Kapitel 2 Flashcards

1
Q

kolväten

A

Molekylföreningar som bara innehåller grundämnena kol och väte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

mättade kolväten

A

Endast enkelbindningar mellan kolatomerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

omättade kolväten

A

Dubbel- eller trippelbindningar mellan ett eller flera par av kolatomerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

förgrenade kolväten, ex

A

Kolväten som har samma molekylformel men olika strukturformel är isomerer. Dessa är förgrenade. Ex. isobutan, neopentan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

cykliska kolväten, ex

A

Kolatomerna är bundna till varande i ringar. Ex. cyklohexan, bensen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

funktionell grupp

A

Atomer eller atomgrupper som kännetecknar en viss ämnesgrupp och ger särskilda egenskaper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

ämnesklasser

A

Alkaner, alkener, alkyner, alkoholer, aldehyder, ketoner, karboxylsyror, aminer, tioler, organiska fosfater

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

-OH

A

hydroxylgrupp, alkoholer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

-COH

A

aldehydgrupp, aldehyder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

-CO

A

ketogrupp, ketoner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

-COOH

A

karboxylgrupp, karboxylsyror

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

-NH2

A

aminogrupp, aminer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

-SH

A

sulfhydrylgrupp, tioler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

-PO4

A

fosfatgrupp, organiska fosfater

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

polymerer, ex

A

Makromolekyler som kännetecknar livet. Uppgifter: bygga upp organeller, lagra genetisk information och vissa är enzymer som styr cellens kemiska reaktioner. Ex. polysackarider, lipider, proteiner, nukleinsyror

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

monomerer

A

Bygger upp polymerer. I polymeren är monomererna av aminosyror. Finns endast ca 50 olika sorters monomerer (varav 20 är aminosyror) i levande organismer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

kondensationsreaktion

A

Processen i en cell då polymerer bildas genom att monomerer binds till varandra. OH resp H frigörs, bildar H2O. De lediga bindningsplatserna utgör istället en kovalent bindning mellan monomererna. Endoterm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

hydrolys

A

När polymerer bryts ner till monomerer. Vatten tas upp, omvänd reaktion till kondensationsreaktionen. Exoterm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

kolhydrater

A

Består av kol, väte och syre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

monosackarider, ex

A

Är monomerer. Har flera hydroxylgrupper. Mycket lättlösliga i vatten. Ex. glukos, fruktos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

glukos

A

C6H12O6. Aldehyd. Energiförsörjande och utgångspunkt för syntes av andra organiska molekyler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

fotosyntes

A

Av fotoautotrofa organismer. Endoterm.

ljusenergi + 6CO2 + 6 H2O –> C6H12O6 + 6O2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

disackarider, ex

A

Består av två monosackarider. Ex. sackaros (fruktos, glukos), maltos (2glukos), laktos (glukos, galaktos)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

polysackarider, ex

A

Jättemolekyler. Ex. cellulosa, stärkelse, glykogen, kitin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

cellulosa

A

Raka och ogrenade glukosmolekyler. Stödjande ämne i cellväggen hos växtceller. Vårt mat spjälkningssystem kan ej tillgodogöra sig energin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

stärkelse

A

Spiralvridna glukoskedjor, rak eller något förgrenade. Växter använder som upplagsnäring. Mer svårlöslig än mono- och disackarider i vatten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

glykogen

A

Rikt förgrenade. Djur lagrar glukos i glykogenmolekyler, levern och musklerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

kitin

A

Samma uppbyggnad som cellulosa. Istället för glukosmolekyler är det aminosackarider (glukosmolekyler med kvävehaltiga bihang). I hudskelettet hos leddjur och i flera svampars cellväggar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

lipider, ex

A

Molekylerna innehåller stora avsnitt med enbart kol- och väteatomer, därav svårlösliga i vatten (som kolväten). Ex. fetter, fosfolipider, steroider, vaxer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

fetter

A

Består av en glycerolmolekyl och tre karboxylsyror

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

glycerolmolekyl

A

En alkohol med tre hydroxylgrupper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

fettsyror

A

Karboxylsyrorna som ingår i fettmolekyler kallas fettsyror

33
Q

mättade fettsyror

A

Fettsyror med enkelbindningar mellan kolatomerna.

34
Q

omättade fettsyror

A

Fettsyror med en enda dubbelbindning mellan kolatomerna.

35
Q

fleromättade fettsyror

A

Fler än en dubbelbindning mellan kolatomerna.

36
Q

vegetabiliska oljor

A

De flytande växtfetterna vilka har en stor andel omättade och fleromättade fettsyror.

37
Q

varför behövs fett?

A
  1. för lagring av energi 2. som skydd mot kyla och stötar 3. för anpassning av vattenorganismernas densitet 4. som lösningsmedel
38
Q

fosfolipider

A

Består av endast två fettsyror, en glycerolmolekyl, en fosfatgrupp och en R-grupp

39
Q

hydrofob/hydrofil

A

Fruktar/älskar vatten

40
Q

fosfatgrupp

A

Medverkar bla. vid energiövergångar mellan molekyler.

41
Q

R-grupp

A

Andra molekylgrupper som kan vara bundna till fosfatgruppen.

42
Q

vaxer

A

Ett ex. på en ester som bildats genom att en fettsyra och en alkohol (annan än glycerol) har förenats genom en kondensationsreaktion.

43
Q

steroider, ex

A

Deras uppbyggnad kännetecknas av ett kolskelett som bildar fyra sammanhängande ringar. Ex. kolesterol, anabola steroider, gallsyror

44
Q

kolesterol

A

Kan ingå i cellmembranet tillsammans med fosfolipider för att göra det mer hållfast. Används som utgångsämne vid syntes av östradiol och testosteron.

45
Q

anabola steroider

A

(Uppbyggande). Testosteronliknande ämnen. Stimulerar uppkomst av ökad muskelmassa.

46
Q

gallsyror

A

Bildas av levern utav kolesterol. Medverkar vid nedbrytning av fett i tarmkanalen.

47
Q

proteiner, ex

A

Enzymer, transportproteiner, antikroppar, vissa hormoner

48
Q

aminosyror

A

Finns 20 st som kan bygga upp tusentals olika proteiner. Består av en central kolatom, en aminogrupp, karboxylgrupp och en sidokedja (R).

49
Q

peptidbindning

A

Bindningen mellan aminosyrorna som uppstår genom en kondensationsreaktion. O=C-N-H

50
Q

polypeptid

A

Flera aminosyror sammanlänkade med peptidbindningar.

51
Q

fiberproteiner, ex

A

Alfa-keratin, kollagen, beta-keratin

52
Q

globulära proteiner, ex

A

Enzymer, transportproteiner, anitkroppar, hormoner

53
Q

alfa-spiral

A

En polypeptidkedja är formad till en alfa-spiral, formen fixeras till vätebindningar.

54
Q

beta-lamell

A

Polypeptidkedjor ligger parallellt och binds till varandra med vätebindningar.

55
Q

hydrofob effekt

A

En typ av kemisk bindning, där två molekyler i en vattenlösning hålls ihop för att de har hydrofoba ytor som det omgivande vattnet inte vill samverka med.

56
Q

fyra strukturnivåer, vad gör de?

A

primär struktur: anger i vilken ordning aminosyrorna sitter i en polypeptidkedja
sekundär struktur: anger om en polypeptidkedja bildar en alfaspiral eller om den ingår i en betalamell
tertiär struktur: beskriver hur sekundärstrukturen är veckad.
kvartär struktur: anger hur ett komplicerat protein är uppbyggt av olika polypeptidkedjor. Dvs hur den gemensamma rymdstrukturen hos sammanfogade polypeptidkedjor ser ut.

57
Q

hemoglobin

A

Transportprotein som transporterar syre. Består av 4 polypeptidkedjor och 4 hem-grupper

58
Q

hem-grupp

A

Ex. på en prostetisk grupp. Innehåller en järnjon Fe2+ som binder syret.

59
Q

prostetisk grupp

A

En atomgrupp utöver polypeptiderna i ett biologiskt aktivt protein.

60
Q

myoglobin

A

Finns i våra muskler och har likt hemoglobin hem-grupper. Binder syre starkare än hemoglobin. Tar upp syre från blodets hemoglobin och lagrar det tills muskelcellerna behöver syret till cellandningen.

61
Q

albumin

A

Ett transportprotein som ingår i blodplasman. Det innehåller hydrofoba partier som kan binda andra ämnen med hydrofob karaktär. På så sätt kan fettsyror och vissa andra ämnen som är svårlösliga i vatten transporteras i blodet.

62
Q

enzymer

A

Katalysatorer som främst består av proteiner och är verksamma i levande varelser.

63
Q

kofaktor

A

Ett aktivt “hjälpämne”

64
Q

koenzym

A

En kofaktor som består av ett organiskt ämne som ansluter tillfälligt till ett enzym medan detta är aktivt.

65
Q

substrat

A

Reaktanterna i enzymsammanhang

66
Q

inhibitorer

A

Inhibitorer reglerar kemiska reaktioner genom att stänga av enzymer i levande varelser.

67
Q

kompetitiv/icke inhibitor

A

Kompetitiv - konkurrerar med substratet om att bindas till enzymet.
Icke-kompetitiv - binds till en annan del av enzymet och stänger av det helt för en viss reaktion

68
Q

reversibel avstängning

A

En reversibel inhibitor stänger av ett enzym tillfälligt utan att detta skadas

69
Q

icke-reversibel avstängning

A

Irreversibla inhibitorer förstör enzymer för gott.

70
Q

enzymgifter

A

Så kallas Irreversibla inhibitorer

71
Q

protein denaturerar

A

Pga förändring av pH, temperatur tillsats av reducerande/oxiderande ämnen

72
Q

prioner

A

Proteiner som är mycket motståndkraftiga mot tex. lösningsmedel, joniserande strålning och upphettning

73
Q

nukleotider

A

Är monomorer till polymererna DNA och RNA. Består i sin tur av en fosfatgrupp, en monosackarid och en kvävebas

74
Q

kvävebas

A

AUCTG

75
Q

transkription

A

Bildning av mRNA med DNA som mall

76
Q

translation

A

Proteinsyntesen vid ribosomerna med mRNA som mall

77
Q

ATP

A

Liten molekyl, lättlöslig och lätt att transportera. Energibärare adenosintrifosfat (ATP). En nukleotid med två extra fosfatgrupper.

78
Q

ADP

A

Bildas när ATP avger och spjälkar den yttersta fosfatgruppen genom hydrolys. Det bildas adenosindifosfat (ADP) och en oorganisk fosfatgrupp Pi.

79
Q

fosforylering

A

ATP avger sin yttersta fosfatgrupp till en molekyl som då ökar sitt innehåll av kemiskt bunden energi. Molekylen kan delta i vissa reaktioner som annars hade varit omöjliga.