SAMHÄLLSEKONOMIPROV (begreppsdelen) Flashcards

1
Q

vad är ekonomi?

A
  • att hushålla med begränsade resurser
  • våra behov överstiga ofta våra resurser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

resurser

A

OBEGRÄNSADE RESURSER:
- fria nyttigheter
- behöver ej produceras
- tex:
. luft
. solsken
. utsikt
BEGRÄNSADE RESURSER:
- behöver produceras
- kräver produktionsfaktorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Produktionsfaktorer

A
  • samlade resurser som behövs för att framställa produkter
  • 3 olika typer

1) naturresurser:
- råvaror
- energi
- material

2) Arbete:
- behövs för omvandla naturresurserna till färdiga produkter
- vi människor bidrar med det
- genom använda våra förmågor

3) Kapital:
- realkapital
- finanskapital
- tillgångar behövs för bearbeta naturresurs
- <- till färdig produkter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

marknaden

A
  • på markand = utbud + efterfrågan möts
  • efterfrågan = vad konsumenter vill köpa
  • utbud = vad producenter vill producera
  • på marknad = konsument + producent möts för komma överens om köp + försäljning
  • 2 olika mötesplatser:

1) produktmarknaden =
- företagen erbjuder sina varor + tjänster till hushållen

2) faktormarknaden =
- hushållen erbjuder sina produktionsfaktorer
- tex: arbetskraft till företag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Lilla ekonomiska kretsloppet

(MIKROEKONOMIN)

A
  • hushåll + näringsliv = möts på flera marknader
  • företagen producerar varor + tjänster som hushållen behöver
  • hushållens behov = bildar efterfrågan på produkt
  • detta berättar för företagen vad de ska producera
  • dvs vilket utbud de ska ta fram
  • marknad = mötesplats för efterfrågan + utbud

(KOLLA LÖSA ANTECKNINGAR, BILD)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Stora ekonomiska kretsloppet

(MAKROEKONOMIN)

A

-sektorer och strömmar
(KOLLA BILDEN I PRESENTATIONEN)

  • samhällets 5 faktorer:
    1) hushållssektor (det är vi konsumenter)
    2) Näringsliv (det är alla företag)
    3) offentliga sektorn
    4) finanssektorn
    5) utlandssektorn
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

4 stora marknaderna

A
  • kapitalmarknaden:
    . företag behöver ha in kapital från investerare
    . deras roll = sortera resurser från sparare till låntagare
  • valutamarknaden:
    . finansiell marknad
    . för handel med valutor
  • faktormarknaden.
    . begreppet används = resurser som företag använder
    . för = köpa/hyra/ hyra det de behöver
    . för producera varor/tjänster
  • produktmarknaden:
    . produkt som för konsument
    . framstår = likvärdig
    . därför = tillhör samma marknad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Marknadsekonomiska modellen

A

BYGGER PÅ:
- privat äganderätt
- fri etableringsrätt
- enkelt att starta företag
- Näringsfrihet = vem som skulle kunna starta företag
- många aktörer = det ska finnas så många köpare + säljare på marknaden att ej enskild själv ska påverka pris
- fri + perfekt konkurrens på alla marknader
- konsumet + producent = fullständig information
- som nödvändig för att fatta beslut
- fria övernskommelser
- mellan konsument + producent
- priserna sätts på marknaden
- <– i samspel mellan konsumet efterfrågan + producenters utbud
- få statliga regleringar

Ideer marknadsekonomi:
- adam smith ideer
- marknadsekonomins ideer är hämtade från liberalismen
- friare ekonomi skulle skapa förutsättning
- för snabbare ekonomisk utv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

BEGRÄNSNINGAR
(marknadsekonomiska modellen)

A

alla dessa är begränsningar som gör att konkurrensen bland företag minskar vilket är något bra för företagen men ej
för konsumenterna

1) stordriftfördelar:
- ger vissa företag fördelar
- (påverkar många aktörer med liknande varor)
- genom tillverka större andel av produkt
- <– minskar kostnaden per enhet
- ger större företag ökade vinster
- mindre företag slås ut
- leder = färre aktörer på marknad –> försämrad konkurrens

2) Kollektiva nyttigheter:
- vägar, infrastruktur, domstolar osv
- tas hand om av offentliga myndigheter
- som betalas gemensamt genom skatt av samhällsmedlemmarna

3) Externa effekter:
- marknad svårt att prissätta sammhällsekonomisk vinst
- tex: hälso+ sjukvård
- elr = samhällsekonomisk förlust
- Tex: alkoholskador
- marknad klarar ej av korrekt prisätta all produktion
- istället betalar vi kostnader för detta som tex då sjukvårdskostnader orsakade av alkohol.

4) Mänsklig hänsyn:
- orättvisa
- <– mellan friska/starka + sjuka/svaga
- genom regleringar + subventioner
- försökt undvika negativa konsekvenser av fri marknad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Planekonomi

A
  • socialistisk
  • fria marknadsekonomin
  • <– ledde = stora klyftor mellan de som hade realkapital + de som sålde sin arbetskraft
  • socialismen kom som motkraft
  • gemensamt ägande
  • ekonomisk planering
  • politisk styrning av samhällsekonomin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

BEGRÄNSINGAR:
(planekonomi)

A

1) ingen planekonomi införts utan diktatur

2) centrala beslutsystem skapar tröghet:
- den saknar förmågan att anpassa sig
- <– efter folks skiftande behov
- efter deras tycke + smak
- svårt att göra förändringar
- som kmr från indivd/grupper längre ner i hierarkin
- förändring + förnyelse ej ske effektivt
- som reaktion på oväntade händelser/ upptäckter
- utan behövs förberedas + planeras i förväg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

BLANDEKONOMI

A
  • medborgare + företag själva lösa ekonomiska frågor
  • när marknad ej klarar av ekonomiska problem
  • samhället ska gripa in
  • <– (människors grundläggande behov hotas)
  • försöker lösa ekonomiska frågor utifrån socialliberal ideologi
  • ekonomiska systemet blanding mellan marknad + plan
  • regleringar
  • tex: arbetstider
  • utjämnande skattesystem + bidrag
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Begränsningar:
(blandekonomi)

A

1) begränsningar från makrnadsekonomin + socialistiska drag från planekonomi
- finns med i olika blandekonomi

2) Nya begränsningar gällande ekologisk hållbarhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Kretsloppekonomi:

A
  • tar med konsumtionens påverkan på miljön
  • på lång sikt
  • låta externa effekter tas med i priset
  • tex: flygens miljöpåverkan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

PRISBILDNING:

A

1) på perfekt marknad:

  • styr hushållens efterfrågan:
    . behov
    . pris
    . inkomst
    . kvalitet
    . smak
    . marknadsföring
  • nytta
  • styr företagens utbud:
    . kalkylerat försäljningspirs
    . kostnader
    . teknik
    . skatter
  • vinst

2) prisbildning:
- jämnviktspris = samhällsekonomisk nytta
- om pris sätts för högt
- fler varor finns
- än vad konsumenter vill köpa
- blir utbudsöverskott
- om pris sätts för lågt
- färre varor finns
- än vad konsumeter vill köpa
- blir eftefrågeöverskott

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Marknadsmisslyckande

A
  • BETYDER = marknaden funger ej effektivt
  • sätter marknadsekonomin ur spel
  • stordriftfördelar –> minskar konkurrens
  • kollektiva nyttigheter –> tex brandförsvar
  • bristande info –> beslut på fel grunder
  • karteller –> otillåtet samarbete på marknad
  • externa effekter = miljöföroreningar osv
17
Q

MÅTT PÅ EKONOMIN:

A

BNP:
- bruttonationalprodukt
- värdet av varor + tjänster som produceras i land under 1 år
- värdet = pris som betalas för produkten vid försäljning
- kapitalförslitning = produktionsapparaten minskar i värde

  • ANVÄNDS TILL:
    besvara dessa frågor =
    1) hur stor är produktionen inom landet?
    . beräknas samlade värdet av alla produkter
    . svar uttrycks som BNP i kr
    2) hur står det till med ekonomiska tillväxten?
    . svaret anges som förändring av BNP i %
    3) hur går för sverige jämfört med andra länder?
    . delar man BNP med antal invånare i land
    . <– får fram BNP per invånare
  • FÖRDELAR BNP:
    . lätt att räkna ut
    . lätt att jämföra mellan länder
  • NACKDELAR BNP:
    . missar hemarbete, svart marknad osv
    . negativa saker blir positiva (tex brott, sjukdom)
    . all produktion ej medräknad
    . visar ej vad som produceras
    . svårt värdera offentliga tjänster
    . säger ej ngt om fördelningen
    . säger ej ngt om miljöhänsyn
  • När det sker ekonomisk tillväxt sker det förändringar i BNP (kolla bilder i presentation)

EKONOMISK TILLVÄXT:
- ren produktionsökning:
. producerar mer
. utan göra det effektivera + billigare
. ökar bara produktionsfaktorer

  • Produktivitetsökning:
    . producera effektivare, snabbare, billigare

BNP/CAPITA:
- BNP utslaget per person
- ger bättre mått på välståndet i land

18
Q

EKONOMISK POLITIK!!!!!!!!

A

1) tillväxt politik:
- Använder = skapa förutsättning för stabil ekonomisk tillväxt i land
- staten ser till resurser uttnytjas effektivt + ekonomiska utv hållbar på lång sikt
MEDEL:
. regionalpolitik
. näringspolitik
- leder till ekonomisk tillväxt
MÅL:
. hållbar utv

2) Stabiliseringspolitik:
- används = dämpa konjuktursväningarna
- + få samhällsekonomin utv jämnare
MEDEL:
. finanspolitik
. penningspolitik
- leder till: ekonomisk balans
MÅL:
. intern + extern full sysselsättning

3) Fördelningspolitik:
- utjämna skillnaderna i människors livsvillkor
- som skapas av marknadsmekanismen
MEDEL:
. socialförsäkringar
- Leder = rättvis fördelning
MÅL:
. ekonomisk trygghet

19
Q

j

A

j

20
Q

INFLATION (PRISÖKNING)

A

Varför hög/varierande inflation dåligt:

HÖG INFLATION –> lägre tillgänglig inkomst –> mindre köpkraft + lägre konsumtion –> krav på högre löner för kunna konsumera som förut –> högre lönekostnader för företagen –> prisökning osv.

HÖG INFLATION –> lägre tillgänglig inkomst –> mindre köpkraft + lägre konsumtion –> hög arbetslöshet

HÖG INFLATION –> högre priser på svenska varor –> minskad export –> ökad arbetslöshet

21
Q

DEFLATION ( PRISSÄNKNING)

A

LÅG INFLATION –> delfation –> minskad efterfrågan + ekonomisk nedgång för att företag + konsumenter förväntar lägre priser i framtiden

LÅG INFLATION –> högre arbetslöshet –> minskad efterfrågan på varor + tjänster för att företag ej behöver höja lön för behålla personal

LÅG INFLATION –> svårt för centralbanken att sänka räntan

22
Q

STABILISERINGSPOLITIK:

A

MÅLEN:
- intern balans = stabila priser (inflation)
- extern balans = balans mellan export + import
- full sysselsättning = låg arbetslöshet

  • Motverkar konjuktursvängningar
  • Målet = stabilitet + förutsägbarhet

(lär dig också vad konjukturer är)

  • 2 olika typer inom stabiliseringspolitik:
    1) finanspolitik
  • regeringen
  • skatter
  • statsbudgeten
  • offentliga utgifter (finns av 3 slag)
    . transferering (bidrag)
    . tjänster/service (tex vägar,försvar,vård)
    . inversteringar (bygga vägar/broar osv som staten inversterar i)
  • regeringens verktyg:
    1) LÅG konjuktur:
  • stat stimulerar ekonomin genom olika satsningar/ skattesänkningar
  • blir ökad efterfrågan
    2) HÖG konjuktur:
  • stat suger upp köpkraft ur överhettad ekonomi
  • genom tex: momshöjning/ utgiftminskning
  • blir minskad efterfrågan

2) Penningpolitik:
- riksbanken
- ränta
- penningmängd
- ekonomiska tillväxten = 3 %
- penningmängden = 3 %
- penningmängd ska öka i samma takt som ekonomiska tillväxten

23
Q

VÄLFÄRDEN!!!

A

Välfärdsamhället utv pga olika faktorer:
- vi är mer skattefinansierade än USA
1) politisk vilja =
- omfördela pengar + tjänster i befolkning

2) God ekonomi

3) ökad tillväxt pga utökade produktionsfaktorer

  • samhället bär ansvar för indivds välfärd
  • kallas institutionell välfärdpolitik
  • indivden bär ansvar för ens egna välfärd
  • kallas marginell socialpolitik
  • samhällsmedborgare ska socialpolitiken bestå av
  • kallas generell socialpolitik
  • det som behöver mest ska socialpolitiken bestå av
  • kallas selektiv socialpolitik
  • social skyddsnät =
    . vård + omsorg
    . socialtjänsten
    . social jour
  • ekonomiskt skyddsnät =
    . socialförsäkring
    . ekonomiska bidrag
    . transfereringar
    . försörjningsstöd
  • offentlig sektor
24
Q

BEHOV

A
  • drivkrafter för våra handlingar
  • behovstrappan
  • vi kan inte få alla våra behov tillfredställda för att vi inte har tillräckligt med resurser för att uppfylla dom
25
Q

statlig skatt
sveriges skattetryck
bruttolön
nettolön
reallöneökning
indirekt skatt
direkt skatt
real kapital
finansiellt kapital

A

STATLIG SKATT:
- skatt som samlas in av nationella regeringen
- från sina medborgare + företag

SVERIGES SKATTETRYCK:
- högt
- Orsak = omfattande offentlig faktor av skatter + avgifter

BRUTTOLÖN:
- totala lönen som anställd tjänar
- innan tänkbara avdrag sker

NETTOLÖN:
- totala lönen som anställd tar emot
- efter alla avdrag

REALLÖNEÖKNING: