Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Kognitionsvetenskap åk1 > Neurokognition > Flashcards

Neurokognition Flashcards

Instuderingsfrågorna

1
Q

Paradigmskifte

A

Riktningen från de filosofiska tankarna om att vi besitter en fri vilja förändrades och tankarna om att neurala kretsar är vår enda underliggande orsak tog plats

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Fixed action pattern (FAP)

A

Beteenden som produceras av medfödda mekanismer
Är ofta kopplade till överlevnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Cortex (hjärnbarken)

A
  • Den yttre delen av hjärnan som ansvarar för högre kognitiva förmågor
  • Består av 6 lager
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad innebär hjärnans plasticitet

A

Hjärnan kan hela tiden förändras
Erfarenheter utvecklar och förändrar våra neurala nätverk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka 2 delar kan man säga att hjärnans nervsystem består av?

A
  • Subcortex
  • Neocortex
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Subcortex

A

Låg plasticitet
Förändras inte men kan bli mer känsliga
FAP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Neocortex

A

Hög plasticitet
Utvecklas av erfarenheter
Kreativt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

“We don’t do what we want, but we want what we do”

A

Vi har ingen fri välja där vi kan bestämma vad vi vill göra eftersom att allting styrs av neurologiska kretsar.
Men vi har en illusion av fri vilja som övertalar oss att det är vi som har tagit ett medvetet beslut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

“Nothing in biology makes sense except in the light of evolution”

A

Vi är en produkt av evolutionen
Utan evolutionens bakgrund blir neurologin svårt att förstå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

“The machinery of the brain is neural networks”

A

Hjärnan fungerar genom komplexa nätverk av nervceller, som kommunicerar med varandra genom elektriska och kemiska signaler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Varför är hjärnan inte som en digital dator?

A
  • Hjärnan är dynamisk och kan förändras
  • Hjärnan gör inga matematiska uträkningar
  • Hjärnan följer mönster och strukturer
  • Hjärnan har automatiska processer som sker utan programmering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka delar består CNS av?

A

Storhjärnan (Cerebrum)
Lillhjärnan (Cerebellum)
Hjärnstammen (Truncus cerebri)
Ryggmärgen (Medulla spinalis)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Centrala nervsystemet (CNS)

A

Ett organ som sträcker sig från hjärnan till ryggmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad har hjärnhinnor för funktion?

A

Ett skydd för CNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka 3 lager består hjärnhinnorna av?

A

Dura mater (hårda mordern)
Arachnoidea (spindelhinnan)
Pia mater (mjuka modern)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ventriklar

A

Hålrum i hjärnan som är fyllda med CSF
Finns för att skydda och stödja hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

CSF

A

En klar vätska som innehåller NaCl (koksalt) och små mängder protein
Funktion : skydd för hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Cerebrum

A

Storhjärnan
Består av 2 hemisfärer och 4 lober.
Den mest centrala delen i CNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka är de 4 loberna i cerebrum?

A

Frontalloben (pannloben)
Temporalloben (Tinningloben)
Parietalloben (hjässloben)
Occipitalloben (nackloben)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Frontalloben

A

Planerar motorik
Producerar tal
Ansvarar för vår sociala kompetens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Temporalloben

A

Förmågan att höra, Identifiera och känna igen
Förmågan till minne, inlärning samt glömska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Parietalloben

A

Upplevelser av beröring och smärta
Förmågan att sätta ihop kroppen till en helhet
Rumslig uppfattning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Occipitalloben

A

Syncentrum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Sulcus

A

Vecken i hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Sulcus centralis

A

Centralfåran
Separerar frontalloben med parietalloben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Sulcus lateralis

A

Separerar temporalloben från de andra loberna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Gyrus

A

Kullarna på storhjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Gyrus precentralis

A

Placerad framför centralfåran
Styr motoriken
Nervcellerna härifrån skickar kommandon till kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Gyrus postcentralis

A

Placerad bakom centralfåran
Processar den första upplevelsen av beröring och känsel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Corpus Callosum

A

Den jätte struktur av nervbanor och nervceller som förbinder de två hjärnhalvorna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Grå substans

A

Bearbetar och integrerar information
De yttersta skitet av hjärnan
Består av nervcellskroppar
Genererar medvetna upplevelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vit substans

A

Förbinder de gråa områdena med varandra
Består av axon och nervtrådar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Hippocampus

A

Finns i temporalloben
Fokus på minne och inlärning
Är en del av cortex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Amygdala

A

Finns nära hippocampus i temporalloben
Inlärning av känslomässiga minnen
specifikt kopplat till rädsla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Basala ganglier

A

Subkortikala strukturer
djupt inne i hjärnan
viktiga för den viljemässiga motoriken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Diencephalon

A

Består av 5 delar där Thalamus är den största
Reglerar viktiga funktioner i kroppen som hunger, törst, temperatur osv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Cerebellum

A

Lillhjärnan
Funktion: tar emot en kopia av en planerad rörelse från cerebrum.
Ger möjlighet till korrigering av rörelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Truncus cerebri

A

Hjärnstammen
Många basala funktioner som hjärtrytm, andning osv.
Inga medvetna upplevelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Medulla spinalis

A

Ryggmärgen
Sträcker sig från hjärnan till första ländkotan
Består också av både vit och grå substans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Afferens

A

Inkommande information till nervsystemet från ryggsidan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Efferens

A

Signaler som rör sig från nervsystemet
Signaler från buksidan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vart sker reflexer?

A

På ryggmärgs nivå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vilka två typer av perifera nerver finns det?

A

Spinalnerver
Kranialnerver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Spinalnerver

A

Börjar i ryggmärgen och sträcker sig ut i kroppen
Tar emot sensorisk information och skickar motorisk information

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Perifera nerver

A

nerver som skickar sensorisk information från kroppen till ryggmärgen och hjärnan
Samt motorisk information från ryggmärgen och hjärnan till kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Kranialnerver

A

Utgår från hjärnstammen
Sköter motoriken i ansiktet
Tar emot sensorisk information ifrån huvud/hals område

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Descenderande bansystem

A

Nedåtgående bansystem
Olika bansystem förmedlar olika information

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Ascenderande bansystem

A

Uppåtgående bansystem
Olika bansystem skickar olika information

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

ANS

A

Autonoma nervsystemet
Självständigt nervsystem som inte är viljestyrt
Styr autonoma funktioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Vilka 2 delar finns i ANS?

A

Sympatiska - fight or flight
Parasympatiska - Vila och avkoppling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Na+

A

Natriumjoner
Hög koncentration extracellulärt : 135 mM
Intracellurlärt: 15 mM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

K+

A

Kaliumjoner
Hög koncentration Intracellulärt: 140 mM
Extracellulärt: 5 mM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Cl -

A

Kloridjoner
Hög koncentration extracellulärt: 100 mM
Intracellulärt: 15 mM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Ca2+

A

Kalciumjoner
Mindre men hög koncentration Intracellulärt: 100 nM
Extracellulärt : 1-n mM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Na+/K+ -pumpen

A

Pumpar natrium in i cellen och kalium ut ur cellen för att bibehålla membranpotentialen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Potentialskillnad över cellmembranet

A

En elektrisk spänningsskillnad mellan insidan och utsidan av cellen
Formas av koncentrationen av laddade celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Depolarisering

A

-En dramatisk ökning av membranpotentialen på grund av ett stort inflöde av natriumjoner i cellen
-Om depolariseringen når en viss tröskel bildas en aktionspotential

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Vilken siffra har membranpotentialen i viloläge

A

Ungefär -70 mV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Vilken siffra måste depolariseringen nå för att en aktionspotential ska bildas?

