Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

5. Nervsystemet/Sinnen/Endokrinologi > Sensoriska/Motoriska systemet > Flashcards

Sensoriska/Motoriska systemet Flashcards

1
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka typer av nervfibrer förmedlar info mellan CNS och resten av kroppen?

A
  1. Kranialnerver
  2. Spinalnerver
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Huvudsystem i PNS?

A
  1. Somato-motoriska systemet
  2. Autonoma systemet:
    - Para/sympatiska NS
    - Endokrina systemet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad räknas som motoriska system i PNS?

A
  1. Somato-motoriska systemet
  2. Autonoma nervsystemet + endokrina systemet
  3. Enteriska + autonoma nervsystemet + endokrina systemet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad gör sensoriska systemet i PNS?

A

Mottar och behandlar sinnesintryck från omvärlden samt kroppen och skickar dessa vidare till CNS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad gör det motoriska systemet i PNS?

A

Skickar info till skelettmuskler, körtlar, hjärta och glatt muskulatur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad innebär t somato-motoriska systemet i PNS?

A

Motoriska nervfibrer till skelettmuskulatur som ger frivilliga rörelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär autonoma nervsystemet + endokrina systemet i PNS?

A

Motoriska nervfibrer till körtlar, hjärta och glatt muskulatur förmedlar omedveten info.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad innebär enteriska + ANS + endokrina systemet i PNS?

A

Förmedlar omedveten info om funktioner i digestionsapparaten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur går info i afferenta nerver?

A

Till CNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad kallas nerver där info går till CNS?

A

Afferenta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur går info i efferenta nerver?

A

Ut till kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad kallas nerver där info går ut till kroppen?

A

Efferenta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Huvudtyper av sensoriska neuron?

A
  1. Afferenta sensoriska
  2. Efferenta motoriska
  3. Efferenta autonoma
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ventralhornet

A

Cornu ventrale

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Cornu ventrale

A

Ventralhornet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Dorsalhornet

A

Cornu dorsale

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Cornu dorsale

A

Dorsalhornet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Lateralhornet

A

Cornu laterale

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Cornu laterale

A

Lateralhorn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är afferenta sensoriska neuron?

A
  1. Pseudounipolära neuron med cellkroppar i spinalganglier.
  2. Impulser från sinnesceller i hud, muskler, senor, leder och inre organ går in till dorsalhornet / cornu dorsale (ryggmärgen) eller hjärnstammen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad gör efferenta motoriska neuron?

A

Skickar info/impuls från ventralhorn / cornu ventrale (cellkroppar där) till skelettmuskler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är efferenta autonoma neuron?

A
  1. Skickar info från lateralhornet / cornu laterale (i intumescentia cervicalis).
  2. Autonoma impulser till körtlar, hjärta och glatt muskulatur.
  3. Tillhör autonoma nervsystemet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hjärnstammen

A

Truncus encephali

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Truncus encephali

A

Hjärnstammen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad löper retikulära systemet igenom?

A

Hela hjärnstammen / truncus encephali

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Är retikulära systemet evolutionärt konserverad?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är retikulära systemet?

A

Diffust nätverk av nervceller som löper genom hela hjärnstammen, samt mottar och integrerar info från sensoriska och motoriska nerver.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad kontrolleras av retikulära systemet?

A
  1. Vakenhetsgrad
  2. Andning
  3. Blodcirkulation
  4. Skelettmuskulatur
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

På vilka sätt kontrollerar retikulära systemet skelettmuskulatur?

A
  1. Grundtonus i skelettmuskulatur (stå, gå, fungera)
  2. Kroppsförflyttning
  3. Kroppshållning
  4. Ögonrörelser
  5. Tuggning, sväljning, hostning, nysning, ev kräkning, tarm- och blåstömning.
  6. Modulering av smärtförnimmelser.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vilka är kroppssinnena?

A
  1. Tryck- och beröringssinnet
  2. Temperatursinnet
  3. Muskel- och skelettsinnet
  4. Smärta
  5. Luktsinnet
  6. Smaksinnet
  7. Balanssinnet
  8. Synsinnet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Hur indelas kroppssinnena?

A
  1. Somatiska sinnen
  2. Viscerala sinnen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad är somatiska sinnen?

A

Sinnen knutna till hud och rörelserapparat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad är viscerala sinnen?

A

Sinnen knutna till kroppens inre organ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Typer av afferent sensorisk info?

A
  1. Exteroception
  2. Interoception / Visceroception
  3. Proprioception
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad är exteroception?

A

Afferent sensorisk info från omvärlden, tex syn eller hörsel.
Upplevelsen av den omedelbara omgivningen.
1. Fria nervändar - temp, smärta
2. Fria nervändar m bindvävsstruktur - tryck, beröring
3. Vibrissae - morrhår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad kallas afferent sensorisk info från omvärlden, tex syn eller hörsel?

A

Exteroception

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vad är interoception / visceroception?

A

Afferent sensorisk info från kroppen. Känsel i inre organ.
1. Sträck/Smärta vid dilation, kontraktion eller spasm relaterat till inre organ eller blodkärl.
2. Frisättning av kemiska stimuli i samband med vävnadsskada för inflm svar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vad kallas afferent sensorisk info från kroppen?

A

Interoception / Visceroception

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad är proprioception?

A

Afferent sensorisk info om position, hållning och kroppsrörelser.
Receptorer och sinnesceller i muskler, senor, ledkapslar och ligament.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vad kallas afferent sensorisk info om position, hållning och kroppsrörelser?

A

Proprioception

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vibrissae

A

Morrhår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Morrhår

A

Vibrissae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vilka typer av sinnesceller finns det?

A
  1. Primära sinnesceller
  2. Sekundära sinnesceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad är primära sinnesceller?

A

Sensoriska nervceller med sinnesreceptorer i nervändsluten. Varje sinnescell har en egen nervfiber/axon som leder impulser till CNS. Tex hud- och kroppsförnimmelser (olika sinnesceller i hud styr tryck/beröring/smärta) och luktceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vad är sekundära sinnesceller?

A

De bildar synapser med sensoriska nervfiber och hittar i smaklökarna, ögats och örats sinnesceller. Tex hårceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vad för sinnescell är detta?

A

Primär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vad för sinnescell är detta?

A

Sekundär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Vad är sinnesreceptorer?

A

Proteinmolekyler i sinnescellernas cellmembran. Olika typer aktiveras av olika typer av stimuli.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Receptortyp för mekaniska stimuli?

A

Mekanoreceptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Placering för mekanoreceptorer?

A
  1. Innerörat
  2. Hud
  3. Muskler
  4. Senor
  5. Stora blodkärl
  6. Hjärta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Receptortyp för kemiska stimuli?

A

Kemoreceptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Placering för kemoreceptorer?

A
  1. Mun
  2. Näsa
  3. Stora blodkärl
  4. Hjärna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Receptortyp för temperatur / termiska stimuli?

A

Termoreceptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Placering för termoreceptorer?

A
  1. Hud
  2. Hjärna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Receptortyp för ljus?

A

Fotoreceptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Placering för fotoreceptorer?

A

Ögat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Receptortyp för elektriska fält?

A

Elektroreceptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Var finns ev elektroreceptorer?

A

Hud

(vissa djur kan känna av elektriska fält)

61
Q

Receptortyp för magnetfält?

A

Magnetoreceptorer

62
Q

Placering för magnetoreceptorer?

A

Okänd

(vissa fåglar och fiskar)

63
Q

Receptortyp för olika intensiva, ofta skadliga stimuli som ger smärta?

A

Nociceptorer

64
Q

Placering av nociceptorer?

A

De flesta kroppsdelar/vävnader

(ej känsel i själva hjärnan, men i hjärnhinnorna runt om)

65
Q

Har djur känsel i hjärnan?

A

Nej

66
Q

Var processas visuell sensorisk info ffa hos fågel?

A

I tectum

67
Q

Vad processas ffa i tectum hos fåglar?

A

Visuell sensorisk info

68
Q

Vilka är de primära barkområdena?

A
  1. Synbarken i nackloben
  2. Hörselbarken i tinningloben
  3. Somatosensorisk och motorisk bark (hjässloben)
69
Q

Hur går afferent sensorisk info?

A

Stimuli från sinnesceller aktiverar sinnesreceptorer som skickar info som nervimpulser via olika bansystem till cortex cerebri.

70
Q

Har fisk tectum?

A

Ja

71
Q
A
72
Q

Var finns motorneuron?

A

I hjärnstammen och ryggmärgen

73
Q

Vad är motorändplatta?

A

Där motorneuron kommunicerar med målcellen.

74
Q

Vad kommunicerar somatiska motorneuron med?

A

Målceller i skelettmuskulatur

75
Q

Vad kommunicera viscerala motorneuron med?

A

Målceller i glattmuskulatur, hjärta och körtlar.

76
Q

Vad är detta?

A

Motorneuron

77
Q

Finns det olika typer av sinnesceller i huden?

A

Ja

78
Q

Vad är tryck- och beröringssinnet ffa lokaliserat?

A

I huden

79
Q

Vad är kroppens största organ?

A

Huden

80
Q

Vad är speciellt med sinnesceller i hud?

A

Det finns många olika typer som reagerar på olika typer av taktil info.

81
Q

Vad gör morrhår?

A

Det är ett extremt känsligt system kopplat till tryck- och beröringssystemet som ger info om ytstruktur, och är särskilt viktiga för nattaktiva djur och djur som lever i hålor och tunnlar. Ett speciellt område i sensoriska cortex mottar info från resp morrhår.

82
Q

Vad utgör temperatursinnet?

A

Specifika sensoriska nervfibrer med fria nervändslut under överhuden/epidermis som reagerar på temp. Termoreceptorer i gruppen TRP-kanaler aktiverar köld- och värmefibrer.

83
Q

Vad står TRP för?

A

Transient receptor potential

84
Q

Vilka fibrer aktiveras av termoreceptorer?

A
  1. Köldfibrer
  2. Värmefibrer
  3. Smärtfibrer
85
Q

Är det olika typer av sensoriska nerver som reagerar på köld resp värme i normalintervall?

A

Ja

86
Q

Vad aktiveras av nociceptorer och TRP-kanaler?

A

Somatosensoriska nerver som förmedlar smärtsamma stimuli.

87
Q

Hur varierar temperaturkänslighet mellan djur?

A
  1. Beroende på päls.
  2. Eq kan reglera kroppstemperatur via svettkörtlar.
  3. Ca och Fe hässjar istället för avdunstning via slmh.
88
Q

Finns det olika typer av sinnesceller i hud?

A

Ja, de som reagerar på tryck, kyla, värme resp stick.

89
Q

När blir djur medvetna om tryck- och beröring?

A

När info kommit till sensoriska cortex.

90
Q

I vilka neuron går vägen från sinnesceller i hud till sensoriska cortex?

A

1:a, 2:a och 3:e ordningens neuron

91
Q

Vilken ordning av neuron är A-betafibrer?

A

1:a

92
Q

Vad gör somatosensoriska nervfibrer i hud?

A

Leder afferent info via 1:a ordningens neuron.

93
Q

Vad är A-betafibrer?

A
  • 1:a ordningens neuron för tryck, beröring och vibration.
  • Pseudounipolära neuron med nervcellskropp i spinalganglie.
  • Går ut i primära sinnesceller i huden.
  • Grova, myeliniserade och snabbast >30 m/s
94
Q

Vilka av 1:a ordningens neuron är snabbast?

A

A-betafibrer, >30 m/s

95
Q

Vad gör A-betafibrer så snabba?

A
  • Grova
  • Myeliniserade
96
Q

Ger grova neuron snabbare eller långsammare ledningsförmåga?

A

Snabbare

97
Q

Ger myeliniserade neuron snabbare eller långsammare ledningsförmåga?

A

Snabbare

98
Q

Vad kan ge neuron snabbare ledningsförmåga?

A
  1. Grovhet
  2. Myelinisering
99
Q

Hur går sensorik från hud till medvetenhet?

A
  1. 1:a ordningens neuron (A-betafibrer, tryck/beröring) leder impuls från PNS via afferenta sensoriska neuron till medulla oblongata (dorsalsträngsbanor, i funiculus dorsalis).
  2. Omkoppling till motsatt kroppssida och 2:a ordningens neuron som leder impuls till talamus.
  3. Omkoppling till 3:e ordningens neuron som leder impuls till sensoriska cortex (medvetet).
100
Q

Vad innebär muskel- och skelettsinnet?

A
  1. Ger NS info om kroppsdelars läge och rörelse = proprioception.
  2. Reflektorisk styrning (ffa omedveten sensorik).
  3. Ändamålsendliga, välkoordinerade, smidiga rörelser (medvetet).
  4. Många olika typer av sinnesceller samarbetar.
101
Q

Proprioception

A

Förmågan att avgöra kroppsdelars position.

102
Q

Förmågan att avgöra kroppsdelars position.

A

Proprioception

103
Q

Vad innebär proprioception?

A
  1. Förmågan att avgöra kroppsdelars position.
  2. Omedveten sensorisk info via ryggmärg, retikulära systemet och lillhjärnan via posturala reflexer.
  3. Proprioceptorer registrerar kroppsdelars lägen via spänning i muskler och senor.
  4. Efferent info via somatomotoriska systemet leder till medvetna rörelser.
104
Q

Vad är proprioceptorer?

A

Receptorer som registrerar kroppsdelars läge via spänning i muskler och senor mha sensoriska celler i rörelseapparaten:
1. Muskelspolar
2. Golgis senorgan
3. Berörings- och tryckreceptorer

105
Q

Hur registrerar proprioceptorer kroppsdelarnas lägen?

A

Genom att registrera spänning i muskler och senor mha sensoriska celler i rörelseapparaten:
1. Muskelspolar
2. Golgis senorgan
3. Berörings- och tryckreceptorer

106
Q

Hur går sensoriska stimuli från sinnesceller/senor/ledkapslar/lig?

A
  1. Via afferenta sensoriska neuron som leder info via afferenta banor till dorsalhornet/cornu dorsale.
    ELLER
  2. Via afferenta sensoriska neuron via kranialnerver till retikulära systemet i hjärnstammen.
    VILKET GER:
  3. Reflektorisk styrning av effektorgan (omedveten sensorik)
    ELLER
  4. Impuls från sinnesceller via dorsalsträngssystemen till talamus till cortex cerebri (medveten sensorik, via 1/2/3 ordningens neuron)
107
Q

Hur definieras reflex?

A
  • Automatisk, omedveten, likvärdig respons på specifikt stimuli (ex vissa sinnesceller eller hormon).
  • Involverar ryggmärg och posturala reflexer (kroppshållning) som utgår från hjärnstammen.
108
Q

Hur definieras reflexbåge?

A
  1. Specifika sinnesceller skickar nervimpuls till ryggmärg eller hjärnstam via afferenta banor.
  2. Sensoriska fibrer kopplade till motoriska nervfibrer.
  3. Via efferenta banor skickas info till specifika muskel/körtelceller.
109
Q

Vilka typer av reflexer finns det?

A
  1. Autonoma
  2. Somatiska
110
Q

Vad gör autonoma reflexer?

A

Styr glatt muskulatur, hjärtmuskulatur och homeostas.

111
Q

Typer av somatiska reflexer?

A
  1. Sträckreflex
  2. Flexorreflex
  3. Senreflex
112
Q

Vilken “kroppsdel” involveras i somatiska reflexer?

A

Tvärstrimmig skelettmuskulatur

113
Q

Vad sker somatiska reflexer via?

A

Reflexbåge

114
Q

Vilka typer av reflexbåge finns det?

A
  1. Monosynaptisk
  2. Polysynaptisk

(beror på hur många synapser som sker på vägen)

115
Q

Vad innebär sträckreflex?

A
  1. Enkel monosynaptisk refexbåge = ingen koppling via interneuron.
  2. Enklaste och ovanligaste formen av reflex.
  3. Sensoriska afferenten kopplar direkt till motoriska efferenten.
  4. Ex patellareflexen.
116
Q

Vad innebär flexorreflex?

A

Polysynaptisk reflexbåge = info i afferenta sensoriska nerver till dorsalhorn omkopplas via ett/flera interneuron till efferenta motoriska nerver, helt på ryggmärgsnivå.
Ex dra undan bakben pga värme.

117
Q

Ökar monosynaptisk eller polysynaptisk reflexbåge komplexiteten i rörelsen?

A

Polysynaptisk

118
Q

Vad innebär (golgi) senreflex?

A

Polysynaptisk reflexbåge (omkoppling via ett/flera interneuron) som normalt hindrar att senfästen lossnar från skelett vid muskelkontraktion.

119
Q

Vad är senorganens viktigaste uppgift?

A

Informera CNS om kraftutveckling i muskel.

120
Q

Ge exempel på “andra” reflexer.

A
  1. Blinkreflex
  2. Klådreflex
  3. Posturala reflexer
121
Q

Vilken nerv styr blinkreflex?

A

Kranialnerv VII / N. facialis

122
Q

Varför är blinkreflex viktig?

A

Skyddar ögat vid främmande föremål, skadliga stimuli eller starkt ljus (optisk reflex), samt fuktar hornhinnan.

(styrs av kranialnerv VII / N. facialis)

123
Q

Vad innebär klådreflex?

A

Polysynaptisk reflexbåge, väldigt utvecklad hos pälsdjur som skydd mot parasiter:
1. Speciella nerver runt hårsäckar lokaliserar parasiter i päls –>
2. Ryggmärg får info om lokalisation av irriterande stimuli –>
3. Interneuron i ryggmärg kopplar efferenta motoriska neuron –>
4. Lyfter tass –> Rytmiska klirörelser

124
Q

Huvudtyper av posturala reflexer?

A
  1. Vestibulära reflexer
  2. Toniska nackreflexer
  3. Rättningsreflexer
125
Q

Vad innebär postural reflex?

A
  • Kroppsställning ffa kontrolleras reflektoriskt.
  • Via retikulära systemet i hjärnstammen.
  • Även jämvikt- och balansorgan i innerörat samt synorganet är viktiga.
126
Q

Vad innebär vestibulära reflexer?

A

Sensorisk info från jämvikt och balansorgan (innerörat) om huvudets position i förhållande till vertikalplanet.

(posturala reflexer)

127
Q

Vad innebär toniska nackreflexer?

A

Sensorisk info från muskelspolar i nackmuskulatur styr huvudets position i förhållande till resten av kroppen.

(posturala reflexer)

128
Q

Vad innebär rättningsreflexer?

A

De återställer normalt kroppsställning hos ett djur som tappar balansen/faller. Vestibulära reflexer, toniska nackreflexer och reflektorisk utsträckning av ben för att landa samverkar.

(posturala reflexer)

129
Q

Vilken är den centrala neurotransmittorn för styrning av skelettmuskulatur?

A

Acetylkolin

130
Q

Hur styrs skelettmuskulatur?

A

Via motorisk styrning från motoriska cortex till skelettmuskulatur, med acetylkolin som central neurotransmittor.

131
Q

Vad är motorändplatta?

A

Där motorneuron kommunicerar med målmuskelcellen:
Acetylkolin från motorneuron –>
Binder receptor på muskelcell –>
Depolarisering –>
Ca2+ frisätts –> Muskelkontraktion

132
Q
A
133
Q

Vilka är de huvudsakliga bansystemen för styrning av skelettmuskulatur?

A
  1. Pyramidbanor = Axoner från motoriska cortex via pyrames i medulla oblongata till motoriska efferenter i ventralhorent.
  2. Extrapyramidala banor = Banor i medulla oblongata (men ej via pyrames) till motoriska efferenter i ventralhornet.

(omkoppling till motsatt kroppshalva i hjärnstammen)

134
Q

Vad har de huvudsakliga bansystemen för styrning av skelettmuskulatur ursprung i?

A

Motoriska cortex

135
Q

Vad innebär pyramidbanorna?

A

Axoner från motoriska cortex via pyrames i medulla oblongata till motoriska efferenter i ventralhorent.

(huvudsakligt bansystem för medveten styrning av skelettmuskulatur)

136
Q

Vad innebär extrapyramidala banor?

A

Banor i medulla oblongata (men ej via pyrames) till motoriska efferenter i ventralhornet.

(huvudsakligt bansystem för medveten styrning av skelettmuskulatur)

137
Q
A
138
Q

Vilka underbanor har pyramidbanor?

A
  1. Kortikospinala
  2. Kortikobulbara
139
Q

Vilka underbanor har extrapyramidala banor?

A
  1. Rubrospinala (mesencephalon)
  2. Vestibulospinala (vestibulära kärnan)
  3. Retikulospinala (retikulära systemet)
  4. Tektospinala (tectum)

(cellkroppar har ursprung på olika ställen)

140
Q

Kan skador på ryggmärg ge både sensoriskt och motoriskt bortfall?

A

Ja

141
Q

Vilken är de viktigaste underbanorna av extrapyramidala banor för kontroll av medvetna rörelser?

A

Rubrospinala

142
Q

Vad står tektospinala banor för?

A

Huvudets och ögonens orientering som svar på auditiva och visuella stimuli.

143
Q

Funktion för vestibulospinala och retikulospinala banor?

A

Undermedveten kontroll av upprätt och balanserad kroppshållning.

144
Q

Vad innebär kortikospinala banor?

A

En typ av pyramidbana, direkt fårn motoriska cortex till ryggmärgens ventralhorn via pyrames i medulla oblongata.
För finmotoriska rörelser som kräver konc och medvetna handlingar (mindre viktig hos hovdjur).

145
Q

Vad innebär kortikobulbara banor?

A

En typ av pyramidbanor där info går från motoriska cortex till somatomotoriska kärnor i hjärnstammen till kranialnerverna till skelettmuskulatur i huvud och nacke.
För medveten kontroll av ansiktets och huvudets muskler.

146
Q

Hur är cerebellum viktig för medveten styrning av skelettmuskulatur?

A

Välkoordinerade och/eller finmotoriska rörelser.

147
Q

Hur är striatum viktig för medveten styrning av skelettmuskulatur?

A

Automatiska, inlärda rörelser och vanor.

148
Q

Hur är nigrostriatala dopaminerga banan viktig för medveten styrning av skelettmuskulatur?

A

Vilkestyrda, komplexa medvetna rörelser.

(substantia nigra –> striatum)

149
Q

Vad är målinriktag förflyttning beroende av?

A

Info från:
1. Cortex cerebri
2. Substantia nigra
3. Striatum
4. Cerebellum

5. Nervsystemet/Sinnen/Endokrinologi (15 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions