Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

5. Nervsystemet/Sinnen/Endokrinologi > Nervsystemets anatomi > Flashcards

Nervsystemets anatomi Flashcards

1
Q

Är hjärnan rikligt vaskulerad?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär det att hjärnan är rikligt vaskulerad?

A

Att den har många ingående blodkärl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Har hjärnan många blodkärl?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Har hjärnan hög eller låg syreförbrukning?

A

Hög

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilket huvudsakligt näringsämne behöver hjärnan?

A

Glukos för energi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Har hjärnan stort eller litet näringsbehov?

A

Stort

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Substantia grisea

A

Grå substans: består av nervcellskroppar, gliaceller och synapser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Grå substans

(+ består av…?)

A
  • Substantia grisea
  • Nervcellskroppar, gliaceller och synapser.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad består substantia grisea / grå substans av?

A
  1. Nervcellskroppar
  2. Gliaceller
  3. Synapser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Substantia alba

A

Vit substans: består av nervfibrer/axoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vit substans

A

Substantia alba: består av nervfibrer/axoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad består vit substans / substantia alba av?

A

Nervfibrer / Axoner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Har hjärnan grå eller vit substans ytterst?

A

Grå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Har ryggmärgen grå ellet vit substans ytterst?

A

Vit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Har hjärnan grå eller vit substans innerst?

A

Vit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Har ryggmärgen grå eller vit substans innerst?

A

Grå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q
A
  1. Gl. pituitaria / Hypofysen
  2. Cerebrum
  3. Cerebellum
  4. Corpus callosum / Hjärnbalken
  5. Mesencephalon
  6. Pons
  7. Medulla oblongata
  8. Chiasma opticum / Synnervskorsningen
  9. Gl. pinealis
  10. Substantia alba
  11. Substantia grisea
    5 + 6 + 7 = Truncus encephali
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Chiasma opticum

A

Synnervskorsningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Synnervskorsningen

A

Chiasma opticum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Gl. pituitaria

A

Hypofysen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hypofysen

A

Gl. pituitaria

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Corpus callosum

A

Hjärnbalken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hjärnbalken

A

Corpus callosum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q
A
  1. Gl. pituitaria
  2. Cerebrum
  3. Cerebellum
  4. Corpus callosum
  5. Mesencephalon
  6. Pons
  7. Medulla oblongata
  8. Chiasma opticum
  9. Substantia alba
  10. Substantia grisea
  11. Ventriculus lateralis, sin
  12. Ventriculus tertius
    5 + 6 + 7 = Truncus encephali
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur indelas nervsystemet?

A
  1. CNS = hjärna + ryggmärg
  2. PNS = kranialnerver + spinalnerver
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

CNS

A

Centrala nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

PNS

A

Perifera nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad består CNS av?

A
  1. Hjärna
  2. Ryggmärg
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad består PNS av?

A
  • Hjärn/kranialnerver (12 par)
  • Ryggmärgs/spinalnerver
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur många par kranialnerver finns det?

A

12

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad gör sensoriska neuron?

A

Bär sensorisk info till CNS via afferenta nervbanor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Var ansamlas nervcellskropparna hos sensoriska neuron?

A

I ganglier utanför CNS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad gör motorneuron?

A

Överför info från hjärnan till effektorceller som sedan utför handlingen via efferenta nervbanor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Har sensoriska neuron afferenta eller efferenta nervbanor?

A

Afferenta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Har motorneuron afferenta eller efferenta nervbanor?

A

Efferenta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Var ansamlas nervcellskropparna hos motorneuron?

A

I nuclei i CNS:

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vilka sorters neuron kopplar CNS till PNS?

A
  1. Sensoriska neuron
  2. Motorneuron
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Hjärnan

A

Encephalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Encephalon

A

Hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad utgörs encephalon / hjärnan av?

A
  1. Cerebrum / Storhjärnan
  2. Diencephalon / Mellanhjärnan
  3. Cerebellum / Lillhjärnan
  4. Truncus encephali / Hjärnstammen
  5. Bulbus olfactorius / Luktbulben
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vad utgörs truncus encephali / hjärnstammen av?

A
  1. Mesencephalon
  2. Pons
  3. Medulla oblongata
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Cerebrum

A

Storhjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Storhjärnan

A

Cerebrum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Diencephalon

A

Mellanhjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Mellanhjärnan

A

Diencephalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Cerebellum

A

Lillhjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Lillhjärnan

A

Cerebellum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Truncus encephali

A

Hjärnstammen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Hjärnstammen

A

Truncus encephali

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Bulbus olfactorius

A

Luktbulben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Luktbulben

A

Bulbus olfactorius

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Vad leder bulbus olfactorius till?

A

Luktloben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Vad är markerat?

A
  1. Cerebrum / Storhjärnan
  2. Cerebrum / Lillhjärnan
  3. Truncus encephali / Hjärnstammen
  4. Bulbus olfactorius / Luktbulben
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Telencephalon

A

Cerebrum / Storhjärnan + Bulbus olfactorius / Luktbulben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Cerebrum / Storhjärnan + Bulbus olfactorius / Luktbulben

A

Telencephalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Mesencephalon

A

Mitthjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Mitthjärnan

A

Mesencephalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Metencephalon

A

Pons + Cerebellum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Pons + Cerebellum

A

Metencephalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Myencephalon

A

Medulla oblongata

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Annat namn för medulla oblongata?

A

Myencephalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Är mesencephalon mer eller mindre utvecklat hos fågel?

A

Mer, för visuell info.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Cortex cerebri

A

Storhjärnsbarken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Storhjärnsbarken

A

Cortex cerebri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Lobus frontalis

A

Pannlob

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Pannlob

A

Lobus frontalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Lobus parietalis

A

Hjässlob

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Hjässlob

A

Lobus parietalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Lobus temporalis

A

Tinninglob

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Tinninglob

A

Lobus temporalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Nacklob

A

Lobus occipitalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Lobus occipitalis

A

Nacklob

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Lobus piriformis

A

Luktlob

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Luktlob

A

Lobus piriformis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Vilka barker?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Hemispherium

A

Storhjärnshalvorna / Hemisfärerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Storhjärnshalvorna

A

Hemispherium / Hemisfärerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Hemisfärerna

A

Storhjärnshalvorna / Hemispherium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Fåra som delar hemisfärerna / storhjärnshalvorna / hemispherium

A

Fissura longitudinalis cerebri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Fissura longitudinalis cerebri

A

Fåra som delar hemisfärerna/storhjärnshalvorna/hemispherium.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

Vad kallas det yttersta, veckade lagret av hjärnan?

A

Cortex cerebri / Storhjärnsbarken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

Vad består cortex cerebri / storhjärnsbarken av?

A

Grå substans / Subtantia grisea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

Gyri cerebri

A

Upphöjningar av storhjärnsbarken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

Upphöjningar av storhjärnsbarken

A

Gyri cerebri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
91
Q

Sulci cerebri

A

Fåror mellan upphöjningarna i storhjärnsbarken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
92
Q

Fåror mellan upphöjningarna i storhjärnsbarken.

A

Sulci cerebri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
93
Q

Funktion för gyri och sulci cerebri?

A

Vecka cortex cerebri för att öka dess yta (varierar mellan djur).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
94
Q

Vilken hjärnhalva styr vänster kroppshalva?

A

Höger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
95
Q

Vilken hjärnhalva styr höger kroppshalva?

A

Vänster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
96
Q

Vad “finns” i storhjärnans bark?

A
  1. Övergripande funktioner
  2. Personlighet
  3. Associationer
  4. Beslut
  5. Medvetna handlingar
  6. Behandling av sinnesintryck
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
97
Q

Vad kommunicerar hjärnhalvorna med varandra via?

A

Corpus callosum / Hjärnbalken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
98
Q

Vad är corpus callosum / hjärnbalken?

A

Bred platta av myeliniserade fibrer (vit substans) som förbinder HÖ och VÄ storhjärnsbark (hemisfärer).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
99
Q
A

Corpus callosum / Hjärnbalken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
100
Q
A

Corpus callosum / Hjärnbalken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
101
Q
A

Corpus callosum / Hjärnbalken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
102
Q

Lobus piriformis

A

Luktloben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
103
Q

Luktloben

A

Lobus piriformis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
104
Q

Lobus temporalis

A

Tinningloben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
105
Q

Tinningloben

A

Lobus temporalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
106
Q
A

Luktbulben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
107
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
108
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
109
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
110
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
111
Q

Vad styrs av nerver från plexus lumbosacralis?

A

Muskelfunktion och känsel i bakre extremiteter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
112
Q

Varifrån kommer nerver som styr muskelfunktion och känsel i bakre extremiteter?

A

Plexus lumbosacralis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
113
Q

Vad styrs av nerver från plexus brachialis?

A

Muskelfunktion och känsel i främre extremiteter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
114
Q

Varifrån kommer nerver som styr muskelfunktion och känsel i främre extremiteter?

A

Plexus brachialis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
115
Q

Nerver från C styr…?

A
  1. Framben
  2. Nacke
  3. Öron
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
116
Q

Nerver från T styr…?

A
  1. Framben
  2. Bröstkorg
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
117
Q

Nerver från L styr…?

A
  1. Ländrygg
  2. Bakben
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
118
Q

Nerver från S styr…?

A

Kruppan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
119
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
120
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
121
Q
A

Ventriculus tertius

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
122
Q
A

Ventriculus lateralis dx

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
123
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
124
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
125
Q

Medulla spinalis

A

Ryggmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
126
Q

Ryggmärgen

A

Medulla spinalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
127
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
128
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
129
Q
A

Cerebellum / Lillhjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
130
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
131
Q

Vad omsluts diencephalon av?

A

Hippocampus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
132
Q

Vad omsluts av hippocampus?

A

Diencephalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
133
Q

Är hippocampus lätt att se?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
134
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
135
Q

Gl. pituitaria

A

Hypofysen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
136
Q

Hypofysen

A

Gl. pituitaria

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
137
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
138
Q
A

Striatum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
139
Q
A

Striatum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
140
Q

Kan striatum ses via bilddiagnostik?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
141
Q
A

Striatum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
142
Q

Striatum

A

Strimmiga kärnsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
143
Q

Strimmiga kärnsystemet

A

Striatum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
144
Q

Är striatum strimmigt hos alla djur?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
145
Q

Var finns striatum?

A

Under corpus callosum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
146
Q

Delar av kaudala striatum?

A
  1. Caudate nucelus
  2. Putamen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
147
Q

Kan caudate nucleus och putamen separeras hos alla djur?

A

Nej

(delar av kaudala striatum)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
148
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
149
Q

Strukturer i striatum?

A
  1. Nucelus caudatus + Putamen = Caudate putamen / Dorsala striatum
  2. Globus pallidus
  3. Nucleus accumbens / Ventrala striatum
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
150
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
151
Q

Vad kontrolleras av ventrala striatum?

A
  1. Motivation
  2. Belöningsnätverk (klickerträning, fysisk aktivitet/sexuell aktivitet)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
152
Q

Vad styrs av striatum?

A
  1. Frivilliga, komplexa rörelser –> Jämna och välkoordinerade rörelse
  2. Vanor
  3. Motivation, belöningsnätverk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
153
Q

Vad kontrolleras av enbart dorsala striatum?

A

Vanor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
154
Q

Vad kontrolleras av dorsala striatum + globus pallidus?

A

Frivilliga komplexa rörelser –> Jämna och välkoordinerade rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
155
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
156
Q

Vad utgörs diencephalon / mellanhjärnan av?

A
  1. Talamus
  2. Hypotalamus
  3. Gl. pinealis
  4. Gl. pituitaria
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
157
Q

Vad är talamus?

A

Del av diencephalon, omkopplingsstation för en mängd olika funktioner i kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
158
Q

Var finns hypotalamus?

A

I diencephalon, under talamus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
159
Q

Vad är hypotalamus?

A

En del av diencephalon med betydelse för homeostas / inre balans i kroppen. Överordnad ANS och endokrina systemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
160
Q

Epifysis cerebri

A

Gl. pinealis / Epifysen / Tallkottkörteln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
161
Q

Kan gränsen mellan talamus och hypotalamus urskiljas med blotta ögat?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
162
Q

Gl. pinealis

A

Epifysis cerebri / Epifysen / Tallkottkörteln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
163
Q

Tallkottkörteln

A

Gl. pinealis / Epifysis cerebri / Epifysen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
164
Q

Epifysen

A

Gl. pinealis / Epifysis cerebri / Tallkottkörteln

165
Q

Vad är gl. pinealis viktig för?

A
  1. Del av diencephalon
  2. Endokrin körtel
  3. Sömncykel
  4. Styr säsongsbunden brunst
166
Q

Gl. pituitaria

A

Hypofysen

167
Q

Hypofysen

A

Gl. pituitaria

168
Q

Var finns gl. pituitaria / hypofysen?

A

Del av diencephalon, ventralt i sella turcica / turksadeln.

169
Q

Sella turcica

A

Turksadeln

170
Q

Turksadeln

A

Sella turcica

171
Q

Vad är gl. pituitaria / hypofysen viktig för?

A
  1. Del av diencephalon
  2. Endokrin körtel
  3. Utsöndrar hormoner som styr andra endokrina organ
172
Q
A
173
Q

Sjöhästen

A

Hippocampus

174
Q

Hippocampus på svenska

A

Sjöhästen

175
Q

Funktion för hippocampus / sjöhästen?

A
  1. Del av limbiska systemet och basala ganglierna
  2. Del av motivation
  3. Stress; hämmande funktion på hypotalamus-hypofys-binjure-axeln (HPA-axeln)
  4. Inlärning, minne, spatiell orientering
176
Q

Vad är HPA-axeln?

A

Hypotalamus-hypofys-binjure-axeln

177
Q

Vad stimulerar HPA-axeln?

A

Hippocampus

178
Q

Vad hämmar HPA-axeln?

A

Amygdala

179
Q
A
180
Q

Mandelkärnan

A

Amygdala

181
Q

Amygdala

A

Mandelkärnan

182
Q

Vad är amygdala viktigt för?

A
  1. Del av limbiska systemet och basala ganglierna
  2. Stress; aktiverar HPA-axeln
  3. Central struktur i emotionella nätverk (fobi)
183
Q

Strukturer i limbiska systemet?

A
  1. Hippocampus / Sjöhästen
  2. Talamus
  3. Hypotalamus
  4. Amygdala / Mandelkärnan

mfl

184
Q

Vad styrs av limbiska systemet?

A
  1. Emotionella beteenden (rädsla, aggression, motivation)
  2. Törst / Hunger
  3. Sexuellt beteende

mfl

185
Q

Nuclei basales

A

Basala ganglierna

186
Q

Basala ganglierna

A

Nuclei basales

187
Q

Vilka centrala strukturer ingår i nuclei basales / basala ganglier?

A
  1. Striatum
  2. Hippocampus / Sjöhästen
  3. Amygdala / Mandelkärnan

mfl

188
Q

Vad är nuclei basales / basala ganglier?

A

Kärnor lokaliserade under hjärnbarken som bearbetar info från hjärnbarken i icke/motorisk loop.

189
Q

Vilka typer av loopar har nuclei basales / basala ganglierna?

A
  1. Motorisk loop
  2. Icke-motorisk loop
190
Q

Vad bearbetas i basala gangliernas motoriska loop?

A
  1. Ögonrörelser
  2. Styra, starta och utföra rörelser
191
Q

Vad bearbetas i basala gangliernas icke-motoriska loop?

A
  1. Kognitiva processer (uppmärksamhet, arbetsminne, beslutsfattande)
  2. Emotionella och motiverande beteenden
192
Q

Vad räknas som kognitiva processer?

A
  1. Uppmärksamhet
  2. Arbetsminne
  3. Beslutsfattande
193
Q
A

Cerebellum / Lillhjärnan

194
Q

Är cerebellum / lillhjärnan välutvecklad hos däggdjur?

A

Ja

195
Q

Är cerebellum / lillhjärnan välutvecklad hos fågel?

A

Ja

196
Q

Hos vilka djur är cerebellum / lillhjärnan extra väl utvecklad?

A

Hos djur med mer utvecklad finmotorik (jmf gepard vs sengångare).

197
Q

Funktion för cerebellum / lillhjärnan?

A
  1. Kontrollera och justera kroppsrörelser och koordination för finmotorik.
  2. Gör skillnad mellan signalerande rörelser (info från storhjärnan) och faktiska rörelser (info från balansorgan, muskler, ligament, leder och ögon) så liten som möjligt.
198
Q

Delar av truncus encephali / hjärnstammen?

A
  1. Mesencephalon / Mitthjärnan
  2. Pons / Bryggan
  3. Medulla oblongata / Förlängda märgen
199
Q

Funktion för truncus encephali / hjärnstammen?

A

Förmedla info mellan ryggmärg och hjärna.

(ibland via cerebellum)

200
Q

Varifrån utgår flertalet kranialnerver?

A

Från hjärnstammen / truncus encephali

201
Q

Funktion för mesencephalon / mitthjärnan?

A
  1. Sensorisk (centra för syn + hörsel)
  2. Viss motorisk
202
Q
A
203
Q

Funktion för pons / bryggan?

A

Omkopplingscentral för info mellan storhjärnan och lillhjärnan, med centra för balans och hörsel.

204
Q

Funktion för medulla oblongata / förlängda märgen?

A

Homeostas: kontrollerar cirkulation, respiration, digestion, sömn/vakenhet och hunger/törst.

205
Q

Vertebra

A

Ryggkota

206
Q

Ryggkota

A

Vertebra

207
Q

Canalis vertebralis

A

Kotkanal

208
Q

Kotkanal

A

Canalis vertebralis

209
Q

Var finns medulla spinalis / ryggmärg?

A

Omsluten av vertebra / ryggkotor, inne i
canalis vertebralis / kotkanalen.

210
Q

Var löper medulla spinalis / ryggmärgen?

A

I kotkanalen / canalis vertebralis.

211
Q

Varifrån utgår alla spinalnerver?

A

Medulla spinalis / Ryggmärgen

212
Q

Funktion för medulla spinalis / ryggmärg ?

A
  1. Koppling mellan hjärna och PNS
  2. Utgångsställe för alla spinalnerver
  3. Omkopplingscentral för reflexer
213
Q
A
214
Q
A
215
Q

Hicknerven

A

N. phrenicus

216
Q

Svenskt namn för N. phrenicus

A

Hicknerven

217
Q

Vad innerveras av N. phrenicus?

A

Diafragman

218
Q

Vad innerverar diafragman?

A

N. phrenicus / Hicknerven

219
Q

Har spinalnerver afferent dorsal- eller ventralrot?

A

Dorsal

220
Q

Har spinalnerver efferent dorsal- eller ventralrot?

A

Ventral

221
Q

Är den dorsala eller ventrala grenen störst hos spinalnerver?

A

Ventrala

222
Q

Har alla djur samma antal spinalnerver?

A

Nej

223
Q

Hur många spinalnerver ha Ca?

A

8 par cervikala
13 par thorakala
7 par lumbala
3 par sakrala
5 par coccygeala

224
Q

Var utgår N. phrenicus?

A

C5-7

(spinalnerver)

225
Q

Vilka typer av kranialnerver finns det?

A
  1. Strikt sensoriska
  2. Strikt motoriska
  3. Blandad funktion

(PNS)

226
Q

Varifrån utgår majoriteten av kranialnerverna?

A

Från hjärnstammen

(undantag I-IV)

227
Q
A
228
Q

Kranialnerv I

A

N. olfactorius / Luktnerven

229
Q

N. olfactorius

A

Kranialnerv I / Luktnerven

230
Q

Luktnerven

A

Kranialnerv I / N. olfactorius

231
Q

Är n. olfactorius / kranialnerv I sensorisk och/eller motorisk?

A

Sensorisk

232
Q

Kranialnerv II

A

N. opticus / Synnerven

233
Q

Synnerven

A

Kranialnerv II / N. opticus

234
Q

N. opticus

A

Synnerven / Kranialnerv II

235
Q

Är n. opticus / kranialnerv II sensorisk eller motorisk?

A

Sensorisk

236
Q

Hur går n. opticus / kranialnerv II / synnerven?

A

1 från resp öga, till synnervskorsningen, förgrenas till synbarken i nackloben.

237
Q

Kranialnerv III

A

N. oculomotorius / Ögonmuskelnerven

238
Q

Ögonmuskelnerven

A

N. oculomotorius / Kranialnerv III

239
Q

N. oculomotorius

A

Ögonmuskelnerven / Kranialnerv III

240
Q

Funktion för kranialnerv III / N. oculomotorius?

A
  1. Ögonlock
  2. Öga (motorisk)
  3. Ciliarmuskel
  4. Pupill (parasympatisk)
241
Q

Kranialnerv IV

A

N. trochlearis / Rullmuskelnerven

242
Q

Rullmuskelnerven

A

N. trochlearis / Kranialnerv IV

243
Q

N. trochlearis

A

Kranialnerv IV / Rullmuskelnerven

244
Q

Är kranialnerv IV / n. trochlearis sensorisk eller motorisk?

A

Motorisk

245
Q

Funktion för kranialnerv IV / N. trochlearis?

A

Ögonrörelser

246
Q

Kranialnerv V

A

N. trigeminus / Trillingnerven

247
Q

Trillingnerven

A

Kranialnerv V / N. trigeminus

248
Q

N. trigeminus

A

Kranialnerv V / Trillingnerven

249
Q

Är kranialnerv V / N. trigeminus sensorisk och/eller motorisk?

A

Båda

250
Q

Funktion för kranialnerv V / N. trigeminus / trillingnerven?

A
  1. Känsel i ansikte och ögon-, näs- och munhåla/tänder (sensorisk)
  2. Tuggning (motorisk)
251
Q

Vad är speciellt med kranialnerv V / N. trigeminus?

A

Den utgår som 1 nerv som uppdelas i 3.

(trillingnerven)

252
Q

Kranialnerv VI

A

N. abducens / Sidtittarnerven

253
Q

Sidtittarnerven

A

Kranialnerv IV / N. abducens

254
Q

N. abducens

A

Kranialnerv IV / Sidtittarnerven

255
Q

Är kranialnerv IV / N. abducens sensorisk och/eller motorisk?

A

Motorisk

256
Q

Funktion för kranialnerv IV / N. abducens?

A

Ögonrörelser

257
Q

Kranialnerv VII

A

N. facialis / Ansiktsnerven

258
Q

Ansiktsnerven

A

N. facialis / Kranialnerv VII

259
Q

N. facialis

A

Ansiktsnerven / Kranialnerv VII

260
Q

Funktion för kranialnerv VII / N. facialis / ansiktsnerven?

A
  1. Mimik, blinkrörelsen, läpprörelser (motorisk)
  2. Smak (sensorisk)
  3. Salivproduktion och bildning av tårvätska (parasympatisk)
261
Q

Kranialnerv VIII

A

N. vestibulocochlearis / Balans- och hörselnerven

262
Q

Balans- och hörselnerven

A

Kranialnerv VIII / N. vestibulocochlearis

263
Q

N. vestibulocochlearis

A

Balans- och hörselnerven / Kranialnerv VIII

264
Q

Är kranialnerv VIII / N. vestibulocochlearis sensorisk och/eller motorisk?

A

Sensorisk

265
Q

Kranialnerv IX

A

N. glossopharyngeus / Tung- och svalgnerven

266
Q

Tung- och svalgnerven

A

Kranialnerv IX / N. glossopharyngeus

267
Q

N. glossopharyngeus

A

Kranialnerv IX / Tung- och svalgnerven

268
Q

Funktion för kranialnerv IX / N. glossopharyngeus?

A
  1. Smak (sensorisk)
  2. Sväljning (motorisk)
  3. Salivproduktion (parasympatisk)
269
Q

Kranialnerv X

A

N. vagus / Vagusnerven / Den kringirrande nerven

270
Q

N. vagus

A

Vagusnerven / Kranialnerv X / Den kringirrande nerven

271
Q

Vagusnerven

A

Kranialnerv X / N. vagus / Den kringirrande nerven

272
Q

Den kringirrande nerven

A

Kranialnerv X / N. vagus / Vagusnerven

273
Q

Längsta nerven

A

Kranialnerv X / N. vagus / Vagusnerven / Den kringirrande nerven

274
Q

Funktion för kranialnerv X / N. vagus?

A
  1. Tunga, ytteröra mm (sensorisk)
  2. Larynx, pharyns (motorisk)
  3. Hjärta, glattmuskulatur i thorax och bukhåla, viscerala reflexer (parasympatisk)
275
Q

Kranialnerv XI

A

N. accessorius / Extranerven

276
Q

N. accessorius

A

Kranialnerv XI / Extranerven

277
Q

Extranerven

A

Kranialnerv XI / N. accessorius

278
Q

Är kranialnerv XI / N. accessorius / Extranerven sensorisk och/eller motorisk?

A

Motorisk

279
Q

Innervering av Kranialnerv XI / N. accessorius / Extranerven?

A

Hals- och nackmuskler

280
Q

Kranialnerv XII

A

N. hypoglossus / Tungmuskelnerven

281
Q

Tungmuskelnerven

A

Kranialnerv XII / N. hypoglossus

282
Q

N. hypoglossus

A

Tungmuskelnerven / Kranialnerv XII

283
Q

Är kranialnerv XII / N. hypoglossus sensorisk och/eller motorisk?

A

Motorisk

284
Q

Funktion för kranialnerv XII / N. hypoglossus?

A

Tungans rörlighet

285
Q

Dura mater

A

Hårda hjärnhinnan

286
Q

Hårda hjärnhinnan

A

Dura mater

287
Q

Meninges

A

Hjärn- och ryggmärgshinnorna

288
Q

Hjärn- och ryggmärgshinnorna

A

Meninges

289
Q

Vad ingår i meninges?

A
  1. Dura mater
  2. Arachnoidea
  3. Pia mater
290
Q

Var finns dura mater / hårda hjärnhinnan?

A
  • Dikt an mot kraniet.
  • I kotkanal, omgiven av epiduralrummet (fett, bindväv, kärl)
291
Q

Arachnoidea

A

Spindelvävshinnan / Mellersta
hjärnhinnan

292
Q

Spindelvävshinnan

A

Arachnoidea / Mellersta
hjärnhinnan

293
Q

Mellersta hjärnhinnan

A

Arachnoidea / Spindelvävshinnan

294
Q

Pia mater

A

Mjuka hjärnhinnan

295
Q

Mjuka hjärnhinnan

A

Pia mater

296
Q

Var finns pia mater / mjuka hjärnhinnan?

A

Dikt an mot hjärnan/ryggmärgen

297
Q

Finns epiduralrummet i hjärnan?

A

Nej

298
Q

Finns epiduralrummet i kotkanalen?

A

Ja

299
Q

Var läggs epiduralbedövning?

A

I epiduralrummet

300
Q

Är epiduralbedövning allmän eller lokal?

A

Lokal

301
Q

Var finns epiduralrummet?

A

Bara i kotkanalen, som mellanrum mellan kotor och dura mater. Utanför dura mater i kotkanalen.

302
Q

Var tas spinalvätskeprov?

A

Från subaraknoidalrummet

303
Q

Vad för prov tas från subaraknoidalrummet?

A

Spinalvätskeprov

304
Q

Var finns subaraknoidalrummet?

A

I hjärnan och kotkanalen, mellan arachnoidea och pia mater, omger CNS.

305
Q

Vad är subaraknoidalrummet fyllt med?

A

Cerebrospinalvätska

306
Q

Vad är hjärnventriklarna?

A

Sammanhängande ihåligheter med cerebrospinalvätska i hjärnan.

307
Q

Vad finns i hjärnventriklarna?

A

Cerebrospinalvätska

308
Q

Var finns plexus choroideus?

A

I hjärnventriklarna

309
Q

Vad bildas av plexus choroideus?

A

Cerebrospinalvätska

(kontinuerligt)

310
Q

Bildas cerebrospinalvätska kontinuerligt?

A

Ja

311
Q

Vad är hjärnventriklarna sammanhängande med?

A

Canalis centralis och subaraknoidalrummet.

312
Q

Vilka är hjärnventriklarna?

A
  1. Ventriculus lateralis sin et dx
  2. Ventriculus tertius
  3. Ventriculus quartus
    (Aqueductus mesencephali)
313
Q

Ventriculus lateralis sin et dx

A

VÄ och HÖ lateralventrikel

(2 st)

314
Q

VÄ och HÖ lateralventrikel

A

Ventriculus lateralis sin et dx

(2 st)

315
Q

Ventriculus tertius

A

Tredje ventrikeln

316
Q

Tredje ventrikeln

A

Ventriculus tertius

317
Q

Ventriculus quartus

A

Fjärde ventrikeln

318
Q

Fjärde ventrikeln

A

Ventriculus quartus

319
Q

Aqueductus mesencephali

A

Kanal mellan tredje och fjärde hjärnventrikeln.

320
Q

Kanal mellan 3:e och 4:e hjärnventrikeln

A

Aqueductus mesencephali

321
Q
A
322
Q

Liquor cerebrospinalis

A

Cerebrospinalvätska / Hjärn- och ryggmärgsvätska

323
Q

Cerebrospinalvätska

A

Liquor cerebrospinalis / Hjärn- och ryggmärgsvätska

324
Q

Hjärn- och ryggmärgsvätska

A

Cerebrospinalvätska / Liquor cerebrospinalis

325
Q

Funktion för cerebrospinalvätska?

A
  1. Stötdämpning inifrån
  2. Förser näring till celler i CNS
326
Q

Hur cirkulerar cerebrospinalvätska?

A
  1. Bildas kontinuerligt i plexus choroideus i hjärnventriklarna –>
  2. Ut i subaraknoidalrummet –>
  3. In i canalis centralis och blodet
327
Q

Vad begränsar hjärnans storlek?

A

Skallbenet

328
Q

Vad kan ske vid ökat intrakraniellt tryck (ev pga ökad produktion av cerebrospinalvätska)?

A

Vävnad pressas mot kraniet –> Hjärnskada (trauma / vattenskalle)

329
Q

Hur kan cerebrospinalvätska orsaka hjärnskada?

A

Ökad produktion ger ökat intrakraniellt tryck som gör att vävnaden trycks mot kraniet (trauma / vattenskalle).

330
Q

Substantia gelatinosa

A

Speciellt form av grå substans där smärtsignaler leds in till ryggmärgen.

(medulla spinalis)

331
Q

Speciellt form av grå substans där smärtsignaler leds in till ryggmärgen.

A

Substantia gelatinosa

(medulla spinalis)

332
Q

Vad sker i substantia gelatinosa?

A

Smärtsignaler leds in till ryggmärgen.

(medulla spinalis)

333
Q
A

Substantia gelatinosa, där smärtsignaler leds in till ryggmärgen.

(medulla spinalis)

334
Q

Tractus spinothalamicus

A

Spinotalamiska banor

(medulla spinalis)

335
Q

Spinotalamiska banor

A

Tractus spinothalamicus

(medulla spinalis)

336
Q

Vad är tractus spinothalamicus / spinotalamiska banor?

A

Specifikt område i funiculus lateralis et ventralis som förmedlar smärta, temp och delar av ytlig beröring till hjärnan via afferenta nervbanor.

(medulla spinalis)

337
Q
A

Tractus spinothalamicus / Spinotalamiska banor

(medulla spinalis)

338
Q

Separerar VÄ och HÖ sidas funiculi dorsales

A

Septum medianum dorsale

(medulla spinalis)

339
Q

Funktion för septum medianum dorsale?

A

Separerar VÄ och HÖ sidas funiculi dorsales.

(medulla spinalis)

340
Q

Funiculus dorsalis

A

Dorsalsträng

(medulla spinalis)

341
Q

Dorsalsträng

A

Funiculus dorsalis

(medulla spinalis)

342
Q

Vad för slags banor har funiculus dorsalis?

A

Ascenderande myeliniserade banor som förmedlar ytlig och djup sensorisk info till hjärnan.

(medulla spinalis)

343
Q

Hur indelas vid substans i medulla spinalis?

A
  1. Funiculus dorsalis
  2. Funiculus lateralis
  3. Funiculus ventralis
344
Q

Vad kan skada på funiculus dorsalis leda till?

A

Sensoriskt bortfall

(medulla spinalis)

345
Q

Hur indelas funiculus dorsalis?

A
  1. Fasciculus gracilis
  2. Fasciculus cuneatus

(medulla spinalis)

346
Q

Fasciculus gracilis

A

Mediala segmentet av funiculus dorsalis

(medulla spinalis)

347
Q

Mediala segmentet av funiculus dorsalis

A

Fasciculus gracilis

(medulla spinalis)

348
Q

Fasciculus cuneatus

A

Laterala segmentet av funiculus dorsalis

(medulla spinalis)

349
Q

Laterala segmentet av funiculus dorsalis

A

Fasciculus cuneatus

(medulla spinalis)

350
Q

Funiculus lateralis

A

Sidosträng

(medulla spinalis)

351
Q

Sidosträng

A

Funiculus lateralis

(medulla spinalis)

352
Q

Funiculus lateralis

A

Ventralsträng

(medulla spinalis)

353
Q

Ventralsträng

A

Funiculus lateralis

(medulla spinalis)

354
Q

Vad för banor har funiculus lateralis?

A

Myeliniserade banor, ascenderande sensoriska och descenderande motoriska.

(medulla spinalis)

355
Q

Vad för banor har funiculus ventralis?

A

Myeliniserade banor, ascenderande sensoriska och descenderande motoriska.

(medulla spinalis)

356
Q

Har funiculus lateralis och ventralis samma slags banor?

A

Ja

(medulla spinalis)

357
Q

Har funiculus lateralis och dorsalis samma slags banor?

A

Nej

(medulla spinalis)

358
Q

Har funiculus dorsalis och ventralis samma slags banor?

A

Nej

(medulla spinalis)

359
Q

Vad kan skador på funiculus lateralis leda till?

A

Sensorisk och motorisk nedsättning

(medulla spinalis)

360
Q

Vad kan skador på funiculus ventralis leda till?

A

Sensorisk och motorisk nedsättning

(medulla spinalis)

361
Q
A

(medulla spinalis)

362
Q
A

(medulla spinalis)

363
Q

Sulcus medianus (dorsalis)

A

Inbuktning på dorsalsidan av medulla spinalis.

364
Q

Inbuktning på dorsalsidan av medulla spinalis.

A

Sulcus medianus (dorsalis)

365
Q

Fissura mediana (ventralis)

A

Inbuktning på ventralsidan av medulla spinalis.

366
Q

Inbuktning på ventralsidan av medulla spinalis.

A

Fissura mediana (ventralis)

367
Q

Vad är formatio reticularis?

A

En mix av grå och vit substans mellan cornu dorsale och laterale i medulla spinalis (där det finns lateralhorn)

368
Q

Vad kallas mixen av grå och vit substans mellan cornu dorsale och laterale i medulla spinalis?

A

Formatio reticularis

369
Q

Vad är commissura grisea?

A

Omyeliniserade fibrer som löper runt canalis centralis.

(medulla spinalis)

370
Q

Vad kallas omyeliniserade fibrer som löper runt canalis centralis?

A

Commissura grisea

(medulla spinalis)

371
Q

Vad är commissura alba?

A

Fibrer som löper mellan fissura mediana och den grå substansen i medulla spinalis.

372
Q

Vad kallas fibrer som löper mellan fissura mediana och den grå substansen i medulla spinalis?

A

Commissura alba

373
Q

Intumescentia cervicalis

A

Förtjockad del av medulla spinalis mellan C6 och T2

374
Q

Förtjockad del av medulla spinalis mellan C6 och T2

A

Intumescentia cervicalis

375
Q

Intumescentia lumbalis

A

Förtjockad del av medulla spinalis i lumbalregionen

376
Q

Förtjockad del av medulla spinalis i lumbalregionen

A

Intumescentia lumbalis

377
Q

4
5
6
Utskott

A

Medulla spinalis

378
Q

Vad utgår från intumescentia cervicalis?

A

Autonoma reflexer

(medulla spinalis)

379
Q

Vad finns i intumescentia cervicalis?

A

Lateralhorn

(medulla spinalis)

380
Q
A
381
Q

Cornu dorsale

A

Dorsalhorn

(medulla spinalis)

382
Q

Dorsalhorn

A

Cornu dorsale

(medulla spinalis)

383
Q

Cornu laterale

A

Sidohorn

(finns i förtjockningar av medulla spinalis)

384
Q

Sidohorn

A

Cornu laterale

(finns i förtjockningar av medulla spinalis)

385
Q

Cornu ventrale

A

Ventralhorn

(medulla spinalis)

386
Q

Ventralhorn

A

Cornu ventrale

(medulla spinalis)

387
Q

Radix dorsalis

A

Dorsalrot

(medulla spinalis)

388
Q

Dorsalrot

A

Radix dorsalis

(medulla spinalis)

389
Q

Radix ventralis

A

Ventralrot

(medulla spinalis)

390
Q

Ventralrot

A

Radix ventralis

(medulla spinalis)

391
Q

Ganglion spinale

A

Ganglion med sensoriska nervcellskroppar

(medulla spinalis)

392
Q

Ganglion med sensoriska nervcellskroppar i medulla spinalis

A

Ganglion spinale

393
Q

Var har autonoma nervfibrer ursprung?

A

Från cornu laterale / sidohorn som finns i intumescentia cervicalis i medulla spinalis.

394
Q

Var finns cornu laterale / sidohorn?

A

I intumescentia cervicalis i medulla spinalis.

395
Q

Vad för info får i radix dorsalis?

A

Afferent sensorisk

396
Q

Vad för info går i radix ventralis?

A

Efferent motorisk och autonom

397
Q

Hur går info i medulla spinalis?

A
  • Afferent sensorisk info går in via dorsalrot.
  • Efferent autonom info från lateralhorn och efferent motorisk info från ventralhorn går ut via radix ventrale.
398
Q

Canalis centralis

A

Centralkanalen

(medulla spinalis)

399
Q

Centralkanalen

A

Canalis centralis

(medulla spinalis)

400
Q

Vad är canalis centralis?

A
  1. Centralkanalen i medulla spinalis.
  2. Det som återstår av den embryonala neuralröret.
  3. Förlängningen av hjärnans ventrikelsystem, fylld med cerebrospinalvätska.
401
Q
A
402
Q

Conus medullaris

A

Slutet av medulla spinalis, som sedan övergår i filum terminale.

403
Q

Slutet av medulla spinalis, som sedan övergår i filum terminale.

A

Conus medullaris

404
Q

Filum terminale

A

Tunna filament bestående av gliaceller

(medulla spinalis)

405
Q

Tunna filament bestående av gliaceller

(medulla spinalis)

A

Filum terminale

406
Q

Cauda equina

A

Hästsvansliknande struktur som utgörs av sakrala och kaudala spinalnerver som omger filum terminale.

(medulla spinalis)

407
Q

Hästsvansliknande struktur som utgörs av sakrala och kaudala spinalnerver som omger filum terminale.

A

Cauda equina

(medulla spinalis)

408
Q
A

5. Nervsystemet/Sinnen/Endokrinologi (15 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions