FOFF Tenta 1 Flashcards
Fråga 3:1 (2p)
Vilka möjligheter har Johannes att sjukskriva sig i sin nuvarande situation?
Fråga 3:2 (1p)
Vilka möjligheter har arbetsgivaren att ställa krav på Johannes i denna situation?
Sjukskrivning är möjligt utan läkarintyg under den första veckan, då det är upp till individen själv att avgöra om denne kan arbeta eller inte.
Arbetsgivaren har dock juridisk möjlighet att kräva läkarintyg från första sjukskrivningsdagen om det anses befogat.
Efter åtta dagar krävs dock ett läkarintyg för fortsatt sjukskrivning, så Johannes går till vårdcentralen för att få en tid. Han blir nu alldeles perplex när han blir uppmanad att ringa till dem för att boka en tid – ”vad då, jag är ju här nu?” – men går och sätter sig och ringer. Han får då veta att tiderna är slut för dagen, varpå han går hem. Morgonen därpå ringer han igen och får en akuttid samma dag. Du träffar nu Johannes, som ber dig att ta en titt på gipset och bedöma om det kan tas bort, och om inte, om du kan skriva ett intyg till arbetsgivaren att han inte kan arbeta med detta. Det är vid denna tidpunkt 12 dagar sedan han gipsades och någon kontrollröntgen har inte planerats eller gjorts. Du ordnar en kontrollröntgen samma dag och denna visar att handleden har läkt fel. Du skickar därför Johannes till ortopedkliniken där handeden opereras och får en extern fixation med stift och stabiliserande skena som ska sitta i 5 veckor. Du inser redan innan operationen att Johannes kommer att ha begränsad funktion, och formulerar därför ett intyg till Försäkringskassan.
Fråga 3:3 (3p)
Beskriv Johannes nuvarande arbetsförmåga enligt DFA-kedjan, givet hans nuvarande yrke, arbetsuppgifter och medicinska status.
Fråga 3:4 (3p)
Arbetsförmåga är ett bredare begrepp än hur det definieras i lagstiftning kring sjukskrivning. Ge exempel på faktorer som kan påverka en persons möjligheter att återgå i arbete som inte utgör grund för sjukskrivning.
Johannes arbetsförmåga bestäms av hans diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning, i relation till hans arbetsuppgifter. Han har med sin brutna och gipsade handled (D) begränsad finmotorik (F), vilket begränsar hans möjligheter att utföra vissa moment med handen (A). Dessa moment är nödvändiga för att kunna utföra arbetsuppgifterna, vilket innebär att hans arbetsförmåga är nedsatt. Du skriver ett intyg åt Johannes för de fem veckorna efter operationen
Inget svar här på fråga 3:4
I kontakten med arbetsplatsen börjar Johannes uppleva att chefen blir alltmer otålig, och undrar om det inte är dags att komma tillbaka snart. De har behövt neka uppdrag eftersom de är kort om folk, och kollegor har fått ta Johannes uppgifter vilket innebär att deras arbetsbörda blivit större. Johannes ursäktar sig, men försöker samtidigt förklara att även om han gärna skulle vilja komma tillbaka så kan han inte arbeta med gipset.
Fråga 3:5 (4p)
Resonera kring chefers och kollegors roll i återgång i arbete, och hur de sociala relationerna kan påverka denna process, både i generell bemärkelse och i det specifika fallet.
Fråga 3:6 (2p)
Redogör för vilket ansvar arbetsgivaren har för ansvar för anpassning av arbetet vid sjukskrivning. Omtentamen
3::5
Chefen och kollegorna har stor betydelse för återgång i arbete. Chefens attityd och kunskap om det aktuella sjukdomstillståndet, samt det stöd och de anpassningar som denne kan erbjuda spelar roll. Kollegors stöd har betydelse, både socialt och för avlastning i arbetsuppgifter. En negativ attityd kan leda till skuldkänslor som kan bli hindrande i återgångsprocessen.
3:6
Arbetsgivaren har enligt Arbetsmiljölagen och Socialförsäkringsbalken ansvar för arbetsmiljön, för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa, och för att anpassa arbetet vid sjukdom eller skada.
Johannes sitter nu mest hemma, och har det ganska tråkigt. Gipset gör att han inte kan jobba, men i övrigt mår han bra och har problem att få tiden att gå. I diskussionerna mellan Johannes och chefen har de båda därför nu kommit överens om att Johannes ska återgå medan handen fortfarande är gipsad. Chefen har lovat att erbjuda andra arbetsuppgifter under tiden. Ett exempel på en sådan uppgift har varit att tillsammans med kollegorna arbeta med idéer kring reklamkampanjer i möten med kunder, och att lägga mera av det faktiska datorarbetet på andra personer. Johannes, som tidigare arbetat mera med de tekniska delarna och det konkreta formgivningsarbetet, tycker inledningsvis att detta arbete är utmanande och svårt. Han har aldrig varit någon expert på att hitta på kreativa idéer, utan varit mer av hantverkaren på kontoret. Med stöd från kollegorna hanterar han dock detta ganska bra, och efter ett par veckor återkommer han för att ta bort gipset. Väl tillbaka med fungerande hand ber chefen honom att komma in till sitt kontor, där hon frågar om han skulle kunna tänka sig att fortsätta i en mera kreativt ledande roll, och erbjuder honom befordran till art director. Detta kommer som en total överraskning för Johannes, som inte upplevt att han gjort särskilt bra saker i sina försök att hitta på idéer, men chefen menar att kunderna varit mycket nöjda och att de fått nya uppdrag som en konsekvens av detta.
Ett år senare har Johannes kommit in i rollen som art director och arbetar hårt. Medan han tidigare sett mera på jobbet som ett sätt att försörja sig och få pengar till resor och andra nöjen har han nu börjat lägga alltmer tid på jobbet och mindre hemma eller med vänner. Det är ett fritt arbete, vilket innebär att han är fri att själv bestämma hur mycket tid han lägger ner på olika uppdrag, och det finns ingen som kontrollerar hur mycket han arbetar. Det som räknas är hur många uppdrag han får och levererar.
Fråga 3:7 (4p)
Beskriv Johannes nya arbetssituation i relation till krav-kontroll(-stöd)-modellen, och hur arbetsvillkoren kan tänkas påverka hans hälsa.
Enligt krav-kontroll-stöd-modellen krävs en balans mellan de krav som ställs i arbetet och den möjlighet till kontroll som personen har att hantera kraven, t.ex. avseende tillgängliga resurser, tid, stöd från chef och kollegor, etc. Höga krav kan i samband med goda resurser vara utvecklande, medan de i en situation där kontroll och stödresurser saknas kan leda till olika former av ohälsa, såväl psykisk som somatisk.
I Johannes fall finns stora möjligheter att anpassa arbetet efter hur han själv vill lägga upp det, samtidigt som det saknas tydlighet i vad som förväntas av honom och vad som är gott nog. Han arbetar också mycket ensam där kontakten med chefen främst handlar om redovisning av resultat. Det finns därför en risk att han lägger stora krav på sig själv utan att ha möjlighet att hantera dem på ett bra sätt. Johannes har den senaste tiden tillbringat många kvällar och till och med nätter på kontoret, där han också dricker en del alkohol. När han kommer hem sover han oftast dåligt. Ibland sover han även på soffan i sitt kontor. En kollega frågade honom vid ett tillfälle hur det var med honom, eftersom han såg sliten ut, varpå Johannes avfärdade frågan, och sade att det inte var någon fara med honom. Är man art director så är man.
Fråga 3:8 (2p)
Hur ser du på Johannes psykosociala situation, totalt sett? Vilka psykosociala resurser har han?
Fråga 3:9 (2p)
Vilka copingstrategier tillämpar han och vad finns det för för- och nackdelar med dessa?
Fråga 3:10 (1p)
Vilken form av copingstrategi skulle du vilja rekommendera Johannes?
3:8
Johannes har i nuläget ett ganska tunt socialt nätverk. Vi vet att han är ensamstående, och även om han tidigare har levt ett aktivt socialt liv har han sedan sin befordran inte haft tid med sina vänner.
3:9
Han har en stor tilltro till sin egen förmåga, i detta fall lite väl stor, och har inte förmåga att sätta gränser. Han tillämpar dels problemfokuserande strategier som i detta fall inte blir konstruktiva, eftersom hans lösning för att klara arbetet ligger i att han arbetar för mycket. Han tillämpar därtill flera emotionsfokuserade strategier som också är destruktiva, dels dämpande genom att dricka alkohol, dels förnekande.
3:10
Han skulle behöva hjälp med en accepterande copingstrategi för att se hur situationen faktiskt är, och utifrån denna verklighetsanpassning identifiera vad han egentligen önskar göra.
Någon vecka senare vaknar Johannes i soffan på kontoret utan att kunna resa sig upp. Det känns plötsligt som att han blivit överkörd av tåget, och han stapplar till sist upp och får på sig kavajen, tvättar av ansiktet och sätter sig vid skrivbordet. När han ska slå på datorn hittar han dock inte on-knappen, och han minns inte heller vad han höll på med dagen innan. Han tittar på sitt anteckningsblock, men förstår ingenting av det han ser där. Han tar sig hem och lägger sig och sover. Det dröjer ytterligare några dagar innan någon märker att han saknas på kontoret, och under den tiden gör han ingenting alls. Han upplever stora problem med att hantera ens de enklaste vardagsgöromål, och det är inte förrän chefen hör av sig som han kommer att tänka på att han inte varit på arbetet. Chefen märker hur osammanhängande Johannes är, och hon råder honom att omedelbart söka vård. Du träffar honom på en akuttid och möter en gråtande och förvirrad man som har svårt att beskriva sina problem, men där du drar slutsatsen att han är i mycket dåligt skick.
Fråga 3:11 (3p)
Hur resonerar du kring sjukskrivning i Johannes fall?
Svaret inbakat i texten för nästa fråga - se nästa kort
Johannes, 42, arbetar på en reklambyrå och har efter en sjukskrivning på grund av bruten handled fått andra arbetsuppgifter, och därefter blivit befordrad till art director. Han arbetar nu alltmer och har blivit mycket engagerad i sitt arbete. Han har hanterat en pressande och otydlig arbetssituation genom att arbeta väldigt hårt och genom att dricka alkohol. Han har sedan några dagar varit frånvarande från jobbet och mår mycket dåligt, och har tappat basala kunskaper och förmågor.
Du sjukskriver honom i ett första skede på heltid i tre veckor med medelsvår akut stressreaktion, och uppmanar honom att vila och återkomma därefter. Johannes har drabbats av utmattningssyndrom, även om han inte riktigt förstått det ännu. Vid denna typ av problematik behövs ofta en individuell bedömning, och det försäkringsmedicinska beslutsstödet rekommenderar sjukskrivning på hel- eller deltid i upp till 6 månader, vilket kan förlängas om besvären kvarstår. Efter några veckor återkommer Johannes för en ny konsultation, där han fortfarande tycks vara i dåligt skick, även om han kommunicerar mera sammanhängande. Ni har ett samtal om hans arbete och hur det varit på jobbet under tiden fram till sjukskrivningen. Du förstår att han haft en arbetssituation som inneburit stark press, och att han som ensamlevande haft begränsat stöd hemifrån för att hantera detta.
Fråga 3:12 (3p)
Resonera om prognosen för återgång i arbete i denna situation.
I det försäkringsmedicinska beslutsstödet framgår att återgång i arbete är mindre troligt i de fall då arbetssituationen är en dominerande stressfaktor eller om det finns stadigvarande konflikter på arbetsplatsen. Undvikandereaktioner gentemot arbetsplatsen är inte ovanliga och kan behöva hanteras. För att återgå till en arbetsplats som orsakat denna typ av problematik behöver arbetsuppgifterna och kraven förändras på ett sätt som möjliggör för personen att kunna hantera dem. Om sådana anpassningar inte är möjliga kan en dialog kring förutsättningar att byta arbetsplats
