Kap 3. Attention Flashcards
Vad menas med uppmärksamhet (= attention)? (Sid 71)
Uppmärksamhet definieras som en mental koncentration på något specifikt.
Detta brukar man dela in i:
- Fokuserad/selektiv uppmärksamhet: En medveten, koncentrerad varseblivning av ett stimulus eller inre tillstånd.
- Delad uppmärksamhet: Uppmärksamheten fördelas på flera konkurrerande
yttre stimulus eller inre tillstånd.
Diskutera vad uppmärksamheten är bra för. (Sid 72-74)
Uppmärksamhet är viktigt för att kunna fokusera våra kognitiva processer på stimuli som vi anser viktiga, så att vi kan bearbeta informationen och sedan dra
en slutsats eller formulera ett svar. Att vi även besitter förmågan att dela vår uppmärksamhet och omedvetet prioritera eller rangordna de olika stimulus som
presenteras, gör att vi kan vara delaktiga och närvarande i olika situationer utan att avbryta kognitiva processer.
Förklara hur endogen eller exogen uppmärksamhet (välj det rätta alternativet) testas med hjälp av Stroop-testet. (Sid 73-74)
Stroopeffekten är ett begrepp som visar reaktionstiden för en uppgift. Det uppstår när vi läser ett ord vars innebörd betecknar en färg men ordet i sig är
skrivet i en annan färg. Det beror delvis på att hjärnan automatiskt läser ord, en exogen process, vilket sker före den medvetna processen av att lösa uppgiften,
den endogena processen, att identifiera färgen som ordet är skrivet i.
Redogör för Broadbents filtermodell. Vilket empiriskt stöd bygger denna modell på? (Sid 74-75)
En modell av den funktion i hjärnan som kontrollerar inflödet av information i det medvetna för att förhindra kognitiv överbelastning. Detta utgår från antagen att uppmärksamhet kräver medveten varseblivning, och sker på basis av fysiska attributer. En av dessa attribut är
fysisk belägenhet, så som hur nära vi är till det stimuli eller intensiteten av det. Denna modell förklarar dock inte hur vi kan skifta uppmärksamhetsfokus, till
exempel från en konversation till att vi hör vårt namn ropas, då den semantiska (innebörden) betydelsen som gör vårt namn speciellt för just oss inte kan förklaras med filtermodellens antaganden att uppmärksamhet styrs av fysiska attribut.
På vilket sätt förändrades Broadbents filtermodell av Deutsch och Deutsch och av Treisman? Varför gjordes dessa förändringar av Broadbents filtermodell? (Sid 75-76)
Broadbents filtermodell har luckor som inte tas upp. Det är en modell för tidig selektion, där sållningen äger rum i det tidiga skedet av perception. Ytterligare
experiment utförda tyder däremot på att ett icke-uppmärksamma budskap ändå kan nå de högsta nivåerna av semantisk bearbetning. Filtermodellen kräver då en komplettering i form av en modell för sen selektion.
Modellen för sen selektion utvecklas av Deutsch & Deutsch (1967), som byter plats på den semantiska delen som analyserar mening, och det selektiva filtret.
Stimuli som inte innehar mening och utlöser respons har sannolikt svårare att nå in i medvetandet, och glöms bort lättare.
Vad menas med subliminal perception? Vilket stöd för subliminal perception ges i avsnitt 3.5? (Sid 76-77)
Beteende eller fysiologisk reaktion som påverkas av stimuli under medvetandets gräns. Detta åstadkommer man genom att presentera stimuli med låg intensitet eller kort duration, på frekvenser utanför den medvetna
varseblivning. Det är förberedande för framtiden, och lagras då i minnet. Något du hört tidigare kan dyka upp i framtiden eftersom det lagrats i det undermedvetna.
Priming: Föregående exponering av stimulus påverkar igenkänningen av efterföljande stimulus. Exempel: Vi har sen födsel blivit primade att känna igen vårt eget namn, och är en anledning till att vi reagerar på det när vi hör det.
På vilket sätt skiljer sig gaze-mediated orienting ifrån endogenous attention? (Sid 79-80)
Gaze mediated orienting När vi ser en annan människa rikta blicken/deras uppmärksamhet någon annanstans, så riktas även vår uppmärksamhet dit. Detta är en exogen process av uppmärksamhet eftersom det styrs av ett yttre stimulus, och inte något som vi själv kan påverka.
Endogenous attention: Medvetet riktad uppmärksamhet.
Ge ett exempel från det verkliga livet på hur samverkan mellan två sinnesmodaliteter (exempelvis syn och hörsel) kan påverka vår uppmärksamhet. (Sid 80-82)
Ett exempel på samverkan mellan sinnesintrycken är en utryckande polisbil. Den visuella perceptionen av en polisbil, med blåljus påslaget i en hög hastighet
betyder att det är brådskande och att du bör akta dig. Kombinerat med den auditiva perceptionen av sirener gör att känslan förstärks.
Vilken är skillnaden mellan lokal och global uppmärksamhet/perception? Diskutera vilket vi har lättast för. Den lokala eller den globala uppmärksamheten/perceptionen. (Sid 82)
Selektiv uppmärksamhet på en lokal och en global nivå är någonting vi kan uppfatta, men det sker inte samtidigt. Vi uppfattar oftast saker på en global nivå
först, det vill säga helheten. Sedan kan vi selektivt
uppmärksamma detaljer på en lokal nivå.
Vad menas med pop-out effekten? Diskutera vad pop-out effekten beror på. (Sid 82-85)
Pop-out effekten sker när vi observerar någonting
som sticker ut från mängden. Detta kan förklaras genom att avvikande stimuli från en homogen bakgrund har en eller flera separata kännetecken, vilket vår perception uppfattar.
Redogör för the capacity view of attention. (Sid 85-86)
Capacity view of attention är en modell som används för att förklara hur olika uppgifter utförs samtidigt. Högprioriterade stimuli som inte använder upp all simultankapacitet kommer enligt modellen lämna en lucka för lågprioriterad stimuli att undermedvetet processas.
Hur förklarar Norman och Shallices modell rutinmässigt automatiskt beteende kontra mer viljemässigt kontrollerat beteende? (Sid 87-90)
Supervisory Attention System (SAS) förklarar hur vi växlar uppmärksamhet mellan medvetna (kontrollerade) och omedvetna (automatiska) processer. Vi utför många automatiska processer som inte kräver medveten uppmärksamhet, men det är konstant övervakat av
systemet. Vid komplexa eller nya uppgifter som inte kan utföras automatiskt, kan system ta över kontrollen för att tillägna den mer uppmärksamhet.
Ökar eller minskar automatiskt beteende risken för felhandlingar (= slips)? Ge exempel på felhandlingar från det vekliga livet. (Sid 87-90)
Ökar risken då vi inte har total medveten kontroll över handlingen.
- Att försöka öppna dörren till sitt hem med bilnyckeln. (Likhetstolkning)
- Att råka ringa någon man brukar ringa ofta, istället för det avsedda numret (Frequency gambling)
Under vilka betingelser är det lättast att kombinera två uppgifter (multitasking)? Diskutera varför dessa betingelser underlättar multitasking. (Sid 90-96)
Det finns tre faktorer som påverkar vår multitasking förmåga.
- Uppgiftslikhet: Om uppgifter använder samma typ av kognitivt bearbetande, konkurrerar dom om uppmärksamhet. Att skriva en rapport och lyssna på en
intervju är svårare än att skriva rapporten och lyssna på klassisk musik.
- Svårighetsgrad: Simultankapaciteten blir betydligt sämre om en eller flera av uppgifterna är svår och kräver större fokus. Detta förklarar varför man sänker
ljudet på bilradion när man försöker navigera i en okänd innerstad.
- Träning: Vi vet sen tidigare att automatiska processer kräver mindre uppmärksamhet och fokus. Om komplicerade uppgifter repeteras under nog
lång tid, kan dem därför bli tränade till att bli automatiska processer.
