Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

8. Organhistologi > HISTOLOGI > Flashcards

HISTOLOGI Flashcards

1
Q

Organ?

A

Ryggmärg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Organ + Streck?

A

Binjure
- Streck = Märg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
  • Organ?
  • Struktur i ringen?
  • Celler i parenchymet / P ?
  • Struktur som pil pekar på?
A
  • Lever
  • Centralven
  • Hepatocyter
  • Gallgång
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  • Organ?
  • Pil?
A
  • Njure
  • Bindvävskapsel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
  • Organ?
  • Pilar?
A
  • Cerebellum
  • Purkinjeceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Organ?

A

Ovarium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Organ?
(+ inringad struktur X)

A

Lunga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Organ + Ring?

A
  • Pancreas
  • Utförsgång
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q
  • Organ?
  • Inringad struktur?
  • Vad kallas cellerna i interstitiet, markerade med pilar?
A
  • Testikel
  • Tubuli semininferi
  • Leydigceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q
  • Organ?
  • Del av organ markerat med A?
  • Del av organ markerat med B?
A
  • Hypofysen
  • A = Neurohypofysen
  • B = Adenohypofysen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q
  • Organ?
  • Strukturer markerade med X?
A
  • Juver
  • Alveoler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q
  • Organ?
  • Lager markerat m streck?
A
  • Esophagus
  • T. mucosa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Organ?

A

Rumen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Organ?

A

Gl. parotis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Organ?

A

Lunga (Fågel)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  • Organ?
  • Typ av epitel som linjerar lumen?
A
  • Trachea
  • Respiratoriskt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Strukturer markerade A, B och C?

A

A = Ven
B = Artär
C = Perifier nerv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q
  • Organ?
  • Typ av slmh?
  • Celltyp i ring?
A
  • Magsäck
  • Fundus slmh
  • Parietalceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Organ?

A

Testikel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Organ?

A

Testikel / Testis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Organ?

A

Testikel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q
  • Organ?
  • Celltyp vid pil?
A
  • Testikel
  • Sertolicell
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Organ?

A

Lever

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Organ?

A

Lever

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Organ?

A

Lever

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Organ + A + B?

A
  • Organ = Lever
  • A = Portaådergren
  • B = Gallgång
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Organ?

A

Thyroidea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Organ?

A

Thyroidea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q
  • Organ?
  • Struktur i ring?
A
  • Thyroidea
  • Follikel med en kolloid i
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q
  • Organ?
A

Omasum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q
  • Organ?
  • Lager markerat med X?
A
  • Omasum
  • Tunica muscularis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q
  • Organ?
  • Typ av vävnad i X?
A
  • Omasum
  • Glatt muskulatur
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Organ?

A

Fågellunga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Organ?

A

Fågellunga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Organ?

A

Lunga (Fågel)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Organ?

A

Njure

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Organ?

A

Njure

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q
  • Organ?
  • Struktur markerad med A?
  • Struktur markerad med B?
A
  • Njure
  • Glomeruli
  • Proximala tubuli
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Organ?

A

Tuba uterina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Organ?

A

Tuba uterina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Organ?

A

Tuba uterina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Organ?

A

Tuba uterina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q
  • Organ?
  • Hinnan markerad med X?
A
  • Placenta
  • Alantochorion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Organ?

A

Placenta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Organ + X?

A
  • Placenta
  • Allantochorion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Organ?

A

Placenta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Organ?

A

Placenta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Organ?

A

Muskelmage, fågel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Organ?

A

Muskelmage, fågel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Organ?

A

Muskelmage (Fågel)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Organ?

A

Pancreas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Organ?

A

Pancreas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q
  • Organ?
  • Strukturer markerade med X?
A
  • Pancreas
  • Langerhanska cellöar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q
  • Organ?
  • Strukturer markerade med X?
A
  • Pancreas
  • Langerhanska cellöar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q
  • Organ?
  • Del av organ?
A
  • Magsäck
  • Fundus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Organ?

A

Magsäck (Fundus)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q
  • Organ?
  • Del av organ?
A
  • Magsäck
  • Fundus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q
  • Organ?
  • Del av organ?
  • Celltyperna X och Y?
A
  • Magsäck
  • Fundus
  • X = Huvudceller
  • Y = Parietalceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Organ?

A

Urinblåsa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Organ?

A

Urinblåsa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Organ?

A

Urinblåsa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Organ?

A

Juver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Organ?

A

Juver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Organ?

A

Juver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Organ?

A

Grovtarm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Organ + X?

A
  • Grovtarm / Colon
  • T. muscularis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q
  • Organ?
  • Celltyp markerad med pil?
A
  • Grovtarm
  • Sekretorisk cell, bägarcell
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Organ?

A

Ryggmärg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Organ?

A

Ryggmärg

70
Q

Organ?

A

Ryggmärg

71
Q

Organ?

A

Ryggmärg

72
Q

Organ?

A

Duodenum + Magsäck (Pylorus)

73
Q

Vilket/Vilka organ?

A

Duodenum och magsäck, pylorus

74
Q

Organ?

A

Duodenum + Magsäck (pylorus)

75
Q

Vilket/Vilka organ?

A

Duodenum och magsäck, pylorus

76
Q

Organ + B + C?

A
  • Duodenum + Magsäck (pylorus)
  • B = L. muscularis mucosae
  • C = Brunnerska körtlar
77
Q

Organ + B + C?

A
  • Duodenum + Magsäck (pylorus)
  • B = L. muscularis mucosae
  • C = Brunnerska körtlar
78
Q

Organ?

A

Lunga

79
Q

Organ?

A

Lunga

80
Q

Organ?

A

Lunga

81
Q

Organ?

A

Binjure

82
Q

Organ?

A

Binjure

83
Q

Organ?

A

Binjure

84
Q

Organ?

A

Binjure

85
Q

Organ?

A

Cerebellum

86
Q

Organ?

A

Cerebellum

87
Q
  • Organ?
  • Celltyp markerad med pil?
A
  • Cerebellum
  • Purkinjecell
88
Q
  1. Lucker bindväv
  2. Glomerulosa
  3. Parathormon
  4. Stora vener
  5. Follikel
  6. Bindvävskapsel
  7. Kalium
  8. Thyrocyter
  9. Mellanlob
  10. Parafollikulära celler
  11. Trijodothyronin
  12. Kapillärer
  13. Calcitonin
  14. Adrenalin
  15. Thyroxin
  16. Kolloid
  17. Järn
  18. Jod
  19. Calcium
  20. Huvudceller
  21. Oxyfila celler
A
89
Q
A
90
Q

Ange 2 hormon som utsöndras från neurohypofysen.

A
  1. ADH
  2. Oxytocin
91
Q
  • Organ?
  • A = ?
  • B = ?
  • C = ?
  • 2 hormon från A?
A
  • Hypofysen
  • A = Neurohypofysen (baklob)
  • B = Mellanloben
  • C = Adenohypofysen (framlob)
  • Oxytocin och ADH
92
Q

Vilken typ av epitel täcker insidan av trachea, och vilka 3 celltyper är vanligast i den typen av epitel?

A

Respiratoriskt epitel:
- Cilierade cylinderepitelceller
- Bägarceller
- Basalceller

93
Q

Histologi för hjärtväggen (ut-in)?

A
  • Epicardium (yttre), bdv m fibroblaster + lite fettväv.
  • Myocardium, tjockt muskellager, hjärtmuskelceller m centrala kärnor, kittlinjer.
  • Endocardium (inre), tunt, bekläder hjärtrummens insida, bdv + endotel.
94
Q

Histologi för respiratoriskt epitel, inkl
fysiologisk betydelse av celltyper?

A
  • Cilierat enkelt cylinderepitel (bägarceller bildar mucus, cilier för till svalg)
  • Borstceller m mikrovilli (orörliga) istället för cilier, fungerar som nervkopplade receptorer.
  • Granulerande celler m sekretorisk funktion.
  • Basalceller differentierar till andra celltyper.
95
Q

Vilka strukturer och celltyper passerar gaser när de diffunderar mellan luft och blod?

A

Alveolarväggen är uppbyggd av ffa typ 1 pneumocyter som själva epitelet, samt typ 2 pneumocyter som tillverkar surfaktant (minskar ytspänning och förhindrar kollaps av alveoler). Alveolernas basalmembran är ofta fuserat med kapillärernas basalmembran, vilket gör blod-luftbarriären väldigt tunn. Vid gasutbyte passerar gaser vätskefilm (vatten + surfaktant), alveol-epitel, basalmembran och kapillär-epitel.

96
Q

Histologisk skillnad mellan muskulär/medelstor artär och medelstor ven?

A
  1. Artär har tjock T. media och tunn T. adventitia. Ven har tjockare T. adventitia än T. media
  2. Artär har mer cirkulärt lumen. Ven har mer oregelbundet lumen.
  3. Ven har klaffar.
97
Q
A
98
Q
A
99
Q
  1. Placenta från djurslag?
  2. Vad av A och B är endometrium resp allantochorion?
  3. Struktur i ring?
A
  1. Eq
  2. A = allantochorion & B = endometrium
  3. Mikroplacentom
100
Q

Organ + Del + *?

A
  • Njure
  • Märg
  • Samlingsrör
101
Q

Epitel?

A
102
Q

Organ + Pilar?

A

Njure
- Blå pil = Bowmans kapsel
- Svart pil = Macula densa

103
Q

Organ?

A

Cerebellum

104
Q
  1. Celltyp = Markering?
    - Decidualcell
    - Cytotrofoblast
    - Syncytiotrofoblast
    - Erytrocyter
  2. Maternella eller fetala erytrocyter?
A
  • Decidualcell = C
  • Cytotrofoblast = D
  • Syncytiotrofoblast = B
  • Erytrocyter = A

Maternella

105
Q
  1. Organ?
  2. Celltyp A och B?
A
  1. Testikel
  2. A = Leydigceller & B = Sertoliceller
106
Q
  1. Organ?
  2. X och Y?
A
  1. Urinledare
  2. X = Övergångsepitel & Y = Glatt muskulatur
107
Q

Vävnad/Struktur A-E?
- Bindväv
- Kärl
- Skelettmuskulatur
- Svettkörtel
- Talgkörtel

A
  • A = Kärl
  • B = Svettkörtel
  • C = Bindväv
  • D = Skelettmuskulatur
  • E = Talgkörtel
108
Q
  1. Organ?
  2. Skillnad?
A

Juver
- VÄ = Låg aktivitet/sinande
- HÖ = Lakterande

109
Q
  1. Typ av interhemalbarriär i A-C?
  2. Celltyper 1-4?
A
  • A = Epitheliochorial
  • B = Synepitheliochorial
  • C = Endotheliochorial
  • 1 = Trofoblast (cytotrofoblast)
  • 2 = Jättetrofoblastcell
  • 3 = Syncytiotrofoblast
  • 4 = Decidualcell
110
Q

X

A
111
Q

Organ?

A

Binjure

112
Q

Organ?

A

Lillhjärnan

113
Q

Organ?

A

Lunga

114
Q

Struktur?

A

Ryggmärg
(+ dorsalrotsganglion)

115
Q

Organ?

A

Hypofysen

116
Q

Struktur?

A

Kärl och nerv + tvärstrimmig skelettmuskulatur

117
Q

Struktur?

A

Luftstrupe

(längdskuren)

118
Q

Organ?

A

Cerebrum

119
Q

Organ?

A

Sköldkörtel

120
Q

Organ?

A

Lunga (höns)

121
Q
  • Organ = ?
  • Celltyp 1 = Producerar?
  • Celltyp 2 = Producerar?
A
  • Fundus-slmh
  • Parietalceller (producerar HCl)
  • Huvudceller (producerar pepsinogen)
122
Q

Organ?

A

Duodenum

123
Q
  • A = Organ?
  • B = Struktur?
  • C = Struktur?
  • D = Struktur?
A
  • A = Lever
  • B = Gallgång
  • C = Arteriol
  • D = Venule
124
Q

Organ + Del?

A

Cauda epididymidis

125
Q

Del av bitestikel?

A

Caput epididymidis

126
Q
A
127
Q

Organ + Typ + Bokstäver?

A
  • Placenta = Epiteliochorial
  • A = Fetalt mesenkym
  • B = Trofoblast
  • C = Endometriets epitel
  • D = Maternellt kärl
128
Q

Del av bitestikeln, 1 och 2?

A
  • Caput epididymidis
  • 1 = Huvudceller
  • 2 = Basalceller
128
Q
  • Organ = ?
  • B = ?
  • C = ?
  • D = ?
A
  • Organ = Pancreas
  • B = Langerhansk cellö
  • C = Utförsgång
  • D = Serös körtelvävnad
129
Q

Organ + Pilar?

A
  • Organ = Grovtarm / Colon
  • Gula pilar = Bägarceller
  • Blå pilar = Plexus submucosae
  • Vita pilar = Plexus myentericus
130
Q

Njure + Struktur?

A

Njure (Bark)
Glomeruli / Glomerulus

131
Q

Organ?

A

Bitestikel

132
Q

Bilderna visar samma organ. Vilka celler är markerade med vit resp svart pil, och vilken funktion har de?

A

Magsäck
- Vit pil = Parietalceller (ljusare), tillverkar HCl + dödar mikroorganismer.
- Svart pil = Huvudceller (mörkare), tillverkar pepsinogen som aktiveras av HCl till pepsin.

133
Q
A
  • A = Proximala tubuli
  • B = Glomerulus
  • C = Bowmans kapsel
  • D = Macula densa
134
Q
A
135
Q

Organ + Struktur?

A
  • Njure (Bark)
  • Glomerulus
136
Q
  • Organ = ?
  • A = ?
  • B = ?
  • C = ?
A
  • Organ = Njure
  • A = Glomerulus
  • B = Proximal tubulus
  • C = Samlingsrör
137
Q

1 = ?
4 = ?
5 = ?
10 = ?
Röd prick vid vit pil = ?

A

1 = Sertolicell
4 = Spermatogonie
5 = Rund spermatid
10 = Avlång spermatid
Röd prick vid vit pil: Akrosomblåsa (mössa innehållande enzym, det som blir akromosom).

138
Q
  • 1 = ?
  • 2 = ?
  • 3 = ?
  • 4 = ?
  • 5 = ?
  • Vilka av dessa producerar hormon?
  • I vilket stadium (A, B, C) är tubulus?
A
  • 1 = Spermatogonie
  • 2 = Leydigcell
  • 3 = Rund spermatid
  • 4 = Avlång spermatid
  • 5 = Primär spermatocyt
  • Producerar hormon = Leydigceller & Sertoliceller
  • Stadium = C då det finns både avlånga och runda spermatider.
139
Q
  • 1 = ?
  • 3 = ?
  • 4 = ?
  • 5 = ?
  • 10 = ?
  • Röd prick vid vit pil = ?
  • I vilket stadium (A, B, C) är tubulus?
A
  • 1 = Sertolicell
  • 3 = Primär spermatocyt
  • 4 = Spermatogonium
  • 5 = Rund spermatid
  • 10 = Avlång spermatid
  • Röd prick vid vit pil = Akrosomblåsa
  • Stadium = C, då det finns både avlånga och runda spermatider.
140
Q

Tubulärt organ? Lager och vävnad de består av (från lumen/överst)?

A

Esophagus:

Tunica mucosa
- Epithelium mucosa har ett flerskiktat plattepitel, ev förhornat hos äldre djur.
- Lamina propria har lucker bindväv + kärl.
- Lamina muscularis mucosa har glatt muskulatur.
Tunica submucosa
- Nätverk av lucker bindväv, kärl + ganglier.
- Plexus submucosus
Tunica muscularis
- Flera lager glatt- eller skelettmuskulatur (beroende på djur). Höns har glatt muskulatur längs hela esophagus, medan de flesta djur har skelettmuskulatur i kraniala delen som sedan övergår till glatt.
- Plexus myentericus mellan muskellager.
Tunica adventitia (syns ej här)
- Har lucker bindväv.
Alltså saknas tunica serosa, med mesotel.

141
Q

Binjurens histologi, med 2 hormon som bildas och var?

A
  • Bark = Sekretoriska körtelceller + 3 skikt (ut-in): Z. glomerulosa / fasciculata / reticularis.
    Glomerulosa har bågformad struktur (tydligt Eq).
    Fasciculata har linjär struktur och längsgående kapillärer.
    Reticularis har rörig struktur (ej linjär)
  • Märg = Stora vener + specialiserade neuron utan axon/dendriter som producerar hormon.
  • Hormon = Kortisol (från mellersta bark) och adrenalin (från märg)
142
Q

Histologi för trampdyna + underhud?

A
  • Ytterst hudepitel m tjockt stratum corneum, vanligast cell är keratinocyter, finns även bla melanocyter.
  • Epitel/Epidermis står på basallamina, m bdv/dermis under.
  • Unipotenta stamceller närmast dermis.
  • Sedan bla fibroblaster, blodkärl, nerver, plasmaceller, merokrina svettkörtlar (bildar lättflytande sekret, töms i epitel), fettväv.
143
Q

Histologisk skillnad mellan förmagar hos idisslare?

A

Papiller/Lameller/Veck ser olika ut i varje, samt:
- Våmmen: Ej L. muscularis mucosa
- Nätmagen: Har L. muscularis mucosa i papillers topp.
- Bladmagen: Har glatt muskulatur genom hela lamellen, samt
L. muscularis mucosa och T. muscularis

144
Q

Histologi för sköldkörteln?

A
  • Omges av bindvävskapsel
  • Sfäriska strukturer sk folliklar, omges av enkelt kubiskt epitel (tyrocyter)
  • Mellan folliklar, bdv + kapillärer + C-celler (ev även insprängda i kubiskt epitel, bildar kalcitonin för reg av kalcium i blod)
  • Lumen fyllt m ett lager hormon T3 + T4 (jod i båda), m en struktur sk volloid.
145
Q

Uppbyggnad av 2 olika typer blodkapillärer,
med ex på var i kroppen de förekommer?

A
  • Fenestrerade kapillärer, mellanrum i endotel och basalmembran möjliggör passage av fler ämnen, ex i njure (glomerulus) som ingående i filtrationsbarriär för primärurin.
  • Kontinuerliga kapillärer, inga mellanrum mellan endotelceller och starka fästpunkter gör kapillärväggen ogenomsläpplig för många ämnen, BBB för skydd.
146
Q

Kospenens histologi?

A
  • Ytterst beklädd m epidermis = flerskiktat förhornat plattepitel av lager: stratum basale / spongiosum / granulosum / corneum
  • Spenkanal (epidermis) övergår i spencistern = tvåskiktat kubiskt epitel.
  • Under epidermis finns dermis av lucker bdv.
    Sedan mycket bdv / blodkärl / nervvävnad + enstaka ev förhornade glatta muskelceller.
147
Q

Tubulära organs generella histologi (ex grovtarm), inkl lager och dess vävnad/struktur?

A

Lumen-Ut:
T. mucosae
- Epithelium mucosae, enkelt cylinderepitel m mikrovilli, veckad (mycket bägarceller, + stamceller, colonocyter, endokrina celler)
-L. propria mucosae, lucker bdv m intestinalkörtlar (raka, långa, mynnar direkt på lumens yta), + blodkärl/lymfkärl/glatta muskelceller/immunförsvarsceller.
- L. muscularis mucosae, glatta muskelceller.
Tela submucosa, lucker bindväv, blodkärl och ganglier från plexus submucosus.
T. muscularis
- Stratum circulare, glatta muskelceller, inre skikt
- Plexus myentericus, bindväv och ganglieceller.
- Stratum longitudinale, glatta muskelceller, yttre skikt
Tunica serosa
- Subserosa, bindväv och kärl.
- Mesotel, enkelt plattepitel, från peritoneum.

148
Q
A

Förmage
T. Mucosa: kutan slmh (körtelfri)
Epithelium mucosae = flerskiktat plattepitel
1. Stratum basale = cylindriska celler, 1 lager
2. Stratum spinosum = 1-10 lager
3. Stratum granulosum = platta celler, keratingranula, 1-3 lager blåsceller i yttersta cellagret mot stratum corneum
4. Stratum corneum = 2-15 lager

149
Q
A
150
Q
A
151
Q
A
152
Q
A

Långa blad har 3 skikt med glatt muskulatur

153
Q

Organ + Histologi?

A

Abomasum / Löpmage:
- Körtelförsedd magsäck (cardia (lite), fundus, pylorus)
- Vela abomasica = övergång omasum-abomasum, kutan till körtelförsedd slmh.
- Höga veck, ffa i fundus.
- Funduskörtlar med huvud- och parietalceller.

154
Q
A
155
Q

Organ + Histologi?

A

Binjure / Gl. suprarenalis
- Omges av bdv
- Central lumen begränsat av endotel = Ven
- Kompakt, tätt m celler, lite bdv (stroma)
- Inga utförsgångar = Endokrin körtel
- Celler i skikt; bark (Z. glomerulosa / fasciculata / reticularis) + märg.

156
Q

Organ?

A

Äggledare / Tuba uterina
- 2 lika tvärskurna lumen, omges av bdv, små kärl mellan.
- Bdv begränsas av T. serosa m mesotel (enkelt plattepitel) på yta.
- Myosalpinx = T. muscularis = Glatt muskulatur
- Endosalpinx = T. mucosa (slmh) = Veck av bdv + kärl beklädda m cylindriskt epitel m ffa cilierade celler, även en del sekretoriska.

157
Q

Organ + Histologi?

A

Accessorisk könskörtel, inkl urethra
- Tydligt körtelparenkym
- Stor utförsgång (övergångsepitel), nära gångar (tvåskiktat kubiskt epitel), mindre gångar (serösa körtlar)
- Kraftiga stroma skikt m mycket glatt muskulatur + lite bdv (svårt skilja) + kärl.
- I andra kant, jmf m utförsgång, ganglier + nerver + lite fett.

158
Q

Organ?

A

Struplock / Epiglottis
- Elastiskt brosk, till stor del fettomvandlat (= Fe), omgivet av bindväv och lite körtlar, beklädd med oförhornat flerskiktat plattepitel.
- Hyalint brosk vid bas, skelettmuskulatur och ansamlingar av lymfocyter.

159
Q

Organ?

A

Livmoder / Uterus
- Delvis naturlig begränsning, delvis avskuren.
- Kraftiga stråk av glatt muskulatur (myometrium)
- Endometrium, bindväv med stora blodkärl (varit dräktig) och körtlar.
- Cylindriskt ytepitel, även på karunkel (ytepitel varierar mellan lågt kubiskt och högt cylindriskt beroende på brunstcykelstadium)
- Karunkel (= idisslare), tätt m fibroblaster + små kärl, brunaktiga makrofager (m hemosideringranula)

160
Q

Organ?

A

Hypofysen
- Kompakt, omgiven av bindväv, en stjälk.
- Tätt m celler, lite bindväv (stroma), inga utförsgångar = endokrin körtel
- Celler organiserade i 3 olika vävnadsgrupper, mycket av en och mindre av de andra två.
- En vävnad ses bara i stjälk och liknar
nervvävnad.
(adenohypofys, intermediärzon, neurohypofys)

161
Q

Organ?

A

Penis
- Tvärskuren, omgiven av oförhornat flerskiktat plattepitel.
- Bindväv med vida kärl (kaverner/kavernösa kärl) som omger ett V-format ben (= karnivor), med trabekler och benmärg, som omger en tvärskuren kanal (lumen begränsat av epitel), belägen i benets inbuktning.
- Kanalen har övergångsepitel = urethra. Kavernösa kärl även runt den.

162
Q

Organ + Histologi?

A

Lunga
- Rikligt m hålrum sk alveoler, skiljs av tunna skikt plattepitel, endotel + lite bdv.
- Områden m mer celler = bdv, olika stora kärl, ansamlingar av lymfocyter, glatt muskulatur omger bronkioler m kubiskt epitel veckat mot lumen till ”stjärnform” pga kontraherad muskulatur.

163
Q

Organ?

A

Njure / Ren
- Kompakt, delvis naturlig gräns mot bindväv åt ett håll och mot kärl + fett åt andra hållet. Avskuret mellan.
- 2 vävnadstyper, varav dominerande = bark, har sfäriska strukturer = glomeruli, och rikligt med tvärskurna kanaler av olika karaktär, och kärl.
- Mindre andel vävnad utan glomeruli i snitt = märg med vissa typer av tvärskurna kanaler och kärl.

164
Q

Organ?

A

Ögonlock / Palpebra superior
- Tunn hud på utsida med förhornat, flerskiktat plattepitel samt hårsäckar, talgkörtlar och svettkörtlar i anslutning till hårsäckar.
- Stor talgkörtel vid ögonlockskant (Meiboms körtel / tarsalkörtel).
- På insidan av ögonlocket ses pigmenterat, oförhornat flerskiktat plattepitel med, en bit från ögonlockskanten, bägarceller ytterst (=
blir flerskiktat cylindriskt där).
- Bindväv med kärl och stråk av skelettmuskulatur.