A

Ungefär -55 mV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Hyperpolarisering

A

Sker under den relativa refrkätär perioden vilket innebär när cellan går från vilopotbsial till ännu mer negativt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Neurotransmittorer

A

Kemisk substans som fungerar som en budbärare av signaler mellan nervceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

GABA

A

En hämmande neurotransmittor
Binder vanligtvis till jonotropa receptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Acetylkolin

A

Neurotranmittor som är kopplat till muskelkontraktion, minne och uppmärksamhet
Vanligt att binda till jonotropa receptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Dopamin

A

En neurotransmittor som utlöses av belöningssystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Serotonin

A

Neurotranmittor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Glutamat

A

Neurotransmittor vid minne och inlärning
Vanligt bindande till jonotropa receptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Endorfiner

A

Neurotranmittor för smärthantering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Vad har kalciumjoner för effekt på den presynaptiska cellen?

A

Ger en aktiverande effekt som leder till vestikelfusion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Vad har kloridjoner för effekt på den presynaptiska cellen?

A

Ger en hämmande effekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Presynaptisk vesikel

A

Behållaren för neurotransmittorerna i den presynaptiska cellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

EHP - efterhyperpolarisering

A

Det sker en ytterligare sänkning i membranpotentialen så de blir mer negativt än vilopotensialen
Exempel går från -70 till -90

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Divergens

A

En nervsignal från en nervcell kan spridas till flera olika grupper av nervceller som tillhör olika områden av hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Konvergens

A

Flera nervceller skickar information till en typ av nervcell för en helhetsbild av informationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Refraktärperiod

A

Perioden då en nervcell är oförmögen att regera på nya stimulis
Reglerar excitationen i cellerna för att undvika över stimulans
Samt säkerställer att aktionspotensialen bara kan färdas framåt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Vad händer i en synaps?

A

När aktionspotentialen når presynspsen öppnas de spänningskänsliga kalciumkanalerna och en införsel av kalciumjoner sker i den presynaptiska terminalen. Inflödet av kalciumjoner leder till en frisättning av neurotransmittorer från vesiklarna i synapsklyftan. Olika transmittorer beroende på signal som ska skickas.
Postsynapstiska cellen tar via receptorer emot neurotranmittorerna och en depolarisering kan ske i den postsynsptsikacellen beroende på om det sker en excitatorisk eller inhiberande effekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Vesikelfusion

A

Processen där en vesikel smälter samman med cellmembranet för att frisätta neurotransmittorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Hur upprätthålls koncentrationsskillanderna mellan de extracellulära och intracellulära i cellen?

A

Upprätthålls av transporten av joner genom N+/K+ pumpen mellan insidan och utsidan för att hålla jämnvikt.
Två kalium in och 3 natrium ut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Jämnviktspotensial

A

När Vilopotenialen är precis i skat med alla joner och det inte behöver ske någon form av nettotransport av något jonslag över cellmembranet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Natriumkanaler

A

Selektivt för natriumjoner
Öppnas när en depolarisering i cellen sker för att skapa en aktionspotensial

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Kaliumkanaler

A

Selektiva för kaliumjoner
Involverade i hyperpolarisering och återställandet av vilopotensialen efter en depolarisering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Kalciumkanler

A

Spänningskänsliga kanaler
Är viktig för överföringen av signaler vid en synaps

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Kloridkanaler

A

Släpper igenom kloridjoner som hämmar effekten av en aktionspotential i synapsen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

hur skiljer sig olika spänningskänsliga kanaler?

A

Olika strömstyrka krävs för aktivering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Vad innebär tröskelvärdet?

A

Depolariseringen i cellen måste nå ett visst värde för att aktivera en aktionspotential. I nervcellen ligger tröskeln på runt - 55mV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Vad menas med “allt-eller-inget” beteende i samband med en aktionspotential

A

Om depolariseringen når tröskeln kommer alltid en fullständig aktionspotential aktiveras, medans om den inte når tröskeln blir det ingen aktionspotential alls

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Refraktäritet

A

Temporär höjning av tröskeln precis efter en aktionspotential

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

Varför sker refraktäritet?

A

Om en depolarisering sker direkt efter en aktionspotential ska de inte vara signaler för tätt inpå varandra samt för att signalen inte ska kunna skickas fram och tillbaka mellan cellerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

Vilka faktorer påverkar fortledning av aktionspotentialen?

A

Myelinet kring axonet
längs de perifera nervsystemet kan signalerna hoppa mellan noder täckt av myelin vilket ger en “genväg”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

Metebotrop synaptisk transmission

A

Dess receptorer är kopplade till intrecellulära signalvägar
G-proteiner kan då påverka enzymer och jonkanaler indirekt
Långsam och mer långvarig respons
Komplexa funktioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

Vilken sekvens av händelser äger rum i en glutamat synaps?

A

Aktionspotentialen når den presynaptiska terminalen, detta gör att spänningskänsliga kalciumkanaler öppnas och kalciumjoner strömmar in i terminalen. Detta skapar en vesikelfusion och glutamat transmittorer frisätts. Glutamatet diffunderar över synapsklyftan och fäster vi receptorerna hos den postsynaptiska cellen. Glutamat är en jonotropisk transmittor vilket innebär att den direkt kommer öppna natriumkanaler beroende på om den fångas upp av AMPA eller NMPA receptorer och den postsysnaptsiak cellen kommer exciteras av natrium inflödet över membranet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
91
Q

Hur kan man styra frisättningssannorlikheten hos en presynaptisk vesikel?

A

Reglering av inflödet av kalciumjoner i den presynaptiska terminalen
Tillgänglighet av neurotransmittorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
92
Q

Glutamatreceptor AMPA

A

Jonotrop receptor
Snabb synaptisk transmission på grund av omedelbar öppning av kanaler
Måste öppnas för att NMDA ska öppnas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
93
Q

Glutamatreceptor NMDA

A

Jonotrop receptor
Spänningskänslig Jonkanal - kräver både glutamat frisättning samt depolarisering i postsynaptiska cellen
Depolarisering sker genom att AMPA kanal redan har öppnats och depolariserat cellen
Både glycin och glutamat behöver binda till receptorer för aktivering, samt att en depolarisering måste ske då blockaden av magnesiumjoner försvinner från kanalen.
LTP och LTD

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
94
Q

Vilken effekt har GABA på den postsynaptiska cellen?

A

GABA har en hämmande effekt vilket kommer leda till öppningen utav Kloridkanaler, som i sin tur kommer leda till en hyperpolarisering i cellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
95
Q

Vilken betydelse har efterhyperpolarisering (EHP)?

A

Undvikande av överstimulering i cellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
96
Q

Hur kan EHP moduleras?

A

Öka aktiviteten hos jonkanaler som leder till hyperpolarisering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
97
Q

Hur kan en hormon påverka nervcells aktivitet?

A

Binda till receptorer
aktivera intracellulära signalvägar
ändra genuttryck
vilket leder till förändringar i jonaktivitet, synapsplacticitet, neurotransmittorproduktion, struktur och funktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
98
Q

LTP på synaps nivå

A

Långvarig förstärkning av signalöverföring vid en synaps: Mängden nerotarnmittorer som diffunderar mellan cellerna ökar på grund av en ökad mängd kalciumjoner i presynsptiska cellen och fler AMPA receptorer på den postsynspptsiska cellen som genom NMDR kanaler släpps in på grund av upprepande liknande stimuli, på samma gång ökar även EPSP vilket stärker de synaptiska kopplingarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
99
Q

Engram

A

Ett nätverk av nervceller som kopplas samman till ett nätverk som i sin tur är funktionellt sammankopplat med ett minne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
100
Q

Pettern concrisen

A

Om en del av ett engram/nätverk triggas kan det innebära att hela minnet återkallas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
101
Q

Vad skapar basen för association och tankekedjor i hjärnan?

A

Enstaka celler i ett engram kan också vara delaktiga i ett annat engram

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
102
Q

EPSP

A

Excitatorisk postsynaptisk potential
Neurotransmittor startar en depolarisering och en potential uppstår som sedan
under repetitivt strak stimuli ökar och effektiviseras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
103
Q

LTP

A

Långtidspotentiering
Långvarig process där kopplingen mellan nervceller förstärks
Sker vi högeffektiv och repetitivt stimuli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
104
Q

LTD

A

Långtids depression
Styrkan hos synaptiska förbindelser minskar
När två neuroner inte längre är lika aktiva med varandra tappar kopplingen dess kraft

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
105
Q

Varför är LTD viktigt?

A

För att kunna rensa ut överflödig information och justera kopplingar i engrammen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
106
Q

LTD på synaps nivå

A

Mängden neurotransmittorer som frigörs minskar, leder till försvagning av synaptisk transmission

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
107
Q

(Re)Consolidation

A

Att plocka fram ett minne för att sedan stärka det är de bästa sättet för inlärning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
108
Q

Engram på cellnivå

A

Bildas genom LTP
Långvarig förstärkning av synaptiska förbindelser
Två neuroner aktiveras tillsammans upprepade gånger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
109
Q

Vilken typ av inlärning är hippocampus nödvändig för?

A

Bildandet av nya deklarativa minnen - episodiskt och semantiskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
110
Q

Studiet av H.M

A

Hippocampus opererades bort. Epilepsin försvann men han förmåga att bilda nya dekalrativa minnen försvann helt. Varje gång hans fru kom in i rummet trodde han att han inte hade sett henne sen innan operationen även om han såg henne 5 minuter tidigare. Dock kunde H.M bilda nya icke-dekalrtiva minnen men han kunde då inte komma ihåg att han hade utfört uppgiften tidigare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
111
Q

Vilka två typer av synaptisk plasticitet anses ligga bakom förmågan till inlärning, respektive glömska?

A

LTP - långtidspotentering
LTD - Långtidsdeprission

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
112
Q

Anterograd amnesi

A

Inlärningssvårigheter
Sämre förmåga att bilda nya minnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
113
Q

Retrograd amnesi

A

Svårigheter att plocka fram tidigare minnen
Minns oftast barndomsminnen bäst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
114
Q

Glömskans viktigaste egenskaper

A

Förmågan att lära om och lära nytt
Förmågan att kunna generalisera kunskap bygger på bortfall av detaljer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
115
Q

Sömnens påverkan på inlärning

A

Förstärkning av minnen samt bortsortering av minnen
Repetition sker under sömn, viket gör att minnen stärks - råttan och labyrinten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
116
Q

EEG

A

Elektroencefalografi
Mäter de elektriska fälten i hjärnan som bildas av nervcellsaktivitet
Mäter själva depolariseringen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
117
Q

MEG

A

Magnetoencefalografi
Mäter de magnetiska fälten som genereras av elektrisk aktivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
118
Q

Vilket fält är MEG mest känslig för?

A

Tangeesiella fält
Färdas längs med hjärnans yta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
119
Q

Skillnad mellan EEG och MEG

A

EEGs mätverktyg är elektroder, MEGs är magnet känsliga sensorer.
EEG mäter elektrisk aktivitet och MEG mäter magnetfält som uppstår av elektrisk aktivitet.
MEG är mycket känsligare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
120
Q

Alfarytm/Alfavågor

A

Elektrisk aktivitet som kan registreras med EEG
Förknippat med lugn, avslappning och lätta sömnstadier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
121
Q

Vilken frekvens har alfavågor?

A

Mellan 8 och 12 hertz

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
122
Q

Hur studerar EEG sömn?

A

Identifiering av olika sömnstadier
Kvaliten och varaktigheten av sömnen (uppvaknanden och djupsömn)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
123
Q

Svarspotensialer/evoked potensials

A

En specifik elektrisk signal som genereras i hjärnan som svar på ett specifikt sensoriskt eller motoriskt stimuli,
slår ihop och räknar ut medelvärdet på sparksen som ges för att komma undan brus
Detta gör man för att få en graf för att kunna undersöka de man verkligen vill undersöka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
124
Q

Vilka metoder kan registrera svarspotensialer

A

EEG och MEG

125
Q

vad kan man göra med registreringen av svarspotensialer?

A

Studera bearbetning och tolkning av sensorisk information
Studera kognitiva processer
Neurologiska tillstånd kan diagnostiseras

126
Q

fMRI

A

functional Magnetic Resonance Imaging
Mäter signaler från förändringar i blodflödet och syreomsättningen i hjärnans vävnader
Blodflödet i ett område som är aktivt kommer att öka

127
Q

Karaktärsdrag EEG/MEG

A

Bra tidsupplösning
Dålig bildupplösning
EEG har otroligt långa förberedelser
MEG är väldigt känslig

128
Q

Karaktärsdrag fMRI

A

Bra bildupplösning
Dålig tidupplösning
Dyr i drift
magnetiska risker
Högt ljud och trångt utrymme i maskinen

129
Q

TMS

A

Transkraniell magnetstimulering
Stimuleringsmetod ej mät metod

130
Q

Hur fungerar TMS?

A

Magentstimulering påverkar hjärnaktivitet genom att en magnetiskpuls genererar en elektrisk signal i hjärnan som påverkar funktionen hos neuronerna i området
Stimuleringen sker utanpå huvudet

131
Q

Bottom-up i sensoriska systemet

A

Hur vår hjärna bearbetar och tar emot sensoriska intryck från vår omgivning

  • Receptorcellerna tar emot sensorisk information
  • Sensory transduktion sker och sensorisk information omvandlas till receptorpotentialer
  • receptorpotensialerna omvandlas sedan genom depolarisering till aktionspotensialer
  • de elektriska signalerna skickas vi sensoriska nervbanor till relevanta områden i hjärnan för ytterligare bearbetning
  • I hjärnan omvandlas de elektriska signalerna till aktionspotentialer som sedan aktiverar den del av kroppen som behövs
132
Q

Receptorpotentialer

A

Den elektriska signal som skickas från recptorcellerna med sensorisk information till hjärnan för bearbetning

133
Q

Sensory transduktion

A

Omvandlingen av sensorisk information i recptorcellerna till receptorpotentialer

134
Q

Top down i de sensoriska systemet

A

Högre nivåer av kognition
Påverkar hur vi uppfattar och tolkar sensorisk information
“Sinnesintryck aktiverar erfarenheter som redan finns som system i hjärnan och modulerar det till nya produkter”

135
Q

Top down
Förväntningar
Minnen

A

Förväntning om något specifikt kan påverka vilka detaljer vi lägger märke till
Ett tidigare minne av exempelvis en lukt formar hur vi upplever lukten

136
Q

Skillnaden mellan receptorpotential och aktionspotential

A

R genereras av yttre stimuli
A genereras av elektiska signaler
R är en svagare elektrisk potential än A
R genereras i sensoriska receptorer och A genereras i nervceller i hjärnan
R är graderade efter stimuli styrka

137
Q

Neural encoding

A

Processen där sensorisk information och stimuli omvandlas till mönster av nervimpulser i hjärnan, som sedan används för att representera och bearbeta information

138
Q

Vilka delar består neural encoding av?

A

Modalitet : Vilken typ av information
Intensitet: styrkan på stimuli
Lokalisation : Vart stimuli kommer från

139
Q

“The language of the brian is the sequence of action potential (spike train)”

A

Aktionspotentialer är hjärnans sätt att kommunicera information. Sker genom generering av elektiska potentialer som skickas mellan neuroner

140
Q

4 viktiga parametrar för hur en aktionspotential uppfattas

A
  1. Modality - typen av stimulering
    Location
    Intensity - Intensiteten av stimulit
    Duration - varaktighet på stimuli
141
Q

Sensation

A

Bottom-up process
Sensoriska organ regerar på yttre stimuli och översätter dem till neurala signaler som skickas till hjärnan

142
Q

Perception

A

Top-down process
Processen där hjärnan tolkar och organiserar sensorisk information för att skapa en meningsfull uppfattning om vår omgivning
Kognitiva intrycken

143
Q

Laterala förbindelser

A

Nervförbindelser som sträcker sig horisontellt över olika delar av cortex
Möjliggör kommunikation mellan olika områden av hjärnan

144
Q

Receptiva fält

A

Specifika områden där sensoriska receptorer är som mest känslig för stimuli

145
Q

Absolut sensoriska trösklar

A

Den lägsta nivån för specifik stimuli som krävs för att en person ska kunna uppfatta den på ett medvetet sätt

146
Q

Differentiella trösklar

A

Den minsta mängden förändring hos ett stimuli som krävs för en medveten upplevelse av förändringen

147
Q

“Sensory systems are organized topographically”

A

Den topografiska organisationen betyder att information representeras rumsligt och kroppsligt i hjärnan. Varje sinnes organ , kroppsdel osv har sin specifika plats i hjärnan organiserat utifrån 3d versionen av samma sak.

148
Q

Sensory substiution

A

En process där en förlorad sinnesfunktion kan ersättas eller kompletteras med hjälp av ett annat sinne

149
Q

“Without connections there is no learning or action”

A

Laterala förbindelser mellan olika specialiserade delar av hjärnan är avgörande för kommunikation och utföranden av uppgifter
t.ex lära sig spela ett instrument, flera sensoriska delar samarbetar

150
Q

Multisensory integration

A

Processen där hjärnan kombinerar information från olika sinnen för att skapa en sammanhängde uppfattning om omgivningen
Specifika områden i hjärnan kommunicerar genom laterala förbindelser

151
Q

Näthinnan

A

Består av mycket komplex nätverk
Analyserar och bearbetar information innan den skickas vidare
Har en direkt anslutning till hjärnan, vilket ger en bättre kommunikation med hjärnan
Gangliecellerna i hjärnan generera aktionspotentialer som skickas till hjärnan

152
Q

Spatial resoultion/upplösning

A

Förmågan att urskilja små detaljer och avbilda de tydligt

153
Q

Centralt seende

A

Tappar som sitter centralt i foeva har alla var sin egen gangliecell

154
Q

Perifert seende

A

Stavar som sitter i utkanten av foevea får istället vara några som delar på en och samma gangliecell

155
Q

Tappar och ganglieceller

A

Mycket detaljerad och exakt information med bra upplösning
Genererar också många aktionspotential till hjärnan på grund av deras enskilda kopplingar

156
Q

Tappar (Cone cells)

A

Sitter centralt i foeva
Många tappar i mitten
Färgseende och mycket detaljerad
Genererar receptorpotensialer till gangliecellerna

157
Q

Stavar (Rod cells)

A

Mörkerseende, rörelse och Perifer syn
Sitter utspritt i utkanten av foeva
Genererar receptorpotensialer till gangliecellerna

158
Q

Stavar och ganglieceller

A

Blir blandad information från många informations källor
Mindre aktionspotentialer kan plockas upp av stavarna

159
Q

Gangliecellers receptiva fält

A

Ett område på cellen som vid stimulans aktiverar eller inhiberar cellen vilket leder till bearbetning av information

160
Q

Parallel processig i retina

A

15 olika typer av ganglieceller i näthinnan processar olika saker samtidigt
Processen sker parallellt mellan de olika gangliecellerna

161
Q

Retinotropisk ordning

A
162
Q

ON-center gangliecell

A

svarar starkast på stimuli som träffar mitten av fältet och inhiberar stimuli som träffar på kanten

163
Q

OFF- center gangliecell

A

Svarar strakast på stimuli som träffar utanför centrum och inhiberar när de träffar centrum

164
Q

Neuroner med orgenteringsselektivitet

A

Specialiserade nervceller i primära synbarken (V1)
svarar starkast på linjer och kanter
Skiljer mellan neuroner, vissa är mer känsliga för vertikala linjer, medan andra för horisontella linjer

165
Q

Funktionen hos neuroner med origenteringsselektivitet

A

Avfyrar aktionspotential med högre frekvens när de stimuleras med sin specifika linje
Kombinerad information från flera neuroner ger en helhetsbild

166
Q

Orienteringskkolumner

A

Primära synbarken (v1) består av ett rutnät av neuroner där varje kolumn består av neuroner som svarar bäst på samma orientering
2500 kolumner (blobs och)
150 000 neuroner

167
Q

Origenteringsmoduler

A

2500 moduler
består av 150 000 celler som analyserar enskilda delar av synfältet

168
Q

Blobs (modul för visuell bearbetning)

A

Färganalys behandling
v1

169
Q

okulär dominans kolumn

A

v1
Höger och vänster öga, hur de är orienterat

170
Q

Är vi födda med orienteringsstrunkturen och selektiviteten i synbarken?

A

Vi är födda med en genetisk struktur, men under de 6 första månaderna i livet utvecklas dessa strukturer av visuell erfarenheter och förändras genom plasticitet

171
Q

“The primary visual cortex is organized into functional modules”

A

Neuroner med liknande receptiva fält är organiserade i kolumner tillsammans i v1

172
Q

“Varje kortikalt visuellt område bearbetar och ser olika visuella världar”

A

Varje kortikalt område som V5 eller FFA är specialiserade för att bearbeta en unik aspekt av visuell information

173
Q

Primära synbarken (V1)

A

Occipitalloben
All visuell information passerar först genom Thalamus sedan genom V1 och sedan ut till sitt specialiserade område
Hittar områden visa orgenteringsselktiviteten

174
Q

V4

A

Färgseende, formigenkänning

175
Q

V5

A

Rörelse

176
Q

FFA

A

Ansiktsigenkänning

177
Q

Dorsala strömmen

A

“var?”
Kan röra tex handen till ett föremål för den uppfattar var föremålet finns
Snabb, spatial perception
Startar i v1 och passerar genom v2, v3 och v5 (parietalloben)

178
Q

Ventrala strömmen

A

“vad?”
Uppfattar vad de är för föremål och dess egenskaper
Ser färger och känner igen ansikten och objekt
startar i v1fortsätter genom temporalloben, v2, v4, FFA och PPA

179
Q

Molyneux’s problemet

A

Huruvida syn och känsel hänger ihop och påverkar varandra
- Handlar om hur en person som varit bild men sedan får synen återställd, skulle kunna identifiera former och objekt med synen, trots att personen aldrig haft visuella upplevelser innan

180
Q

Grandmother cell theory
(Bildigenkänning)

A

Enskilda nervceller i hjärnan är kopplad till specifika objekt och personer
Inaktivitet hos resterande neuroner

181
Q

Population coding (bildigenkänning)

A

Information om objekt och personer presenteras av en grupp nervceller
- Varje neuron i populationen bidrar till representation av stimulus medans den totala aktiviteten över hela populationen ger information om stimulits egenskaper.
En neuron kan alltså vara med i olika populationer

182
Q

Vad utgör grunden för beteende?

A

Nervcellers kopplingar som formats av erfarenheter där nätverk har förändrats på grund av hjärnans plasticitet
Samt FAP - överlevandsbeteenden

183
Q

Förklara hur betingat stimuli framkallar beteenden

A

Synaptisk plasticitet gör att kopplingarna mellan US och CS kan stärkas under depolarisering av cellerna som utsätts för stimuli under inlärning

184
Q
  • Glutamat - gör att natrium strömmar in i AMPA
  • Då sker depolarisering i cellen
    -Då aktiveras NMDA
  • När NMDA har aktiverats så - kommer de komma upp fler AMPA receptorer på den postsynaptiska cellen så då kan cellen bli strakare
  • Detta eftersom den har mer AMPA att koppla sig till, vilket innebär att mer glutamat kan släppas ut och fästas vilket leder till en ökad aktivitet
    därför kommer kopplingen stärkas och det kommer leda till att det är större chans att den cellen aktiveras igen
  • då är den bra för inlärning.
    om en cell aktiveras kommer den med strakast koppling att aktiveras och inte en annan cell som inte har lika stark koppling

När man glömmer försvinner då AMAP receptorerna och cellen minskar i storlek

A

Processen av LTP kopplat till NMPA och AMPA

185
Q

Pattern coding (neural encoding)

A

kodar olika egenskaper av stimuli

186
Q

Frequency code (neural encoding)

A

Kodar styrka / intensitet

187
Q

Labeled line (neual encoding)

A

Kodar för de olika sinnena
kodar modalitet
lokalisation

188
Q

Population coding (neural encoding)

A

kodar styrkan/intensiteten eller olika kvalitet
olika dofter och smaker

189
Q

Muskelsynergi

A

Samarbetet mellan flera muskler för att utföra en uppgift
Kunna göra samtidigt och synkroniserat
såhär löser vi frihetsgrads problemet

190
Q

Recipork inhibitation

A

Samarbetet mellan muskler där den som extraheras innebär att den motsatta muskeln måste inhiberas

191
Q

Basala ganglier

A

Sitter i primära motor cortex
aktiverar muskel rörelser

192
Q

Somatotopiskt

A

Primära cortex (motorisk och sensoriskt)
Organiserat proportionellt till kroppens faktiska storlek
Olika områden är organiserade efter olika muskler och kroppsdelar

193
Q

Delayed conditioning

A

CS och US överlappar varandra i presentationen
Först ringer man i klockan och under ljudet presenterar man maten

194
Q

Trace conditioning

A

Presenterar CS sedan tar man en liten paus och presenterar därefter US
Kräver att hjärnan kan hålla igång aktionspotentialerna i arbetsminnet

195
Q

Second-order conditioning

A

Kopplar CS till US som i sin tur kopplar ett nytt stimuli till US
t.ex kopplar boll till mat och sedan boll till klocka
Används i inlärning av språk

196
Q

Context - dependent (stimuli)

A

Kontextuella stimuli som består av flera olika enheter som man tillsammans skapar en helhet av
Exempel: Musen får elstötar i en bur och blir sedan placerad i en liknande bur utan stötar, musen agerar då med rädsla för buren
“Känslan av elstötar kopplas till omgivningen dvs buren”

197
Q

State - dependent (stimuli)

A

Hjärnans tillstånd
inga yttre faktorer påverkar
Samma stimuli kan ha olika påverkan beroende på hjärnans neurala tillstånd vi stimulering

198
Q

Klassiska synen på armrörelsen :
Den logiska slutsatsen är att armrörelsen är programmerad

A

Gammal bild av armrörelser
Redundansproblmet
armen har alltså för mycket frihetsgrader vilket ledde till slutsatsen att om armen alltid gör samma rörelse till ett och samma föremål måste det finnas en programmerad matematisk bestämd uträkning för hur armen ska röra sig

199
Q

Dagens bild på om armrörelsen är programmerad

A

Idag tänker man inte att armrörelsen är programmerad utan att den styrs av en ej viljestyrd reflex som följer signaler från stimulit

200
Q

Varför tror man inte längre att armrörelsen är programmerad?

A

Eftersom att utförandet sker så snabbt att det inte hade kunnat vara programmerat, samt att korrigeringen av en motorisk rörelse sker snabbt och därför skulle de ta för lång tid att ha en programmerad rörelse som måste ändras om det blir fel i utförandet

201
Q

Gut to brain communication

A

ENS finns i magens organ som kommunicerar med hjärnan om organens tillstånd som kan påverka våra mentala tillstånd
magkänslan

202
Q

Neuroner som finns i mag-tarmkanalen som har en kommunikation med hjärnan

A

ENS - Enteriska nervsystemet

203
Q

muskler - hjärnans kommunikation

A

Muskler skickar feedback till hjärnan i form av information om musklers position, spänning och rörelser
Exempelvis kan BDNF proteiner skickas från musklerna under fysisk aktivitet vilket kan förbättra inlärning

204
Q

Brain - viscera communication

A

sensoriska nerver skickar informtion till hjärnan
reglering av ANS
fight or flight

205
Q

Embodied cognition

A

När ett stimuli aktiverar en nervcell av en känsla får vi kroppsliga rektioner att agera, tänker vi sedan på samma stimuli kommer samma nervcell att aktiveras och samma känsla samt samma kroppsliga reaktioner kommer ske

206
Q

Absolut refrektärperiod

A

Repolarisering pågår och jonkanllerna är helt stängda, ingen depolarisering kan alltså ske

207
Q

Repolarisering

A

När natrium jonkanalerna är helt stängda och cellen återhämtar sig för att nå vilo läge i membranpotentialen igen

208
Q

Relativ refräktärperiod

A

Hypolarisering pågår går från - 70 till - 90 då kan depolarisering ske men de måste bli väldigt strak depolarisering då

209
Q

retinotopisk orning

A

En exakt avbildning i v1 av de visuella stimuli,
När man ser en cirkel kommer en cirkel bli en cirkel i v1 också.

210
Q

topografisk

A

granne - till granne
organiseras efter storleken på receptiva fält

211
Q

Sensory substitution

A

syftar på sinnesintryck som kan ersättas av ett annat sinne
Eftersom att de kortikala områdena är plastiska kommer ett område som inte används att krympa och tas över
samma kortikala område aktiveras men det är för att de omorganiseras och tas över av ett annat område

212
Q

katt ungens vertikala linjer

A

ser bara vertikala linjer om den växt upp med det,
“use it or lose it”

213
Q

Basala ganglier kopplat till finmotorik

A

kontrollerar excitationen och inhibitionen i balansen av de neurala nätverken i finmotoriken

214
Q

prediktiv rörelse

A

En rörelse som sker innan man exakt hade kunnat förutspå hur utförandet skulle gå till
Alltså reflexivt och planerat som följer stimulit
t.ex personen som ska ta kulan med koppen

215
Q

Mekanismen för rytmisk gångrörelse lokaliserad i ryggmärgen

A

Central pattern generators (CPGs)

216
Q

(predektiv) Framåtriktad kontroll

A

Styrs av ett reflexivt beteende som formas utav de kommande stimulit

217
Q

Spegelneuroners nya bild

A

Automatisk beteende synkronisering och inte genom förståelse av beteende
Samma neurala nätverk aktiveras när man ser någon göra det som när man själv utför det

218
Q

BDNF

A

Ett protein som släpps ut ur musklerna (sklett muskler) när de kontraheras och skickas till hjärnan
viktig för plasticitet, hjärnhälsa, inlärning och minne

219
Q

Synthetic happiness

A

Så hanterar vi cognitive dissonace
om något dåligt händer typ sitter rullstol fixar hjärnan en annan “värld” som kan göra att man blir lycklig ändå, detta är en del av de psykologiska immunförsvaret
neuronerna omorganiseras
t.ex jag ville ändå börja läsa mer

220
Q

Cognitive dissonance

A

När man har två trosföreställningar som ställs emot varandra, obalans i hjärnan - där hjärnan hela tiden söker efter neural balans
Baserad på neural dissonace - egentligen är de olika neurala nätverk som är i obalans för att de skiljer sig åt
räven vill ha vindruvor men når inte, då är de ändå omogna så jag vill ju inte ha dom (Synatic happiness) - lösningen på cognitive dissonace

221
Q

Varför är aggression ett vanligt beteende hos människor

A
  1. På grund av aggression separeras, leder till utrymme för uppdelning av resurser
    in - grupp och ut- grupp
  2. Urval av de strakaste i strid, de svagaste ska sållas bort
  3. Skydda sina barn
  4. Social hierarki, som behövs eftersom att man behöver en ledare
222
Q

Varför finns aggression

A

Det har varit evolutionärt positivt för överlevnad

223
Q

Makro - anatomiska skillnader mellan höger och vänster hemisfär

A
  1. Volym
  2. storlek och form av specifika hjärndelar ex. hippocampus
  3. Mönster av gyrus
  4. Längd och form av sulcus
  5. höger sida är lite längre fram
224
Q

mikro- anatomiska skillnader mellan vänster och höger hemisfär

A
  1. olika storlek på dendrit träd
  2. cellerna är olika stora
225
Q

Problemet med medvetande
“Hard problem of consciousness”

A

The hard problem refererar till mysteriet om hur fysiska processer i hjärnan, som elektriska och kemiska signaler, kan ge upphov till subjektiva upplevelser och medvetande

hur subjektiva upplevelser känns
Mentala bilder
hur känns en känsla

226
Q

En kopia av de motoriska uppgifterna och de rörelser som ska utföras som skickas till lillhjärnan för möjlighet till feedback och korrigering

A

Effernce copy

227
Q

Två synsätt på lärande genom imitation

A

Kognitiv syn: Förstå ett beteende för att kunna imitera genom spegenneuroner
Neurosince syn:
Imiterar automatiskt eftersom att observation av rörelse aktiverar samma neurala kretas hos en själv.

228
Q

Beahvioral inhibition

A

Klassisk pyskologi:
Viljestyrt och förmågan att välja hur man vill bete sig i situationer
Neurosince idag:
För att inhibera ett oönskat beteende måste vi starta ett annat starkare
Hjärnans självorganisering skapar aktivitet för ett annat nätverk

229
Q

Karaktärsdrag för reflexer

A
  1. utlöses av yttre stimuli
  2. Kort och stabil latens
  3. responsen är stereotyp och artrealterad
  4. kraften hos reflexer garderas av stimuli
  5. omedveten reaktion
  6. hardwired network (subortex) (FAP)
230
Q

Hardwierd nätverk

A

Nätverk som är relativt stabila över tid
Inte så dynamiskt
FAP (överlevnads beteenden)

231
Q

Klassisk syn på reflexer och viljemässig motorik

A

Reflex:
stereotypiska reaktioner på stimuli
Viljemässig:
Komplex och medveten kontroll av rörelse

232
Q

Dagens neurovetenskapliga syn på reflexer och viljemässig motorik

A

Reflexer :
Snabb bearbetning från sinnesorganen till ryggmärgen eller hjärnan
Skapar en direkt rektion eftersom att nätverket som aktiveras är stabilt och redo för användning
Viljemässig:
Kräver aktivitet i cortex
mer komplexa nätverk
kräver bearbetning från hjärnan

233
Q

The problem of redundancy in movment control

A

hjärnan måste navigera genom att välja de mest effektiva eller lämpliga sättet för rörelse i en situation och omgivning eftersom att de finns så många olika sätt vi kan nå vårt rörelsemål

234
Q

Programmerad armrörelse

A
  • Samma mönster och tidsförlopp användes allatid
235
Q

Bevis för programerade armrörelser

A

Testet som visade på att om man hade flera valmöjligheter, tog det längre tid för nervsystemet att agera

236
Q

Motbevis mot testet om programmerade armrörelser

A

I testet var stimulit pplacerad på en plats medan stället man skulle trycka på var nedanför, detta är anledningen till längre tid
Ett annat experiment visade då istället på att om stimuli var på samma plats fanns ingen längre tid även om de var olika valmöjligheter

237
Q

kontrollstrategier för armrörelse

A

syftar på tillvägagångsättet för att styra en rörelse hos armen till ett mål

238
Q

Feedforward / open loop

A

Programmerad
snabb
kan inte korrigeras
reflex
oftast exakt även om de går fort

239
Q

Feedback / closed loop

A

Långsam
Exakt
Feedback från hjärnan ger tid till korrigering
kopia av rörelsen skickas till lillhjärnan för möjlighet till korrigering (efference copy)

240
Q

Salted peanut problem

A

kopplat till libets experiment om att hjärnan redan har tagit ett beslut om att t en jordnöt redan innan man är medveten om att beslutet är fattat

241
Q

Libets experiment

A

“Säg till när du har bestämt dig för att trycka på knappen och tyck sedan på knappen”
Mätningar av neural aktivitet visar att beslutet har fattats i de neurala nätverken redan innan man får sin medvetna uppfattning om att man har tagit ett beslut.
- När rörelsen mot knappen startar är cortex som mest aktivt vilket innebär att aktiviteten har börjat redan långt innan.
“fri vilja är en illusion”

242
Q

Respons inhibition

A

Människans svårigheter med att undantrycka reflexiva beteenden även där det i vissa situationer skulle kunna vara fördelaktigt att göra det

243
Q

Varför finns det flera olika decanderande banor i hjärnan?

A

Eftersom att alla banor är specificerade för olika grejer vilket ger en mer effektiv informationsspridning

244
Q

Hur kontrollerar hjärnan posture (position av kroppen) och balance

A

Man måste upprätthålla center-of-gravity av korppen inom dess (base- of- support) den ytan på marken kroppen kommer i kontakt med
Sker genom interaktion mellan olika spatial information

245
Q

Decanderande bana som är Involverad i frivilliga muskelrörelser och finjustering av rörelser

A

Rubro spinala banan

246
Q

Decanderande bana som är Involverad i koordinering av ögon och huvudrörelser
Rikta vår visuella uppmärksamhet

A

Trectospinala banan

247
Q

Involverad i koordinering av ögon och huvudrörelser
Rikta vår visuella uppmärksamhet

A

Corticospinala banan

248
Q

“The brain has a model of the familiar objects”

A

Hjärnan skapar och lagrar modeller av föremål och koncept av tidigare erfarenheter
Detta kan ske på grund av synaptisk plasticitet som stärker synaptiska kopplingar.
Modellerna gör att hjärnan snabbare kan reagera och agera på sin omgivning

249
Q

associationcortex

A

Delar av cortex som är involverad i högre kognitiva funktioner

250
Q

Limbiska associationscortex

A

Emotioner
Finns i tinningloben i mitten, kan inte ses från utsidan

251
Q

Amygdalas grundläggande funktioner

A
  • Lagrar emotionella minnen
  • Bearbetar känslor om rädsla och belöning
  • Påverkar beteenden baserade på stimuli med tidigare känslomässiga erfarenheter
252
Q

High road aktivering av amygdala

A
  • Startar med den sensoriska informationen som processats i hjärnan
  • kognitivt involverad
  • mer kontrollerade känslomässiga rektioner
253
Q

low road aktivering av amygdala

A
  • Direkt från sensorisk information via thalamus till amygdala
  • Alla plötsliga ljud osv
  • äldre evolutionär
  • fight or flight
254
Q

Bestraffningssystemet

A

Ökad aktivitet ger ökad handlingskraft
- negativ förstärkning
- saker som tidigare gjort oss rädda kan aktivera amygdala
- därför undviker vi sånt som är farligt
exempel:
Musen undviker buren som ser ut som den som ger elstötar

255
Q

Belöningssystemet

A
  • positiv förstärkning
  • dopamin aktiveras
  • då man hittat ett sätt att aktivera dopamin spelar inget annat längre någon roll som mat eller vätska
    exempel:
    råttan med elektroder som triggar belöningssystemet när den tycker på en knapp
256
Q

Emotionella minnen

A

Icke-dekalrativa, alltså något man inte riktigt kan berätta om
Känslan av ett minne finns i amygdala
en känsla som kan vara svår att beskriva

257
Q

Skillnaden mellan emotionella minnen och deklarativa minnen

A

-De interagerar och agerar parallellt med varandra
-deklartiva minne kan beskrivas som var, när hur, emotionella är känslan av ett minne

258
Q

Contextual conditioning

A

-detaljer av en situation som finns i hippocampus kan leta sig in i amygdala och aktivera ett obehag på grund av omständigheter

259
Q

Fördelar med olika system för emotioner

A
  • Större chans att agera lämpligt i olika situationer av olika typer av stimuli
  • optimerar våra chanser för överlevnad
260
Q

Prefrontala cortex är the master of kognitiva funktioner

A

Spelar en central roll för högre kognitiva processer
Inte färdigutvecklad förens 25 års ålder

261
Q

Insula cortex

A

-Involverad i funktioner som är kopplat till emotioner
- Bearbetning och hantering av känslomässiga rektioner
- känsla aktiverar den neurala representationen av en känsla
Insula kan aktiveras när en annan person känner en strak känsla vilket kan leda till att vi känner samma känsla fast svagare

262
Q

Embodiment of darkness

A

Vid tanke på mörker kommer ens pupiller att bli större

263
Q

Hur kan koppen modifiera kognition?

A

Kroppsliga tillstånd kan påverka våra tankar
exempel: att spänna sina muskler kan leda till ett ökat stresspåslag

264
Q

Body schema

A

-Hjärnan har information om kroppens utseende i 3D format samt kroppens reaktion till omgivningen.
Etableras av att man som barn undersöker sin kropp

265
Q

Body image

A

En subjektiv och medveten representation av din kropp
Känslomässigt styrd och lätt påverkad

266
Q

Evolutionära fördelar med att leva i grupp

A
  1. säkrare för den enskilda individen
  2. Neurala mekanismer attraheras av andra människor
  3. gemensam insamling av mat
  4. tillgång till partners
267
Q

Varför är aggression mer passiv idag?

A

För att man måste anpassa sig till de mer humanistiska samhället

268
Q

Varför är människans Sclera mycket synligare än andra djurs

A

-För att underlätta kommunikation
-tolkning av känslor är lättare
-En ökad social interaktion och förståelse

269
Q

Sclera

A

Den vita delen i ögats ytterväggar

270
Q

The power of smiling

A

Leende modifierar hjärnans struktur och gör en strakare koppling mellan människor eftersom att strukturerna förändras till liknande

271
Q

Förstår spädbarn vad de gör när de gör “smarta” saker?

A

Spädbarn gör aldrig något som skulle vara en nackdel för sig själva
Bra på att snappa upp och härma, de kan därför härma ett “smart” beteende

272
Q

Är moral en produkt av evolutionen? Finns det strukturer för detta?

A

Orättvisa splittrar människor och vi behöver varandra för överlevnad, på så sätt är de evolutionärt
det finns inte strukturera men specifika delar av hjärnan kan anpassas efter det, mycket anpassas av miljö då kan de bildas strukturer på grund av plasticiteten

273
Q

Split brain surgery

A

Operation där man skär av corpus callosum
uppgifter som kräver samarbete mellan hjärnhalvorna blir svårare

274
Q

Callosotomy

A

En typ av split brain surgery
Vissa delar av corpus callosum tas bort och splittras

275
Q

Tachistoscope - studie av split brain

A
  • En apparat som används för att presentera visuella stimuli under en kort tidsperiod
  • Undersöker hur de olika hjärnhalvorna utan kommunikation bearbetar visuell information
    -Information som visas för båda ögonen kommer ge samma information till båda hjärnhalvorna.
  • Information som ges till bara höger öga kommer bara ge information till vänster hjärnhalva och tvärt om
276
Q

Exempel på tachistoscope undersökning

A

En katt presenteras för höger öga och kommer då gå in till vänster hjärnhalva, medans en hund kommer visas för vänster öga och därför bara gå in till höger hjärnhalva. De har då visat sig att personen i fråga bara kan redogöra för att de har sett en katt, detta eftersom att språk produktionen sitter i vänster hemisfär

277
Q

Fåglars lateralizering

A

Sång produktionen är lateraliserad till vänster hjärnhalva

278
Q

Fiskars lateralisering

A

Lateralisering av ögonens användning i form av att de verkar använda ena ögat för att lokalisera föda och undvika fara

279
Q

Fördelarna med Lateralisering

A
  • Snabba och exakta bearbetningar av information
  • Resurs sparande genom att hela hjärnan inte behöver vara aktiv samtidigt
  • fokus på en uppgift kan ge större chans till att genomföra komplexa uppgifter
280
Q

Vänster hemifär

A
  • kategoriserar stimuli
  • kontrollerar inlärda beteenden i vilotillstånd
  • Språk : både talande och skrivande
    2. analytiskt tänkande
    3. Styr rörelse och aktivitet på kroppens högra sida
281
Q

Höger hemifär

A
  1. kontrollerar snabba rektioner i nödsituationer (fight or flight)
    - Bedömer egenskaper hos omgivningen - rumslig uppfattning
    - Känner igen ansikten och känslor (rädsla och aggression)
    -kreativitet
282
Q

“functional asymmetry is to a large extent result of structural asymmetry”

A

Strukturell asymmetri refererar till skillnader som att Brocas och wernickes är mer utvecklade i vänster hjärnhalva och att parietalloben är mer utvecklad i höger. Detta lägger egentligen grunden för lateralisering och utvecklar dess specialiserade områden

283
Q

Corpus callosums kommunikation med cortex

A

. Corpus callosum fungerar som en bro som förbinder vänster och höger hemisfär. Nervceller, eller neuroner som finns i de olika kortikala områdena skickar signaler via corpus callosum över till motsvarande område i en andra hjärnhalvan, där bearbetningen har skett i den hjärnhalva som är specialiserad för just den uppgiften.

284
Q

Homotopic callosal connaction

A

Binder ihop de kortikala områdena i de olika hemisfärerna som är specialiserade på samma sak

285
Q

Heterotopic collosal connection

A

Nervfibrer som har en anslutning mellan kortikala områden som inte är specialiserade på samma sak
- kan bidra till en mer komplex bearbetning

286
Q

Interhemipheric transfer of neural plasticity

A

Interhemisfärisk överföring av neural plasticitet hänvisar till fenomenet där förändringar i aktivitet eller struktur i ena hjärnhalvan påverkar den andra hjärnhalvan.
Den ena hjärnhalvan kan exempelvis bli skadad vilket skulle innebära att den friska halvan skulle ta över

287
Q

Forskning som stödjer interhemispheric transfer of neural plactisty

A

Hellebrandt : motorisk inlärning i ena handen. Observationer av detta såg att prestationen även förbättrades av för den andra handen, trots ingen träning

288
Q

Brocas area

A
  • Viktig för språk produktionen
  • Sitter i frontalloben nära motorcortex som kontrollerar mun och läppar
  • skada kan framförallt leda till problem med talet, då man har dålig grammatik, brist på ord
  • Blir inte fullständiga meningar
    -förstår ofta bra
289
Q

Wernickes area

A

-Viktig för språk förståelse
-Sitter i temporalloben
- Skada kan leda till att man talar flytande men innehållet är meningslöst samt att man inte kan förstå andra

290
Q

Förbindelserna mellan Brocas och Wernickes

A

Fasciculus arcutaus

291
Q

WADA-test kopplingen till språk bearbetning

A

-Ett läkemedel bedövar temporärt ena hemifären
- Under den temporära bedövningen utförs språkliga tester
patienten upplever svårigheter med språket när den vänstra halvan är bedövad

292
Q

Neural correalte of consciousness

A

De neurologiska processer av hjärnaktivitet som korrelerar och tros vara relaterade till medvetande
1. Information kan hållas online under lång tid utan stimuli
2. Information kan snabbt spridas till många hjärnsystem

293
Q

Problem of mental causation

A

problemet med mental orsakssammanhang om att förklara hur mentala tillstånd kan ha en effekt på fysiska händelser i kroppen utan att bryta mot de fysiska lagarna för orsak och verkan.

294
Q

Missmatch negativity

A

Elektrofysiska händelser som mäts med EEG
- negativt elektrisk potensial
- En respons på ett oväntat eller ovanligt stimuli
Används för att se hur hjärnan uppfattar förändringar i stimuli

295
Q

Error-realted negativity

A
  • negativ elektrisk potential
  • Hjärnan regerar när den upptäcker att individen har gett ett fel svar på en kognitiv uppgift
296
Q

The brain’s default mode network

A

hjärnregioner som är aktiva när hjärnan är i “vilotillstånd” ger upphov till mentala processer

297
Q

Stream of consciousness

A

kontinuerlig ström av neural aktivitet som är dynamisk med tankar, känslor och upplevelser

298
Q

“The brain is a dynamick self-organizing and creative system

A

Betonar hjärnans förmåga att ständigt förändras och skapa nya mönster

299
Q
A
300
Q

BDNF

A

Proteiner som bildas i muskler

301
Q

Nämn 3 kolumner som tillhör origenteringsmodulerna i v1

A

Okulär dominans kolumn - information från höger och vänster öga
Origenterings kolumn - orienteringar i stimuli som t.ex linjer
Blob kolumner - färginformation

302
Q

Hur visas visuell information topografiskt i v1?

A

Retinotopisk ordning

303
Q

Den intravellulära negativiteten och den negativt laddade kloridjonen kommer att :

A

Repellera varandra

304
Q

Vad händer med den intracellulära koncentrationen av kloridjoner om natrium/kalium pumpen blockeras?

A

Det kommer jämnas ut mellan insidan och insidan eftersom att insidan kommer bli mer jämn eftersom att natrium och kalium inte kommer kunna hålla vilomembranpotensielen

305
Q

Body schema och dess 4 funktioner

A

Rörelse och koordination- kopplat till omgivningen
Kroppsuppfattning
Självmedvetenhet - kopplat till användning av verktyg
Förmågan att inhibera rörelser

306
Q

Prefrontala cortex

A

Involverad i alla högre kognitiva funktioner. Men behöver kommunikation med andra delar av hjärnan för att de är så komplexa uppgifter.

307
Q

Vad händer om man kirurgiskt isolerar prefontala cortex?

A

De högre kognitiva funktionerna skulle inte fungera

308
Q

Vad heter operationen som isolerar prefontala cortex?

A

Prefrontal lobotomi
Används för att behandla vissa neurologiska och psykiska tillstånd

Kognitionsvetenskap åk1 (8 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions