allmän narkos, ibland kan man göra artroskopi beror på fallet. Man kan lokalbehandla leden med antibiotika, ben kan behöva upprepas.
- Antibiotika, bredspektra
- Skyddsbandage vid spolning med kanyl, bara nån dag. Vid artroskopi tills någon dag efter
stygntagning eller tills ev sår läkt.
- Smärtlindring/smärtbedömning. Koll av post op smärta.
- Noggrann dikoll.
70
Andra orsaker till hälta hos föl
- Frakturer
| - Osteochondros
71
Patella luxation
Ger ofta problem att resa sig, galla i knäleden, svårt att se om hälta om det är bilateralt. Man kan manipulera patella i sidled.
72
Navelbråck
Ofullständig slutning av bukväggen runt naveln. Bråcken kan ha varierande storlek.
Hos normala föl kan man känna en konturstörning i bukväggen runt naveln de första levnadsdagarna men den ska slutas inom 4 dagar.
Bråcket kan också uppkomma under neonatalaperioden, liggande föl tros vara predisponerade. Det finns risk för inkarceration av tarm.
73
Navelbråck åtgärd
```
Monitorering
- Är bråcket mjukt?
- Reponerbart?
- Palpationsömhet
- Svullnad i området?
- Kolik?
Många bråck sluter sig spontant, så konservativ behandling
Annars kan man åtgärda dem kirurgiskt, akut om det är inkarcererad eller stora bråck. OP om bråcket kvarstår vid ca 6 mån ålder.
```
74
Navelinflammation
Feber, förtjockad navelstump, ödem, vätska/var i naveln, vid infektion endast djupare umbilikala strukturer-inga yttre tecken. Urachus, artärer, vener.
Kan leda till systemisk sjukdom: sepsis, septisk artrit, osteomyelit, leverabscess eller så kan det orsakas av sepsis.
Så var noga med hygienen vid omvårdnad av föl.
75
Navelinflammation åtgärder
Konservativ behandling:
- NSAID&antibiotika
- Dtippning av navel 0,5% klorhexidinsprit
- Monitorering
- Uppföljandeblodprov Kirurgisk behandling:
- Om medicinsk behandling inte har effekt, i vissa fall kör man på det direkt
Prognosen är god men sämre om fölet får sekundär septisk artrit.
76
Urachusfistel
Persisterande urachus vilket ger kommunikation mellan urinblåsa och navel.
Liggande föl är predisponerade och oftast har de inte ett påverkat allmäntillstånd.
Man kan se urinläckade från naveln och ibland kan det vara väldigt subtilt så man får titta noga när fölet kissar.
Kan förekomma i kombination med navelinflammation.
77
Urachusfistel åtgärder
Konservativ behandling:
- Antibiotika- skydd då det är öppet till urinblåsan
- Dippning av naveln i klorhexidin sprit 0,5%
- Tålamod
- Uppföljande UL
Kirurgisk behandling
- Om man inte får effekt av den konservativa behandlingen
78
Gomspalt
Man kan se mjölk i nosen efter att fölet har diat. Men ibland kan det vara svårt att upptäcka beroende på hur stort hålet är. Kan även orsakas av andra tillstånd att mjölk kommer upp i nosen. Viktigt att kontrollera vart mjölken kommer ifrån, om fölet får hosta eller ansträngd andning då den kan få aspirationspneumoni.
Kan involvera både hårda och/eller mjuka gommen. I grava fall kan man lätt palpera gomspalten eller se det vid munhåleundersökning.
Mildare fall kan ses med endoskopi.
Man får avvakta prognosen, är det svårare fal får man ta till kirurgi men det är svårt.
79
Wry nose missbildning
Nosryggen är vriden är ena hållet. Symptomen beror på omfattningen. Ibland kan det inta vara någe problem så länge som fölet diar.
I grava fall kan näsborrarna vara stenotiska.
Behandling är omfattande och svår kirurgi.
80
Dvärgväxt
Förekommer hos vissa raser tex miniatyrer och Frieser. Oftast har de fler problem än bara storleken som veka böjsenor, luftvägsobstruktion, onormala proportioner.
81
Mikroophtalmi
Onormalt liten ögonglob, kan även vara helt tillbaka bildad. Om det är unilateralt så är det en godprognos. Om det är bilateralt så blir det avlivning om fölet är helt blint.
