kemiprov v38 Flashcards

1
Q

vad behöver du veta och behövs vid en laboration för att se till att det är säkert

A

man ska känna till om kemikalien är farlig vilket man kan se på säkerhetssymbolerna.
utifrån hur farlig kemikalien man labbar med är skall man utrustas med, rock, glasögon, handskar, känna till var brandsläckare,brandfilt, ögondusch, dusch och första hjälpen finns.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

nämn aggregations formerna

A

fast (s) flytande (l) och gas (g)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vilka storheter påverkar aggregationstillstånden

A

temperatur (Celsius och Kelvin) tryck (pascal=N/m²)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad heter den fysikaliska förändringen vid ökad temperatur(fast flytande gas)

A

fast———> flytande———> gas
smältning förångning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad heter den fysikaliska förändringen vid minskad temperatur( gas flytande fast)

A

gas——–> flytande——->fast
kondensering stelning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad innebär ökad temperatur för aggregationstills.

A

det innebär mer partikelrörelse–> det tillstånd som tar mest plats (gas)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad heter den fysikaliska förändringen när något går direkt från gas till fast och vice versa

A

sublimering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad innebär ökat tryck för aggregationstills.

A

gas–> flytande–> fast
det innebär att partiklarna trycks samman och expanderar, gas ( tillstånd som tar mest plats)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vilket ämne är undantag för hur ökat tryck påverkar aggregationstills.

A

vatten då fast är det tillstånd som tar mest plats

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad betyder smp och kp

A

smältpunkt och kokpunkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

hur delar man in rena ämnen

A

i kemiska föreningar och grundämnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

ge exempel på blandningar

A

homogena och heterogena blandningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

beskriv de två blandningarna och ge exempel

A

homogena- kan ej se dem t.ex. luft def. samma blandning
heterogena- kan se dem tex. sand i vatten, mjölk och bergart def olika blandning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad består atomen av

A

elementarpartiklar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vilken laddning har elementarpartiklarna

A

proton p+ neutroner n 0 elektroner e-

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad är neukloner

A

kärnan kan kallas för neukleoner ibland, partiklarna i kärnan så protoner och neutroner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

hur delas materia in

A

i blandningar och rena ämnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

ge exempel på kemisk förening och grundämne

A

kemisk förening: jonförening, molekylärt ämne
grundämne: metall, halvmetall och icke metall

19
Q

nämn tre sätt man kan separera en blandning på, nämn kort hur de fungerar

A

olika densitet- eftersom densitet är en fysikalisk egenskap så innebär det att ämnen med olika densitet i en blandning kan separeras i vatten

genom att använda en separertratt, skiljetratt

destillation- gäller ämnen i en vätskebildning

20
Q

vad har atomer för massenhet (varför har den införts )

A

atommassenheten 1u (unifed mass unit)
(den har införts eftersom atomen och dess beståndsdelar är så små att de blir svårt att hantera tiopotenser vid beräkningar)

21
Q

vad är joniseringsenergi

A

den tillförsel av en bestämd energimängd som krävs för att få bort en elektron kallas för joniseringsenergi

22
Q

vad är jonisering

A

jonisering är processen när en atom tappar en elektron eller får en till elektron och blir en jon

23
Q

storleks ordna neutron, proton och elektron enligt atommassenheten 1u

A

neutronens massa är störst sedan protoner och sist elektroner

24
Q

vad är excitering

A

excitering är när en elektron får högre energi än minimienergin pga att ett energikvantum(energikälla) lyfter elektronen i en bestämd orbital längre ut från kärnan. atomen är då exciterad

25
Q

vad är emittering

A

emittering sker efter exciteringen då elektronen inte kan stanna kvar i samma orbital och dras tillbaka och då avges energi, oftast i form av en ljuskälla

26
Q

vad innebär atomens masstal

A

antalet nukleoner, protoner- Z och neutroner- N sammanlagt, betecknas med A

27
Q

vad innebär atommassa

A

det är ett medelvärde på hur mycket de olika isotoperna av ett ämne väger, atommassan säger hur mycket den stabilaste isotopen väger i periodiska systemet (oftast)

28
Q

vad är en isotop ge ex.

A

atomer av samma grundämne med olika atommassa ex. är väteisotoper som deuterium och tritium. De är tyngre än naturligt väte. Kol13 Kol14 osv.

29
Q

beskriv elektroner och dess skal/moln

A

elektronfördelningen anger hur elektroner är fördelade på olika orbitaler i de elektronskal som omger kärnan. elektronskalen kallas för K,L,M.. osv. K-skalet har endast en energinivå och kan ta emot högst två elektroner.
Elektronerna ordnas in i skalen så att de får så låg energi som möjligt.

30
Q

beskriv den elektronmodellen vi använder oss av idag.

A

bohrs atommodell, uppdaterad med protoner och elektroner
en kärna ( o ) och ringar för att symbolisera skalen, prickar i ringarna för elektroner

31
Q

vad är en valenselektron och vad bestämmer de

A

de yttersta elektronerna och valenselektronerna bestämmer ett grundämnes kemiska och fysikaliska egenskaper.

32
Q

var krävs det minst energi för att ta bort en elektron och varför

A

de elektroner längst ifrån kärnan då ju längre bort den positiva atomkärnan är från ett elektronskal desto svagare är attraktionskraften mellan kärnan och elektronerna i skalet
dvs. elektronerna i det yttersta skalet

33
Q

beskriv lewisstrukturen

A

lewisstrukturen används för att visa hur många valenselektroner en atom har, anges med prickar (ibland kryss och ringar) runt den kemiska beteckningen–> elektronformel

34
Q

vad heter grupperna i periodiska systemet

A

grupp 1-18
8 huvudgrupperna är
1 alkalimetaller,
2 alkaliska jordartsmetaller,
3 borgruppen,
4 kolgruppen,
5 kvävegruppen,
6 syregruppen,
7 halogener,
8 ädelgaser.

35
Q

beskriv alkalimetaller

A

de ger lätt ifrån sig en elektron. metaller visar metallglans, har hög elektrisk ledningsförmåga och är bra värmeledare. Metaller är även böjbara.
Alkalimetaller är väldigt mjuka och går att skära med kniv. Litium, natrium och kalium har lägre densitet än vatten, så dessa metaller flyter.

36
Q

beskriv alkaliska jordartsmetaller

A

De ger lätt ifrån sig två elektroner, de har metallglans och är goda ledare för värme och elektricitet. De är betydligt hårdare än alkalimetallerna.

37
Q

beskriv borgruppen

A

Bor som står överst i grupp 13 saknar helt metallegenskaper. Nästa grundämne aluminium är en typisk metall.

38
Q

beskriv halogener

A

De tar upp en elektron och bildar salter med metaller. Halogener saknar helt metallegenskaper. De har ofta men inte alltid låg smältpunkt och låg kokpunkt.

39
Q

beskriv ädelgaser

A

De har den stabilaste elektronfördelningen av alla grundämnen. Därför har de en mycket liten tendens att reagera med andra ämnen. Ädelgaser är färg och luktlösa.
de har fulla valenselektronskal

40
Q

vad kan man få reda på när man läser det periodiska systemet

A

Man kan se vilka grundämnen som är metaller, halvmetaller eller icke metaller. Man kan se vilket aggregationstillstånd de har i rumstemperatur. Vilken atommassa de har, grupper och perioder. Atomnummer.

41
Q

varför delar man in ämnena i grupper och perioder

A

perioderna visar hur många elektronskal grundämnena i perioden har och i grupper hur många valenselektroner de har.

42
Q

hur varierar reaktiviteten i systemet

A

Ju högre upp man kommer i syregruppen och halogenerna desto högre reaktivitet. Atomerna i syregruppen och halogenerna har 6 och 7 valenselektroner och desto närmare elektronerna är kärnan, desto mer känner de av laddningen från kärnan.

43
Q

hur varierar joniseringsenergin i systemet (periodiska)

A

desto mindre atom desto större joniseringsenergi eftersom elektronerna närmare atomkärnan, attraheras starkare till kärnan eftersom avståndet är mindre. Ju längre bort från kärnan elektronen befinner sig, desto mindre energi krävs för att avlägsna en elektron.

44
Q

hur varierar atomstorlekar i systemet (periodiska)

A

Atomens radie ökar nedåt i en grupp, eftersom det finns fler skal, men minskar ju längre man kommer till höger i en period eftersom valenselektronerna ökar och atomen trycks mer ihop (men massan är större).