munta Flashcards
väsentlighetsprincipen
uppgifter som inte behövs, ska inte sökas, inte tillföras och inte belasta utredningsarbetet (väsentlighetsprincipen). koncentrera utredningen på väsentliga och relevanta uppgifter i förhållande till frågeställningarna (Edvardsson & Vahne Westerhäll, s. 16).
precisering
Utgångspunkten för en utredning är att vi behöver veta något som vi inte redan vet, dvs ett behov av att information först ska preciseras. det kan ibland vara oklart vad vaga och substanslösa uppgifter betyder. precisering av ett påstående definieras som att antalet rimliga tolkningar av påståendet minskas. hur långt det behöver minskas för att uppnå en rimlig privatisering nivå beror på kraven i den aktuella utredningen. preciseringen kan behöva drivas olika långt för olika uppgifter. en viss uppgift kan till exempel vara mycket avgörande i sina detaljer och kan feltolkas om inte preciseringen drivs långt. en annan uppgift kan vara trivial och sakna större betydelse. ibland handlar det om att kunna precisera mänskliga beteenden, situationer och förlopp istället för att göra påståenden av generaliserande och intetsägande karaktär (Edvardsson & Vahne Westerhäll, s. 113).
tankefel
Tankefel är något som tar mycket tid och något som det läggs en del tankemöda på. Tankefel kan dock leda till felaktiga beslut och misstag vare sig det är personliga beslut, beslut i en utredning eller beslut i samhällets organisationer. Tankefel kan därmed leda till konsekvenser med mycket lidande och ibland även stora kostnader. Det finns en rad olika slags tankefel, där antalet mellan dem varierar beroende på sammanhang och person. En del tankefel i ett sammanhang kan få föga konsekvenser och kan efter korrigeras lätt medans de i en annan situation eller ett annat tankefel kan få negativa konsekvenser. Exempel på tankefel som kan få oåterkalleliga och vittgående konsekvenser är till exempel att sätta en oskyldig person i fängelse eller att en patient tar sitt liv på grund av terapeutens eller patientens egna tankefel. Tankefel kan dock även användas som tumregel för att kunna ta snabba beslut. Till exempel om man ser en vuxen man ligga på trottoaren kan ett tankefel vara att man tänker att mannen måste vara berusad. Egentligen finns det inte tillräckligt mycket information till att bedöma vad personens tillfälliga tillstånd beror på. Det finns i regeringsformen 1 kap. 9 § ett krav på att tankefel bör uppmärksammas, då lagrummet berör att en offentlig tjänsteman ska iaktta saklighet och opartiskhet. Tankefel får ofta med sig andra och sprids genom media, skvaller, rykten samt frekvent upprepning (a.a., s. 221f.).
övertygelsefixering
Ett tankefel. Går vi in med en felaktig, fixerad övertygelse kan denna komma att störa eller förstöra i stort sett alla moment i utredningsarbetet. Avser tendensen att hålla fast vid en övertygelse trots stark motevidens. Dessa kan då ignoreras och ensidigt bekräftelsesökande (konfirmation bias) kan som i detta fall tillgripas för att ge stöd åt övertygelsen.
pluralism
En viktig utgångspunkt vid utredningsarbete. Olika perspektiv, uppfattningar, metoder, teorier, resultat etc. ska ha möjlighet att framläggas, prövas, jämföras, mötas och granska varandra (jmf SoL 11:2).
cirkulär logik
Avser ett övergripande sätt att resonera vid vilket andra tankefel utnyttjas. genom att använda utgångspunkten att X gäller och låter den styra arbetet kan man med hjälp av flera tankefel uppnå bedömningen att X gäller (=utgångspunkten). Starta med ett antagande/en övertygelse etc. om vad som inträffat, och sedan söka stöd ensidigt och tolka befintlig information som stöd för antagandet (undvika det som talar emot, undvika alternativa förklaringar). Bekräftelse av en utgångs uppfattning eftersträvas genom att som tankeled använda olika tankefel tex ensidigt bekräftelsesökande, ignorera alternativa hypoteser, ignorera motevidens, källkritiska misstag, omtolka eller fabricera evidens till förmå för utgångs uppfattningen. resultatet blir att utgångspunkten framstår som bekräftad (men resonemanget håller inte för närmare granskning) (Edvardsson & Vahne Westerhäll, s. 226).
cirkelresonemang, man bevisar en situation med någonting annat, ” jag är en bra pappa för att jag säger att jag är en bra pappa” man kan inte bekräfta det på annat sätt. man har en övertygelse om att det som inträffat endast sker ensidigt. Endast använda en utgångspunkt och låta den leda utredning. Behöver synliggöra det claes sagt.
Ex: Claes talar sanning för hon säger att hon talar sanning
Det är lätt att gå på såna påståenden. Vara kritisk och kanske fråga barnet? Är pappa en god förälder? Eller be claes fru förklara vad hon anser om detta.
likhetsprincipen
en central princip som är bindande för alla dem som utövar offentlig makt och återfinns i 1 kap. 9 § RF. Domstolar, statliga förvaltningsmyndigheter, kommunala förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen ska enligt detta stadgande beakta allas likhet inför lagen vilket kallas för likabehandlingsprincipen eller likhetsprincipen (Lind och Montoya, s. 15).
Minnesanalys
Exempel från föreläsning- vad är rimligt för mig att komma ihåg. Vad man lägger för vikt i ett enskilt minne. Finns det stöd som kan styrka minnet. Det är något man ska förhålla sig till som handläggare, vad står det här minnet för? Koppla tillbaka till laboration övningarna. I vilket sammanhang, vilka var med, kan man prata med dem som var med, kan man ge en beskrivning till dem som var med.
objektivitet
Stadgas i RF 1 kap 9 § allmän offentligrättslig princip där man ska iaktta saklighet och opartiskhet som även kallas för objektivitetsprincipen (Lind och Montoya, s. 15). termen är allmänt synonymt med termer som saklighet och opartiskhet, subjektivitet används ofta som motsatsord. en förekommande uppfattning är att objektivitet föreligger när flera oberoende bedömare når samma resultat eller bedömning, tex vid poängsättning. brister i objektivitet kan bestå av sakfel, ensidiga urval av fakta, felaktig tillämpning av vissa metoder eller i logiska inkonsekvenser. objektivitet bör utmärka sökandet efter kunskap som kollektiv process och brister i objektivitet avslöjas genom kritisk granskning. det som många eller alla är överens om behöver inte vara objektivt då det kan finnas fel etc. i det man är ense om (Edvardsson & Vahlne Westerhäll, s. 103).
hypotesprövning
Om man vid utredning får flera historier om en händelse. Kalle beskriver vid olika samtal olika historier om att hans pappa har slagit honom. som utredare kan man då skapa hypoteser om möjliga förklaringar till att Kalle berättar olika utfall av samma situation. en hypotesprövning kan kräva fler preciserade uppgifter. hypoteserna prövas genom rimligt säkerställda uppgifter. att det saknas uppgifter kring en eller flera av de möjliga hypoteserna är inte sakligt acceptabelt (Edvardsson & Vahne Westerhäll, 119,121,211).
relevans
I en utredning kan det diskuteras om mängden information som eftersträvas. de utredare som eftersträvar så mycket information som möjligt öppnar upp för att irrelevant information tillförs vilket inte är önskvärt. olika uppfattningar och teorier föreligger om vad som är relevant för att besvara en viss frågeställning. vid tolkning hypoteser r ett grundvillkor att befintliga uppgifter är relevant och rimligt säkerställda. en relevant uppgift måste även vara hållbar för att kunna beaktas då enbart relevans inte räcker. eliminera tolkningar som strider mot uppgifter som uppfyller krav på relevant och hållbarhet. Det är viktigt att skilja på relevans och hållbarhet när det gäller uppgifter eller argument. begreppet relevans syftar på en förbindelse mellan något och något annat, medan hållbarhet gäller något isolerat. med relevans avses här bland annat att en uppgift har betydelse för att besvara en eller flera frågeställningar. en uppgift kan ha relevans för en frågeställning men inte för en annan. det kan ibland vara lämpligt att låta en beslutsfattare ta ställning till om något är relevant att väga in eller inte. relevans kan ses som en gradfråga då en viss uppgift kan vara helt avgörande för svaret på en frågeställning medan andra uppgifter kan bedömas ha måttlig eller marginell betydelse. uppgifter som är irrelevanta kan störa utredningsarbetet (Edvardsson & Vahne Westerhäll, s. 164).
proportionalitetsprincipen
Balans mellan mål och medel. En avvägning måste göras i varje enskilt fall. (RF 2:21, 2:12 st. 2, Polislagen 8 § , LPT 2a-b §§).
Proportionalitetsprincipen är en rättsprincip som avgör hur det allmänna ska agera inom det förvaltningsrättsliga området. Innebär att en åtgärd ej får begränsa de rättigheter mer än vad som i situationen kan anses vara rimligt. Alltså de fri- och rättigheter som kan begränsas måste vägas jämt och vara proportionerlig enligt proportionalitetsprincipen. Dessa krav hittas i 2 kap. 20-24 § RF (SFS 1974:152). (Lind, 2012, s. 31). för det första får najt endast utövas om det kan anses nödvändigt för att uppnå syftet, för det andra måste maktutövningen stå i rimlig proportion till vikten av vad som ska uppnås och för det tredje ska det medel användas som innebär det lindrigaste ingreppet för den enskilda (Edvardsson & Vahlne Westerhäll, s. 55).
faktoid
termen avser fakta liknande påståenden. faktoider kan definieras som utbredda, i kultur eller subkultur kringflytande, falska försanthållanden eller begrepp, som ofta inte ifrågasätts. beträffande till exempel psykoterapi förekommer mängder av myter i samhället i stort, till exempel om den olyckliga barndomens inflytande, om förträngning av övergrepp som förklaring till symtombilder, om olika terapi metoders positiva effekt, om nödvändigheten av professionella samtal efter katastrofer och kriser osv. sådana faktoider gynnar uppenbarligen vissa yrkesgrupper. det är skillnad på att ställa upp en hypotes eller ett antagande där man är medveten om osäkerheten, och på att hävda en faktoid som sanning. ‘’jag vill här peka på risken för att faktoider infiltrerar utredningar via utredaren själv eller via uppgiftslämnare eller anlitade sakkunniga (Edvardsson & Vahne Westerhäll, s. 112). termen avser försanthållanden som figurerar på kulturell eller subkulturell nivå, tex på arbetsplatser inom socialtjänsten. många tror att faktoríden är sann, när det i själva verket inte finns underlag i sak för att hävda den eller när den bevisligen är falsk (a.a., s. 178).
generalisering
generalisering innebär att utifrån något eller några fall uttala sig om andra fall eller om hur det är i allmänhet i det aktuella slaget av fall. anta att en bedömare har träffat 10 personer med svåra alkoholproblem och har konstaterat att alla rökte. detta är då ett faktum, förutsatt att observationerna var korrekta. med det går inte att utifrån detta underlag generaliserande hävda att de flesta eller alla personer med svåra alkoholproblem röker eller att personer med alkoholproblem ‘’brukar’’ röka. endast 10 personer är ett mycket litet stickprov (Edvardsson & Vahne Westerhäll, s. 108).
frågeställningar
en utredning utgår från befintliga kunskapsbehov. dessa formuleras som en eller flera frågeställningar (eller som hypoteser). inom socialtjänsten är det vid mer komplexa problem oftast aktuellt med flera frågeställningar för att logiskt styra ett utredningsarbete. det förekommer dock utredningar där ett mer brett formulerat syfte kan vara tillräckligt. de formulerade frågeställningarna ska besvaras så väl och begripligt som möjligt med hänsyn till tid, resurser, kompetens mm. för varje frågeställning tänker utredaren ut hur man enklast och effektivast kan besvara den. arbetssätten kan variera, men ska vara anpassade till frågeställningarna (Edvardsson & Vahne Westerhäll, s. 14).
