HLR Instruktörshäfte

Question 1

Finns det tidiga tecken på hjärtstopp?

Answer 1

Plötslig central smärta är en varningssignal som ska medföra omedelbart larm efter ambulans. Även andfåddhet, smärta, tryck som strålar ut mot arm, hals, käke och eller rygg kan vara en varningssignal. Hjärtstopp kan även komma helt plötsligt utan förvarning.

Question 2

Vilka problem kan det finnas med identifiering av hjärtstopp?

Answer 2

Medvetande- och andningskontroll används för att konstatera hjärtstopp. Många som drabbas av hjärtstopp fortsätter att andas onormalt i flera minuter. Viktigt är att inte feltolka den onormala andningen som ett tecken på liv. Även kramper kan vara tecken på hjärtstopp.

Question 3

Vad ska man göra om man är osäker?

Answer 3

Vid hjärtstopp är det viktigt att starta HLR snabbt. Därför ska du alltid starta HLR vid misstänkt hjärtstopp, även om du känner dig osäker på om hjärtat har stannat. Tveka inte, det farligaste är att inte göra något allt.

Question 4

Hur bör man närma sig en tillsynes medvetslös person?

Answer 4

Vid medvetandekontroll av en okänd skadad/medvetslös person närma dig personen snett från sidan och skaka försiktigt i axlarna. Förfarande är bra dels utifrån egen säkerhet, dels för att om den skadade/medvetslösa vaknar kan denne bli rädd om du står rakt över personen.

Question 5

Var sker de flesta hjärtstopp?

Answer 5

De flesta hjärtstopp sker i hemmet (ca 70%) och flertalet är bevittnade (60%). I Sverige får närmare 80% av de som drabbas av hjärtstopp HLR av lekmän innan ambulans anländer.

Question 6

Hur är överlevnaden efter ett hjärtstopp?

Answer 6

Hur snabbt åtgärderna i kedjan som räddar liv kan sättas in påverkar möjlighet till överlevnad. Om alla delar fungerar optimalt med tidigt larm till 112, tidig HLR, tidig defibrillering och avancerad vård efter hjärtstopp ökar chansen för överlevnad med 2-3 gånger. Överlevnaden i Sverige har ökat från 4,4 procent år 2000 till 11 2019.

Question 7

När under pågående HLR ska en ensam livräddare försöka få ytterligare hjälp?

Answer 7

Målet är att larm 112 ska ske inom 1 minut efter kollaps. Uppmana om möjligt någon annan att larma 112, medan du själv omedelbart startar HLR. Om du är ensam och det tar mer än 5 minuter att larma blir det allt mer tveksamt om du ska lämna den drabbade först. Bedöm själv den aktuella situationen. Efter ca 5 minuter utan blodcirkulation till hjärnan uppstår vanligen obotliga skador.

Question 8

Varför gör man 30 bröstkompressioner och endast två inblåsningar?

Answer 8

Uppehållen vid bröstkompressioner bör göras så korta och så få som möjligt. Det krävs några kompressioner innan man uppnår ett så högt tryck att blodflödet genom hjärtats kranskärl blir tillräckligt. Med 30 kompressioner i följd får man tillräcklig blodcirkulation.

Question 9

Hur ska man göra om man är två livräddare?

Answer 9

HLR är fysiskt ansträngande. Kvaliteten på utförd HLR minskar snabbt ju längre tid man utför HLR. Om möjligt byt av den som komprimerar efter 2 minuter. Har två-livräddarteknik övats är det ett effektivt sätt att samarbeta.

Question 10

Varför ska inga avbrott göras för att kontrollera andning under pågående HLR?

Answer 10

Sannolikheten att normal andning kommer tillbaka under ett hjärtstopp är liten. Uppehåll i HLR minskar dessutom effekten av hjärt-lungräddningen.

Question 11

Vad är agonal andning?

Answer 11

Långsamma, oregelbundna andningsrörelser eller ljud som djupa suckar, stön eller snarkande ljud kan pågå flera minuter efter att hjärtstoppet inträffat. Agonal andning beror på syrebrist i hjärnan. Det ska inte tolkas som tecken på liv. Om personen andas onormalt eller inte alls eller om du känner dig osäker på om andningen är normal ska du omedelbart starta HLR.

Question 12

Vad ska man göra om det är svårt att blåsa in luft i lungorna?

Answer 12

Den vanligaste orsaken är att luftvägen är stängd. Lyft upp hakan och böj huvudet bakåt. Efter två försök till inblåsning, ge bröstkompressioner.

Question 13

Vad ska jag göra om personen kräks?

Answer 13

För att förhindra att maginnehållet blåses ner i lungorna bör personens huvud vändas åt sidan så att flytande innehåll kan rinna ut. Rensa ur munnen med ett par fingrar. Vänd tillbaka till ryggläge och starta HLR. Det finns enkla ansiktsskydd alternativt kan du blåsa genom bomullstyg eller liknande, som läggs mellan dig och den du ger inblåsningar till. Kan eller vill du inte göra inblåsningar, gör då endast bröstkompressioner.

Question 14

Kan man enbart göra bröstkompressioner om personen kräkts, om det finns risk för smitta eller om man bara tycker det är obehagligt att ge inblåsningar till en okänd person?

Answer 14

Studier visar att när hjärtat plötsligt stannar sjunker syrehalten i blodet långsamt under flera minuter. Till att börja med kan det räcka med bröstkompressioner, om inte hjärtstoppet föregåtts av syrebrist (t.ex drunkning eller luftvägsstopp).

Question 15

Ska man ta ut eventuella proteser eller löständer?

Answer 15

Om personen har tandprotes som sitter på plats ska dessa lämnas kvar. Om protesen har hamnat fel i munnen bör man försöka sätta tillbaka den. Eventuell protes gör att det är lättare att få tätt vid inblåsningar.

Question 16

Ska man ta av eller knäppa upp kläderna innan man startar HLR?

Answer 16

Det är lättare att se om bröstkorgen höjer sig i samband med inblåsningar om man öppnar kläderna. Vid tillgång till hjärtstartare är det nödvändigt att kunna fästa klisterelektroderna direkt på bröstkorgens hud.

Question 17

Vad finns det för risker med att utföra bröstkompressioner?

Answer 17

Det finns en viss risk att skador kan uppstå på revbenen, levern, mjälten och magsäcken. Men den största risken är att en person som behöver HLR inte får någon behandling alls.

Question 18

Hur kan man märka om ett revben bryts under HLR?

Answer 18

Man kan höra knakande ljud och bröstbenet går allt för lätt att trycka ned. Det är i allmänhet inte “farligt”. Kontrollera då din handposition och fortsätt sedan med HLR.

Question 19

Vad kan hända om man utför HLR på en person vars hjärta fortfarande slår?

Answer 19

Det finns en viss risk för att man orsakar brott på revben och bröstben. Däremot är risken för skador på hjärtat nästan obefintlig. Det viktigaste är att personer med hjärtstopp snabbt måste få behandling.

Question 20

När ska jag använda en hjärtstartare?

Answer 20

Om personen är medvetslös och saknar normal andning så ska du starta hjärtstartaren och följa hjärtstartarens instruktioner.

Question 21

Är hjärtstartaren säker att använda?

Answer 21

Ja, hjärtstartaren är säker att använda både för dig och den du ska hjälpa. Kontrollera så att ingen rör den drabbade i samband med analys eller vid defibrillering.

Question 22

Om personen är hårig på bröstkorgen vad gör jag då?

Answer 22

Mycket hår under klisterelektroden minskar kontakten med huden vilket gör att strömstöten kan bli ineffektiv, eller att hjärtstartaren meddelar att du ska sätta fast elektroderna. Raka bort håret med en rakhyvel, som ska finnas tillsammans med hjärtstartaren.

Question 23

Om personen är blöt eller underlaget är vått, vad gör jag då?

Answer 23

Torka av bröstkorgen om den är blöt, som vid drunkning eller kraftigt regn. Underlaget kan vara fuktigt som i tex. en simhall. Personen får dock inte ligga kvar i vattnet och att du själv befinner dig i samma våta underlag som personen, när du trycker på hjärtstartarens stötknapp.

Question 24

Hur länge håller klisterelektroderna?

Answer 24

Klisterelektroderna har ett bäst-före-datum som är tryckt på förpackningen. Om det gått ut finns risk att de torkat och inte fungerar lika effektivt. Klisterelektroder som använts vid ett hjärtstopp ska slängas. Förbrukad förpackning ska ersättas med en ny.

Question 25

Hur länge räcker batteriet i hjärtstartaren?

Answer 25

Läs i bruksanvisningen till den aktuella hjärtstartaren då det skiljer sig åt mellan olika fabrikat.

Question 26

Vad händer i kroppen vid en strömstöt?

Answer 26

När hjärtstartaren ger en strömstöt bryts det elektriska kaos som uppstått i hjärtat. Sinusknutan i hjärtat får då chansen att starta om på nytt med en pulsgivande rytm. För att en strömstöt ska lyckas så är det viktigt att klisterelektroderna sitter korrekt och att strömstöten ges så tidigt som möjligt.

Question 27

Hjärtstartaren säger “defibrillering rekommenderas”. Vad beror det på?

Answer 27

Hjärtstartaren har analyserat hjärtrytmen och funnit en rytm som kan åtgärdas med en strömstöt.

Question 28

Hjärtstartaren säger “defibrillering rekommenderas inte”. Vad beror det på?

Answer 28

Det beror på att det inte är en defibrilleringsbar hjärtrytm. Är personen medvetslös och andas onormalt eller inte alls ska du starta HLR.

Question 29

Får vem som helst använda en hjärtstartare?

Answer 29

Ja, men ju mer kunskap och träning du har, desto större är möjligheten att vara effektiv. Det ökar chansen till överlevnad.

Question 30

Vad händer om klisterelektoderna byter plats?

Answer 30

Placera elektroderna enligt riktlinjerna, en elektrod under höger nyckelben och den andra ca 10 cm under vänster armhåla. Det spelar ingen roll vilken av de två elektroderna som placeras var. Men du kan inte byta plats till motsatt sida av kroppen.

Question 31

Kan hjärtstartaren ge en strömstöt utan att det behövs och skada mig eller den drabbade?

Answer 31

Nej, hjärtstartare är säkra och tillförlitliga. Den ger inte någon strömstöt om det inte behövs.

Question 32

Måste jag ta av personen kläderna innan jag sätter fast elektroderna?

Answer 32

Ja, klisterelektroderna ska fästas på bar hud. Knäpp eller dra upp kläderna för att komma åt. Har du tillgång till ett skärverktyg eller sax går det snabbare att få bröstkorgen fri.

Question 33

Om det tar flera minuter att hämta hjärtstartaren, vad ska jag då prioritera?

Answer 33

Starta HLR. Uppmana någon annan att hämta hjärtstartaren om möjligt. Överlevnaden minskar med upp till 10% för varje minut som start av HLR fördröjs.

Question 34

Varför är det viktigt att göra HLR när det främst är hjärtstartaren som kan få igång hjärtat igen?

Answer 34

HLR kan bibehålla tillräcklig blodcirkulation med syresatt blod till livsviktiga organ som hjärna och hjärta under en tid. HLR kan därmed förhindra skada både på hjärnans och hjärtats celler. HLR upprätthåller också ett kammarflimmer så att hjärtstartaren kan användas när den kommer fram. Med tidigt insatt HLR ökar möjligheten till att starta hjärtat igen när en hjärtstartare ansluts.

Question 35

Kan man göra buktryck å någon som hostar och väser?

Answer 35

Föremål som delvis hindrar luftvägen ger hosta. Hostan kan vara besvärlig men är effektiv. Uppmana personen att fortsätta hosta. Det är först vid allvarligt luftvägshinder när personen inte kan andas, hosta eller tala, som buktryck är riktigt effektivt.

Question 36

Hur stora föremål kan fastna och var fastnar de?

Answer 36

Luftstrupen är ett broskklätt 12-14 cm långt rör, med en innerdiameter av cirka 1.5-2.0 cm hos en vuxen person. Föremål fastnar oftast vid det trängsta stället i luftvägarna, dvs. strax ovanför eller mellan stämbanden.

Question 37

Vad är det man åstadkommer med ett ryggslag?

Answer 37

Man kan åstadkomma ett så högt tryck i luftvägen att föremålet stöts upp. Man försöker även vibrera loss föremålet som fastnad för att sedan kunna få upp det med ett buktryck.

Question 38

Jag har hört att man bara har en gång på sig för att göra ett buktryck, sen tar luften slut?

Answer 38

Om man har ett totalt luftvägshinder så kommer luften varken ut eller in. Den luft, ca 2-3 liter, som lungorna normalt innehåller blir instängd. Så länge luftvägshindret finns kvar kan du göra hur många buktryck som helst.

Question 39

Är det inte farligt att göra bröstkompressioner som vid HLR när hjärtat slår?

Answer 39

Det finns en viss risk för att kompressioner kan orsaka skador på revben och inre organ. Den största risken är att en person som behöver hjälp inte får någon behandling alls. Hjärtat stannar inom några minuter om man inte kan andas.

Question 40

Kan inblåsningar göra någon nytta?

Answer 40

Det kan vara möjligt att blåsa ner lite luft vid sidan av det blockerande föremålet när medvetslöshet inträder och ett eventuellt kramptillstånd i muskulaturen släpper. Det kan också vara möjligt att blåsa ner ett mindre föremål som inte är fastkilat, längre ner i luftvägarna. I så fall hamnar föremålet troligtvis i höger lunga och det blir möjligt att blåsa ner luft i vänster lunga.

Question 41

Måste man åka till sjukhus även om man lyckats få upp det som fastnat?

Answer 41

Rekommendera alltid kontakt för sjukvårdsrådgivning om kvävningstillbudet var allvarligt med andningstopp, eller vid kvarvarande besvärlig hosta. Risk finns att något fortfarande sitter kvar. En läkare bedömer i så fall behovet av ytterligare åtgärder.

Question 42

Kan det hjälpa om man försöker framkalla kräkning?

Answer 42

Om problemet är att något sitter fast i luftvägarna hjälper det inte att framkalla kräkning

Question 43

Vad ska du göra först om du upptäcker en person som får ström i sig och inte kan röra sig?

Answer 43

Bryt strömmen så fort du kan. Vet du inte hur du gör det, dra i den drabbades torra kläder eller slå loss med något som inte leder ström. Därefter undersök medvetande och andning. Larma 112. Följ handlingsplanen Vuxen-HLR och meddela sjukvårdspersonal att det är en olycka orsakad av el.

Question 44

Vad händer i kroppen när man svimmar?

Answer 44

En svimning är en form av medvetslöshet som beror på att hjärnan tillfälligt får för lite blod och därmed syre. Svimning kan utlösas av många orsaker, t.ex i samband med en psykisk chock eller stark smärta. Blodkärlen i armar och ben kan plötsligt utvidgas och blodet samlas där i stället för att pumpas till hjärnan. En svimning kan också vara en följd av en rubbning i hjärtrytmen.

Question 45

Vad är det för skillnad mellan förmaksflimmer och kammarflimmer?

Answer 45

Förmaksflimmer är ett tillstånd som leder till oregelbunden hjärtrytm/puls men inte till hjärtstopp. Förmaksflimmer är ofta behandlingsbart med läkemedel. Kammar flimmer är däremot livshotande eftersom hjärtat slutar pumpa. En person med kammarflimmer blir medvetslös inom några sekunder och är i omedelbart behov av HLR och defibrillering för att överleva.

Question 46

Hur ska du agera om drunkning är orsaken till hjärtstopp?

Answer 46

Följ handlingsplanen HLR vid drunkning. För livräddare som inte övat livräddning i vatten: larma 112, tänk på egen säkerhet, överväg att rädda till land, ge 5 inblåsningar och starta HLR 30:2. Använd hjärtstartare om tillgänglig.

Question 47

Ska jag ge bröstkompressioner om personen har synliga skador på bröstet?

Answer 47

Om personen har hjärtstopp ska behandlingen av hjärtstoppet prioriteras dvs gör HLR på bästa möjliga sätt.

Question 48

När ska en person läggas i stabilt sidoläge`?

Answer 48

Stabilt sidoläge används för att hålla öppen luftväg på en medvetslös person som andas normalt. Om en medvetslös person som andas normalt ligger på rygg finns det en risk att tungan täpper till luftvägen och kräkning i ryggläge utan uppsikt kan medföra kvävning.

Stabilt sidoläge ska endast tillämpas till personer som INTE uppfyller kriterierna för start av HLR. Det kan vara svårt att observera andningen vid stabilt sidoläge och att upptäcka om personen försämras. Stabilt sidoläge övas i programmen Första hjälpen och HLR för insatspersonal.

Question 49

Vad ska en livräddare göra som själv blir svimfärdig och kallsvettig.

Answer 49

Ta en kort paus och försök att andas lugnt. Svimfärdighet och kallsvett i en situation beror ofta på att livräddaren andas för häftigt och får för lite koldioxid i blodet.

Question 50

Har man en skyldighet att påbörja HLR i Sverige?

Answer 50

Man lär sig HLR för att ha en möjlighet att hjälpa en person i en akut situation, men man har inte någon skyldighet att starta HLR. Varje person bestämmer själv om denne vill ingripa. I flertalet fall gäller det att hjälpa en anhörig eller närstående. Cirka 70% av alla hjärtstopp inträffar i hemmet.

Question 51

Finns det risk för smittspridning vid HLR-utbildning.

Answer 51

Det finns enstaka rapporter om smitta av förkylning och munsår. Trots att många miljoner människor utbildats i HLR finns inga rapporter om överföring av allvarliga smittsamma sjukdomar via träningsdockor. Följ de hygieniska åtgärder som tillämpas under utbildningen.

Question 52

Finns det risk för smittspridning då man utför HLR på människa?

Answer 52

Det är möjligt att smittas av förkylningssjukdomar. Risken för allvarlig sjukdom som tuberkulos eller hepatit är mycket liten. Inga kända fall av HIV.