Hud och slemhinna

Question 1

Var sker övergången från skivepitel till cylindriskt epitel i GI-kanalen?

Answer 1

Ca 4 cm kring övre magmunnen, hindrar ev reflux från att göra skada

Question 2

Hur långt når man med gastroskopi?

Answer 2

Ca 10-15 cm efter sfinkter oddi

Question 3

Hur stor del av tunntarmen är dold för oss med -skopier?

Answer 3

5-7m

Question 4

Övergången mellan ileum och caecum

Answer 4

Valva ileocecalis

Question 5

Volym på exponerad yta i slemhinna

Answer 5

Ca 400m^2

Question 6

Beskriv slemhinnebarriärens lagerstruktur

Answer 6

Mucus, antimicrobiella ämnen, antikroppar (sekretorisk IgA), dendritiska celler, epitel, tight junctions

Question 7

Apical glycocalyx

Answer 7

Glykoproteiner som fastnar på antigenets yta och stoppar dem

Question 8

MUC1: egenskaper

Answer 8

Transmembranellt och adherent, fast slem som inte flyttar på sig. Konstant tjocklek

Question 9

MUC2: egenskaper

Answer 9

Utsöndras som droppar genom golgiapparaten. Transient slem, förflyttar sig genom tarmen.

Question 10

MUC2: plats

Answer 10

Tjockt lager i magsäck, tunt och fläckvis i ileum, VÄLDIGT tjockt lager i grovtarm.

Question 11

Stimulans av slemsyntes

Answer 11

Bakterier, både normalflora och patogener

Question 12

Slemsyntes: plats

Answer 12

ER

Question 13

Kommensala bakterier

Answer 13

Normalflora

Question 14

Mucus: vad består det av?

Answer 14

Glykoproteiner + vatten

Question 15

Hur stor yta har huden?

Answer 15

Ca 1,8-2m^2

Question 16

Vilka lager bygger upp huden?

Answer 16

Epidermis, dermis, subcutis

Question 17

Perspiratio insensibilis

Answer 17

“Okänslig” svett, håller yttre hornhudslagrena fuktiga (vattenhalt ca 10%). Håller yttersta barriären hel och smidig så den inte spricker. Lång, slingrig diffusionsväg.

Question 18

Kroppen ligger i vatten länge - vad händer?

Answer 18

Yttersta keratinocyterna sväller upp. Osmotiskt vattenupptag till kroppen händer inte pga fetterna mellan cellerna, istället blir huden skrynklig.

Question 19

Proteiner i tight junctions, var i epitelet

Answer 19

Occludin, claudiner. Högst upp

Question 20

Proteiner i adherent junctions, var i epitelet

Answer 20

cadherin-catininer. Näst högst upp.

Question 21

Proteiner i gap junctions, funktion

Answer 21

Connexiner. Transportkanal

Question 22

Desmosomer + hemidesmosomer

Answer 22

Cadherin. Starkast, längst ner i epitelet

Question 23

Var finns desmosomer mest respektive inte alls?

Answer 23

Mest i huden och inte alls i enterocyter

Question 24

Enterocyter

Answer 24

Vanligaste cellen i tarmen (~80%). Kan ta över viss slemproduktion. Livscykel från krypta till avstötning ca 3 dygn

Question 25

Panethcell

Answer 25

Längst ner i tarmkryptan. Producerar defensiner, stimuleras av vagus, interleukiner, bakteriella antigener

Question 26

Vilka defensiner produceras av panethceller?

Answer 26

Lysozymer, cathelicidin, LPS, histadiner

Question 27

Enterochromaffina celler

Answer 27

Från pylorus till colon. 90% av serotonindepåer, styr tarmmotilitet, kan ge CNS-påverkarn i form av illamående

Question 28

M-celler (microfold cell)

Answer 28

“Öppen dörr” för bakterier, i nära anslutning till Peyersk plack. Inga villi eller mucus. Fagocyterar antigen; välutrustad med makrofager. Står för majoriteten av tarmens antigenexponering.