165
Q

Organ + Histologi?

A

Placenta (Eq)
- Endometrium m körtlar + kärl.
- Område m kontakt mellan endometrium (ytepitel, bdv, kärl) och fosterhinna (villi av trofoblast, bdv, kärl) bildar mikroplacentom (= Eq).
- Fosterhinna (allantochorion, bdv/mesenkym + kärl) ytterst, utom vid avskuret endometrium.

166
Q

Leverns histologi?

A
  • Makroskopiskt uppdelad i lober, mikroskopiskt uppdelad i hexagonlika strukturer sk lobuli (tydligast hos Su) som separeras av bindvävsstråk och har en centralven i mitt.
  • Hepatocyter är ganska stora/eosinofila/kvadratiska celler med 1-2 runda kärnor (mycket eukromatin/ER/mitkondrier, ev inlagrade glykogenkorn/lipiddroppar) och mikrovilli mot sinusoider, står på diskontinuerligt basalmembran samt förankras av desmosomer.
  • Mellan hepatocyter bildas gångar sk gallcanaliculi som avgränsas av tight junctions.
  • Från perifin är hepatocyter radiärt ordnade mot centralvenen, och mellan rader går fenestrerade kapillärer sk sinusoider som töms i centralvenen.
  • I sinusoid finns kupfferceller (makrofag typ).
  • I hörn av leverlobuli finns portatriader som består av en gren från V. portae, en gren från A. hepatica och en gallgång (enskiktat kubiskt epitel). Det finns även lymfkärl.
167
Q

Ex på histologisk skillnad mellan tunntarm och grovtarm?

A
  • Tunntarm har villi.
  • Grovtarm har fler bägarceller.
168
Q

Histologi för tunntarm?

A

Tunica mucosa:
- Epithelium mucosa = Enkelt cylinderepitel m mikro/villi + bägarceller, enteroendokrina celler, mukösa halsceller, stamceller.
- L. propria mucosa = Bdv m lymf/kärl/nerver
- L. muscularis mucosa = Tunt lager glatt muskulatur (öka yta slmh via veck)
Tela submucosae:
- Bdv m kärl + plexus submucosas, ganglion tillhör enteriska NS.
T. muscularis:
- Stratum circulare (inre) = Glatt muskulatur i cirkulärt lager.
- Plexus myentericus = Ganglion tillhör enteriska NS.
- Stratum longitudinalis (yttre) = Glatt muskulatur i longitudinellt lager.
T. serosa:
- L. subserosa = Bdv m kärl + nerver.
- Mesothelium = Enkelt plattepitel, avgränsar tarm från omgivande vävnad.

169
Q

Histologi hos respiratoriskt epitel och fysiologisk betydelse av celltyper?

A

Respiratoriskt epitel står som andra typer epitel på ett basalmembran.
- Cylinderformade cilierade epitelceller är vanligast, står på basalmembranet och sträcker sig upp till epitelets apikala yta där de har cilier som skyddar mot partiklar/virus/etc (mot svalg).
- Borstceller liknar cilierade epitelceller men har mikrovilli istället för cilier.
- Bägarceller bildar slem/mucus som fuktar luft och fångar partiklar = skydd.
- Basalceller står på basalmembranet men är relativt små och når ej epitelets apikala yta. De kan dock differentiera till andra celltyper, likt stamceller, i membranet när de behöver ersättas. Det finns även små serösa celler.

170
Q

Alveolarväggens histologi, inkl lager i blodluftbarriär och olika celltypers funktion i alveolarväggens epitel samt alveolarlumen?

A

Innerst till ytterst:
- Surfaktant (vätska som klär lungalveolens insida och minskar ytspänning)
- Alveolepitel (enskiktat oförhornat plattepitel, 99% typ 1 celler, 1% typ 2 celler som bildar surfaktant)
- Alveolepitelets basalmembran
- Kapillärens basalmembran (ev fuserat)
- Kapillärens endotel (enskiktat)
I lumen finns makrofager som tar hand om partiklar och infk.

8. Organhistologi (10 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions