Öra Flashcards

1
Q

Är hörsel ett sensoriskt eller motoriskt system?

A

Sensoriskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär exteroception?

A

Sensorisk info från omvärlden som går via afferenta nerver till CNS, ex syn och hörsel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad kallas sensorisk info från omvärlden som går via afferenta nerver till CNS, tex syn och hörsel?

A

Exteroception

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Är hörsel exteroception eller interoception?

A

Exteroception

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innebär interoception?

A

Sensorisk info från kroppen, ex homeostas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad kallas sensorisk info från kroppen, tex homeostas?

A

Interoception

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad innebär proprioception?

A

Sensorisk info om position och kroppsrörelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad kallas sensorisk info om position och kroppsrörelser?

A

Proprioception

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

I vilken lob finns hörselbarken?

A

Tinningloben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilken stimulering har hörsel?

A

Mekaniska stimuli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilken receptortyp har härsel?

A

Mekanoreceptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är hörsel?

A

Neuoral processing av ljudvågor (mekaniska stimuli) som uppstår via svängningar i medier som luft eller vatten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Organum vestibulocochleare

A

Hörselorganet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hörselorganet

A

Organum vestibulocochleare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur indelas hörselorganet?

A

1.Auris externa / Ytteröra
2. Auris media / Mellanöra
3. Auris interna / Inneröra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Auris

A

Öron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Öron

A

Auris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Auris externa

A

Ytteröra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Ytteröra

A

Auris externa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Auris media

A

Mellanöra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Mellanöra

A

Auris media

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Auris interna

A

Inneröra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Inneröra

A

Auris interna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Delar av ytterörat / auris externa?

A
  1. Auricula / Öronlappen / Öronmusslan
  2. Meatus acusticus externus / Yttre hörselgången
  3. Membranum tympani / Trumhinnan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Auricula

A

Öronlappen / Öronmusslan

(auris externa)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Öronlappen

A

Auricula / Öronmusslan

(auris externa)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Öronmusslan

A

Auricula / Öronlappen

(auris externa)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Meatus acusticus externus

A

Yttre hörselgången

(auris externa)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Yttre hörselgången

A

Meatus acusticus externus

(auris externa)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vilken form har meatus acusticus externus / yttre hörselgången hos Ca och Fe?

A

L-formad

(auris externa)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Membranum tympani

A

Trumhinnan

(auris externa)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Trumhinnan

A

Membranum tympani

(auris externa)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad utgörs av trumhinnan?

A

Gränsen mellan ytter- och mellanöra.

(auris externa)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Delar av auris media / mellanörat?

A
  1. Cavum tympani / Trumhålan
  2. Ossicula auditus / Hörselbenen:
    - Malleus / Hammaren
    - Incus / Städet
    - Stapes / Stigbygeln
  3. Tuba auditiva / Örontrumpeten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Cavum tympani

A

Trumhålan

(auris media)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Trumhålan

A

Cavum tympani

(auris media)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Ossicula auditus

A

Hörselbenen

(3)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Hörselbenen

A

Ossicula auditus

(3)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Delar av ossicula auditus / hörselbenen?

A
  1. Malleus / Hammaren
  2. Incus / Städet
  3. Stapes / Stigbygeln
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Hur många hörselben finns det?

A

3

(auris media)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Malleus

A

Hammaren

(i kontakt med trumhinnan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Hammaren

A

Malleus

(i kontakt med trumhinnan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Incus

A

Städet

(auris media)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Städet

A

Incus

(auris media)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Stapes

A

Stigbygeln

(i kontakt med ovala fönstret på hörselsnäckan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Stigbygeln

A

Stapes

(i kontakt med ovala fönstret på hörselsnäckan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vad är malleus / hammaren i kontakt med?

A

Trumhinnan

(auris media)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vad är trumhinnan i kontakt med?

A

Malleus / Hammaren

(auris media)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vad ät stapes / stigbygeln i kontakt med?

A

Ovala fönstret på hörselsnäckan

(auris media)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Vad är ovala fönstret på hörselsnäckan i kontakt med?

A

Stapes / Stigbygeln

(auris media)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Tuba auditiva

A

Örontrumpeten

(förbinder mellanöra och svalg)

52
Q

Örontrumpeten

A

Tuba auditiva

(förbinder mellanöra och svalg)

53
Q

Vad förbinds av tuba auditiva / örontrumpeten?

A

Mellanöra och svalg

(auris media)

54
Q

Vad förbinder mellanöra och svalg?

A

Tuba auditiva / Örontrumpeten

(auris media)

55
Q

Delar av auris interna / innerörat?

A
  1. Cochlea / Hörselsnäckan
  2. Båggångar (3 st)
56
Q

Cochlea

A

Hörselsnäckan

(med sinnesceller för hörsel)

57
Q

Hörselsnäckan

A

Cochlea

(med sinnesceller för hörsel)

58
Q

Vad finns i innerörats 3 båggångar?

A

Otolitorgan, med sinnesceller för balans, med jämviktssinne

(auris interna)

59
Q

Hur fungerar hörselsinnet?

A
  1. Ytterörat uppfångar ljudvågor som går via yttre hörselgången till –>
  2. Trumhinnan svänger i samma frekvens som ljudet –>
  3. Vibrationer överförs till hörselbenen –>
    hammaren i kontakt med trumhinnan - städet - stigbygeln
  4. Stigbygeln fäster i membran i ovala fönstret –>
  5. Ljudvågor övergår till svängningar av vätskan i hörselsnäckan (perilymfa i övre/nedre kanalen, ffa endolymfa i mellersta kanalen)
  6. Mellersta kanalen är i anslutning till basilarmembranet med sinnessceller/hårceller (mekanoreceptorer)
  7. Rörelser stimulerar hårcellerna som depolariseras
  8. Spänningsberoende kalciumkanaler öppnas
  9. Glutamat (excitatorisk transmittor) frisätts.
  10. Sensoriska nerver sopm utgår från hörselsnäckan stimuleras
  11. Nerverna förenas i N. vestibulocochlearis (kranialnerv III, hörsel- och balansnerven)
  12. Info leds till hjärnstammen
  13. Vidare omkoppling till thalamus
  14. Vidare omkoppling till hörselbarken
  15. Djuret blir medvetet om hörselintrycket
60
Q

Perilymfa

A

Vätska i övre och nedre kanalen av hörselsnäckan

61
Q

Vätska i övre och nedre kanalen av hörselsnäckan

A

Perilymfa

62
Q

Endolymfa

A

Vätska i mellersta kanalen av hörselsnäckan

63
Q

Vätska i mellersta kanalen av hörselsnäckan

A

Endolymfa

64
Q

Vad är hörselsnäckans mellersta kanal i anslutning till?

A

Basilarmembranet

65
Q

Vad ansluter örats basilarmembran till?

A

Hörselsnäckans mellersta kanal

66
Q

Vad är speciellt med hårcellerna i basilarmembranet?

A

De är axonlösa sekundära sinnesceller och mekanoreceptorer, som bildar synaps med nervcellen.

67
Q

N. vestibulocochlearis

A

Kranialnerv VIII / Hörsel- och balansnerven

68
Q

Hörsel- och balansnerven

A

Kranialnerv III / N. vestibulocochlearis

69
Q

Kranialnerv VIII

A

Hörsel- och balansnerven / N. vestibulocochlearis

70
Q

Ge exempel på djur som kan kommunicera med ultraljud.

A
  1. Gnagare
  2. Delfiner
  3. Valar
  4. Fladdermöss
71
Q

Vilket Hz räknas som UL?

A

> 20 000 Hz

72
Q

Ge exempel på djur som kan kommunicera med infraljud.

A

Elefanter

(stora känsliga fotsulor, uppfatta vibrationer i mark, lokalisera andra elefanter på km avstånd)

73
Q

Vilka Hz räknas som infraljud?

A

< 20 Hz

74
Q

Vad är speciellt med öronlappar?

A

Många däggdjur har rörliga öronlappar och alltså möjlighet att avgöra ljudets riktning utan att vrida på huvudet.

75
Q

Hör fåglar bättre eller sämre än däggdjur?

A

Sämre

76
Q

Hur många hörselben har fåglar?

A

1, som motsvarar stigbygeln

77
Q

Hur många hörselben har däggdjur?

A

3

78
Q

Vilket hörselben motsvaras av fåglarnas enda hörselben?

A

Stigbygeln

79
Q

Hur ser hörselsnäckan ut hos fåglar?

A

Den är kort och rak samt har annan organisering av hårceller än hos däggdjur, men stimuleras på motsvarande sätt.

80
Q

Vad är speciellt med ytteröron hos fåglar?

A

De saknas, men vissa fåglar tex ugglor har speciella fjädrar som fungerar på motsvarande sätt som öronlappar hos däggdjur.

81
Q

Örats skyddsfunktioner?

A

Yttre hörselgången är L-formad hos Ca och Fe samt har körtlar som producerar vax / cerumen, som tillsammans med hårstrån i yttre hörselgången skyddar mot partiklar, damm och insekter.

(+ öronlappen & trumhinnan)

82
Q

Öronvax

A

Cerumen

83
Q

Cerumen

A

Öronvax

84
Q

Är det vanligt att cockerspaniels får öronproblem?

A

Ja, eftersom de (och andra raser) har avlats med standard att ha mycket päls vid öronen, vilket skapar ett slags lock som gör de annars skyddande delarna till en grogrund för bakterier (tätt & varmt)

85
Q

Vilken är den allvarligaste formen av hörselnedsättning?

A

Skador på hårceller eller sensoriska celler.

86
Q

Kan hårceller återhämta sig från moderat ljudrelaterad skada?

A

Ja

87
Q

Vad kan upprepad exponering för höga ljud leda till?

A

Att hårceller dör, vilket ger varaktig hörselskada.

(däggdjur kan ej återbilda hårceller efter födsel)

88
Q

Kan däggdjur återbilda hårceller i öron efter födsel?

A

Nej

89
Q

Vad kan medfödd dövhet associeras med?

A

Låg grad av pigmentering / Vita djur

90
Q

Vad kan låg grad av pigmentering / vita djur associeras med?

A

Medfödd dövhet

91
Q

Vad orsakar oftast skador på hårceller i öra?

A

Höga ljud, sk bullerskada.
Hörselsinnet hos djur är väldigt känsligt, då djur kan detektera mycket svaga ljud i omgivningen.
Höga ljud orsakas oftast av människan, alltså ej naturligt förekommande, så djur saknar evolutionärt skydd.

92
Q

Vad utgörs sinnet för jämvikt och balans av?

A

Båggångar i innerörat med otolitorgan (sinnesceller/hårceller)

93
Q

Vilka sensoriska delar ger info om kroppshållning?

A
  1. Jämviktsorganet i innerörat
  2. Till viss del synsinnet
94
Q

Vad för jämviktsorganet i kombination med en del av synsinnet för kroppen?

A

Ger info om:
1. Kroppshållning
2. Huvudets position i förhållande till kroppens vertikalaxel
3. Acceleration av huvudrörelser
4. Vestibulära reflexer (huvudets position i förhållande till vertikalplanet)

95
Q

Vad innebär vestibulära reflexer?

A

Sensorisk info från jämvikts- och balansorgan i innerörat om huvudets position i förhållande till vertikalplanet.

96
Q

Vad utgörs jämviktsorganet av?

A
  • 3 båggångar, vinkelräta mot varandra.
  • 2 otolitorgan, utriculus och sacculus.

(i alla finns sensoriska hårceller)

97
Q

Hur många båggångar finns det?

A

3

98
Q

Hur många otolitorgan finns det?

A

2

99
Q

Vilka är otolitorganen?

A
  1. Utriculus
  2. Sacculus
100
Q

Hur sitter båggångarna i förhållande till varandra?

A

Vinkelrätt mot varandra

101
Q

Finns det hårceller i båggångarna?

A

Ja

102
Q

Finns det hårceller i otolitorganen?

A

Ja

103
Q

Vad kallas utbuktningen som finns i varje båggång?

A

Ampulla

(där hårcellerna fäster in i väggen och sticker in i en geléaktig massa)

104
Q

Vad är ampulla?

A

Utbuktningen som finns i varje båggång, där hårcellerna fäster in i väggen och sticker in i en geléaktig massa.

105
Q

Vad är båggångarna fyllda med?

A

Endolymfa

106
Q

Vad sker i båggångarna när huvudet roteras?

A

Det blir en vätskeström av endolymfa, som rör sig över gelémassan i ampullen, som sätts i rörelse vilket registreras via böjning av hårcellerna.

107
Q

Vad utgörs otolitorganen av?

A

En membransäck fylld med endolymfa och hårceller som bildar ett sinnesepitel.
Sinneshåren sticker in i en geléaktig massa, i vilken det finns otoliter.

108
Q

Vad är otoliter?

A

Öronstenar / Kristaller av kalciumkarbonat (CaCO3)

109
Q

Har ffa utriculus eller sacculus otoliter?

A

Utriculus

110
Q

Vad kallas öronstenar / kristaller av kalciumkarbonat (CaCO3)?

A

Otoliter

111
Q

Vad sker när huvudet utsätts för acceleration eller lutas?

A

Otoliterna förskjuts, vilket registreras av hårcellerna och ger hjärnan info om huvudets ställning i förhållande till vertikalaxeln.

112
Q

Vad för slags styrning ger majoriteten av info från balansorganen?

A

Omedveten reflektorisk

113
Q

Finns det sensoriska nervfibrer i båggångarna och otolitorganen?

A

Ja

114
Q

Var utgår sensoriska nervfibrer i båggångar och otolitorgan?

A

Cellkroppar i ganglion i innerörat.

115
Q

Hur går info för jämvikt och balans?

A
  1. Sensoriska nervfibrer i båggångar och otolitorgan utgår från cellkroppar i ganglion i inneröra –>
  2. Balansinfo förs samman med hörselinfo i
    N. vestibulocochlearis / Kranialnerv VIII / Hörsel- och balansnerven –>
  3. Balanskärnor / Nucleus vestibularis i hjärnstammen –>
  4. Samordning med annan info viktig för balans (syn, skelett- och muskelsinne)
116
Q

Balanskärnorna

A

Nucelus vestibularis

117
Q

Nucelus vestibularis

A

Balanskärnorna

118
Q

Var finns balanskärnorna / nucleus vestibularis?

A

I hjärnstammen

119
Q

Till vilka områden i CNS går info via nervfibrer från balanskärnor?

A
  1. Ryggmärg (reflektorisk styrning av skelettmuskler, balans)
  2. Andra kärnor i hjärnstammen (reflektorisk styrning av kroppshållning = posturala reflexer & ögonrörelser = vestibulookulära reflexen)
  3. Cerebellum (info om utförda kroppsrörelser för ev justering)
  4. Via talamus till storhjärnsbark (för medveten upplevelse av kroppshållning)
120
Q

Vad innebär posturala reflexer?

A

Att kroppshållning i hög grad kontrolleras reflektoriskt.

(integrerat centrum i hjärnstammen)

121
Q

Typer av posturala reflexer?

A
  1. Vestibulär reflex
  2. Tonisk nackreflex
  3. Rättningsreflex
122
Q

Vad innebär vestibulära reflexer?

A

Jämvikts- och balansorganen i innerörat skickar sensorisk info om bla huvudets position i förhållande till att vertikalplanet ändras.

(posturala reflexer)

123
Q

Vad innebär tonisk nackreflex?

A

Muskelspolar i nackmuskulatur skickar sensorisk info om ändring av huvudets position i förhållande till resten av kroppen.

(postural reflex)

124
Q

Vad innebär rättningsreflex?

A

Djuret återställer normal kroppsställning om det tappar balansen eller faller, med reflektorisk utsträckning av ben för att landa (ex Fe landar på alla 4 tassar).

(postural reflex)

125
Q

Vad orsakar åksjuka?

A

Hjärnan får motstridig info om rörelser, då syn ger besked att djuret är stilla i förhållande till rummet och omgivande föremål samtidigt som balansorgan ger info att djuret befinner sig i rörelse.
Hjärnan kan inte tolka infon, så retikulära systemet samt området i medulla oblongata aktiveras vilket ger illamående.