Org2 artiklar Flashcards

1
Q

Kurt lewins klassiska modell “unfreeze-change-refreeze”

A

Applebaum - Kottlers 8stegs modell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Kritik mot kotter enligt institutionell teori: Modellen tar inte hänsyn till omgivningen. Man behöver ha i beaktning omgivningens förväntningar för att skapa legitimitet.

A

Applebaum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Kritik mot kotter enligt osynliga regler: Det händer mer i organisationer än vad kotter tar hänsyn till. Det finns osynliga regler, normer och institutioner som styr människans beteende. En organisation består inte bara av formella strukturer utan också informella strukturer.

A

Applebaum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Kritik mot kotter enligt meningsskapande: Det är av stor vikt att skapa mening och inte formell struktur som kotter vill. Utmaningen blir att hitta eller komma på en historia som alla som är delaktiga i förändringsprocessen ställer upp på. Allt är inte rationellt

A

Applebaum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
  1. Skapa en känsla av akutläge
  2. Bilda en kraftfull grupp som styr förändringen
  3. Skapa en vision
  4. Kommunicera visionen brett för engagemang
  5. Förstärk möjligheten att agera bland medarbetarna (empowerment)
  6. Planera och Skapa kortsiktiga vinster,
  7. Håll i och driv vidare
  8. Förankra dem nya rutinerna i företagskulturen
A

Applebaum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ojämlikhetsregimer finns överallt. Det är processer, handlingar och meningar som leder till och upprätthåller ojämlikheter mellan klass, kön och etnicitet. Ojämlikheter i organisationer är uppenbar. Chefer och ledare har mycket mer makt och högre löner än sekreterare och produktionsarbetare. En annan viktig sak är att även de organisationer som har höga mål på jämlikhet utvecklar ojämlikhetsregimer över tid.

A

Acker “inequality regimes”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Desto brantare hierarkisk ordning desto mer ojämställdhet.

A

Acker “inequality regimes”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Begreppet Intersektionalitet är även det viktigt att ta upp då det diskuteras i artikeln kring detta. Det innebär kort och gott att om man uppmärksammar diskriminering i en organisation utifrån exempelvis kön eller sexuell läggning så är det viktigt att undersöka om det existerar diskriminering kring ålder, ursprung eller annat då dessa alltid samexisterar.

A

Acker “inequality regimes”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ojämlikhetsregimer baseras på olika faktorer så som

  • Klass
  • Kön
  • Etnicitet
  • Övriga skillnader: sexualitet, religion, ålder & fysiska förmågor.
A

Acker “inequality regimes”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Faktorer som gör så att ojämlikhetsregimer upprätthåls:

Segregering:
Mellan olika yrken fast i samma organisation: Städare/VD
Samma yrke: Utföra olika jobb.

Löner och övervakning:
Lönegap, olika betalt för samma jobb. Ökar om det finns förhandlingsutrymme.
Homosocial reproduktion

Rekrytering:
Homosocial reproduktion
Anställningen genom sitt sociala nätverk -> upprätthåller klasskillnader.

A

Acker “inequality regimes”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Externt engagemang innebär att medarbetaren har lite att säga till om i sitt egna arbete och att arbetsuppgifterna tydligt definieras och struktureras enligt matris uppifrån i hierarkin och ges neråt till den operativa kärnan. Önskvärt är att försöka framkalla internt engagemang och det är den typen av engagemang då den anställda känner att den har stort inflytande (egenmakt) i sitt arbete.

A

Argyris - The emperorers new cloths

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Externaliserat engagemang är när det ligger utanför medarbetarna, det är ledningen som bestämmer vad som ska göras, hur det ska göras osv. Det är den klassiska bilden av en ledare, det är de som kan se var organisationen ska, de gör en plan (byråkrati). Men problemet blir att man får inget engagemang, det är en diktator som bestämmer allt, det spelar ingen roll vad medarbetarna tycker, de ska bara lyda order. Man vill ha engagemang men inte opposition. Engagemanget är då externt eftersom allt som är kvar för anställda är att göra vad som förväntas av dem. Medarbetarna kommer inte att känna sig ansvariga för hur själva situationen definieras och inte göra det lilla extra.

A

Argyris - The emperorers new cloths

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Internaliserat engagemang. Man bör ge medarbetarna kraft att påverka, de ska känna att deras röst hörs. Commitment förutsätter medbestämmande och delaktighet, inte bara skapa plats för input, utan verkligen ska lyssna på och ta hänsyn till det. Folk behöver se att deras förslag påverkar. Delaktighet är alltså förutsättning för framgång i en organisation, och internaliserat engagemang är första steg till empowerment. Men varför gör man inte alltid så? Splittrade åsikter - risk för kaos. Alla ska lyssnas på men alla tänker olika. Det tar mer tid, ledningen kan tycka också att det är bra att vara så som man själv tycker och inte lyssna på alla andra. Även om man är öppen kan en organisation tycka att det är jobbigt med etik.

A

Argyris - The emperorers new cloths

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Trots att empowerment är något som eftersträvas och uttrycks vara önskvärt är det vanligt förekommande att organisationens ledare försöker minimera egenmakten genom att styra och implementera ett system där arbetsuppgifter är tydligt definierade. Det skapar en arbetskultur som genomsyras av externt engagemang och medarbetare som saknar motivation

A

Argyris - The emperorers new cloths

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Disclosure dilemma handlar om det dilemmat man hamnar i om man väljer mellan att tala eller tiga om stigmat i en viss situation. Ingen vill ju bli utfryst från en gemenskap som sin arbetsplats. En faktor som är viktig att påpeka här tycker jag är att om personen i stor grad är öppen med sin identiet på fritiden så har denna lättare att vara det även på arbetsplatsen oavsett vilken grad av tillit personen i fråga känner till chefer eller arbetsplatsen i stort. Vikten av att ha personer att se upp till i organisationen behandlas i capells artikel. Betydelse av förtroende för ledaren i organisationen påverkar vilja av att dela med sig av personlig information.

A

Capell - Sexuella minoriteter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Högre grad av tillit ger en större sannolikhet för denna person att vara öppen med sitt ursprung. Det tas även upp i artikeln vad skillnaden mellan tillit och förtroende är vilket är viktigt att ta upp tycker jag. Förtroende handlar om hur väl du litar på en person i fråga, detta är något som kan väljas. Två olika faktorer som påverkar erhållandet av förtroende vilka är personliga och miljömässiga. Tillit å andra sidan handlar om den generella synen en person har på världen eller omvärlden, detta är något som man inte kan välja.

A

Capell - Sexuella minoriteter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Dölja sin identitet: kräver tid, energi, fokus, ständig rädsla och ansträngning att övervaka information och dölja sin sanna identitet. Leder till höga stress- och ångestnivåer. Negativ påverkan på välbefinnande, engagemang för arbete, arbetsfokus och arbetsnöjdhet.

A

Capell - Sexuella minoriteter

18
Q

Visningsreglerna (display rules) är ett sätt för chefer inom servicebranschen att framkalla önskade beteenden och mönster hos de anställda (Ashford & Humphreys). Fördelarna med det känslostyrda arbetet är att man kan framkalla ett önskat beteende bland de anställda och detta leder till effektivitet i arbetet. Nackdelarna med detta känslostyrda arbete är att om man försöker framkalla en känsla eller beteende som inte finns så kan de anställda göra detta genom

A

Aschforth and humphrey - emotional labour

19
Q

Surface acting - Man spelar och låtsas visa känslor som man egentligen inte känner. Kan leda till att man känner sig falsk och stress (kognitiv dissonans).

A

Aschforth and humphrey - emotional labour

20
Q

Deep acting - följer display rules, behöver uppvisa en känsla. Skillnaden mellan surface acting och deep acting är att man i deep acting försöker hitta en känsla man tidigare har känt

A

Aschforth and humphrey - emotional labour

21
Q

Genuine feelings – äkta känslor, de känslor en visar utåt är det en faktiskt känner. Man behöver inte iklä sig en känslofasad för att matcha det förväntade beteendet.

A

Aschforth and humphrey - emotional labour

22
Q

Om detta inte sammanfaller med med personens äkta känslor (genuine feelings) så kommer detta att leda till emotiv dissonans (emotive dissonance) och på sikt leda till ångest eller att man känner sig konstlad och påverka personens välmående. Via (external pressure) kan chefer eller andra överordnade styra hur de anställda ska agera gentemot kunderna, detta genom exempelvis normer, arbetsbeskrivningar eller till och med regler och belöning.

A

Aschforth and humphrey - emotional labour

23
Q

Norm intensity /Normstyrka: avgörande – normer kan ha stor kraft. Det kan vara så att det finns en regel på arbetsplatsen men alla struntar i det, men om det finns en stark norm blir det svårare att strunta i normen eftersom det är fel att göra annat.

A

Aschforth and humphrey - emotional labour

24
Q

Institutioner och normer i omgivningen avgör vad som verkar lämpligt och legitimt att göra.

Trots att det finns många olika miljöer som organisationer lever i så uppvisar de ofta väldigt likartade drag. Vad kan detta bero på? I institutionella teorin menar man att likheten handlar om olika slags institutionell isomorfism. Likformighet uppstår i organisationens försök att skaffa sig legitimitet och erkännande i samhället, genom att anta redan etablerade former. Organisationsformer kommer på detta sätt att vara speglingar av omgivningens förväntningar snarare än något som utformas utifrån organisationens förutsättningar.

A

Institutionell teori

25
Q

Lämplighetslogiken: Handlingar drivs av ”lämplighetsregler”, som anses vara naturliga, förväntade och legitima. Vad som anses lämpligt färgas av de institutioner som finns i omvärlden. Kognitiv process:”Vem är jag? Vad är det för situation? Vad borde en sådan som jag göra här?” Aktörer gör en bedömning av situationen hitta lämpligt beteende matcha identitet med uppförande och attityd handla enligt demokratiska normer för aktuellt sammanhang.

A

March and olsen - logic of appropriateness

26
Q

I artikeln beskrivs två olika sorters strukturer: den informella och den formella. Den formella strukturen är lätt att förändra med hjälp av regler, normer och policys. Genom att ändra den formella strukturen kan organisationen vinna legitimitet men det kan även utföras genom acceptans av rådande normer. Den informella strukturen är en samordning av de anställdas handlingar, de vardagliga aktiviteterna som sker i organisationen. Den är inte lika lätt att förändra som den formella strukturen vilket skapar osäkerhet.

A

Mayer and Rowan - Instituionalized Organizations

27
Q

Särkoppling (decoupling) Organisationer möts av olika och ofta motstridiga krav från olika intressenter t.ex. lönsamhet, CSR, miljövänlighet, god arbetsgivare, etc. Ett vanligt sätt att hantera detta i praktiken är att särkoppla informell och formell organisation. På så sätt kan man göra fler intressenter nöjda. Särkoppling är en lösning när de rationella myterna strider emot varandra. Genom särkoppling särar man på motstridiga krav och kan således bibehålla sin legitimitet. Till exempel för en tidning kan det handla om att det i samhället ställs krav på hållbarhet vilket gör att de måste ta hänsyn till frågan men samtidigt finns det ett behov och förväntan från kunder att papperstidningar inte utesluts. Då kan tidningen hitta balans mellan dessa två myter och till exempel börja tillverka papperstidningen av hållbart papper och påstå att man tar hänsyn till hållbarhetsfrågan.

A

Mayer and Rowan - Instituionalized Organizations

28
Q

Strukturell överlappning: när en organisation befinner sig i två fält samtidigt, och påverkas av bådas regler. Skapar hybridorganisation: har drag av flera fält (t.ex. Systembolaget: fälten är företag och statlig verksamhet) och behöver navigera bland motstridiga regler (gå med vinst och inte driva på försäljning)

Informell struktur är företagets faktiska agerande:

A

Mayer and Rowan - Instituionalized Organizations

29
Q

DiMaggio & Powell skriver i sin artikel att det blir som en järnbur som man varken vill eller kan ta sig ur. Denna järnbur är det som skapar och upprätthåller isomorfismen.

Enligt DiMaggio & Powell finns 2 typer av isomorfism, institutionell och konkurrensbetingad.

A

Dimaggio och powell - järnburen

30
Q

Vidare finns det 3 upphov till isomorfism vilka är; tvång, imitation och normer. “Tvångs-isomorfism” uppkommer till följd av exempelvis lagar, regler, kultur eller sociala faktorer. Den härmande isomorfismen uppkommer till följd av att man exempelvis är en ny aktör inom branschen och vill försöka efterlikna “lyckade företag” för att vinna legitimitet och växa. Den sista typen, normerande isomorfism, uppkommer till följd av främst profession. Yrken präglade av hög grad av akademiskt kunnande (läkare, jurister, ekonomer) har till följd av sin profession och utbildning börjat göra “på ett visst sätt” och därför blir det att dessa yrkesgrupper och företag med dessa yrkesgrupper liknar varandra.

A

Dimaggio och powell - järnburen

31
Q

Embedded agency – våra intressen, identitet, värderingar och antaganden är ”inbäddade” i de
rådande logikerna. Våra handlingar och val blir begränsade av de institutionella logiker
som finns, t.ex. normer som anses passande och viktiga. Både begränsande (kontexten
begränsar, man måste agera i enlighet med normerna) och möjliggivande (kan man normerna
så har man möjlighet att sticka ut).

A

Thornton och ocasio - institutional logik

32
Q

Genom institutionella logiker försöker man bland annat förklara och organisera sin tillvaro för att försöka förstå hur den fungerar. Institutionell logik ligger till grund för det mesta vårt samhälle idag är uppbyggt kring. För att följa rådande institutionell logik vilket leder till legitimitet inom branschen så delas samhället upp i olika organisatoriska fält. Detta kan också förklara uppkomsten av organisatorisk hybriditet vilket är svaret på flera rådande institutionella logiker samtidigt.

A

Thornton och ocasio - institutional logik

33
Q

Meningsskapande process enligt Weick:
Notering (noticing)
Klassificering (bracketing)
Etikettering (labelling)

A

Weick et al – Organizing and the process of sensemaking

34
Q

Situationen tolkas. Vad är det som händer? Tolkning är baserat på bakgrund av tidigare kunskap, erfarenheter, ens referensramar och identitet. Man agerar i enlighet med sin tolkning, genom att slå fast den skapas också blinda fläckar.

Som tidigare nämnt är meningsskapande en social process (Weick), vilket kommer bidra till att fler kommer vilja hjälpa till om de känner mening till det av övriga medlemmar

A

Weick et al – Organizing and the process of sensemaking

35
Q

Utgår man från vad Weick har skrivit i sin artikel om meningsskapande så utgår meningsskapande alltid i identitet, vilket man kan ha i åtanke när man arbetar med detta för att underlätta för medarbetarna och involvera dem. Vidare är meningsskapande retrospektivt, en ständigt pågående process, en social aktivitet och drivet av rimlighet snarare än precision etcetera. Det man kan säga om det sistnämnda är att meningsskapandet bör göras möjligt genom en rimlig tolkning, tillvägagångssätt och iscensättande av processen för att faktiskt göra meningsskapandet möjligt och inte att det ska vara så precist som möjligt. Skapar man mening och ger den till medarbetarna genom dessa byggstenar bör man lyckas bra med förändringsarbetet utan komplikationer.

A

Weick et al – Organizing and the process of sensemaking

36
Q

Meningsskapande är, enligt både Weick och Maitlis & Sonenshein, grundat i identitet men det utesluter inte att det inte påverkar processen som helhet. Intersubjektiv, kollektiv och påverkan ovanifrån kan mycket väl påverka, förändra och bidra till det individuella meningsskapandet vilket både på ett individuellt och på ett kollektivt plan kan påverka processen som helhet.

A

Weick et al – Organizing and the process of sensemaking

37
Q

För att ta det längre kan man ta upp Sandberg & Tsoukas artikel “making sense of the sensemaking perspecitve”, där kritik mot ovan nämnda artikel från Weick tas upp. Sandberg & Tsoukas menar på att det finns 5 byggstenar och att meningsskapandets faser är; skapande, tolkande och iscensättande. Kritiken mot Weick har förts fram att begreppet “process” är oklart och att själva meningsskapandet har reducerats till en subjektiv bedömning.

A

Sandberg & Tsoukas – Making sense of the sensemaking perspective

38
Q

Maitlis & Sonenshein beskriver i sin artikel “sensemaking in crisis and change” hur man ska arbeta med att skapa mening och giva mening i just sådana här situationer när det handlar om förändringsarbete och “kriser”. Viktigt att ta upp är att författarna av artikeln tar upp att sensemaking (meningsskapande) och sensegiving (meningsgivande) kan bidra till både positivt och negativt förändringsarbete. Här gäller det för ledningen att arbeta med dessa faktorer på ett sätt som skapar positivitet och effektivitet i förändringsarbetet. Vikten av att ha mellanchefer talas om i artikeln med avseende på den meningsskapande och meningsgivande processen. Det handlar i detta exempel alltså om att VDn ska hitta ett bra och lämpligt sätt att ge medarbetarna mening till arbetet om omorganisering i syfte att motivera och engagera medarbetarna så att de själva ska känna mening i det de gör. Skapar man mening till arbetet så underlättas också processen och allt kan gå bra och smidigt till i en sådan här situation

A

Sonenshein & Maitlis “Sensemaking in Crisis and Change

39
Q

Meningsgivande definierar författarna som den process där individer influerar andra människor att uppfatta och tolka situationer på liknande sätt. Det handlar om att ge mening till andra

A

Sonenshein & Maitlis “Sensemaking in Crisis and Change

40
Q

Maitlis och Sonenshein lyfter även tre viktiga faktorer som formar individuellt meningsskapande:
● Åtagande - Om organisationen och medarbetarna åtar sig att fullfölja något, kan det göra att de blir blinda för negativa konsekvenser.
● Identitet - En gemensam identitet är nyckelfaktor vid meningsskapande. Identitet beskrivs enligt Weick som något som är växlande och beror på situation och sammanhang. Förändringsarbete kan därför leda till att den nuvarande identiteten hotas.
● Förväntningar - Individer sammankopplar förväntningar med signaler vilket sedan leder till ett agerande. Om förväntningar inom en grupp skiljer sig åt avsevärt, blir det besvärligt att samordna kollektiva handlingar

A

Sonenshein & Maitlis “Sensemaking in Crisis and Change

41
Q

Meningsskapande handlar om att skapa ordning i en kaosartad situation.

Om man inte ägnar sig åt meningsskapande skulle allting vara obegripligt och man skulle inte förstått någonting.

A

Meningsskapande

42
Q

Institutioner (SPELREGLERNA). Hur man bör agera i en viss typ av situation. Skapar institutionell logik. Förgivettagna föreställningar om hur man bör agera.

Fältet (SPELPLANEN). Det sociala fältet där reglerna gäller

Institutionell logik – hur en särskild social värld fungerar (SPELET).

A

Thornton & Ocasio – Institutional Logics