Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

5. Nervsystemet/Sinnen/Endokrinologi > Öga > Flashcards

Öga Flashcards

1
Q

VÄ öga

A

Oculus sinister

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Oculus sinister

A

VÄ öga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

HÖ öga

A

Oculus dexter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Oculus dexter

A

HÖ öga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Båda ögonen

A

Oculus uterque / OU

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Oculus uterque

A

Båda ögonen

(OU)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

OU

A

Oculus uterque / Båda ögonen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Inre ögonvrån

A

Mediala cantus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Mediala cantus

A

Inre ögonvrån

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Yttre ögonvrån

A

Laterala cantus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Laterala cantus

A

Yttre ögonvrån

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Körtlar som mynnar i ögonlockskanten

A

Meibomska körtlar / Tarsalkörtlar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Meibomska körtlar

A

Körtlar som mynnar i ögonlockskanten / Tarsalkörtlar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Annat namn för tarsalkörtlar?

A

Meibomska körtlar

(mynnar i ögonlockskanten)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Funktion för meibomska körtlar / tarsalkörtlar?

A

Producera fett till tårar som skapar en barriär så vätska inte avdunstar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Funktion för ögonlock?

A
  1. Mekaniskt skydd
  2. Sprider tårvätska (bra miljö, tvätta bort bakt, fukta hornhinna)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Antal extraokulära muskler?

A

7

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Funktion för extraokulära muskler?

A

Håller ögon i rätt position, så båda kan titta på samma sak samtidigt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka kranialnerver är involverade i innervering av extraokulära muskler?

A
  1. III
  2. IV
  3. VI (laterala rectus och retractor bulbi)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad innebär överlapp?

A

Överlapp av synfält, alltså att HÖ och VÄ öga kan se samma sak.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad innebär överkorsning?

A

Överkorsning av nervbanor, alltså att nervbanor från HÖ resp VÄ öga till syncentrum till viss del korsar till motsatt hjärnhalva (% beror på djur).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Bulbus oculi

A

Ögongloben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Ögongloben

A

Bulbus oculi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Ögonglobens lager (+ typ)?

A
  1. Yttersta = Sclera (fibröst, skal, längst fram över i kornea)
  2. Mellersta = Åderhinnan (vaskulärt, består av iris + ciliarkropp + choroidea)
  3. Innersta = Näthinnan (nervfibrer)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Är kornea kärlrik eller kärlfattig?

A

Kärlfattig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Beskriv viktiga egenskaper hos kornea som gör att den håller sig transparent.

A
  1. Blank och klar
  2. Kärlfattig
  3. Ej ödem
  4. Ej pigment
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Uvea

A

Druvhinna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Druvhinna

A

Uvea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Åderhinna

A

Choroidea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Choroidea

A

Åderhinna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Funktion för ciliarkropp?

A
  1. Upphängningsapparat för lins (mha trådar, för att bryta ljus rätt)
  2. Producera kammarvätska (håller tryck i öga normalt)
  3. Avgiftningscentral för metaboliter som produceras i öga (elimineras här)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Är det normalt att inte ha tapetum lucidum?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Är det vanligt att inte ha tapetum lucidum?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Funktion för tapetum lucidum?

A

Bättre mörkerseende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Delar av lins?

A
  1. Linskapsel (längst ut)
  2. Linscortex
  3. Linsnucleus
    (linsepitelceller på insida av främre linskapseln, omvandlas i periferin till epitelceller)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Ögonbotten

A

Fundus oculi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Fundus oculi

A

Ögonbotten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad tittas på vid ögonlysning?

A

Fundus oculi / Ögonbotten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Retina

A

Näthinna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Näthinna

A

Retina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

RPE

A

Retinal pigment epitel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Var sker fototransduktion?

A

I fotoreceptorlagret

(ytterdiskarna / yttermembranet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Funktion för RPE?

A
  1. Tar bort farliga ämnen från pigmentet, toxiska metaboliter som produceras i fotokaskaden.
  2. Pigmentepitel återbildar yttersegment genom att återcirkulera fotopigmentet vid mörker så stavar kan fungera igen (adapterar från ljust till mörkt).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Hur fungerar fototransduktion?

A
  • Ljus passerar cornea/lins/glaskropp
  • Träffar yttersegment i fotoreceptorer på retina.
  • Absorberas av fotopigment (stavar har rhodopsin,
    i tappar absorberar olika fotopigment olika våglängd)
  • Aktiverar PDE som stänger jonkanaler = cellen hyperpolariseras.
  • Synaps stängs av = aktiveringssignal till bipolär cell.
  • Impuls skickas vidare till retinala ganglieceller, vidare i axon.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad bygger upp synnerven?

A

Retinala gangliecellers axon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Varför är lamina cribrosa viktigt?

A

Synnerven tar sig igenom skyddslagret av sclera och kornea här, då det är den svagaste punkten i hela ögongloben (mer lucker vävnad).
Vid högt tryck i ögat klarar detta område inte av det och stasas så axon dör.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Signalväg för PLR?

A

Direkt pupillreflex: ljus kommer in, träffar näthinna, skickar signal i synnerv, vidare genom synnervskorsning, delar av signal går till samma sida, delar överkorsar till andra sidan, via tractus opticus, upp till pretectum, vidare till nervkärnor, via oculomotorius på båda sidor till ciliary ganglion, till iris sphincter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vilka nerver kontrolleras vid hotrespons?

A

Afferent = Synnerven

Efferent = N. facialis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vilka nerver kontrolleras vid palpebrareflex?

A

Afferent = N. trigeminus

Efferent = N. facialis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Uveas lager?

A
  1. Iris = Regnbågshinna
  2. Ciliarkropp = Strålkropp
  3. Choroidea = Åderhinna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Konjunktivas delar?

A
  1. Palpebrala (klär ögonlockets insida)
  2. Fornix (övergången/slår över till:)
  3. Bulbära (klär gloden fram till cornea)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Övre ögonlocket

A

Palpebra superior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Palpebra superior

A

Övre ögonlocket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Nedre ögonlocket

A

Palpebra inferior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Palpebra inferior

A

Nedre ögonlocket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Vad är canthus?

A

Den laterala och mediala kanten där övre och nedre ögonlocket smälter samman.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Vad kallas laterala och mediala kanten där övre och nedre ögonlocket smälter samman?

A

Canthus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Ögonlocksöppningen

A

Rima

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Rima

A

Ögonlocksöppningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

3:e ögonlocket

A

Plica semilunaris conjunctivae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Plica semilunaris conjunctivae

A

Tredje ögonlocket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Tårkörteln

A

Gl. lacrimalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Gl. lacrimalis

A

Tårkörteln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Tårkanalens mynningar i den mediala ögonvinkeln

A

Puncta lacrimalia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Puncta lacrimalia

A

Tårkanalens mynningar i den mediala ögonvinkeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Näshålan

A

Ostium nasolacrimale

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Ostium nasolacrimale

A

Näshålan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Hornhinnan

A

Cornea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Cornea

A

Hornhinnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Senhinnan

A

Sclera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Sclera

A

Senhinnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Bindhinnan

A

Conjunctiva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Conjunctiva

A

Bindhinnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Delar av bindhinnan / conjunctiva?

A
  1. Conjunctiva palpebrae
  2. Conjunctiva bulbi
  3. Limbal konjunktiva
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Hur är tårkörteln belägen i orbita?

A

Dorso-lateralt

(dussintals utförsgångar mynnar på övre ögonlockets undersida nära fornix conjunctivae)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Ögonhålan

A

Orbita

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Orbita

A

Ögonhålan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Främre ögonkammaren

A

Camera oculi anterior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Camera oculi anterior

A

Främre ögonkammaren

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Vad sker vid 90 % reflektion?

A

50 % av fotonerna studsar mer än 6 ggr.
Platsen fotonen detekteras är då helt slumpmässig och bilden som fångas av näthinnan är bara ett medelvärde av allt ljus i synfältet, helt utan spatial info.
Kontrast i bilden minskar med varje återreflektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Vilka är ögats muskler?

A
  1. M. rectus dorsalis
  2. M. rectus ventralis
  3. M. rectus medialis
  4. M. rectus lateralis
  5. M. retractor bulbi
  6. M. obliquus dorsalis
  7. M. obliquus ventralis
  8. M. levator palpebrae superioris
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Är däggdjur generellt dagdjur eller nattdjur?

A

Nattdjur

(aktiva i gryning/skymning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Varför är synsinnet lägre prioriterat hos många däggdjur?

A

För att synsinnet är beroende av mycket ljus, och däggdjur är generellt nattdjur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Vad påverkar hur ögon hos specifika djur fungerar?

A

Optimeras efter djurets ekologi:

  1. Lever de i tät eller öppen miljö?
  2. Är de aktiva på dagen eller natten?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Har djur som lever i mörka miljöer ofta stora eller små ögon?

A

Stora

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Är stora eller små ögon bättre på att samla fler fotoner?

A

Stora

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

Varför har djur som lever i mörka miljöer ofta stora ögon?

A

Större ögon kan samla fler fotoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

Vad används fotoner till?

A
  1. Spatial upplösning = Synskärpa
  2. Spektral upplösning = Färgseende
  3. Temporal upplösning = Rörelsedetektion
  4. Scotopisk syn = Nattseende
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

Spatial upplösning

A

Synskärpa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

Synskärpa

A

Spatial upplösning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
91
Q

Spektral upplösning

A

Färgseende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
92
Q

Annat namn för färgseende?

A

Spektral upplösning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
93
Q

Temporal upplösning

A

Rörelsedetektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
94
Q

Rörelsedetektion

A

Temporal upplösning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
95
Q

Annat namn för scotopisk syn ?

A

Nattseende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
96
Q

Nattseende

A

Scotopisk syn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
97
Q

Vad innebär spektral upplösning / färgseende?

A

Att djuret kan skilja mellan olika typer av våglängder hos ljus. För att fungera krävs sinnesceller som bara fångar upp en viss typ av ljus, samt ett överskott av fotoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
98
Q

Vad innebär scotopisk syn / nattseende?

A

Näthinnan har bara 1 lager sensoriska celler, som kan vara tappar eller stavar.
- Tappar fångar upp ljus vid hög ljusnivå (dag)
- Stavar fångar upp ljus vid låg ljusnivå (natt)
Hos däggdjur (nattaktiva) har stor del av näthinnan stavar, alltså förloras många tapptyper.
Däggdjur är vanligtvis dikromater = har 2 tapptyper
Det finns bara 1 typ av stavar = monokromatisk / svartvitt syn på natten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
99
Q

Hur många lager sensoriska celler har näthinnan?

A

1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
100
Q

När fångar tappar upp ljus?

A

Vid hög ljusnivå

(dagtid)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
101
Q

Fångar stavar upp ljus vid hög eller låg ljusnivå?

A

Låg

(nattid)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
102
Q

Har nattaktiva däggdjur ffa tappar eller stavar i näthinnan?

A

Stavar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
103
Q

Vad innebär det att däggdjur vanligtvis är dikromater?

A

De har 2 olika tapptyper, då andra typer har förlorats för att ge plats åt stavar i näthinnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
104
Q

Hur många typer av stavar finns det?

A

1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
105
Q

Vad innebär monokromatisk syn?

A

Svartvit syn på natten, då det bara finns 1 typ av stavar = kan ej skilja på olika ljus / färg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
106
Q

Hur bildas ögat embryologiskt?

A
  1. Ögonblåsan går ut lateralt som utväxt från en hjärnblåsa.
  2. Når fostrets yttervägg / ektoderm, inducerar förtjockning.
  3. Denna buktar in och bildar en linsblåsa, som fångas av ögonkoppen.
  4. Ögonblåsan invaginerar i mitten, och bildar en skål med en skåra.
  5. I skåran lägger sig retinala blodkärl, innan den sluts helt.
  6. Alltså fås 2 blad näthinna, yttre resp inre, som sedan omsluts av andra vävnader (åderhinna + sclera, utanpå det bindväv + muskulatur).
  7. Inre bladet bildar neuroretina och yttre bladet bildar pigmentretina.
  8. Längst fram mot pupillen bildar de ciliarkroppen och iris.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
107
Q

Näthinnans inre blad

A

Neuroretina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
108
Q

Neuroretina

A

Näthinnans inre blad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
109
Q

Näthinnans yttre blad

A

Pigment-retina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
110
Q

Pigment-retina

A

Näthinnans yttre blad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
111
Q

Är neuro- och pigmentretina kontinuerliga med ciliarkroppen?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
112
Q

Vad är tapetum lucidum?

A

Det finns hos många djur och är ett reflekterande skikt i ögonbotten som möjliggör att ljus som inte uppfångas av sinnesceller återreflekteras och får en chans till att fångas upp av näthinnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
113
Q

Typer av tapetum lucidum?

A
  1. Retinal tapetum
  2. Choroidal tapetum fibrosum
  3. Choroidal tapetum cellulosum
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
114
Q

Vad är retinal tapetum?

A

Typ av tapetum lucidum som byggs upp av små lipiddroppar packade i retinala pigmentceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
115
Q

Ge exempel på djur som har retinal tapetum.

A
  1. Benfiskar
  2. De flesta pungdjur
  3. Krokodiler
  4. Flygande hundar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
116
Q

Vad är choroidal tapetum fibrosum?

A

Enklaste typen av tapetum lucidum, där det i åderhinnan finns tätt packade kollagenfibrer som reflekterar ljus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
117
Q

Ge exempel på djur som har choroidal tapetum fibrosum.

A
  1. De flesta däggdjur inkl pungdjur.
  2. Idisslare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
118
Q

Finns choroidal tapetum fibrosum hos Su?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
119
Q

Vad är choroidal tapetum cellulosum?

A
  • Typ av tapetum lucidum.
  • Skikt i åderhinnan har varierande tjocklek (artberoende).
  • I åderhinnans celler finns noga orienterade reflekterande stavlika organeller.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
120
Q

Ge exempel på djur som har choroidal tapetum cellulosum.

A
  1. Broskfiskar
  2. Rovdjur
  3. Däggdjur (Ca/Fe)
  4. Halvapor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
121
Q

Vilken typ av tapetum lucidum har Ca och Fe?

A

Choroidal tapetum cellulosum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
122
Q

Går ljus först igenom neuroretina eller pigmentretina?

A

Neuroretina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
123
Q

Går ljus först igenom pigmentretina eller åderhinnan?

A

Pigmentretina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
124
Q

Går ljus först igenom neuroretina eller åderhinnan?

A

Neuroretina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
125
Q

Varför täcker tapetum lucidum inte hela ögonbotten?

A

När en foton reflekteras får den ej exakt samma vinkel då tapetum lucidum har diffus reflektion.
Alltså kan en foton kastas iväg i vilken riktning som helst, och när den sedan fångas kan ögat inte avgöra om det är en direktträff eller en återreflektion.
Alltså riskerar en reflekterad foton som ej uppfångas direkt efter studs att studsa runt i ögat många ggr, vilket omöjliggör spatial upplösning.
Så fort en foton studsat ska den uppfångas på återväg genom näthinnan, eller stoppas i det svarta pigmentskiktet om den inte fångas upp. De ska aldrig studsa en gång till.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
126
Q

Varför syns ej pigmentepitel över hela ögonbotten?

A

Pigmentepitel är mer eller mindre pigmenterat över ögonbotten, och det finns regioner som ej innehåller pigment.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
127
Q

Oculus dexter

A

Höger öga

(OD)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
128
Q

Höger öga

A

Oculus dexter

(OD)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
129
Q

Oculus sinister

A

Vänster öga

(OS)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
130
Q

Vänster öga

A

Oculus sinister

(OS)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
131
Q

Oculi uterque

A

Båda ögonen

(OU)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
132
Q

Båda ögonen

A

Oculi uterque

(OU)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
133
Q

Hur spelar synen in i livskvalitet?

A
  1. Orientera sig och interagera med omgivningen.
  2. Trygghet och säkerhet.
  3. Välfärd (många ögonsjukdomar är smärtsamma)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
134
Q

Adnexa

A

Området runt ögat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
135
Q

Området runt ögat

A

Adnexa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
136
Q

Orbita

A

Ögonhålan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
137
Q

Ögonhålan

A

Orbita

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
138
Q

Vilka accessoriska strukturer har adnexa?

A
  1. Orbita
  2. Ögonlock
  3. Konjunktiva
  4. Tårorgan
  5. Ögonmuskler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
139
Q

Vilka strukturer är viktiga för att hålla ögat friskt och fräscht?

A
  1. Orbita
  2. Ögonlock
  3. Konjunktiva
  4. Tårorgan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
140
Q

Annat namn för konjunktiva?

A

Bindhinna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
141
Q

Bindhinna

A

Konjunktiva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
142
Q

Funktion för ögonlock?

A
  1. Blinka
  2. Sprida tårfilm
  3. Skydda
  4. Vifta bort skräp/bakterier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
143
Q

Ögonlockens yttre del?

A
  1. Hud med hårlös kant, närmast ögonlocket.
  2. Muskler som styr öppning och slutning av rima.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
144
Q

Rima

A

Ögonlocksöppning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
145
Q

Ögonlocksöppningen

A

Rima

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
146
Q

Ögonlockens inre del?

A
  1. Fibrös stödplatta
  2. Körtlar
  3. Kläs av palpebrala konjunktiva
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
147
Q

Vad kläs ögonlockens inre del av?

A

Palpebrala konjunktiva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
148
Q

Mediala canthus

A

Inre ögonvrån

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
149
Q

Inre ögonvrån

A

Mediala canthus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
150
Q

Yttre ögonvrån

A

Laterala canthus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
151
Q

Laterala canthus

A

Yttre ögonvrån

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
152
Q

Karunkel

A

Knöl på insidan av inre ögonvrån, ev med hårstrån.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
153
Q

Knöl på insidan av inre ögonvrån, ev med hårstrån.

A

Karunkel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
154
Q

Cilier

A

Ögonfransar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
155
Q

Ögonfransar

A

Cilier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
156
Q

Vad är speciellt med cilier hos Ca?

A

De saknas på nedre ögonlocket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
157
Q

Vad är speciellt med cilier hos Eq?

A

Det finns flera rader på övre ögonlocket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
158
Q

Vad är speciellt med cilier hos Bo?

A

Det finns flera rader på övre ögonlocket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
159
Q

Vad är speciellt med cilier hos Fe?

A

De saknas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
160
Q

Vad är speciellt med cilier hos fågel?

A

De saknas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
161
Q

Vad finns i ögonlockskanten?

A

Ett hårlöst område med meibomska körtelmynningar som frisätter fett till tårfilmen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
162
Q

Vilken muskel gör att ögonlocket kan knipas/stängas?

A

Orbicularismuskeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
163
Q

Funktion för ögonlockets fibrösa stödplatta?

A

Ge stadga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
164
Q

Fornix

A

Konjunktivan som klär insidan av ögonlocket, slår över och klär ögonbulben.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
165
Q

Konjunktivan som klär insidan av ögonlocket, slår över och klär ögonbulben.

A

Fornix

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
166
Q

Vibrisser

A

Taktila känselhår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
167
Q

Taktila känselhår

A

Vibrisser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
168
Q

Ska ögonfransar klippas?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
169
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
170
Q

Vad är en bra hållpunkt för att sy ihop ögonlocksskador?

A

Meibomska körtelmynningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
171
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
172
Q

Finns det muskler som öppnar och stänger ögonlocken?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
173
Q

Plica semilunaris conjunctivae

A

Tredje ögonlocket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
174
Q

Tredje ögonlocket

A

Plica semilunaris conjunctivae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
175
Q

Är tredje ögonlocket pigmenterat eller opigmenterat?

A

Det kan vara det ena eller det andra, samt genomskinligt, beroende på djurslag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
176
Q
A

Tredje ögonlocket / Plica semilunaris conjunctivae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
177
Q

Hur kan tredje ögonlocket se ut hos vissa fåglar?

A

Genomskinligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
178
Q

Hur ser tredje ögonlocket ut hos Ca?

A

Slmh-klädd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
179
Q

Hur ser tredje ögonlocket ut hos Fe?

A

Slmh-klädd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
180
Q

Hur rör sig tredje ögonlocket?

A

Passivt över kornea hos de flesta djurslag när de drar in ögongloben.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
181
Q

Ge exempel på djurslag som kan röra tredje ögonlocket mha muskulatur.

A
  1. Fe
  2. Fågel
  3. Reptil
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
182
Q

Kan Fe röra tredje ögonlocket viljestyrt eller reflexmässigt?

A

Reflexmässigt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
183
Q

Kan fåglar röra tredje ögonlocket viljestyrt eller reflexmässigt?

A

Viljestyrt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
184
Q

Kan reptiler röra tredje ögonlocket viljestyrt eller reflexmässigt?

A

Viljestyrt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
185
Q

Vad visas här?

A

Tredje ögonlocket / Plica semilunaris conjunctivae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
186
Q

Strukturer i 3:e ögonlocket?

A
  1. Körtel (i basen)
  2. Ligament (förankrar)
  3. T-format brosk
  4. Lymfvävnad (ffa på insida)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
187
Q
A

Tredje ögonlocket:
1. Körtel, i basen
2. Ligament, som förankrar
3. T-format brosk
4. Lymfvävnad, ffa på insidan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
188
Q

Öppen eller stängd orbita?

A

Öppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
189
Q

Öppen eller stängd orbita?

A

Stängd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
190
Q

Vilka varianter av orbita finns det?

A
  1. Öppen (tex Ca)
  2. Stängd (tex Eq)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
191
Q

Har Ca öppen eller stängd orbita?

A

Öppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
192
Q

Har Eq öppen eller stängd orbita?

A

Stängd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
193
Q

Vad innebär det att ha öppen orbita?

A

Att hela ögonhålan inte omsluts av ben, utan även ligament, vilket i regel gör att djur kan gapa större.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
194
Q

Varför är stängd orbita bra?

A

För att det ger mer skydd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
195
Q

Vilka djur har generellt öppen orbita?

A

Predatorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
196
Q

Vilka djur har generellt stängd orbita?

A

Bytesdjur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
197
Q

Har Fe öppen eller stängd orbita?

A

Öppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
198
Q

Vad byggs orbita upp av hos Ca och Fe?

A
  1. Os frontale
  2. Os lacrimale
  3. Os maxilla
  4. Os zygomaticus
  5. Os sphenoidale
  6. Orbital ligament (tjockt)
  7. Flera foramina för nerver och kärl
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
199
Q

Är orbital ligament tjockt eller tunt?

A

Tjockt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
200
Q

Finns det foramina i orbita?

A

Ja, flera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
201
Q

Vad byggs orbita upp av hos Eq?

A
  1. Os frontale
  2. Os lacrimale
  3. Os zygomaticus
  4. Os temporale
  5. Os sphenoidale
  6. Flera foramina för nerver och kärl.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
202
Q

Ögongloben

A

Bulbus oculi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
203
Q

Bulbus oculi

A

Ögongloben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
204
Q

Vad finns i orbita?

A
  1. Ögongloben
  2. Kärl och nerver
  3. Extraokulära muskler
  4. Retrobulbärt fett
  5. Tredje ögonlocket
  6. Tårorgan
  7. Konjunktiva
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
205
Q

Funktion för retrobulbärt fett?

A

Ger skydd bakom ögonbulben.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
206
Q

Finns det mycket eller lite retrobulbärt fett?

A

Lite

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
207
Q

Hur många extraokulära muskler har djur?

A

7

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
208
Q

Vad gör extraokulära muskler?

A
  1. Styr ögonens position och rörelser.
  2. Orienterar ögat/ögonen rätt.
  3. Håller fokus.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
209
Q

Vilka extraokulära muskler finns det?

A
  • 4 raka (övre, mediala, ventrala, laterala)
  • Övre senda
  • Undre sneda
  • Retractor bulbi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
210
Q

Kranialnerv III

A

N. oculomotorius

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
211
Q

N. oculomotorius

A

Kranialnerv III

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
212
Q

Kranialnerv VI

A

N. abducens / Sidtittarnerven

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
213
Q

N. abducens

A

Kranialnerv VI

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
214
Q

Kranialnerv IV

A

N. trochlearis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
215
Q

N. trochlearis

A

Kranialnerv IV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
216
Q

Vilken kranialnerv innerverar övre sneda ögonmuskeln?

A

N. trochlearis (IV)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
217
Q

Vad innerveras av N. trochlearis (IV)?

A

Övre sneda ögonmuskeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
218
Q

Vilken kranialnerv innerverar övre raka ögonmusklen?

A

N. oculomotorius (III)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
219
Q

Vilken kranialnerv innerverar mediala raka ögonmusklen?

A

N. oculomotorius (III)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
220
Q

Vilken kranialnerv innerverar ventrala raka ögonmusklen?

A

N. oculomotorius (III)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
221
Q

Vilken kranialnerv innerverar laterala raka ögonmusklen?

A

N. abducens (VI)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
222
Q

Vilken kranialnerv innerverar undre sneda ögonmusklen?

A

N. oculomotorius (III)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
223
Q

Vilken kranialnerv innerverar retractor bulbi ögonmusklen?

A

N. abducens (VI)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
224
Q

Vad gör de raka ögonmusklerna?

A

Rotation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
225
Q

Vad gör övre sneda ögonmuskeln?

A

Medio-ventral rot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
226
Q

Vad gör undre sneda ögonmuskeln?

A

Medio-dorsal rot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
227
Q

Vad för retractor bulbi?

A

Drar in bulben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
228
Q

Vilka strukturer används för tårproduktion?

A
  1. Tårkörteln
  2. Tredje ögonlockets körtel
  3. Meibomska körtlar
  4. Konjunktivala bägarceller mfl
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
229
Q

Vad gör konjunktivala bägarceller för tårproduktionen?

A

Bidrar med slem till tårarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
230
Q

Hur dräneras tårar?

A
  1. Puncta lacrimalia
  2. Lacrimal canaliculi (till:)
  3. Lacrimal fossa
  4. Tårkanal
  5. Ev mynning i nos eller munn
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
231
Q

Delar av konjunktiva?

A
  1. Palpebral del (klär ögonlockens insida)
  2. Fornix (övergång mellan delar)
  3. Bulbär del (klär globen till cornea)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
232
Q

Hur många delar har konjunktiva?

A

3

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
233
Q

Vad består konjunktiva av?

A
  • Slmh med flerskiktat icke-keratiniserat epitel
  • Substantia propria
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
234
Q

Vad är substantia propria?

A

Rikligt sensoriskt innerverad lucker vävnad i konjunktiva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
235
Q

Vilken färg har konjunktiva?

A

Svagt rosa, nästan genomskinlig.
Kan vara pigmenterad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
236
Q

Är konjunktiva rikt kärlförsörjd?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
237
Q

Är konjunktiva rikt sensoriskt innerverad?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
238
Q

Är konjunktiva rikligt med lymfatisk vävnad?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
239
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
240
Q

Vilka lager omger bulbus oculi?

A
  1. Sklera / Senhinnan och kornea / hornhinna
  2. Uvea / Druvhinnan
  3. Retina / Näthinnan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
241
Q

Sklera

A

Senhinna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
242
Q

Senhinna

A

Sklera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
243
Q

Kornea

A

Hornhinna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
244
Q

Hornhinna

A

Kornea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
245
Q

Uvea

A

Druvhinna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
246
Q

Druvhinna

A

Uvea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
247
Q

Retina

A

Näthinna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
248
Q

Näthinna

A

Retina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
249
Q

Delar av uvea / druvhinnan ?

A
  1. Iris / Regnbågshinnan
  2. Ciliarkropp / Strålkropp
  3. Choroidea / Åderhinnan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
250
Q

Iris

A

Regnbågshinna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
251
Q

Regnbågshinna

A

Iris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
252
Q

Annat namn för ciliarkropp?

A

Strålkropp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
253
Q

Annat namn för strålkropp?

A

Ciliarkropp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
254
Q

Choroidea

A

Åderhinna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
255
Q

Åderhinna

A

Choroidea

256
Q

Vad innebär bulbus oculi?

A
  1. Främre kammare med kammarvätska.
  2. Lins upphängd i zonula zinni
  3. Corpus vitreum / Glaskropp
  4. N. opticus / Synnerven (II)
257
Q

Kranialnerv II

A

N. opticus / Synnerven

258
Q

Synnerven

A

Kranialnerv II / N. opticus

259
Q

N. opticus

A

Kranialnerv II / Synnerven

260
Q

Corpus vitreum

A

Glaskropp

261
Q

Glaskropp

A

Corpus vitreum

262
Q
A

Främre kammare, framför pupillen, med kammarvätska.

263
Q

Vad är linsen upphängd i?

A

Zonula zinni i bulbus oculi

264
Q

Vilken färg har sklera / senhinnan?

A

Vit till svagt gul

265
Q

Vad består sklera / senhinnan av?

A
  1. Kollagen
  2. Elastin
266
Q

Var är sklera / senhinnan tunnast?

A

Mot ekvatorn, där ruptur ofta uppstår.

267
Q

Var får sklera /senhinnan ofta ruptur?

A

Mot ekvatorn, där den är tunnast.

268
Q

Vad kläs sklera / senhinnan av?

A

Konjunktiva och episklera

269
Q

Vad är episklera?

A

Ett utrymme mellan konjunktiva och sklera (ovanpå) som klär sklera samt består av kärl och nerver.

270
Q

Var övergår sklera till kornea?

A

Vid limbus

271
Q

Den svarta randen runt ögat.

A

Limbus

272
Q

Limbus

A

Svart rand runt öga

273
Q

Vad övergår sklera till vid limbus?

A

Kornea

274
Q

Hur ser kornea ut normalt?

A

Transparent

275
Q

Vilken del av ögat bryter ljus mest?

A

Kornea

276
Q

Vad kläs kornea av?

A

Tårfilm

277
Q
A
278
Q

Vad produceras tårfilm av?

A
  1. Tarsalkörtlar / Meibomska körtlar (lipider)
  2. Tårkörtel och 3:e ögonlockets körtel (vätska)
  3. Bägarceller i konjunktiva (muciner)
279
Q

Vad består tårfilm av?

A
  1. Lipider
  2. Vätska
  3. Muciner
280
Q

Var produceras lipider till tårfilm?

A

I tarsalkörtlar / meibomska körtlar.

281
Q

Var produceras vätska till tårfilm?

A

I tårkörteln och 3:e ögonlockets körtel.

282
Q

Var produceras muciner till tårfilm?

A

I bägarceller i konjunktiva.

283
Q

Vilka lager har tårfilm?

A
  1. Lipidlager
  2. Vattenfas
  3. Muköst lager
284
Q

Funktion för tårfilmens lipidlager?

A
  1. Förhindra dunstning (ytterst)
  2. Jämna ut ytan
285
Q

Vad förankras tårfilmens vattenfas mot?

A

Yttre delen av kornea

286
Q

Vad förankras tårfilmens mukösa lager till?

A

Korneas glykocalyx

287
Q
A
288
Q

Hur många lager har tårfilm?

A

3

289
Q

Funktion för tårfilmens vätskelager?

A
  1. Skydd, mha immunoglobuliner, antimikrobiella protein, proteaser, cytokiner.
  2. Tillväxtfaktorer och nutrition.
  3. Elektrolyter för osmolaritet och pH.
  4. Viskös med gel-bildande muciner.
290
Q

Vilka är de skyddande faktorerna i tårfilmens vätskelager?

A
  1. Immunoglobuliner
  2. Antimikrobiella protein
  3. Proteaser
  4. Cytokiner
291
Q

Funktion för tårfilmens mucinlager?

A
  1. Förankrar tårfilmen
  2. Interagerar med glykokalyxen
  3. Stoppar bakterier
292
Q

Vilka lager har kornea?

A
  1. Tårfilm (ytterst)
  2. Flerskiktat ickekeratiniserat epitel
  3. Stroma
  4. Descemets membran (elastiskt)
  5. Enskiktat endotel (klär insidan)
293
Q

Hur många lager har kornea?

A

4-5, beroende på om man räknar tårfilmen.

294
Q

Vad visas?

A

Korneas lager:
0. Tårfilm (ytterst)
1. Flerskiktat ickekeratiniserat epitel
2. Stroma
3. Descemets membran (elastiskt)
4. Enskiktat endotel (klär insidan)

295
Q

Hur tjock är kornea hos Ca?

A

0,5-0,6 mm

296
Q

Hur tjock är kornea hos Fe?

A

0,5-0,6

297
Q

Hur tjock är kornea hos Eq?

A

0,8 mm

298
Q

Hur tjock är kornea hos kanin?

A

0,4 mm

299
Q

Vad för tårfilm för kornea?

A

Ger jämn optisk yta

300
Q

Hur stor del av korneas tjocklek utgörs av stroma?

A

90 %

301
Q

Vad består stroma av?

A
  1. Parallella kollagenfibrer
  2. Keratocyter
  3. Glycosaminoglykaner
302
Q

Vad innerveras kornea av?

A

N. trigeminus, med icke-myeliniserade nervändar.

303
Q

Vilken del av kornea är känsligast?

A

Ytliga

304
Q

Vilken struktur har descemets membran?

A

Elastiskt

(kornea)

305
Q

Vad finns i korneas endotel?

A

Tight junctions

306
Q

Funktion för korneas endotel?

A

Pumpar vätska från kornea

307
Q

Är kornea cellrik eller cellfattig?

A

Cellfattig

308
Q

Har kornea kärl?

A

Nej

309
Q

Har kornea pigment?

A

Nej

(pga inga kärl)

310
Q

Har kornea myeliniserade eller icke-myeliniserade nervändar?

A

Icke-myeliniserade

311
Q

Vad kan störa transparens i kornea?

A
  1. Vattenupptag
  2. Pigment
  3. Kärlbildning
  4. Fibrosbildning
  5. Kristallutfällning
312
Q

Vad är problemet?

A

Vätska i kornea

(ödem)

313
Q

Vad är problemet?

A

Pigment i kornea

(pga kärl)

314
Q

Globens vaskulära lager

A

Uvea / Druvhinnan

315
Q

Vad är ciliarkroppen?

A

En ring bakom iris

316
Q

Vad kallas ringen bakom iris?

A

Ciliarkroppen

317
Q

Vad är choroidea?

A

En del av uvea, och en hinna som klär insidan av sklera.

318
Q

Hur indelas uvea / druvhinna ?

A
  1. Främre = iris och ciliarkropp
  2. Bakre = choroidea
319
Q
A
320
Q

Funktion för iris / regnbågshinnan?

A

Uppdelar ögat i främre och bakre segment (framför vs bakom iris)
Bygger upp pupillen.

(uvea)

321
Q

Funktion för pupillen?

A
  1. Fungerar som en bländare
  2. Styr ljusinsläpp
  3. Ger synskärpa (när mindre)

(hålrum)

322
Q

Ger pupillen bättre synskärpa när den är stor eller liten?

A

Liten

323
Q

Vad gör irismuskulatur?

A

Styr pupillens storlek.

(uvea)

324
Q

Vad innebär mydriasis?

A

Stor vidgad pupill

(mha irismuskulatur)

325
Q

Vad kallas det när pupillen vidgas stort?

A

Mydriasis

(mha irismuskulatur)

326
Q

Vad blir bättre med en rund pupill?

A

Synskärpa i dagsljus

327
Q

Vad blir bättre med vertikal pupill?

A

Optimerat djupseende både dag och natt.

328
Q

Vad blir bättre med horisontellt oval pupill?

A

Stort synfält för att detektera predatorer.

329
Q

Vilka djur har oftast horisontellt oval pupill?

A

Bytesdjur

330
Q

Hur ska pupillen se ut för bra synskärpa i dagsljus?

A

Rund

331
Q

Hur ska pupillen se ut för att optimera djupseende både dag och natt?

A

Vertikal

332
Q

Pupillform för stort synfält?

A

Horisontellt oval

333
Q

Finns det epitel i iris?

A

Nej

334
Q

Hur får iris färg?

A

Av pigment i stroma

335
Q

Vad kläs framsidan av iris av?

A
  1. Melanocyter
  2. Fibroblaster
336
Q
A

Iris / Regnbågshinnan:
A = Framsidan, kläs av melanocyter och fibroblaster.
B = Stroma, med lucker bindväv, kärl och nerver.
C = Irissfinkter
D = Dilatator (inuti irisvävnad)
E = Baksidan kläs av pigmenterat epitel

337
Q

Annat namn för corpora nigra?

A

Granula iridica

338
Q

Annat namn för granula iridica?

A

Corpora nigra

339
Q

Vilka djur har corpora nigra / granula iridica?

A

Växtätande djur

340
Q

Var finns corpora nigra?

A

I pupillens överkant hos växtätande djur.

341
Q
A
342
Q

Funktion för corpora nigra / granula iridica?

A

Osäkert, skydda mot ljus?

343
Q

Hur får iris färger?

A
  1. Melanin / melanocyter)
  2. Lipokrom
  3. Chromatoforer (fågel)
344
Q

Är heterokromi normalt?

A

Ja

345
Q

Är hypopigmentering normalt?

A

Ja

346
Q

Vad innebär heterokromi?

A

Variation av pigmentering i iris, i samma öga (partiell) eller mellan ögon (total).

347
Q

Vad kallas variation av pigmentering i iris?

A

Heterokromi:
1. I samma öga = Partiell
2. Mellan ögon = Total

348
Q

Vad innebär hypopigmentering?

A

Utspädning av pigment i iris

349
Q

Vad kallas utspädning av pigment i iris?

A

Hypopigmentering

350
Q

Ge exempel på hundraser som kan ha hypopigmentering.

A
  1. Merle collie
  2. Harlequin Grand Danois
  3. Dalmatiner
  4. Siberian Husky
  5. Malamute
351
Q

Är persisterande pupill membran (PPM) normalt?

A

Nej

352
Q

PPM

A

Persisterande pupill membran

353
Q

Vad innebär persisterande pupill membran (PPM)?

A

Iris-avvikelse.
Hos fostret är pupillen täckt med ett tunt membran som normalt tillbakabildas före födsel (helt borta vid 6v), men trådar kan bli kvar och påverka syn om omfattande.

354
Q

Vad är problemet?

A

Persisterande pupill membran (PPM)

(iris-avvikelse)

355
Q

Vad är irishypoplasi?

A

En iris-avvikelse som är vanlig med ålder.

356
Q

Vilken iris-avvikelse är vanlig med ålder?

A

Irishypoplasi

357
Q

Hur indelas irishypoplasi?

A
  1. Hypoplasi
  2. Aniridi
358
Q

Vad innebär hypoplasi?

A

Ofullständig utveckling av iris

(irishypoplasi)

359
Q

Vad kallas ofullständig utveckling av iris?

A

Hypoplasi

(irishypoplasi)

360
Q

Vad innebär aniridi?

A

Avsaknad av irisvävnad

(irishypoplasi)

361
Q

Vad kallas avsaknad av irisvävnad?

A

Aniridi

(irishypoplasi)

362
Q

Ge exempel på iris-avvikelser.

A
  1. PPM
  2. Irishypoplasi
  3. Irisatrofi
  4. Iriscystor
363
Q

Vad innebär irisatrofi?

A
  1. Multipla hål utvecklas i iris.
  2. Pupillkanten blir oregelbunden.
  3. Oftast ålderförändring.
364
Q

Vad är problemet?

A

Irisatrofi

365
Q

Vad är problemet?

A

Irishypoplasi

366
Q

Vad är problemet?

A

Irishypoplasi

367
Q

Vad är problemet?

A

Iriscystor

(kan likna tumörer)

368
Q

Ge exempel på hundraser där iriscystor är vanligare.

A
  1. Bostonterrier
  2. Labrador
  3. Golden retriever
  4. Grand danois
369
Q

Hur går ciliarkroppen / strålkroppen?

A

360 ° rund hela ögat, bakom iris.

370
Q

Funktion för ciliarkropp / strålkropp?

A
  1. Fästpunkt för lins via zonula zinni = hänger upp lins.
  2. Ackommodation = ställer in synskärpa på olika distans.
  3. Producerar kammarvätska.
  4. Detoxifiering/Eliminering av restprodukter på insidan av ögat.
  5. Tillverkar ev komponenter till glaskropp.
371
Q

Vad består ciliarkroppen / strålkroppen av?

A

Till stor del av muskulatur.
Vid kontraktion relaxeras zonula zinni = lins blir tjock.
Vid relaxering kontraheras zonula zinni = lins plattas ut.
Ändrar brytningsförmåga.

372
Q

Hur påverkas linsen med tiden?

A

Blir mindre elastisk =
Ändrar ackommodation

373
Q

Har alla djur samma förmåga att ackommodera?

A

Nej

374
Q

Vad visas?

A

Ciliarkroppens / Strålkroppens zonula zinni (tunna trådar), på fingrar, på huvudkroppen med muskler.

375
Q

Vad produceras av ciliarkroppen?

A

Kammarvätska

376
Q

Hur går kammarvätska?

A
  1. Produceras kontinuerligt i ciliarkroppens bakre kammare.
  2. Rinner fram mellan iris och lins.
  3. Fyller ut främre kammaren.
  4. Rinner tillbaka till blod via kammarvinkeln, där iris fäster mot kornea.
  5. Silas i trabekelverket, majoriteten rinner via aqeus angulus plexus och till sklerala vener.
377
Q

Var produceras kammarvätska?

A

I ciliarkroppens bakre kammare.

378
Q

Produceras kammarvätska kontinuerligt?

A

Ja

379
Q

Vad visas?

A

kammarvinkeln och bakre kammaren i ciliarkroppen där kammarvätska produceras.

380
Q

Hur sker produktion av kammarvätska?

A

I ciliarkroppens epitel:
1. Aktiv sekretion (katalyseras av karbanhydras)
2. Viss ultrafiltration (pga tryckgradient)
3. Viss passiv diffusion (pga tight junctions)

381
Q

Vad katalyserar produktion av kammarvätska?

A

Karbanhydras

382
Q

Vad möjliggör viss ultrafiltration av kammarvätska?

A

Tryckgradient

383
Q

Vad möjliggör passiv diffusion av kammarvätska?

A

Tight junctions

384
Q

Vad gör karbanhydras?

A

Katalyserar aktiv sekretion av kammarvätska, genom att omvandla joner så vatten kan passera över ciliarkroppens epitel.

385
Q

Vad vill man påverka vid högt tryck i ögat?

A

Enzymet karbanhydras, eftersom det katalyserar produktion av kammarvätska.

386
Q

IOP

A

Intraokulärt tryck

387
Q

Funktion för kammarvätska?

A
  1. Fyller ut främre kammaren
  2. Intraokulärt tryck (IOP)
  3. Näringstillförsel för lins och inre lagren av kornea
388
Q

Var rinner kammarvätska tillbaka till blodet?

A

Via kammarvinkeln

389
Q

Vad består kammarvinkeln av?

A
  1. Trabekulära nätverket (konventionellt utflöde av kammarvätska, till sklerala vener)
  2. Uveosklerala nätverket (icke-konventionellt utflöde av kammarvätska)
390
Q

Vilket är det konventionella utflödet av kammarvätska?

A

Trabekulära nätverket

391
Q

Vilket är det icke-konventionella utflödet av kammarvätska?

A

Uveosklerala nätverket

392
Q

Vad visas?

A

HÖ = Trabekulära nätverket

VÄ = Uveosklerala nätverket

393
Q

Är intraokulärt tryck hälsosamt?

A

Ja, för balans.

394
Q

AC =
APL =
CP =
CC =
Linjer =

A

AC = Kammarvinkel
APL = Pektinalligament
CP = Ciliarprocesser
CC = Ciliarkropp
Linjer = Collector channels för trabekulärt nätverk

395
Q
A
396
Q

Funktion för choroidea / åderhinna?

A
  1. Försörjer näthinnan med kärl, syre och nutritioion.
  2. Avlägsnar resprodukter från näthinnan.
397
Q

Hur ser choroidea ut?

A

Tegelröda kärl kan bara ses när man tittar in i ögat om ögonbotten är opigmenterad.

398
Q

Vad är tapetum lucidum del av?

A

Choroidea

399
Q

Vad är tapetum lucidum?

A

Ett omvandlat ljusförstärkande lager i choroidea som ger bättre mörkerseende, då ljus passerar synceller 2 ggr.

400
Q

Här tapetum lucidum hos Ca och Fe?

A

Cellulär

401
Q

Hur är tapetum lucidum hos Bo och Eq?

A

Fibrös

402
Q

Är tapetum lucidum tjock eller tunn hos Fe?

A

Tjock

403
Q

Har gris tapetum lucidum?

A

Nej

404
Q

Vad visas?

A

Tapetum lucidum

405
Q

Hur kan tapetum lucidum variera?

A
  1. Tjocklek
  2. Färg (djur, ålder, ras, päls)
  3. Utbredning
406
Q

Vilken färg har tapetum lucidum hos Ca under de första 6-10v?

A

Blå

407
Q

Hur länge är tapetum lucidum blå hos Ca?

A

6-10v

408
Q

Vad kan göra att färg på tapetum lucidum varierar?

A
  1. Djurslag
  2. Ålder
  3. Ras
  4. Pälsfärg
409
Q

Vad visas?

A

Tapetum lucidum hos Ca

410
Q

Vad är zonula zinni?

A

Trådar från ciliarkroppen som hänger upp linsen.

411
Q

Vad gör att linsen är transparent?

A
  1. Protein
  2. Ordnade kristalliner
412
Q

Är linsen transparent?

A

Ja

413
Q

Är linsen avaskulär?

A

Ja

414
Q

Vad försörjer linsen?

A

Kammarvätska

415
Q

Funktion för linsen?

A
  1. Bryter ljus
  2. Ackommodation (för synskärpa)
416
Q

Är linskapseln tät eller lucker?

A

Tät

417
Q

Vad består linsen av?

A
  1. Linskapsel
  2. Linsepitel och cortex
  3. Linsnukleus
418
Q

Vad är linskapseln?

A

Linsepitelets basalmembran, ytterst

419
Q

Kan saker komma igenom linskapseln?

A

Den är tät, men ja, tex glukos.

420
Q

Vad är linsnukleus?

A

Linsens kärna, längst in.

421
Q

Vad sker med linsepitel och cortex med ålder?

A

Det blir tätare och förlorar elasticitet.

422
Q

Vad klär främre linskapseln?

A

Linsepitel

423
Q

Vad produceras av linsepitel?

A

Linsfibrer, som bildas hela livet, och de äldsta packas mot nukleus.

424
Q

Vad är linsens suturlinjer?

A

Där linsfibrer möts.

425
Q

Vad visas?

A

Linsens suturlinjer

426
Q

Vad leder förtätning av linsen till?

A

Katarakt / Gråstarr och synstörning

427
Q

Vad orsakas katarakt / gråstarr av?

A

Förtätning av linsen

428
Q

Annat namn för katarakt?

A

Gråstarr

429
Q

Annat namn för gråstarr?

A

Katarakt

430
Q

Vad innebär katarakt / gråstarr?

A

Synstörning pga förtätning av linsen, då det blir krokighet i linsfibrer så ljus studsar och inte kan passera in.

431
Q

Vad är problemet?

A

Katarakt / Gråstarr

432
Q

Vad krävs mycket av epitelceller?

A
  1. Syre
  2. Glukos
433
Q

Vad bör man tänka på gällande linsens metabolism för diabetes-patienter?

A

Vid överlastning av glukos (pga högt blodsocker) producerar linsen sorbitol för att ta hand om det.
Pga linskapselns täthet kan sorbitol ej ta sig ut, och gör linsen starromvandlad.

434
Q

Vitreus

A

Glaskropp

435
Q

Glaskropp

A

Vitreus

436
Q

Uppstår det ofta problem i vitreus / glaskropp?

A

Nej

437
Q

Är vitreus transparent?

A

Ja

438
Q

Vad består vitreus / glaskropp av?

A
  • 99 % vatten
  • Hyaluronsyra, kollagen, hyalocyter
439
Q

Hur ser vitreus / glaskroppen ut?

A
  1. Transparent
  2. Elastisk
  3. Hydrogel (tjock gel)
440
Q

Funktion för vitreus / glaskropp?

A

Stödjer bulben
(reservoar för restprodukter?)
(fagocytos?)

441
Q

Vad fäster vitreus / glaskroppen mot?

A

Linskapseln, samt till näthinnan och papill/synnervshuvud.

442
Q

Fundus oculi

A

Ögonbotten

443
Q

Ögonbotten

A

Fundus oculi

444
Q

Har alla djur/individer tapetum lucidum?

A

Nej

445
Q

Vad ses om man tittar in på fundus oculi / ögonbotten?

A
  1. Ev tapetum lucidum
  2. Icke-tapetala fundus
  3. Papill / Synnervshuvud
  4. Ev retinala kärl
  5. Olika näthinna hos olika djurslag
446
Q

Vad visas?

A

VÄ = Icke-tapetala fundus
Mitt = Tapetum lucidum
HÖ = Papill / Synnervshuvud

447
Q

Kan retina se olika ut hos olika djurslag?

A

Ja

448
Q

Ögats nervfiberlager

A

Retina / Näthinnan

449
Q

Vad är retina / näthinnan?

A

Ögats nervfiberlager, där det sker omvandling av ljusstimuli till elektrisk potential via fototransduktionskaskaden, modulering och fortledning vidare till högre synvägar och syncentrum.

450
Q

Vilket lager är innerst i retina / näthinnan?

A

Ganglion-cell-lager

451
Q

Hur försörjs retina med kärl?

A

Av choroidea

452
Q

Är retina / näthinnan rikligt kärlförsörjd?

A

Ja, av choroidea.

453
Q

Vad byggs retinala pigmentepitelet upp av?

A

Retinala gangliecellers axon

454
Q

Är retinala pigmentepitelet neuron?

A

Nej, det är epitelceller som byggs upp av retinala gangliecellers axon.

455
Q

Funktion för retinala pigmentepitelet?

A
  1. Omger och tar hand om fotoreceptorernas yttersegment.
  2. Fagocyterar avstött material.
  3. Recirkulerar fotopigment.
456
Q

Vilka huvudtyper av neuron finns bland neuroretinas celler?

A
  1. Fotoreceptorer
  2. Bipolärceller
  3. Horisontalceller
  4. Amakrinceller
  5. Retinala ganglieceller
457
Q

Vad består neuroretina av?

A
  1. Fem huvudtyper av neuron
  2. Gliaceller, bla Müllerceller, som stödjeceller.
458
Q

Vilka typer av fotoreceptorer finns det?

A
  1. Tappar
  2. Stavar
459
Q

Funktion för fotoreceptorer?

A

Fototransduktionskaskad

(omvandling av synstimuli)

460
Q

Funktion för bipolärceller?

A

Vertikal överföring och modulering

461
Q

Funktion för horisontal- och amakrinceller?

A

Lateral överföring och modulering

462
Q

Funktion för retinala ganglieceller?

A

Det sista neuronet i neuroretina vars axon förtleder signaler vidare via synnerven.

463
Q

Vad består synnerven av?

A

Retinala gangliecellers axon

464
Q

Är papillen myeliniserad hos Ca?

A

Ja

465
Q

Vad är speciellt med papillen hos Ca?

A

Den är myeliniserad

466
Q

Var lämnar synnerven bulben?

A

Via papillen och lamina cribrosa.

467
Q

Funktion för synnerven?

A

Fortledning av elektriska impulser till syncortex.

468
Q

Vad är speciellt med ögats barriärer?

A

De håller ögat separat från kroppen och immunsystemet för att minska risken för inflm. Ögat har därför ett eget specifikt reglerat immunförsvar.

469
Q

Vad är speciellt med ögats immunförsvar?

A

Ögat har barriärer som håller ögat separat från kroppen och immunsystemet för att minska risken för inflm. Ögat har därför ett eget specifikt reglerat immunförsvar.

470
Q

Vilka är ögats barriärer?

A
  1. Ögonlock och tårfilm
  2. Sklera, konjunktiva och kornea
  3. Blod-kammarvätske- och blodretinabarriären
471
Q

Funktion för sklera, konjunktiva och kornea?

A

Ögonbarriärer och fibrös hinna som stänger ute stora partiklar medan små kan diffundera.

472
Q

Funktion för blod-kammarvätske- och blod-retinabarriären?

A

Reglerar passage av protein samt andra större molekyler, joner samt och vatten.

473
Q

Vad bör man tänka på gällande ögats barriärer vid behandling?

A

Att de påverkar läkemedelstransport.

474
Q

Vad är det som klär sklera?

A

Konjunktiva

475
Q

Vad är konjunktiva?

A

Ett lipofilt epitel med lucker vävnad under och riktligt med kärl.

476
Q

På vilket sätt ingår ögonlock och tårfilm i ögats skydd?

A

Mekaniskt, genom att blinka/skölja/vifta.

477
Q

Vilken del av ögat upptar LM?

A

Kornea

478
Q

Vad består kornea av?

A
  1. Glykokalyx
  2. Lipofilt epitel
  3. Hydrofilt stroma
  4. Lipofilt endotel
  5. Tight junctions i epi- och endotel
479
Q

Vad gör glykokalyx i kornea?

A

Det blir som en gel med tårfilm som stoppar bakterier och skyddar.

480
Q

Vad gör lipofilt epitel för kornea?

A

Så att bara fettlösliga ämnen kan komma in.

481
Q

Finns det mycket kärl i irisvävnad?

A

Ja

482
Q

Finns det mycket kärl i ciliarkroppen?

A

Ja

483
Q

Vad innebär icke-fenestrerade kärl?

A

Att kärlen inte har några hål i sig.

484
Q

Vad kallas det när kärl inte har några hål i sig?

A

Icke-fenestrerande kärl

485
Q

Var finns tight junctions i blod-kammarvätskebarriären?

A

Mellan celler i:
1. Kärlendotelet i iris
2. Baksidan av irisepitelet
3. Ciliarkroppens icke-pigmenterade epitel

486
Q

Vad är speciellt med blod-kammarvätskebarriären?

A

Den har icke-fenestrerade iriskärl och tight junctions.

487
Q

Varför är blod-ögon-barriärer viktiga?

A

För att behålla homeostas i ögon,
så det blir så lite förändring som möjligt.

488
Q

Är choroidea kärlrik?

A

Ja

489
Q

Vilka speciella strukturer finns i blod-retina-barriären?

A
  1. Icke-fenestrerade retinala kärl
  2. Tight junctions
490
Q

Var finns tight junctions i blod-retina-barriären?

A
  1. Retinala kärl
  2. Retinala pigmentepitel i näthinnans botten.
491
Q

Vilka delar består synvägarna av?

A
  1. Ögat
  2. Synbanor
  3. Syncentrum
492
Q

Vilka delar måste fungera för funktionell syn?

A
  1. Klara optiska medier (ljus ska ej studsa, fritt in till synceller i retina).
  2. Omvandling av ljusenergi till elektrisk potential i retina.
  3. Fortledning av potential via synnerv och högre synvägar till syncortex.
  4. Tolkning av synintryck (många centrum i hjärnan).
493
Q

Vad är markerat?

A

VÄ = Syncentrum

HÖ = Synbanor

494
Q

Ge exempel på djur som kan se UV-ljus.

A
  1. Renar
  2. Fåglar
495
Q

Ge exempel på djur som kan se infrarött ljus.

A
  1. Fåglar
  2. Orm kan ej se, men detekterar
496
Q

Finns det 1 eller flera sorters stavar?

A

1

497
Q

Finns det 1 eller flera sorter tappar?

A

Flera

498
Q

Vad är stavar och tappar?

A

Fotoreceptorer med olika fotopigment som absorberar olika våglängder i det visuella spektrat.

499
Q

Hur byggs fotoreceptorer upp?

A
  1. Yttersegment / Diskar med fotosensivt pigment (opsin + chromofor)
  2. Cilie (kopplar ihop yttersegment med kärna)
  3. Innersegment
  4. Synaps
500
Q

Vilka fotosensitiva pigment finns i fotoreceptorernas yttersegment?

A
  1. Opsin
  2. Chromofor
501
Q

Vad sker i fotoreceptorernas yttersegment?

A

Omvandling av ljusenergi till elektriska impulser via fototransduktionskaskaden.

502
Q

Vad visas?

A

VÄ = Stav

HÖ = Tapp

503
Q
A
504
Q

Vad innebär fototransduktion?

A
  1. Fotopigment absorberar ljusenergi.
  2. Fotopigment ändrar konformation och aktiveras.
  3. Fotopigment frisätter och aktiverar fosfodiesteras (PDE)
  4. PDE hydrolyserar cGMP till 5’GMP som gör att:
  5. cAMP-jonkanaler stängs (öppen när mörkt)
  6. Cellen hyperpolariseras så elektrisk impuls bildas.
  7. Frisättning av glutamat vid fotoreceptorns synaps stoppas.
  8. Nästa neuron (bipolär cell) får signal att agera.
505
Q

PDE

A

Fosfodiesteras

506
Q

Förkortning för fosfodiesteras?

A

PDE

507
Q

När är cAMP-jonkanaler stängda?

A

När det är ljust.

508
Q

När är cAMP-jonkanaler öppna?

A

När det är mörkt.

509
Q

Vilka fotoreceptorer är för mörkerseende?

A

Stavar

510
Q

Vilka fotoreceptorer är för dagsljus?

A

Tappar

511
Q

Vad är speciellt för stavar?

A
  1. Längre, smalare, plattare
  2. Känsligare för enstaka fotoner (lågt ljus = mörkerseende)
  3. Mörkeradapterar med långsam respons (återbildar fotopigment)
  4. Låg upplösning (då flera stavar kan koppla till 1 bipolär)
  5. Finns bara 1 sort, med fotopigmentet rhodopsin.
512
Q

Kan stavar koppla till 1 eller fler bipolärer?

A

Flera stavar kan koppla till 1 bipolär, vilket ger sämre upplösning.

513
Q

Kan tappar koppla till 1 eller fler bipolärer?

A

1 tapp kan koppla till 1, eller få, bipolärer.

514
Q

Vilket fotopigment har stavar?

A

Rhodopsin

515
Q

Vad är speciellt för tappar?

A
  1. Behöver >200 fotoner för att aktiveras (dagsljus)
  2. Tolererar bakgrundsljus
  3. Ljusadapterar med snabb respons (återbildar fotopigment)
  4. Hög upplösning = synskärpa och detaljseende (pga kopplar till 1 eller få bipolärer)
  5. Har flera typer av opsiner som responderar på olika våglängder = färgseende
  6. 1 tapp kopplar till 1, eller få, bipolärer = mer specifikt.
516
Q

Ger tappar eller stavar mer detaljupplösning?

A

Tappar

517
Q
A
518
Q

Är tappar eller stavar mörkerseende?

A

Stavar

519
Q

Är tappar eller stavar dagseende?

A

Tappar

520
Q

Ger tappar eller stavar gråskala?

A

Stavar

521
Q

Ger tappar eller stavar färgseende?

A

Tappar

522
Q

Har tappar eller stavar låg upplösning?

A

Stavar

523
Q

Har tappar eller stavar hög upplösning?

A

Tappar

524
Q

Är tappar eller stavar bra för rörelsedetektion?

A

Stavar

525
Q

Är tappar eller stavar bra för synskärpa och detaljer?

A

Tappar

526
Q

Rods

A

Stavar

527
Q

Cones

A

Tappar

528
Q

Hur genereras synimpulser?

A
  1. Ljus bryts i ögats media och når näthinnans fotoreceptorer med fotopigment.
  2. Energi absorberas i fotopigment och omvandlas via fototransduktion till elektrisk potential.
  3. Impuls fortleds via bipolärer till retinala ganglieceller samt moduleras av horisontalceller och amakrina celler.
  4. Impuls skickas via gangliecellers axon i synnerven till högre synvägar.
529
Q

Vad är amakrina celler?

A

Det är neuron som hjälper till att modulera en impuls från synsinnet innan den skickas vidare till högre synvägar, för rumsuppfattning och rörelsedetektion.

530
Q

Är retinala ganglieceller fotoreceptorer?

A

Nej, de är ganglieceller som innehåller fotopigment (melanopsin).

531
Q

Vilket fotopigment innehåller retinala ganglieceller?

A

Melanopsin

532
Q

Vad gör retinala ganglieceller?

A
  1. Kan ge pupillkontraktion vid starkt ljus.
  2. Viktiga för dygnsrytm och biologisk klocka.
533
Q

Hur skiljer olika fotopigment?

A

De har olika maxspektra, alltså kan maximum på olika våglängd ge info om olika färger.

534
Q

Visus

A

Synskärpa / Mått på ögats upplösningsförmåga

535
Q

Synskärpa

A

Visus / Mått på ögats upplösningsförmåga

536
Q

Vad innebär syn?

A
  1. Ljusförnimmelse
  2. Rörelsedetektion
  3. Synfält och perspektiv
  4. Djupseende / Avståndsbedömning
  5. Synskärpa / Visus
  6. Fokusering och ackommodation
  7. Mörker-, dag- och färgseende
537
Q

Har Ca eller Fe större överlappande synfält?

A

Fe

538
Q

Har Ca eller Fe större synfält?

A

Ca

539
Q

Vad fås av mer rakt placerade ögon?

A

Större överlappande synfält = Bättre synskärpa och avståndsbedömning

(på bekostnad av synfält)

540
Q

Vad fås av mer lateralt placerade ögon?

A

Större synfält

(på bekostnad av synskärpa och avståndsbedömning)

541
Q

Har rovdjur mer centralt eller lateralt placerade ögon?

A

Centralt

542
Q

Har bytesdjur med centralt eller lateralt placerade ögon?

A

Lateralt

543
Q

Mått på ögats upplösningsförmåga

A

Synskärpa / Visus

544
Q

Synskärpa för Eq?

A

20/30-20/60

545
Q

Synskärpa för Ca?

A

20/40-20/75

(rasvariation)

546
Q

Synskärpa på Fe?

A

20/100-20/200

(relativt dålig, men kan detektera rörelser mer exakt)

547
Q

Har Ca, Fe och Eq fler tappar eller stavar?

A

Stavar

548
Q

Varför har Ca, Fe och Eq sämre synskärpa än människa?

A
  1. Lägre densitet av fotoreceptorer
  2. Saknar gula fläcken och har istället visual streak/area centralis/fovea-like area
  3. Stavdominerad syn
  4. Stavar kopplar till färre ganglieceller = lägre upplösning.
  5. Tapetum lucidum ger ev sämre upplösning pga studsande ljus.
549
Q

Vad markeras?

A

Gula fläcken, ett område med bara tappar hos människa.

550
Q

Vad markeras?

A

Visual streak / Area centralis / Fovea-like area, ett område tätare med tappar.

551
Q

Finns stavar i visual streak / area centralis / fovea-like area?

A

Ja, men mest tappar.

552
Q

Kan linsen ändra sin brytningsindex?

A

Ja

553
Q

Vad är speciellt med linsens brytningsindex?

A

Den kan ändras

554
Q

Har luft ett brytningsindex?

A

Ja

555
Q

I vilka optiska media bryts ljus?

A

(0. Luft)
1. Kornea
2. Kammarvätsa
3. Lins
4. Glaskropp

556
Q

Emmetropi

A

Normalsynhet

557
Q

Normalsynhet

A

Emmetropi

558
Q

Hyperopi

A

Översynthet

559
Q

Översynthet

A

Hyperopi

560
Q

Myopi

A

Närsynthet

561
Q

Närsynthet

A

Myopi

562
Q

Astigmatism

A

Olika brytning i olika meridianer pga ojämn kornea.

563
Q

Olika brytning i olika meridianer pga ojämn kornea.

A

Astigmatism

564
Q

Presbyopi

A

Ålderssynthet, innebär att linsen förlorar sin brytningsförmåga.

565
Q

Ålderssynthet

A

Presbyopi, innebär att linsen förlorar sin brytningsförmåga.

566
Q

Vad visas?

A

Emmetropi / Normalsynthet, fokus på näthinnans fotoreceptorer.

567
Q

Vad visas?

A

Myopi / Närsynthet, bilden landar lite framför näthinnan.

568
Q

Vad visas?

A

Hyperopi / Översynthet, bilden landar lite bakom näthinnan.

(ögat är för litet i förhållande till hur ljuset bryts)

569
Q

Kan brytningsfel vara ärftligt?

A

Ja

570
Q

Är brytningsfel vanligt hos djur?

A

Det förekommer, men kraftigt är ovanligt.

571
Q

Är generellt Eq ofta översynta eller närsynta?

A

Översynta

572
Q

Är fullblod Eq ofta översynta eller närsynta?

A

Närsynta

573
Q

Är labradorer ibland översynta eller närsynta?

A

Närsynta

574
Q

Vilka Eq är ofta mer närsynta?

A

Fullblod

575
Q

Vilken ras av Ca kan ibland vara mer närsynt?

A

Labrador

576
Q

Hur undersöks brytningsfel?

A

Skiaskopi

577
Q

Vad innebär ackommodation?

A

Förmågan att ändra brytkraften i ögats lins för att ställa in synen på avståndsseende, och i förhållande till närseende.

578
Q

Vad sker om ciliarkroppens muskulatur relaxeras?

A

Zonula zinni “trådarna” dras så linsen blir mer platt och bryter ljus mindre kraftigt.

579
Q

Vad sker om ciliarkroppens muskulatur kontraheras?

A

Zonula zinni “trådarna” slappnar av så linsen blir rundare och bryter ljus mer kraftigt.

580
Q

Bryts ljus mer kraftigt i en platt eller rund lins?

A

Rund

581
Q

Vad påverkar förmågan till bra dag- och mörkerseende?

A
  1. Pupillstorlek och form
  2. Stavar och tappar
  3. Tapetum lucidum
582
Q

På vilket sätt påverkar pupillstorlek och form dag- och mörkerseende?

A
  1. Stor pupill ger stort ljusinsläpp (fördel i mörker)
  2. Dynamisk rund pupill ger stor förmåga till ökat skärpedjup (fördel på dagen)
583
Q

Är tappdominerade näthinnor bra i mörker?

A

Nej

584
Q

Är stavdominerade näthinnor bra i mörker?

A

Ja

585
Q

På vilket sätt påverkar stavdominerade näthinnor dag- och mörkerseende?

A

Högre stavdensitet i näthinnan ger mer av fotopigmentet rhodopsin som mer effektivt tar hand om låga ljusmängder.

586
Q

På vilket sätt påverkar tapetum lucidum dag- och mörkerseende?

A

Den reflekterar ljus som träffar ögat och förstärker det.

587
Q

Har olika tappar olika fotopigment?

A

Ja, som fångar upp olika delar av visuella spektrat.

588
Q

Har olika stavar olika fotopigment?

A

Nej

589
Q

Fås färgseende av stavar eller tappar?

A

Tappar

590
Q

Är stavar ljuskänsliga?

A

Ja

591
Q

Hur många typer av tappar har de flesta däggdjur?

A

2 = dikromatiska

592
Q

Vad innebär det att de flesta däggdjur är dikromatiska?

A

Att de har 2 typer av tappar.

593
Q

Vilken typ av tappar har de flesta däggdjur?

A

Blå och gulgröna

594
Q

Hur många typer av tappar har fåglar?

A

4 = tetrakromatiska

(ffa rovfåglar, ej höns)

595
Q

Vad innebär det om djur är tetrakromatiska?

A

Att de har 4 olika typer av tappar.

596
Q

Är höns tetrakromatiska?

A

Nej

597
Q

Kan fåglar se UV-ljus?

A

Ja

598
Q

Hur många typer av tappar har vissa valar?

A

1 = monokromatiska

599
Q

Vad innebär det om djur är monokromatiska?

A

Har bara 1 typ tappar.

600
Q

Var finns syncentrum?

A

I nackloben

601
Q

Vad är markerat?

A

Nackloben med syncentrum

602
Q

Vad innebär överkorsning?

A

Att en del info från tex HÖ öga går till VÄ cortex, och viceversa.

603
Q

Överkorsning hos Eq?

A

85 %

604
Q

Överkorsning hos Ca?

A

75 %

605
Q

Överkorsning hos Fe?

A

65 %

606
Q

Till vilken sidas hjärnhalva går laterala delen av synfältet?

A

Samma

607
Q

Till vilken sidas hjärnhalva går mediala delen av synfältet?

A

Motsatt

608
Q

Vilka viktiga reflexer och responser ska vi kunna?

A
  1. Hotrepons
  2. Pupillreflexer
  3. Optisk blinkreflex
  4. Kornealreflex
  5. Palpebralreflex
609
Q

Mios

A

Pupillkontraktion

610
Q

Pupillkontraktion

A

Mios

611
Q

PLR

A

Pupillreflexer

612
Q

Vad innebär pupillreflexer?

A

Belysning av retina gör att sfinktermuskulatur i iris reagerar och ger pupillkontraktion. Samtidigt sker konsensuell reflex i andra ögat, så även andra pupillen dras ihop.

613
Q

Hur påverkar överkorsning pupillreflexen?

A

50 % överkorsning ger lika stor effekt på båda pupiller = olika hos olika djurslag.

614
Q

Hur sker pupillkontraktion / mios?

A
  1. Ljus kommer in i ögat och stimulerar fotoreceptorer på retina.
  2. Ljusenergi omvandlas till elektriska impulser.
  3. N. opticus (II) skickar vidare via chiasma/synnervskorsningen, med delvis överkorsning.
  4. Signaler omkopplas subkortikalt (från N. pretectalis olivaris till Edinger-Westphals kärnor)
  5. N. oculomotorius (III) skickar signaler vidare via ciliar-ganglion.
  6. Irissfinktermuskulaturen i båda ögonen reagerar via parasympatisk innervering.
615
Q

Vad visas?

A

Pupillreflexen

616
Q

Pupilldilatation

A

Mydriasis

617
Q

Mydriasis

A

Pupilldilatation

618
Q

Vad innebär mydriasis?

A
  1. Pupilldilatation (stor)
  2. Sker vid “fight or flight”
  3. Sympatikus-påslag (och adrenalin)
  4. Hypotalamus –> Medulla spinalis T1-T3 –> Ganglion cervicale craniale = Pupildilatatorn
619
Q

Är hotrespons en reflex?

A

Det är egentligen en respons.

620
Q

Vad skiljer reflex och respons?

A

Respons är en förvärvad nervbana.

621
Q

När får föl hotrespons?

A

Efter 2v

622
Q

Har nyfödda hotrespons?

A

Nej, det är en kortikal förvärvad respons.

623
Q

Vad aktiverar hotrespons?

A

En hotande gest mot ögat.

624
Q

Vad innebär hotrespons?

A
  1. Afferent bana via N. opticus (II) till chiasma och sedan optic tract.
  2. Omkoppling i talamus till syncortex.
  3. Via pons och cerebellum till motorcortex.
  4. Efferent bana via N. facialis (VII) + N. abducens (VI)
  5. Djuret blinkar, ofta även avvärjande huvudrörelse.
625
Q

Kan optisk blinkreflex testas på ett stressat djur?

A

Det kan vara svårt, eftersom ett spänt djur kan vägra att blinka.

626
Q

Vad gör N. opticus (II) / Synnerven?

A

Afferenta grenen skickar impulser vidare till syncentra i hjärnan.

627
Q

Funktion för N. oculomotorius (III)?

A
  • Pupillkontraktion / Mios
  • Extraokulära muskler som håller ögat centrerat.
628
Q

EOM

A

Extraokulära muskler

629
Q

Vad gör N. trochlearis (IV)?

A

Styr den övre extraokulära muskeln.

630
Q

Vad gör N. trigeminus (V)?

A
  • Bidrar till känsel i ögonlock och kornea.
  • Produktion och frisläpp av tårar.
631
Q

Vad gör N. abducens (VI)?

A

Styr laterala raka extraokulära muskeln och retractor bulbis.

632
Q

Vad gör N. facialis (VII)?

A

Styr orbicularismuskeln för att blinka.

633
Q

Vad gör sympatikus?

A

Är involverad i pupilldilatation/mydriasis, ögolock och tårar.

634
Q

Vad kan vara påverkat om ögonlocket hänger?

A

Sympatikus

635
Q

Vad kan ske med ögonlock om sympatikus är påverkat?

A

De kan hänga

5. Nervsystemet/Sinnen/Endokrinologi (15 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions