Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Galenisk Farmaci I > Modul 1 > Flashcards

Modul 1 Flashcards

1
Q

Vad är skillnaden mellan en lösning och en dispersion system?

A

En lösning är en blandning av komponenten som bildar ett enfassystem som är homogen till molekylär nivå medan en dispersion system är ett två fassystem där en fas är dispergerad i en annan fas (ex. Vatten).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Varför är löslighetsbestämningar viktiga?

A

Mäter mängden substans som löser sig i ett lösningsmedel vid given tryck eller temperatur.

Användbara för att bestämma och optimera lösligheten av ett läkemedel. För att skapa en design som ger optimal effektivitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad är ett dispersions system?

A

en fas ex. Fasta partiklar eller oljedroppar är dispergerade i en kontinuerlig fas ex. Vatten eller buffert.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Varför är upplösningshastighets bestämningar viktiga?

A

Mäter hur snabbt en substans frigörs och absorberas i kroppen.

Viktigt för att kunna optimera Partikelstorleksanalys och tillverkningsprocessen för önskad upplösninghastighet och därmed effektivitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Löslighet

A

Den maximala mängd av material som vid jämvikt kan lösas i ett visst lösningsmedel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Blandbarhet

A

Hur mycket av två ämnen som kan blandas utan separation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Upplösning

A

Överföring av en molekyl från dess fasta fas till lösning.

Beror på. Hur gärna den vill vara i lösningsmedel och hur gärna den vill vara i fasta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hydrofob

A

En icke polär substans som är vattenavvisande eller icke vattenlöslig och hydrofoba interaktioner är en kraft som görat hydrofoba ämnen kan samlas ihop och skilja sig från vatten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hydrofil

A

Polär substans som är vattenälskande eller vattenlöslig, och Hydrofil interaktioner är kraften som gör att Hydrofil ämnen kan binda till vatten och lösas upp i vatten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Lipofil

A

Beskriver icke polär substans som är fettlöslig eller fett-läskande. Vanligtvis lösliga i organiska lösningsmedel och kan lösa sig i cellmembran och funger som viktiga byggstenar i biologiska system.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Definiera logP

A

Logaritimisk koefficient som mäter hur lätt en förening kan lösa sig i en blandning av vatten och oktan. Positivt — mer löslig i oktan och mer hydrofob.
Negativ — mer löslig i vatten och mer Hydrofil
0 — har samma löslighet i vatten och oktan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Inneboende löslighet

A

S0, den mängd av ett fast ämne som kan lösas upp i en vätska. Det fasta ämnet ex. Läkemedessubstansen befinner sig i sin neutrala, oladdade form. Ligger i sin stabila polyform. Benämns även Cs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Apparent solubility, skenbar löslighet

A

Används då det inte är den termodynamiskt stabila lösligheten som anges

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Olika enheter för löslighet

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Polymorfism och löslighet

A

Olika kristallformer av samma substans kallas polymorfer. Den med lägst energi är mest stabil. Metastabil polymorf kan öka lösligheten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Kristallina fasta tillstånd och löslighet

A

Ger lägre löslighet än amorfa eftersom de har ett ordnat arrengemang av molekyler, vilket skapar starkare intermolekylära bindningar. För att lösa upp dessa krävs energi —- lägre löslighet.

amorft material vill bli kristallint igen därför ska man stabilisera det igen tillräckligt länge.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Amfort fast tillstånd och löslighet

A

Högre löslighet än kristallint. Eftersom de har inte samma grad av ordning vilket leder till svagare bindningar. Som då kan separeras lättare —- lösningsmedlet kan lättare omge molekylerna —- högre löslighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

PH beroende löslighet, syror baser och amfolyter.

A

Lösligheten hos en substans kan variera beroende på pH-värdet i dess omgivning.
Syror blir mer lösliga vid högre pH-värden eftersom pH-värdet kan deprotonera (ta bort) syrans proton.
Baser blir mer lösliga vid lägre pH-värden eftersom pH värdet kan protonerna basens hydroxidjoner .
Amfolyter fungerar både som syror och baser och därför kan deras löslighet variera beroende på pH-värdet i omgivningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilken ekvation används för beräkning av pH beroende löslighet?

A

Henderson-hasselbalch ekvation.
Pka är dissociationskonstanten som är associerad med syran.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Varför är upplösningshastighet en viktigt parameter att studera och kontrollera under läkemedelsutvecklingen?

A

Hur snabbt ett läkemedel löser sig i ett lösningsmedel är viktigt eftersom det påverkar:
1. hur mkt som tas upp i kroppen, 2. effektiviteten,
3. säkerhet och tillverkning
4. biotillgänglighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilken ekvation används för att beskriva upplösningshastigheten?

A

Noyes Whitney ekvation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka faktorer är viktiga för upplösningshastigheten?

A

Ytarea: upplösningshastighet blir liten med större ytarea, Diserpsibilitet i medium, Porositet
Cs: lösligheten, ph, temp., Jonstyrka, närvaro av andra ämnen
C: konc i bulk. Volym upplösnings-media,
adsorption, fördelningsjämvikter
mm.
.h: tjocklek, diffusionsskikt: omrörningshastighet
D: diffusionskoefficient, viskositet, molekylstorlek.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Mätning av upplösningshastighet: omrörda kärl

A

Mäter upplösningshastigheten med regelbundenhet mha omrörda kärl. Kärl med behållare som rör om ex. Tabletten. Vibrationer, hur snabbt den ska röra om,vilka temperaturer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Rotating disk

A

En metod för att mäta upplösningshastigeht för substans, hela tiden har kontroll på hur mycket ytan som exponeras till lösningsmedlet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilka strategier kan användas för löslighetsförbättring vid formulering av vattenlösningar?

A

Hjälplösningsmedel

Solubilisering

Komplexbildning

Ph förändring

Saltval: common ion effect

Prodrugs: en tillsatt grupp kan ge ökad löslighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hjälplösningsmedel

A

Används för att förbättra lösligheten vid formulering av vattenlösningar.

I vatten ex. Glycerol. Dielektricitetskonstanten hos lösningsmedlet påverkar dissociaionsgraden hos ett salt. Tillsats av icke elektrolyter minskar denna konstant och därmed lösligheten hos elektrolyter. Mer lipofila substanser (icke elektrolyter) får ökad löslighet. Via tillsatser av icke elektrolyter = hjälplösningsmedel(cosolvents).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Solubilisering

A

Strategi som används för lösligehtsförbättring vid formulering av vattenlösningar.
Minskar ytan mellan oljedroppar och vatten och därmed underlättar deras blandning. Ex. Tween.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Komplexbildning

A

Används som strategi till lösligbettsförbättring vid formulering av vattenlösningar
Binder läkemedelsubstanns till en anan molekyl.
Ex. Cyklodextrin som är cirkulerade och kan omge molekyler och därmed öka löslighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Fördelar med lösningar som beredningsformer

A
  • snabb absorption
  • indivdanapssning
  • enkel och flexibel administration
  • blandbarhet
  • enkla att svälja som oral lösning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Nackdelar med lösningar som beredningsform

A
  • kort hållbarhet
  • smak och lukt
  • känslighet för kontaminering
  • svårighet att lösa upp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Viktiga hjälpämnen och dess funktion i flytande beredningar

A

Smak och färgämnen: skilja olika produkter åt
Konserveringsmedel: ökar hållbarhet
Kosistensgivare: ex. Tjockare
Ytaktiva ämnen: ökar blandbarhet
Hjälplösningsmedel: lösningsmedel som gör att det blir vattenlösligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

V anliga inkompatibiliteter vid beredningar av lösningar

A
  • utfällning
  • gasutveckling
  • kemisk nedbrytning
  • adhesion och adsorption
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Utfällning vid beredning av lösningar

A

Detta kan ske om en aktiv substans inte är tillräckligt löslig i lösningsmedlet eller om två eller flera läkemedel interagerar och bildar en utfällning. Påverkar bland annat effektivitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Gasutveckling vid beredning av lösningar

A

Uppstår när två eller flera ämnen reagerar och bildar gas kan trycket i en behållare öka och orsaka skador. Detta kan påverka lösningens stabilitet och tryckförhållanden inuti förpackningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Kemisk nedbrytning vid beredning av lösningar

A

Uppstår när en förening reagerar med syre, fukt, eller andra kemikalier. Detta kan påverka lösningens effektiviteten säkerhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

adhesion och adsorption till förpackning vid beredning av lösningar

A

Inkompatibilitet. Vissa lm kan adsorberas på ytan av en behållare och minska därmed koncentrationen av den aktiva substansen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad är en suspension

A

En suspension består av små partiklar som är jämnt fördelade i en vätska.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Hur administreras suspensioner

A

Oralt, iv, topikalt och im

39
Q

Varför skulle man välja att använda suspension som läkemedelsform istället för lösning?

A
  • svårt att tillverka andra lmsformer
  • som alternativ till lösning pga ex. Låg löslighet av lm i vätskefas.
    Hög nedbrytningshastighet i lösning
  • obehaglig smak
  • depåpreparat för injektion
40
Q

Varför skulle man välja att använda suspension som läkemedelsform istället för tablett?

A

hög finhetsgrad i mag tarm kanalen, när det är svårt att svälja

41
Q

Hur används ytaktiva ämnen för att få vätning av fasta material?

A

När ytaktiva ämnen appliceras på fasta material, fördelas de jämnt över ytan och möjliggör en bättre vätning genom att vätskan kan tränga in i små utrymmen. Ju effektivare tensiden är på att minska ytspänningen, desto bättre blir vätningen av det fasta materialet.

42
Q

Vad gör och är ytaktiva ämnen?

A

Ytaktiva ämnen används för att minska ytspänningen mellan fasta material och vätskor, vilket förbättrar vätningen. De består av hydrofila och hydrofoba delar som orienterar sig på ett sådant sätt att ytspänningen minskar.

43
Q

Vad är en fysikalisk hållbar suspension för farmaceutisk bruk

A

en jämn fördelning av finfördelade partiklar i en vätska som är stabil över tid och kan användas som en läkemedelsform. Ingen aggregering ska ske men även då ska det lätt kunna skakas upp vilket kan ske vid sekundära minimum.

44
Q

Sedimentation

A

En fysikalisk förändring som kan ske under lagring av suspensioner. då partiklar sjunker till botten då suspenderingsagenten inte är tillräckligt stark eller inte finns för att hålla partiklarna jämnt fördelade i vätskan,eller om partiklarna är stora och tunga.

45
Q

Aggregering

A

En fysikalisk förändring som kan ske under lagring av suspensioner. bildar klumpar eller ger upphov till en ökad partikelstorlek. Då partiklar har hög interaktion med varandra. Om pH eller temp ändras.

46
Q

Kristallisation

A

En fysikalisk förändring som kan ske under lagring av suspensioner. Sker om lm är i form av salt eller en jon och det finns en övermättad lösning. Leder till att kristaller bildas i suspensionen.

47
Q

När kan det ske en förlust av suspenderingsagenten?

A

om den är instabil eller om den brytsner över tid — partiklar samlas i botten.

48
Q

Ange olika formuleringsstrategier för att fysikalisk stabilisera en suspension under längre tid.

A
  1. Ytaktiva ämnen
  2. Elektrostatisk stabilisering
  3. Partikelsuspenderingsmedel
  4. Partikelstorlekskontroll
  5. PH kontroll
49
Q

förklara ytaktiva ämnen som formuleringsstrategier för att fysikalisk stabilisera en suspension under längre tid.

A

Förhindrar aggregering genom att minska partiklars sammanhållningskraft.
Minskar partiklarnas sedimentationshastight genom att skapa en elektrostatisk repulsion mellan partiklar.
Detta fungerar bäst med lämplig tensidkoncentraiton.

50
Q

förklara elektrostatisk stabilisering formuleringsstrategier för att fysikalisk stabilisera en suspension under längre tid.

A

Förhindra aggregering. Elektrostatisk stabilisering kan användas för att hindra motsatta laddningar från att attarahera varandra genom att tillsätta laddningsbärande polymerer eller ytaktiva ämnen som kan bilda en elektriskt stabiliserad barriär runt partiklarna.

51
Q

förklara Partikelsuspenderingsmedel som formuleringsstrategier för att fysikalisk stabilisera en suspension under längre tid.

A

Kan användas för att öka viskositeten i en suspension och förhindra partiklarna sjunker till botten. En hög viskositet kan motverka gravitationskrafterna och skydda partiklarna från att bilda agglomerat. Ex. Xantangummi.

52
Q

förklara partikelstorlekskontroll som formuleringsstrategier för att fysikalisk stabilisera en suspension under längre tid.

A

Förhindra aggregering och sedimentation. Genom att kontrollera partikelstorleken genom processparametrar som t.ex. homogenisering, kan man förhindra partikelaggregation och därmed uppnå en fysikaliskt stabil suspension. Eftersom en mindre partikelstorlek ökar diffusionen och reducerar sedimentation.

53
Q

förklara ph kontroll som formuleringsstrategier för att fysikalisk stabilisera en suspension under längre tid

A

Suspensionens pH kan påverka partikelns laddning och därmed partikelernas interaktion med varandra. Genom att justera pH-värdet kan man skapa en elektrostatisk barriär som förhindrar partikelaggregering.

54
Q

Ange vanliga hjälpämnen och deras funktion i suspensioner

A
  1. Stabilisatorer: hindrar sedimentation
  2. Viskositetsreglerande medel: ökar eller minskar viskositet
  3. Konserveringsmedel
  4. Smakämnen
  5. Färgämnen
  6. Buffertar: används för att upprätthålla pH nivån i suspensionen
  7. Lösningsmedel, för att lösa upp eller dispergera lm och andra ingredienser.
55
Q

Redogör för viktiga kontrollmetoder vid hållbarhetsprövning av suspensioner

A
  1. Partikelstorleksanalys
  2. Sedimentationstudier
  3. PH mätningar
  4. Viskositetsmätningar
  5. Mikrobiologiska undersökningar
56
Q

Hur används emulsioner som läkemedelsform?

A

Emulsioner används för att:
1. administrera läkemedel som inte kan lösas i vatten eller olja på ett effektivt sätt
2. för att förbättra läkemedelsupptaget och biotillgängligheten.
3. förbättra smak, konsistens och utseende på läkemedel som ska tas oralt.

57
Q

Vilka beredningsformer används emulsioner?

A

Kutana, parenteralia, orala, okulära och pulmonella.

Oral och intravenös emulsion är nästan alltid o/v medan dermatologisk emulsion och emulsioner för subkutan och intramsukulär injektion kan även vara v/o.

58
Q

Definiera en fysikaliskt hållbar emulsion för farmaceutisk bruk

A

fysikaliskt hållbar emulsion är en typ av läkemedelsform som består av två icke-blandbara vätskor, vanligtvis olja och vatten, som stabiliseras med hjälp av en emulgeringsmedel. En stabil emulsion bör ha en homogen fördelning av de två faserna, vara fri från synliga separeringar, och ha en jämn partikelstorlek på dropparna.

59
Q

Vilka möjliga orsakerna för förändringar i emulsion under lagring?

A

Gräddsttnig
Koalescens
Ostwald
Emulsion inversion

Dessa förändringar kan orsakas av faktorer som temperaturförändringar, skakning eller vibrationer, tillförsel av syre eller andra föroreningar, eller en förändring av emulgeringsmedlets egenskaper.

Koalescens och ostwald ripening är de mest seriösa typerna av instabilitet eftersom de leder till bildning av större och större droppar vilken såsmåningom leder till fasseparatation.

60
Q

Gräddsättning

A

Sker då de dispergerade dropparna Separerar pga gravitationen och bildar ett lager av en koncentrerad emulsion. Det sker vid alla emulsioner med stora droppar dvs runt 1 mikrometer om det finns en densitetsskilland mellan olja och vatten fasen. Kan påverka koncentrationen även om man lätt kan skaka om den och få det originala.

61
Q

Koalescens

A

Irreversibel process där den dispergerade fasdropparna smälter samman till större droppar. Detta fortsätter tills emulsionen går sönder och faserna separeras helt. Dropparna går nära det primära minimum.

62
Q

Ostwald

A

Irreversibel process där större droppar växer genom att smälta in sig med små dropar. Kan finnas mer om det finns miceller jämför med Koalescens.

63
Q

Emulsion inversion

A

Förändring i emulgator löslighet i vatten vid låga temperaturer till fettlöslig vid höga temperaturer orsakar fasinvertering vid specifika temperaturer.

64
Q

Vad har. Emulgator för funktion i en emulsion?

A

upprätthålla dispersion av emulsion för en längre tid
1. Underlättar emulgering
2. Stabiliserar emulsion
3. Motverkar aggregation och koalescens

65
Q

Emulgator underlättar emulgering genom att sänka ytspänning

A

genom att sänka ytspänning — ger mindre droppar — motverkar gräddsättning

66
Q

Emulgator motverkar aggregation och Koalescens

A

Motverkar aggregation och koalescens genom att:
- sänka ytspänning = minskar drivkraften
- ge ytladdning på dropparna = ökad repulsion
- bilda barriär mellan dropparna = sterisk stabilisering
- öka mekanisk styrka/viskositet på ytan.

67
Q

Ange viktiga formuleringsåtgärder för att fysikaliskt stabilisera en emulsion.

A
  1. Val av lämplig emulgator
  2. Kontroll av pH värdet
  3. Koagulationshämmande medel
  4. Viskositetshöjare
  5. Partikelstorlekshämmande medel
  6. Stabiliserande tillsatser
68
Q

Val av emulgator som formuleringsåtgärder för att fysikaliskt stabilisera en emulsion.

A

Det är viktigt att välja rätt emulgator som är kompatibel med både oljefasen och vattenfasen för att uppnå en stabil emulsion. En kombination av olika emulgatorer kan också användas för att förbättra stabiliteten.

69
Q

Kontroll av pH värdet som formuleringsåtgärder för att fysikaliskt stabilisera en emulsion.

A

pH-värdet kan påverka emulsionens stabilitet genom att påverka laddningen på emulgatorns yta. Det är viktigt att kontrollera pH-värdet för att undvika nedbrytning av emulgatorn och försämrad stabilitet.

70
Q

koagulationshämmande medel som formuleringsåtgärder för att fysikaliskt stabilisera en emulsion.

A

Koagulationshämmande medel som exempelvis elektrolyter kan användas för att förhindra sammanfogning av droppar i emulsionen. Detta kan också förbättra emulsionens stabilitet.

71
Q

Viskositetshöjare som formuleringsåtgärder för att fysikaliskt stabilisera en emulsion.

A

Viskositetshöjande ämnen kan användas för att öka viskositeten på vattenfasen, vilket kan bidra till att förhindra sammanfogning av droppar.

72
Q

Partikelstorlekshämmande medel som formuleringsåtgärder för att fysikaliskt stabilisera en emulsion

A

Partikelstorlekshämmande medel, såsom polymerer eller tensider, kan användas för att förhindra sammanfogning av droppar och minska storleken på emulsionsdropparna.

73
Q

Stabiliserande tillsatser som formuleringsåtgärder för att fysikaliskt stabilisera en emulsion

A

kan användas för att förhindra nedbrytning av oljefasen och därmed försämrad stabilitet av emulsionen. Ex. Antioxidanter.

74
Q

Vilka faktorer styr emulsionsstypen o/v och v/o och hur kan den påverkas?

A
  • blandbarhet
  • konduktivitet
  • färgning: färgämnen kan användas flr att färga de olika faserna. Då kan man se vilken fas är kontinuerlig.
75
Q

Hur styr blandbarheten emulsionstypen och hur kan den påverkas?

A

om den dispergerade fasen är vatten och den kontinuerliga fasen är olja kan till exempel användning av en olja som inte blandar sig bra med vatten leda till en vatten i olja emulsion. Emulsioner kan spädas med den kontinuerliga fasen.

76
Q

Hur styr konduktivitet emulsionstypen och hur kan den påverkas?

A

påverkas emulsionstypen eftersom den kontinuerliga fasen i en olja i vatten emulsion är vatten och har högre konduktivitet än den kontinuerliga fasen i en vatten i olja som är olja. O/V emulsioner leder ström.

77
Q

Vilka problem kan finnas vid konservering av emulsioner?

A
  • instabilitet
  • interaktion med andra ingredienser
  • känslighet för pH och temperaturer
  • mikroorganismer, vissa kan vara resistenta mot konserveringsmedel
78
Q

Instabilitet vid konservering av emulsioner

A

konserveringsmedel kan påverka stabilitet och leda till fasseperation.

79
Q

Interaktion med andra ingredienser vid konservering av emulsioner

A

kan orsaka oönskade fysikaliska eller kemiska förändringar ex. Destabilisering.

80
Q

Känslighet för pH eller temperatur vid konservering av emulsioner

A

Vissa konserveringsmedel fungerar bäst vid vissa pH nivåer och temperaturer. Om pH eller temperaturen förändras kan konserveringsmedlet bli mindre effektivt och mikrobiell tillväxt kan uppstå.

81
Q

Ange vanliga hjälpämnen och deras funktion i emulsioner

A
  1. Emulgeringsmedel: stabilitet
  2. Förtjockningsmedel: ökar viskositeten
  3. Konserveringsmedel
  4. Lösningsmedel: öka löslighet av lm i vatten eller olja
  5. Färgämnen
82
Q

Vad är reologi?

A

Läran om flöde och deformation egenskaper av materia

83
Q

redogör för en vanlig reologisk klassificering av vätskor.

A
  1. Newtonska vätskor
  2. Icke-newtonska vätskor
84
Q

Newtons vätskor

A

har en konstant viskositet oavsett påförd skjuvkraft eller hastighet. Exempel på Newtonska vätskor inkluderar vatten och etanol. Följer newtons teori och att flödeshastigheten är direkt relaterad till utsatt spänning. Konstanten är dynamisk viskositets koefficient.

85
Q

Icke newtonska vätskor

A

Har en viskositet som varierar med påförd skjuvkraft eller hastighet.

Pseudoplastiska vätskor
Dilatanta vätskor
Tixotropa vätskor
Reversibla geler

86
Q

Pseudoplastiska vätskor

A

Icke newtonsk vätska.

viskositeten minskar med ökad skjuvhastighet. Exempel på pseudoplastiska vätskor inkluderar många lösningar och emulsioner. Viskositeten kan endast beräknas utifrån en tangent i en specifik punkt på kurvan och detta kallas för apparenta viskositeten.

87
Q

Dilatatanta vätskor

A

Typ av icke newtonsk vätska. viskositeten ökar med ökad skjuvhastighet. Exempel på dilatanta vätskor inkluderar blandningar av stärkelse och vatten. Dessa heter dilatanta eftersom de ökar i volym och visar på skjuvningsförtjockning

88
Q

Tixotropa vätskor

A

Icke newtonska vätskor. viskositeten minskar vid ökad skjuvhastighet, men återhämtar sig sedan till sitt ursprungliga tillstånd när skjuvkraften tas bort. Exempel på thixotropa vätskor inkluderar många geler och salver

89
Q

Reversibla geler

A

vätskor som kan övergå till en fast form vid rätt förhållanden, till exempel temperatur eller pH. Exempel på reversibla geler inkluderar många polysackarider och proteiner.

90
Q

Förklara mekanistiskt varför polymerlösninga ofta uppvisar ett pseudplastiskt beteende

A

Pseudoplastiskt beteende i polymerlösningar beror på förmågan hos polymerkedjorna att sträcka ut sig och bilda tätare nätverk under skjuvning, vilket leder till en minskning av viskositeten.

91
Q

Tixotropi

A

Tixotropi är en reologisk egenskap hos vissa material, där viskositeten minskar över tiden när materialet utsätts för skjuvning eller agitation, och återgår gradvis till sitt ursprungliga tillstånd när agitationen upphör.

92
Q

Kapillärviskosimeter

A

Används för newtonska lösningar som har ett strömlinjeformat. Flödeshastigheten genom ett kapillär mäts under inflytande av tyngdlagen eller tryck. Används för uppmätning av dynamisk och kinematograf viskositet samt relativ viskositet.

93
Q

Rotationsviskosimeter

A

används för alla lösningar
• applicerbar inom stort intervall av skjuvhastigheter
• mäter antingen motrörelse i provkoppen, eller kraft som läggs på en stationär yttre cylinder då den inre kroppen rör sig.

Galenisk Farmaci I (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions