Kapitel 15 Socioemotionell utveckling 7-12 år

Question 1

Vad för stadie enligt Piaget kommer vi in till i 7-8 års ålder och vad innebär det?

Answer 1

Konkreta operationernas stadium. De förstår logiska principer, t.ex. konservation (ex föremål förblir detsamma även om dess form ändras) och reversibilitet (förändring kan gå åt båda hållen, t.ex. om man ändrar formen på en lerklump kan man också ändra tillbaka den till den ursprungliga formen)
Barn kan nu tänka mer objektivt och låter sig inte luras av det yttre skenet. De förstår “större än” och “mindre än” och de kan generalisera erfarenheter från en situation till en annan. Dock inte så bra på att resonera abstrakt, utan behöver ha den konkreta verkligheten framför sig

Question 2

Klarar barn i konkreta operationella stadiet att klassificera?

Answer 2

Ja, då förstår man att tulpaner och blommor tillhör samma kategori, vilket man har svårt för innan detta stadiet

Question 3

Förstår barn vid det konkret operationernas stadie vattenglaset innehåller samma mängd trots ena glaset är högre och andra lägre?

Answer 3

ja

Question 4

Hur menar Piaget att barn lär sig bäst?

Answer 4

De lär sig bäst enligt Piaget genom att utforska, pröva och tillåtas vara nyfikna

Question 5

Vad innebär “learning by doing” (begrepp myntat av John Dewey)?

Answer 5

Barn skulle kunna lära sig saker och ting betydligt bättre och mer effektivt om de aktivt fick pröva sig fram genom “learning by doing”

Question 6

Vad lägger Vygotskij mer vikt på än Piaget?

Answer 6

Vygotskij lade mer vikt på vikten av det sociala samspelet mellan barnet och omgivningen (främst i form av vuxna personer). Det är detta samspel som ger barnet de redskap det behöver för att utveckla sitt tänkande och inhämta kunskap

Question 7

Vad är proximal utveckling? Vem myntade det begreppet?

Answer 7

Vytgotskij myntade det begreppet. Det handlar alltså om området mellan vad barn ytterst klarar av på egen hand och vad barnet kan klara av m.h.a någon som har större erfarenhet. Inom det området kan den vuxne ställa klargörande frågor eller ge uppgifter som går ett stycke utöver barnets aktuella förmåga - det får kort sagt barnet att pröva sin förmåga.

Question 8

Vad var Vygotskij överens om med Piaget och inte gällande språk och tänkande?

Answer 8

V var överens om att barn inte tänker på samma sätt som vuxna, men ansåg tvärtemot P att det inte handlade om egocentricitet. V menade att t.ex. barns monologer är främst av social natur. V menade att språket efterhand blir ett redskap för tänkandet och inte enbart ett sätt att representera världen i medvetandet.

Question 9

Hur enkelt kan man implantera falska minnen hos barn?

Answer 9

Väldigt enkelt. Förskolebarn är mottagliga när det gäller sådana falska minnen och förväxlar berättelser med upplevelser; även om man berättar för dem om deras misstag eller feltolkning, fortsätter många att tro att ngt faktiskt hade ägt rum

Question 10

Hur ser den språkliga utvecklingen ut mellan 6-12 års ålder?

Answer 10

Den språkliga utvecklingen blir lugnare och mer stabil jämfört med den språkexplosion som ägde rum under förskoleåren. Nu bättre förståelse och kontroll över användningen av språket.

Question 11

Hur beskriver Freud åren mellan 7-12 år?

Answer 11

F beskriver åren som en förhållandevis lugn fas i skolbarnets liv. Den beskrivs som en latensperiod, där barnets behov och drifter är mer stabila, dvs under denna tid sker inga dramatiska förändringar

Question 12

Vad för fas sker enligt Erikson mellan 6-12 års ålder?

Answer 12

Aktivitet kontra underlägsenhet. Barn kan växla mellan känslan av att vara kompetent och känslan av att inte klara saker och ting, att inte räcka till.

Question 13

Vad innebär Vygotskijs begrepp stödstruktur?

Answer 13

Barnen behöver meningsfulla uppgifter som är lagom svåra, dvs barnen ska få ta itu med utmaningar och uppgifter som sträcker sig något utöver deras aktuella förmåga - men inte för mkt - samtidigt som de genom råd och stöd ska få den handledning och vägledning de behöver

Question 14

På vilket sätt menar Piaget att jämnåriga bidrar till barnet?

Answer 14

Bidrat till att barnet blir mindre egocentriskt och förstår vad och hur andra människor tänker och känner.

Question 15

Vad skiljer sig på självbilden hos ett barn från 3-6 års ålder till 7-12?

Answer 15

Självbilden går från att vara bäst på allting och inte jämföra sig till att jämföra sig med andra och hur långt kompisen har kommit i t.ex. matteboken jämfört med en själv. Men också att självbilden börjar innehålla både positiva och negativa aspekter. Inte bara i form av yttre egenskaper och prestationer “jag är bäst på..”, utan även psykologiska egenskaper såsom “Jag är snäll”. Därav blir barnen mer självkritiska jämfört med yngre barn som kan skylla misslyckanden på otur jämfört med äldre barn.

Question 16

Vad är inlärd hjälplöshet?

Answer 16

Inlärd hjälplöshet innebär att de misslyckas och känner därmed att det inte är någon idé att försöka. De anser att de inte kan göra ngt för att förbättra situationen och ger helt enkelt upp. När skolbarn upprepade gånger fått höra av andra barn eller vuxna att de inte klarar något, ger de sig inte heller i kast med att försöka klara det.

Question 17

Hur viktigt är det med jämnåriga kamrater?

Answer 17

Jämnåriga –> minskad egocentrism pga jämnåriga är jämställda med varandra jämfört med vuxna.
Lär sig hur regler fungerar
Hantera konflikter
Kompromissa mellan motstridiga krav och önskemål

Question 18

Vad menas med moral?

Answer 18

Med moral menar man en förmåga att förstå och bete sig i enlighet med vissa regler, allt från konkreta regler till något mera allmängiltigt. Det handlar om förhållningssätt, normer och värderingar kring tankar och handlingar i olika situationer.

Question 19

Vad är samhällets ideal gällande kärnfamiljen?

Answer 19

En familj med gifta heterosexuella föräldrar, en kvinna och en man där det finns biologiskt släktskap med barnen

Question 20

Finns det en skillnad på hur bra t.ex. heterosexuellt pars barn och samkönade pars barn klarar sig utanför familjen och i samhället?

Answer 20

Nej, ingen skillnad. Man klarar sig lika bra, eller att man har liknande problem som de som växer upp i så kallade kärnfamiljer

Question 21

Vad kan drabba barn till t.ex. samkönade föräldrar?

Answer 21

Fördomar och stigmatisering kan drabba barnen

Question 22

Vad har forskningen visat för barn när föräldrarna separerar eller skiljer sig?

Answer 22

Forskningen visar att samspelet inom familjen före och i samband med skilsmässan ofta är av större betydelse för barns senare utveckling än det faktum att föräldrarna separerar. Det innebär att t.ex. bråk och osämja inom familjen har en potentiellt större negativ inverkan än om föräldrarna lever tillsammans eller inte.

Question 23

Vilka aspekter påverkar att det blir svårare för barn att hantera an allvarlig konflikt i familjen?

Answer 23

Föräldrarna grälar jämt och ständigt, en gnagande och ibland långvarig oro, att bråken är en förhandsvarning om att föräldrarna är på väg att separera, häftig fiendskap mellan föräldrarna som i värsta fall mynnar ut i fysiskt våld samt att själva vara föremålet för föräldrarnas gräl och oförmåga att bli sams.

Question 24

Vilka följder får en skilsmässa för barnen?

Answer 24

För det första visar forskningen att effekterna av en skilsmässa för barnens del är förhållandevis små när det gäller exempelvis psykosocial anpassning.

För det andra är kvaliteten i relationen till båda föräldrarna (eller den ena) viktigare än antalet föräldrar i hemmet. Dessutom har inte alla unga människor varma och nära relationer med båda föräldrarna i samma familj. Inte minst efter skilsmässan är det viktigt hur kontakten mellan föräldrarna och barnet fungerar.

För det tredje är inte resultatet, att en familj har blivit 2 familjer, lika avgörande som vad som har hänt i familjen före, under och efter skilsmässan.

För det fjärde är ofta återkommande bråk mellan föräldrarna antagligen värre än själva skilsmässan.

Question 25

Vad är aktiv mobbning?

Answer 25

Det är när en eller flera personer, vid upprepade tillfällen och under en viss tid, säger eller gör kränkande och obehagliga saker mot någon som har svårt att försvara sig. Kränkande och obehagliga handlingar kan vara verbala, t.ex. öknamn eller fysiska t.ex. slag. De kan också vara ordlösa och utan fysisk kontakt, t.ex. nedsättande gester

Question 26

Vad är indirekt mobbning?

Answer 26

Indirekt mobbning kallas det när en person blir utesluten och socialt isolerad.

Question 27

Vad beror mobbning på?

Answer 27

Den allra mest sannolika anledningen är att mobbning beror på en komplex samverkan mellan många bidragande faktorer

Question 28

Kan mobbning vara enstaka händelser?

Answer 28

Nej, enstaka händelser brukar man inte mena är mobbning, även om de såklart kan vara obehagliga. För att trakasserier ska kallas mobbning ska de ha pågått under en viss tid. Mobbning innefattar också en viss obalans i styrkeförhållandet, t.ex. när den som mobbar är starkare än sitt offer eller när det är flera som tillsammans mobbar en ensam person. Den som blir utsatt har då liten möjlighet att försvara sig.

Question 29

Vad består innehållet av i mobbning?

Answer 29

Innehållet i mobbningen både online och offline handlar ofta om utseende, klädsel, könstillhörighet, etnisk bakgrund, funktionsnedsättning och sexuell läggning.

Question 30

Riskerar alla ungdomar och unga vuxna att drabbas av mobbning?

Answer 30

En del menar det. Man hävdar då att det är grupprocesser som är kärnan i mobbningssituationen och att det i grunden är olika slags tillfälligheter som ger upphov till att en individ faller offer för mobbning. Andra menar istället att vissa individer löper en större risk att bli offer för mobbning. Ytterligare andra forskare menar att denna slutsats är förhastad och att det istället är så att det i vissa miljöer som mobbning uppstår.

Question 31

Vilka deltagarroller finns i en mobbningssituation?

Answer 31

1. Mobbaren
2. Medhjälparna till mobbaren. Dessa ansluter sig till mobbaren. Det kan t.ex. röra sig om att ngn uppmärksammar att en kompis har skrivit elaka kommentarer till ngn annan, och själv lägger till ytterligare en elak kommentar
3. Förstärkarna uppmuntrar och förstärker mobbningen genom att heja på mobbaren. Det kan t.ex. handla om att markera likes på en elak kommentar på sociala medier.
4. De passiva. Det som kännetecknar dem är att de inte gör ngt alls när de bevittnar mobbning
5. Försvararna av den utsatte. Dessa försvarar den utsatte och ingriper för att hjälpa. De kan t.ex. göra det genom att uppmana mobbaren att sluta eller skriva kommentarer på nätet som stödjer den utsatte.

Question 32

Vilka av deltagarrollerna bidrar på ett mkt negativt sätt till mobbningssituationen?

Answer 32

Medhjälparna och förstärkarna. Det kan t.o.m vara värre med det som medhjälparna och förstärkarna gör än det som den huvudsakliga mobbaren gör, eftersom det blir så tydligt att mobbaren får stöd.

Question 33

När känner många som blir utsatta för mobbning skam?

Answer 33

Många som blir utsatta känner också skam när andra tar del av mobbningen.

Question 34

Vilken av rollerna i mobbningen skiftar funktion beroende på ur vems perspektiv man betraktar?

Answer 34

Den passiva. Ur den utsattes perspektiv kan det upplevas som att de passiva bidrar till mobbningen då de inte ingriper trots att de ser att någon blir utsatt. Ur mobbaren perspektiv kand et av samma skäl upplevas som att de passiva stödjer förövaren. Ur de passivas egna perspektiv kan det dock upplevas som att de absolut inte varit en del av mobbningen - de gjorde ju inget.

Question 35

Varför berättar många inte att de har fallit offer för mobbning?

Answer 35

De är rädda för att hamna “ur askan i elden” om mobbningen skulle bli känd. De kan även vara rädda för att straffas av mobbarna för att de har skvallrat. Om en elev berättar att hen blir mobbad är det därför viktigt att ta tag i problemen ordentligt.

Question 36

Vad finns det för åtgärder mot mobbning i Sverige?

Answer 36

Genom skollagen och diskrimineringslagen har en lagstadgad skyldighet att motverka alla former av mobbning.

Skolorna måste enligt lagen agera om man får kännedom om att ngn elev blivit utsatt för mobbning. Skolan måste dels få stopp på det dels kunna visa på vad man gör för att förebygga mobbning i framtiden.

Antimobbningsprogram av Olweus - utbilda skolpersonal i hur de ska hantera mobbningen, eftersom det har visat sig att personalens attityder, rutiner och beteende är viktiga för att förstå varför mobbning är vanligare i vissa skolor än i andra. När man utvärderat antimobbningsprogrammen visar det sig emellertid att effekterna är måttliga. Några program bidrar till en viss förbättring, men de leder inte till att mobbningen försvinner helt på de skolor där de används