Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

5. Nervsystemet/Sinnen/Endokrinologi > Nervcellens transmission > Flashcards

Nervcellens transmission Flashcards

1
Q

Neuron

A

Nervcell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Nervcell

A

Neuron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är speciellt med neuron / nervcellers kärna?

A

De kan ha cellkärnan i en del av hjärnan och frisätta sitt innehåll i en annan del av hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Nucleus / Nuclei

A

Ansamling av nervcellskroppar i CNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ansamling av nervcellskroppar i CNS

A

Nucleus / Nuclei

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är ganglion / ganglier ?

A

Ansamling av nervcellskroppar utanför CNS,
i anslutning till cornu dorsale.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ansamling av nervcellskroppar utanför CNS, i anslutning till cornu dorsale.

A

Ganglion / Ganglier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nervus

A

Nerv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Nerv

A

Nervus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är nervus / nerv?

A

Samlade perifera axoner med särskilda stödjeceller och bindvävsskikt, som förgrenas perifert till mindre och mindre nerver tills enskilda nervfibrer kan kopplas till målceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Funktion för nervus / nerv?

A

Förmedlar info till ryggmärg, omkopplar och leder vidare till hjärna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Tractus / fasciculus

A

Banförbindelser i CNS, som är samlade axoner med gemensamt ursprung, mål och funktion. Finns i ryggmärg och leder info till hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Banförbindelser i CNS, som är samlade axoner med gemensamt ursprung, mål och funktion. Finns i ryggmärg och leder info till hjärnan.

A

Tractus / fasciculus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varifrån utgår motoriska nerver?

A

Tractus / fasciculus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad utgörs nervvävnad av?

A

Olika typer:
1. Neuron / Nervceller
2. Gliaceller / Stödjeceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
A

Nervvävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilken typ av neuron?

A

Multipolärt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad består neuron av?

A
  1. Cellkropp
  2. Dendriter
  3. Axon / Nervfibrer
  4. Terminal / Nervände
  5. Synaps
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är dendriter?

A

Utskott från nervcellkroppen som möjliggör kommunikation med många andra nervceller, och bygger nätverket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är axon?

A

Nervfibrer/Utskott från nervcellkroppen, som kan vara bart eller har omslutande myelinskidor, där nervimpulsen fortleds.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Var i neuron fortleds nervimpulsen?

A

I axon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är synaps?

A

Mellanrummet för omkoppling från nervcell till annan cell (neuron, muskel eller körtel)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilka typer av neuron finns det?

A
  1. Multipolär
  2. Bipolär
  3. Pseudounipolär
  4. Unipolär
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur ser multipolära neuron ut?

A

De har många dendriter från cellkroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vilken är den vanligaste/dominerande typen av neuron?

A

Multipolära

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q
A

Multipolärt neuron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Hur ser bipolära neuron ut?

A

Dendriter går samman till 1 gemensam bana innan de når cellkroppen. Axonet går ut från andra sidan av cellkroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Var finns bipolära neuron?

A

Näthinna och luktepitel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q
A

Bipolärt neuron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Hur ser pseudounipolära neuron ut?

A

Dendriterna går samman till 1 gemensam bana direkt sammanhängande med axonet. Cellkroppen fäster till axonet via kort gren.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Var finns pseudounipolära neuron?

A

PNS
(sensoriskaneuron för känsel)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q
A

Pseudounipolärt neuron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Hur ser unipolära neuron ut?

A

Som multipolära neuron utan dendriter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vilken typ av neuron är ovanlig hos däggdjur med vanlig hos insekter?

A

Unipolära

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad finns i neocortex lager?

A

Interneuron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Var finns interneuron?

A
  1. I neocortex lager
  2. I cerebellum cortex
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad är neocortex?

A

En del av cortex cerebri som utgörs av 6 specifika kortikala lager / laminae, där det är typiskt att flera neuron kommunicerar genom flera lager. Interneuron sköter kommunikation inom en specifik del.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Laminae

A

Lager

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Har fåglar neocortex?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Har däggdjur neocortex?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vilka typer av interneuron finns det?

A
  1. Purkinjefibrer
  2. Stellarceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q
A

Cortex cerebri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q
A

Cerebellum cortex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Hur många lager har cortex cerebri typiskt?

A

6

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Kan man se cortex cerebri lager med blotta ögat?

A

Nej, de måste färgas in.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vad är motorneuron?

A

De längsta nervcellerna, med ursprung i hjärnstammen och ryggmärgen, som kan leda info till muskulatur och körtlar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vilka är de längsta nervcellerna?

A

Motorneuron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Typer av motorneuron?

A
  1. Somatiska
  2. Viscerala
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Vad är somatiska motorneuron?

A
  1. Leder info till tvärstrimmig skelettmuskulatur.
  2. Har motorändplatta.
  3. Acetylkolin är neurotransmittor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vad är motorändplatta?

A

Där motorneuron kommunicerar med målmuskelcellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vilken neurotransmittor / signalsubstans har motorneuron?

A

Acetylkolin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Vad är viscerala motorneuron?

A

Leder info till glattmuskulatur, hjärta och körtlar, som para/sympatiska NS pre- och postganglionära neuron.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Vad är gliaceller?

A

Stödjeceller i nervvävnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Hur stor del av NS volym utgörs av gliaceller?

A

> 50 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Vad utgörs >50 % av NS volym av?

A

Gliaceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Typer av gliaceller?

A
  1. Astrocyter
  2. Oligodendrocyter
  3. Schwannceller
  4. Microglia
  5. Ependym-celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Vilken typ av gliaceller är vanligast?

A

Astrocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Vad är astrocyter?

A

Typ av gliaceller i CNS:
- Omsluter kapillärer i hjärna.
- Stödjer BBB (så allt ej kan passera)
- Stabiliserar extracellulär kemisk balans.
- Återupptar obundna transmittorer.
- Kommunicerar med andra nervceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Vad är oligodendrocyter?

A

En typ av gliaceller i CNS, som är myeliniserande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Vad är schwannceller?

A

En typ av gliaceller i PNS, som är myeliniserande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Är astrocyter i CNS eller PNS?

A

CNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Var finns oligodendrocyter?

A

CNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Är schwannceller i CNS eller PNS?

A

PNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Var finns microglia?

A

CNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Vad är microglia?

A

En typ av gliaceller i CNS, som motsvarar NS immunförsvar (likt makrofager) och kan fagocytera samt utsöndra tillväxtfaktorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Hur myeliniseras axon?

A

Oligodendrocyter (i CNS) och Schwannska celler (i PNS) bildar isolerande myelinskidor, vilket är tätt packade lipidmembran.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Vad är myelin?

A

Ett tätt packat lipidlager som omsluter axon. Bildas av oligodendrocyter i CNS och schwannceller i PNS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Hos vilka djur är myeliniserade axon vanligast?

A

Ryggradsdjur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Vad är ranviers nod?

A

Skarv mellan myelinskikt runt axon,
viktig för fortledning av nervimpuls.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Hur många axon har oligodendrocyter?

A

Flera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Hur många axon har schwannceller?

A

1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Vad är ependym-celler?

A
  • Typ av gliaceller som bildas från ependymlagret under fosterutveckling.
  • Beklär hjärnans ventriklar och centralkanal.
  • Producerar CSF i plexus choroideus.
  • Centrala för metabolism och rening av slaggprodukter.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Hur många typer av gliaceller finns det?

A

5

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Vad är membranpotential?

A

Spänningsskillnad mellan cellens in- (neg) och utsida.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Är membranpotential och vilopotential samma sak?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Vad är depolarisering?

A

Inflöde av joner (Na+) som gör cellens insida mindre neg.
När depolarisering når ett tröskelvärde utlöses aktionspotential.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Vad innebär hyperpolarisering?

A

Flöde av joner (utflöde av K+ eller inflöde av Cl-) som gör cellens insida mer neg.
Vid tillräcklig hyperpolarisering – kan aktionspotential ej utlösas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Är cellens insida pos eller neg i vila?

A

Neg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Vad visas?

A

Förändring av membranpotential

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Hur fortleds nervimpulser?

A
  1. Nervcell normalt neg vilopotential, stimuli/spontant –>
  2. Jonkanaler i membran öppnas –>
  3. Inflöde av pos laddning (Na+) = depolarisering (mindre neg laddning i cell) tills tröskelvärde nås –>
  4. Aktionspotential utlöses = ström av pos laddning = nervimpuls, färdas snabbt längs axon i cellens riktning.
    Allt-eller-inget-effekt!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Vad är en nervimpuls?

A

Elektrisk impuls som innebär tillfällig ändring av spänningsskillnad mellan axonets in- och utsida.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

Kan nervimpulser färdas bakåt?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

I vilken riktning färdas nervimpulser?

A

I cellens riktning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

Kan impulssignaler bildas i nervkanalen?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

Her flertaler ryggradslösa djur o/myeliniserande axon?

A

Omyeliniserande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
91
Q

Har ryggradsdjur omyeliniserande axon?

A

De har ffa myeliniserande, men det finns omyeliniserande också.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
92
Q

Vad gör att nervimpulser fortleds snabbare?

A
  1. Myeliniserande axon
  2. Grövre celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
93
Q

Har omyeliniserande axon snabb eller långsam impulsfortledning?

A

Långsam, <2 m/s

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
94
Q

Har myeliniserande axon snabb eller långsam impulsfortledning?

A

Snabb, 70-120 m/s

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
95
Q

Vad innebär saltatorisk fortledning?

A

Att det sker ett inflöde av pos laddning i Ranviers nod, vilket gör att nervimpulsen hoppar mellan noderna.

96
Q

Typ av neuron?

A

Multipolärt neuron

97
Q

Vad är terminal i neuron?

A

nervände

98
Q

Axon

A

Nervfiber, där nervimpuls färdas.

99
Q

Nervfiber

A

Axon, där nervimpuls färdas.

100
Q

Dendriter

A

Utskott från cellkropp på neuron som möjliggör kommunikation med många andra nervceller.

101
Q

Utskott från cellkropp på neuron

A

Dendriter,
möjliggör kommunikation med flera andra neuron.

102
Q

Synaps

A

Omkoppling från nervcell till annan cell (neuron, muskel, körtel)
Kontaktpunkt för kommunikation mellan nervcell och målcell.

103
Q

Omkoppling från nervcell till annan cell

A

Synaps

Kontaktpunkt för kommunikation mellan nervcell och målcell.

104
Q

Typer av synapser?

A
  1. Elektriska
  2. Kemiska
105
Q

Vad är speciellt för elektriska synapser?

A
  1. Vanliga hos ryggradslösa djur (glattmuskulatur, hjärtmuskelceller, astrocyter)
  2. Förmedlar nervimpuls från cell till cell via gap junctions (membranporer)
106
Q

Vad är speciellt för kemiska synapser?

A
  1. Dominerar hos ryggradsdjur.
  2. Kommunicerar via signalsubstans/transmittor som aktiverar receptorer.
107
Q

Typ av synaps vanligast hos ryggradslösa djur?

A

Elektrisk

108
Q

Vilken typ av synaps är vanligast hos ryggradsdjur?

A

Kemiska

109
Q

Vad sker i synapser vid utlöst aktionspotential?

A
  • Cellinnehåll frisätts till synapsen.
  • Transmittorer binder till receptorer.
  • Verkar på nästa cell.
110
Q
A
111
Q

Vad visas?

A

Kemisk synaps

112
Q

Hur fungerar kemisk synaps?

A
  1. Nervimpuls färdas i axon till nervterminal i presynaptisk cell.
  2. Neurotransmittor utsöndras från presynaptiskt cellmembran via Ca2+ beroende exocytos, och diffunderar över synaptiska klyftan.
  3. Transmittor binder till specifika receptorer på postsynaptiskt membran –> postsynaptisk potential
  4. Stimulering (excitatorisk synaps) eller hämning (inhibitorisk synaps) av mottagarcellens elektriska aktivitet.
  5. Transmittor som ej bundit till receptor diffunderar bort och upptas i presynaptisk terminal/av gliaceller, eller bryts ned av enzym.
113
Q
A
114
Q

Kan excitatorisk och inhibitorisk synaps ske samtidigt?

A

Ja, båda ska verka hela tiden för balans.

115
Q

Vad innebär excitatorisk synaps?

A

Stimulering av mottagarcellens elektriska aktivitet = Inflöde av joner som gör cellens insida mindre neg –> depolarisering –> utlöser aktionspotential

(glutamat, gasen)

116
Q

Vad innebär inhibitorisk synaps?

A

Inhibering av mottagarcellens elektriska aktivitet = Flöde av joner som gör cellens insida mer neg –> hyperpolarisering.

(GABA, bromsen)

117
Q

Vad händer med frisatt transmittorsubstans som ej binder till receptorer i synaps?

A
  1. Gliaceller, ffa astrocyter, kan återvinna dem.
  2. För vissa transmittorer finns det protein som återupptar till cellen som frisatt dem, där de packas om.
118
Q
A
119
Q

Generella typer av kemiska mediatorer?

A
  1. Neurotransmittorer
  2. Cytokiner
  3. Hormoner
  4. Inflammatoriska (ex prostaglandiner) och immunologiska mediatorer.
  5. Feromoner
120
Q

Ge exempel på inflammatoriska mediatorer.

A

Prostaglandiner.

121
Q

Vad innebär synaptisk transmission?

A

Kemisk signalering via nervimpuls från en nervcell till en målcell, ex neurotransmittorer (snabbt).

121
Q

Vad innebär parakrin signalering?

A

Utsöndring av kemiska mediatorer till flera närliggande målceller, ex lokala hormon.

122
Q

Vad innebär endokrin signalering?

A

Utsöndring av hormoner till blodbanan som verkar på målcell i kropp (långsam).

123
Q
A
124
Q

Hormoner som kemisk mediator?

A

Ofta proteiner eller polypeptider; via blodburen, endokrin transmission.

125
Q

Cytokiner som kemisk mediator?

A

Protein, peptider, glykoprotein; via cell-till-cell och blodburen transmission.

126
Q

Neurotransmittor som kemisk mediator?

A

Kemisk signalering via nervimpuls från en nervcell till en målcell (kemisk synaps, snabb).

127
Q

Ge exempel på puriner.

A
  1. ATP
  2. Adenosin
128
Q

NO

A

Kväveoxid

129
Q

Ge exempel på peptider.

A
  1. Substans P
  2. Opioida peptier
130
Q

Ex på opioida peptider?

A
  1. Beta-endorfin
  2. Enkefalin
  3. Dynorfin
131
Q

Ge exempel på biogena aminer.

A
  1. Nor/adrenalin
  2. Dopamin
  3. Serotonin
  4. Histamin
132
Q

GABA

A

Gamma-aminosmörsyra

133
Q

Hur definieras en neurotransmittor?

A
  1. Neuron ska ha mekanism för att syntetisera och lagra dem.
  2. Frisätts från neuron via kalciumberoende exocytos.
  3. Interagera med specifika membranbundna receptorer.
  4. Har olika typer av mekanismer för inaktivering.
134
Q

Hur indelas neurotransmittorer?

A
  1. Små (låg)molekylära neurotransmittorer / Klassiska transmittorer
  2. Neuropeptider
135
Q

Hur många klassiska transmittorer finns det?

A

Cirka 20

136
Q

Ge exempel på klassiska transmittorer.

A
  1. Aminosyror
  2. Biogena aminer
  3. Acetylkolin
137
Q

Ge exempel på aminosyror som fungerar som transmittorer.

A
  1. Glutamat
  2. GABA
  3. Glycin
138
Q

Hur många neuropeptider finns det?

A

Cirka 100

139
Q

Vad är neuropeptider?

A

Typ av klassiska transmittorer, med molekyler uppbyggda av varierande antal sammankopplade aminosyror, som signalerar via kemisk synaps.

140
Q

Var syntetiseras klassiska transmittorer?

A

I nervändsluten/nervterminalen,
packade i vesiklar.

141
Q

Vad beror frisättning av klassiska transmittorer på?

A

Det är Ca2+ beroende frisättning/exocytos

142
Q

Vad verkar klassiska transmittorer på?

A

Specifika receptorer i mottagarcellen

143
Q

Vad sker med överbliven klassisk transmittor?

A

De återanvänds alltid, genom att:
1. Föras tillbaka till nervterminalen av transportprotein.
2. Upptas av gliaceller.
3. Diffundera bort.
4. Bryts ner av enzym.

144
Q

Var syntetiseras neuropeptider?

A

I cellkroppen, och transporteras längs axonet till nervterminalen i vesiklar (blåsor).

145
Q

Vad beror frisättning av neuropeptider på?

A

Det är Ca2+ beroende frisättning/exocytos.

146
Q

Vad verkar neuropeptider på?

A

Specifika receptorer i mottagarcellen.

147
Q

Återanvänds klassiska transmittorer?

A

Ja

148
Q

Återanvänds neuropeptider?

A

Nej

149
Q

Vad sker med överblivna frisatta neuropeptider?

A

Bryts ner av enzym

(peptidaser)

150
Q

Vad kallas enzym som bryter ner överblivna neuropeptider?

A

Peptidaser

151
Q

Vad sker?

A

Klassiska transmittorer vs Neuropeptider

152
Q

Vad är receptorer?

A

Proteinmolekyler/Mottagarenheter i cellmembran som kan binda en mindre molekyl (“ligand”, kemisk mediator, substans, LM) och överföra en signal till cellens inre.

153
Q

Huvudtyper av receptorer?

A
  1. Ligandstyrda jonkanaler
  2. G-proteinkopplade (verkar via sekundära budbärare)
  3. Kinaskopplade
  4. Nukleära (binder hormon)
154
Q

Vilka receptorer dominerar för små neurotransmittorer?

A

Ligandstyrda jonkanaler

155
Q

Vilken receptortyp är snabbast?

A

Ligandstyrda jonkanaler

156
Q

Jonotropa receptorer

A

Ligandstyrda jonkanaler

157
Q

Metabotropa receptorer

A

G-proteinkopplade receptorer

158
Q

Hur verkar ligandstyrda jonkanaler som receptorer för neurotransmittorer?

A

Exciterar eller inhiberar mottagarcell.

159
Q

Hur verkar G-proteinkopplade receptorer för neurotransmittorer?

A

Via sekundära budbärare.

160
Q

Har varje neurotransmittor en specifik receptor?

A

Ja

161
Q

Vad innebär presynaptisk nervcell?

A

Delen av nervcellen före den synaptiska klyftan.

162
Q

Vad innebär postsynaptisk nervcell/målcell?

A

Delen av nervcellen/målcellen efter den synaptiska klyftan.

163
Q

Kan postsynaptiska receptorer sitta presynaptiskt?

A

Ja

164
Q

Vad är en autoreceptor?

A
  1. En G-proteinkopplad presynaptisk receptor som bara kan binda den neurotransmittor som bildas i den nervcell som receptorn sitter på.
  2. När frisatt neurotransmittor binder till autoreceptorn hämmas frisättning av neurotransmittorn (neg feedback).
165
Q

Vad är viktigt att tänka på med neurotransmission i CNS?

A

Det är ett komplext samspel mellan olika transmittorer, receptorer samt strukturer, ej bara 1 excitatorisk eller inhibitorisk cell, och dominerande signal avgör vad som fortleds.

166
Q

Vad är glutamat som neurotransmittor?

A
  1. Aminosyra
  2. Huvudsakligen excitatorisk neurotransmittor (i excitatoriska synapser)
  3. Distribution i hela CNS.
  4. Synaptisk transmission och plasticitet.
  5. Kan vara neurotoxisk i hög dos (viktig balans med GABA).
167
Q

Vad innebär plasticitet?

A

Hur nya synapser hittar varandra, vilket är viktigt för inlärning och minne.

168
Q

Vad är GABA som neurotransmittor?

A
  1. Aminosyra
  2. Huvudsakligen inhibitorisk neurotransmittor (i inhibitoriska synapser)
  3. Riklig distribution i limbiska systemet.
169
Q

Vad är glycin som neurotransmittor?

A
  1. Aminosyra
  2. Inhibitorisk i synaps
  3. Rikt distribuerad i hjärnstam och ryggmärg.
  4. Viktig för respiratorisk rytm och muskelaktivitet.
170
Q

Vad för slags transmittor är GABA huvudsakligen?

A

Inhibitorisk

171
Q

Vad för slags transmittor är glutamat huvudsakligen?

A

Excitatorisk

172
Q

Ge exempel på biogena aminer.

A
  1. Nor/adrenalin
  2. Dopamin
  3. Serotonin
  4. Histamin
173
Q

Hur indelas biogena aminer?

A
  1. Katekolaminer
  2. Monoaminer
174
Q

Ge exempel på katekolaminer.

A
  1. Nor/adrenalin
  2. Dopamin
175
Q

Ge exempel på monoaminer.

A
  1. Serotonin
  2. Noradrenalin
  3. Dopamin
176
Q

Vad är katekolaminer?

A

En typ av biogena aminer (nor/adrenalin & dopamin) med gemensam syntesväg.
Först bildas dopamin, och vissa celler i hjärnan kan sedan omvandla dopamin till noradrenalin, och andra kan sedan omvandla noradrenalin till adrenalin.

177
Q

Vad är monoaminer?

A

Typ av biogena aminer (serotonin, noradrenalin, dopamin) som har 1 gemensamt enzym som kan bryta ner alla 3.

178
Q

DA

A

Dopamin

179
Q

Är dopamin en katekolamin?

A

Ja

180
Q

Är dopamin en monoamin?

A

Ja

181
Q

Är noradrenalin en katekolamin?

A

Ja

182
Q

Är noradrenalin en monoamin?

A

Ja

183
Q

Är serotonin en katekolamin?

A

Nej

184
Q

Är serotonin en monoamin?

A

Ja

185
Q

Är adrenalin en katekolamin?

A

Ja

186
Q

Är adrenalin en monoamin?

A

Nej

187
Q

Dominerga bansystem i hjärna?

A
  1. Nigrostriatala banan
  2. Mesolimbiska / mesokortikolimbiska banan
  3. Tuberohypofyseala / tuberoinfundibulära banan.
188
Q

Vad innebär nigrostriatala banan?

A

Den dominerande av hjärnans dopaminerga bansystem, som står för 75 % av hjärnans DA.
Utgörs av substantia nigra (nervcellskroppar) som frisätter DA i striatum, samt är viktigt för motorik och kontroll av rörelser.

189
Q

Vad är substantia nigra?

A

Nervcellskroppar

190
Q

Vad innebär mesolimbiska / mesokortikolimbiska banan?

A

Det är en av hjärnans dopaminerga bansystem, som involverar områden i det limbiska systemet. Cellkroppar finns i området sk ventrala tegmentum som löper till nucleus accumbens (ventrala striatum / terminalområde), så dopamin kan frisättas i frontala cortex. Det är en central bana för motivation, belöningsnätverk och beteenden.

191
Q

VTA

A

Ventrala tegmentum

192
Q

Vad innebär tuberohypofyseala / tuberoinfundibulära banan?

A

Ett av hjärnans dopaminerga bansystem, med nervcellskroppar i hypotalamus till hypofysens framlob. Viktigt för endokrin kontroll (dopamin = PRL-IH).

193
Q

PIF

A

Proteininhibierande faktor

194
Q

Vad visas?

A

Dopaminerga bansystem i hjärnan

195
Q

NA

A

Noradrenalin

196
Q

NE

A

Norepinefrin

197
Q

Är noradrenalin och norepinefrin samma sak?

A

Ja

198
Q

Vad innebär noradrenerg transmission?

A

Nervcellskroppar i locus coeruleus (i pons och medulla oblongata) går till:
cortex / hippocampus / talamus / hypotalamus / cerebellum / ryggmärg

(noradrenalin)

199
Q

Vad är noradrenalin centralt för?

A
  1. Sympatiska NS
  2. Motorisk aktivitet
  3. Kognition
  4. Rädsla
  5. Vakenhet
  6. Sinnesstämning
  7. Transmittor i PNS (cirk/resp)
200
Q
A
201
Q

Är adrenalin och epinefrin samma sak?

A

Ja

202
Q

Annat namn för epinefrin?

A

Adrenalin

203
Q

Annat namn för adrenalin?

A

Epinefrin

204
Q

Vad innebär adrenerg transmission?

A

Att nervcellskroppar i medulla oblongata ger kardiovaskulär kontroll och aktivering av sympatiska nervsystemet, via samma typ av receptorer som noradrenalin.

(adrenalin)

205
Q

Var är adrenalin en viktigt transmittor?

A

I PNS

206
Q

Distribueras adrenalin över ett stort område?

A

Nej

207
Q

Transmission för?

A

Adrenalin

208
Q

5-HT

A

Serotonin

209
Q

Annat namn för serotonin?

A

5-HT

210
Q

Hur stor del av kroppen utgör hjärnans serotonin?

A

1 %, då det har många viktiga perifera funktioner.

211
Q

Mest komplexa transmittorsystemet?

A

Serotonerg transmission

(serotonin)

212
Q

Vad innebär serotonerg transmission?

A

Nervcellskroppar i rafekärnor (i pons och medulla oblongata) går till cortex, hippocampus, hypotalamus, striatum, limbiska systemet, cerebellum, medulla oblongata och ryggmärg.
Serotonin har detta vid distribution, samt frisättning i hjärna och ryggmärg.

213
Q

Vad är serotonin viktigt för?

A
  1. Födointag
  2. Termoreglering
  3. Sensorik som smärta, sömn, vakenhet, stämningsläge och sexuellt beteende.
214
Q

Transmission?

A

Serotonerg = Serotonin

215
Q

Hur är hjärnans histamininnehåll jmf med resten av kroppen?

A

Begränsat

216
Q

Vad innebär histaminerg transmission?

A

Att nervcellskroppar i en del av hypotalamus ger vitt spridda projektioner av histamin i hela hjärnan.

217
Q

Vad innebär cirkadisk histaminfrisättning?

A

Att histaminneuron endast är aktiva dagtid.

218
Q

Vad är histamin viktigt för?

A

Homeostas:
1. Sömn och vakenhet
2. Födo- och vattenintag
3. Temperaturreglering

219
Q

Transmission?

A

Histaminerg = Histamin

220
Q

Transmission för acetylkolin?

A

Kolinerg transmission i CNS:
1. Interneuron i striatum (motorik)
2. Septo-hippocampala banan
3. Limbiska systemet + hjärnstammen (arousal, homeostas)

221
Q

Vad innebär septo-hippocampala banan?

A

Kolinerg transmission för acetylkolin:
Nervcellskroppar i ceptum går till hippocampus, för inlärning och minne.

222
Q

Vad är acetylkolin viktigt för som neurotransmittor?

A

Normal kognitiv funktion:
1. Motorisk kontroll
2. Inlärning
3. Minne
4. Arousal

223
Q

Transmission för?

A

Acetylkolin

224
Q

Vad kallas kroppsegna morfinlika substanser?

A

Endogena opioida peptider

225
Q

Vad är endogena opioida peptider?

A

Kroppsegna morfinlika substanser

226
Q

Vad är neuropeptider uppbyggda av?

A

Ett varierande antal aminosyror, men de 5 första är alltid gemensamma.

227
Q

Hur bildas neuropeptider?

A

Prehormon –> Prohormon –> Peptider
Från 2 större preprohormon som genomgår enzymatik klyvning för att bilda prohormon, som klipps sönder av enzym på olika ställen i hjärnan till aktiva peptider med olika funktioner.

228
Q

Vad är substans P viktig för?

A

Bla smärtmodulering

(neuropeptid)

229
Q

Vad är endogena opioida peptider viktiga för?

A
  1. Motivation
  2. Positiv förstärkning (reglerar aktivitet i mesolimbiska dopaminbanan)
  3. Smärtmodulering (nedåtgående smärthämmande banor)
230
Q

Ge exempel på endogena opioida peptider.

A
  1. Beta-endorfin
  2. Enkefaliner
  3. Dynorfiner

(neuropeptider)

231
Q

Receptor för endogena opioida peptider?

A

G-proteinkopplade

232
Q

Vilken/Vilka receptorer binder beta-endorfin till?

A
  1. My-opioida
  2. Delta-opioida

(neuropeptider)

233
Q

Vilken/Vilka receptorer binder enkefaliner till?

A

Ffa delta-opioida
Även my-opioida

(neuropeptider)

234
Q

Vilken/Vilka receptorer binder dynorfiner till?

A

Kappa-opioida

(neuropeptider)

5. Nervsystemet/Sinnen/Endokrinologi (15 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions