Psykologins Historia & Kognitionspsykologi

Question 1

Vem utvecklade kognitiva scheman?

Answer 1

Jean Piaget och han var en Schweizisk filosof och tillhör kognitionspsykologi.

Question 2

Vad är kognitiva scheman?

Answer 2

Ett organiserat mönster som handlar om individens sätt att tänka, tolka, minnas och fatta beslut.

Question 3

Vad är varje individs personliga schema kopplat till?

Answer 3

Ens identitet.

Question 4

När skapar man sitt kognitiva schema?

Answer 4

Vid ung ålder.

Question 5

Hur skapas schemat?

Answer 5

Genom assimilation och ackommodation.

Question 6

Vad innebär assimilation?

Answer 6

Det stör inte någon annan information som finns. Lär du dig ett nytt språk så påverkas inte det andra språket du talar.

Question 7

Vad innebär ackommodation?

Answer 7

Den ifrågasätter den information du redan har. Alltså typ förändrar.

Question 8

Ackommodation är när…

Answer 8

Ny information läggs till under kognitiva schemat men som påverkar det du redan vet.

Question 9

Vad tillhör kognitiva scheman?

Answer 9

Kognitionspsykologi.

Question 10

Vad handlar kognitiva scheman om?

Answer 10

Hur människor behandlar information.

Question 11

Under vilka åldrar kan information läggas till eller ändras i ens kognitiva schema?

Answer 11

Under alla åldrar.

Question 12

Vilka forskare har främst präglat beteendeperspektivet?

Answer 12

Ivan Pavlov
John B Watson
B.F Skinner

Question 13

Vad är beteendeperspektivet?

Answer 13

Det menar att vårt beteende är inlärt och styrt av omgivningen/miljön och att vår personlighet därmed består av inlärda mönster.

Question 14

Hur uppstod beteendeperspektivet?

Answer 14

Som en reaktion mot den psykodynamiska psykologins koncentration kring de inre mentala processerna. Hävdade att man borde studera det synliga, mätbara beteendet under kontrollerade former.

Question 15

När växte behaviorismen fram?

Answer 15

I början av 1900-talet men med uppvisning under 1960-70-talet, mest inom barnuppfostran, inlärningsområdet och vid behandling av fobier och tvång.

Question 16

Vad studerade behavioristerna?

Answer 16

Stimuli och respons.

Question 17

Vad är stimuli?

Answer 17

Retningar som våra sinnen reagerar på (tex lukt, tanke, smak)

Question 18

Vad är respons?

Answer 18

Reaktionen på stimuli (tex tankar, beteende och känslor, alltså tex kallsvettning, fjärilar i magen, ångest, glädje osv)

Question 19

Vem var Aaron Antonovsky?

Answer 19

Professor i medicinsk sociologi.
Intresserad av hur folk lyckades skapa sig goda och meningsfulla liv.
Kom på att folk behöver KASAM för att kunna stå emot stress och motgångar.

Question 20

Vad står KASAM för och vad är det?

Answer 20

Känsla av sammanhang.

De med hög KASAM har bättre chans till att ta sig igenom motgångar än de med låg KASAM.

Question 21

Vilka tre komponenter består KASAM sv?

Answer 21

Begriplighet - man upplever sig själv och omvärlden att vara strukturerad, begriplig och förutsägbar.
Hanterbarhet - man har de resurser, inom sig själv eller i omgivningen, som behövs för att kunna hantera sin omvärld. (Lägger inte över kontrollen på andra)
Meningsfullhet - upplevs när man är delaktig i sitt eget och andras liv. Man har en betydelse.

Question 22

Vad påverkar ens KASAM till det bättre?

Answer 22

• Individuella egenskaper - t.ex: intelligens, kreativitet, optimism och humor
• Trygg uppväxt
• Goda relationer med familj och vänner
• Positiva erfarenheter
• uppfattning

Question 23

Hur påverkar samhället någon? (Samhälleligt)

Answer 23

Exempel:

• Konkurrens som leder till stress och sjukskrivningar
• Nedskärningar i skolan leder till osynliga elever
• Vissa har inte samma möjligheter (till exempel rullstolsburna eller handikappade på andra sätt)

Question 24

Hur kan det sociala arvet påverka någon?

Answer 24

Påverkas av den situation ens familj befinner sig i, dvs familjens erfarenheter och tankar om något påverkar resten av familjen till att tänka liknande.

Question 25

Hur påverkar det biologiska arvet någon?

Answer 25

De egenskaper som vi ärvt som påverkar hur man blir som person. Man kan till exempel ärva blyghet, läs- och skrivsvårigheter eller en större risk för att utveckla depression.