Kapitel 3: Inclusion and identity Flashcards
Varför söker människor sig till grupper?
Vi söker oss till grupper för att det är ett behov vi har, att kunna umgås med andra personer.
Vad händer när man blir utesluten?
När vi blir uteslutna så mår vi dåligt, vi kan känna oss frustrerade, få ångest, bli nervösa och känna oss ensamma.
Det finns även biologiska reaktioner där ens hormoner, hjärta och immunsystem reagerar mot stressen som orsakas av exkluderingen. Vissa som blir uteslutna kan reagera väldigt negativt och bli aggressiva eftersom vår need to belong är så stark.
Grupper som bara skapar olika kopplingar mellan medlemmar sänka den sociala ensamheten, men grupper som är mer intima och nära sänker både sociala och emotionella ensamheten
Need to belong
Det är en genomgripande drivkraft att bilda och bibehålla åtminstone ett minimum av varaktiga, positiva och effektfulla interpersonella relationer. De jämförde denna need med basic needs såsom att äta. Ifall vi inte äter blir vi hungriga. Men om vi inte umgås blir vi ensamma eller olyckliga.
Ostracism
Att utesluta en eller flera individer från en grupp genom att minska eller eliminera kontakten med personen, vanligtvis genom att ignorera, undvika eller uttryckligen förvisa dem. Att uppleva att man blir aktivt utesluten från en grupp är värre än att man bara råkat blivit bortglömd. I vissa fall kan man bli utkastad från gruppen, i andra fall är man exkluderad inom gruppen exempelvis att man inte får all information.
Fight or flight response
Två olika reaktioner när människor möter stressfyllda och hotfulla situationer. Williams menade att det förklaras genom att människor har en önskan om att känna kontroll i en skadlig situation.
Fight response: Inom grupper och som reaktion på exkludering kan det vara att direkt konfrontera sina medlemmar och försöker fighta sig tillbaka till gruppen. Dessa personer blir ofta mindre hjälpsamma och mer tävlingsinriktade, och i värsta fall kan de försöka skada gruppen på något sätt
Flight response: Som reaktion på exkludering kan man undvika eller dra sig tillbaka från situationen antingen fysiskt eller psykiskt. De håller sig för sig själva och söker acceptans i en annan grupp. Genom att dra sig undan kan man ses som mycket ovänlig, blir en självuppfyllande profetia.
Tend-and-befriend response
Ett svar på stressade händelser som kännetecknas av ökat närmade, skyddande och stödjande beteenden (vårdande), samt initera och stärka relationer med andra människor (vänskap)
Tending handlar om att minska risker och befriending om att stärka relationer.
De som tend-and-befriend istället för fight-or-flight söker social reconnection: de är mer känsliga för sociala ledtrådar och mer villiga att jobba hårt för gruppen så de blir accepterade av gruppen.
Vad kännetecknar individualism och kollektivism på mikro, meso och makronivå?
Makro:
Individualism = en ideologi som betonar individens företräda och hans eller hennes rättigheter, oberoende och relationer med andra individer.
Kollektivism = en ideologi som betonar gruppens eller samhällets företräde snarare än varje enskild person.
Micro:
Individualism = exchange relationships: grundat i reciprocitet, man ska maximera
belöningar för en själv.
Kollektivism = communal relationships: de bryr sig mer om vad ens grupp får än en
själv, de hjälper inte för att få någonting tillbaka
Meso:
Individualism = gruppers kultur kan stödja denna, där medlemmar uppmuntrar
varandra att hitta sin egen unika potential, de som sticker ut från gruppen är
värderade högt och det är tävlingsinriktat bland medlemmarna. Equity norm
Kollektivism = förväntar sig att man ska anpassa sig till gruppens normer och
medlemmarna ska fylla ut sin specifika roll som de får. Equality norm
Personal identity
De saker som skiljer dig själv från andra individer. Ens självuppfattning utgörs av individualistiska, personliga egenskaper såsom färdigheter eller övertygelser. “ME”
Social identity
Ens självuppfattning utgörs av personens relationer med andra människor, grupper eller samhällen. “WE”
Exchange relationships
Dessa utbyten är guidade av normen av reciprocitet som menar att man ska betala tillbaka vad andra har gett en.
Communal relationship
Man bryr sig mer om vad ens grupp får än en själv. De hjälper varandra mer, tänker på att andras behov ska uppfyllas och tänker på sitt egna beteendets konsekvenser. De hjälper inte för att få någonting tillbaka.
Norm of reciprocity:
Reciprocitet handlar om att man ska möta en tjänst med en gentjänst. Man vill inte stå i social skuld till någon annan. Ifall jag gör något för någon så förväntar jag mig någonting tillbaka. Detta är en norm i vissa samhällen som gör att vi känner oss dåliga ifall vi inte ger någon en tjänst tillbaka.
Equity norm
Man ska fördela belöningar och resurser till medlemmar i proportion till deras input i gruppen. De som lägger ner mer tid och ansträngning ska få mer än de som lägger ner mindre. Detta finner man mer i individualism.
Equality norm
Man ska fördela belöningar och resurser lika bland alla medlemmar, oberoende av deras inputs. Detta finner man mer i kollektivism. Däremot ifall en individ har gjort skada för hela gruppen ska den ta på sig det, eftersom gruppen som helhet måste skyddas.
Social identity theory
Teorin skapades för att förstå varför konflikter skapades mellan olika grupper.
Den har senare identifierat två faktorer som bidrar till hur ett gruppmedlemskap blir till en identitet.
Social kategorisering
Identifikation
Social identitet är alltså den del av en individs självuppfattning som härrör från upplevd medlemskap i en relevant social grupp
