Smärta Flashcards

1
Q

Vad är painface?

A

En skala för att uppskatta smärta hos djur genom att studera muskulatur i ansiktet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur kan olika djur reagera på smärta?

A
  1. Bytesdjur kan strategiskt undvika att visa smärta för att överleva.
  2. Vissa djur kan bli aggressiva.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Funktion för förmågan att uppleva smärta?

A
  1. Varningssystem
  2. Överlevnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Är smärta ett evolutionärt konserverat system?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur indelas smärta?

A
  1. Nociceptiv
  2. Neuropatisk
  3. Psykogen (human)
  4. Nociplastisk (human)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad innebär nociceptiv smärta?

A
  1. Följd av vävnadsskada eller vävnadsirritation (ex inflm/fraktur) som uppstår via retning av nociceptorer/fria nervändar i hud/muskulatur/behnhinnor/inre organ och andra vävnader.
  2. Generellt välavgränsad och lätt att beskriva, men visceral är mer diffus.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad kallas smärta i inre organ?

A

Visceral smärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är visceral smärta?

A

Smärta i inre organ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Varför är visceral smärta mer diffus?

A

För att nerver inte sitter på utan nära eller i anslutning till organ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad innebär neuropatisk smärta?

A
  1. Följd av skada i perifer/central nerv.
  2. Ex ischiasnerven/diskbråck/(fantomsmärta).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur indelas smärta efter långvarighet?

A
  1. Akut
  2. Långvarig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebär akut smärta?

A
  1. Ffa nociceptiv, ev med inflm inslag.
  2. Ev orsakat av trauma/sjukdom/fysiologisk process/kirurgi.
  3. Avtar ofta när skada läkt eller medicinskt tillstånd förbättras.
  4. Lätt att fastställa orsak mha farmakologiska verktyg, men visceral är mer diffus.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad innebär långvarig smärta?

A
  1. Varaktighet > 1 månad
  2. Andra smärtmekanismer än nociceptiv
  3. Multifaktoriell
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Är långvarig smärta nociceptiv?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är perceptionströskel?

A

Lägsta stimulansnivån då stimuli uppfattas som smärtsamt, vilket är en subjektiv upplevelse med individskillnad.

(vattendrops-tortyr)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är toleranströskel?

A

Stimulansnivån som medför den högsta smärta som kan tolereras, vilket kan ändras efter upplevelse.

(subjektiv upplevelse/individskillnad)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är analgesi?

A

Bortfall av smärtkänsel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad kallas bortfall av smärtkänsel?

A

Analgesi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är analgetika?

A

Smärtstillande LM

(perifert eller centralt verkande)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad kallas smärtstillande LM?

A

Analgetika

(perifert eller centralt verkande)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Finns det olika typer av sinnesceller i huden?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Var sitter nociceptorer?

A

På fria nervändar, i hud och de flesta av kroppens vävnader.

(ej inne i hjärnan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka stimuli aktiverar nociceptorer?

A
  1. Termiska (kyla/värme)
  2. Mekaniska (tryck/slag)
  3. Kemiska (kemiska mediatorer som frisätts vid vävnadsskada)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur registreras termiska stimuli?

A
  1. Sensoriska nervfibrer med fria nervändslut i överhuden/epidermis.
  2. Termoreceptorer i gruppen TRP-kanaler aktiverar köld- och värmefibrer.
  3. Nociceptorer och TRP-kanaler aktiverar smärtfibrer.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur registreras smärtsamma termiska stimuli?

A

Via nociceptorer OCH TRP-kanaler som aktiverar smärtfibrer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Ge exempel på kemiska mediatorer som kan frisättas vid vävnadsskada.

A
  1. Prostaglandiner
  2. Histamin
  3. Substans P
  4. NGF
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad för kemiska mediatorer?

A

Frisätts vid vävnadsskada och medierar inflm respons samt aktiverar och/eller sensitiserar nociceptorer (olika mediatorer har olika effektivitet).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad innebär inflm?

A

Kroppens försvar mot skadevållande faktorer i samband med vävnadsskada:
1. Rodnad
2. Lokal värmeökning (pga ökat blodflöde)
3. Svullnad (pga lokalt ödem via vätska från blod)
4. Smärta (pga kemiska mediatorer som aktiverar och/eller sensitiserar nociceptorer)
5. Ev nedsatt funktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Ge exempel på eicosanoider.

A
  1. Prostaglandiner
  2. Tromboxaner
  3. Leukotriener
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är prostaglandiner?

A

Kemisk mediator (eicosanoid), med vävnadsspecifik distribution och del av i många fysiologiska funktioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Funktion för prostaglandiner?

A
  1. Potentierar andra kemiska mediatorer –> Förstärker smärtimpulsens fortledning (PGE2)
  2. Reglerar magsäckens skydd mot magsaft (PGE2)
  3. Påverkar termostatfunktion i hypotalamus –> Ökar kroppstemp
  4. Vasodilaterande i njuren (PGE2, PGI2), om aktivitet av vasokonstriktor (ex angiotensin II, noradrenalin)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad är tromboxaner?

A

En typ av eicosanoid som orsakar trombocytaggretion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad är leukotriener?

A

Typ av eicosanoider som orsakar bronkkontraktion och inflm.

34
Q

Vad bildas prostaglandiner från?

A

Arakidonsyra

(via Cox-1 eller Cox-2)

35
Q

Vad bildas arakidonsyra från?

A

Fosfolipider

36
Q

Vad bildas leukotriener från?

A

Arakidonsyra

37
Q

Vad bildas tromboxaner från?

A

Arakidonsyra

(via Cox-1)

38
Q

Vad är Cox-1?

A

Ett konstitutivt (alltid aktivt) cox-enzym som förekommer i de flesta vävnader och kontinuerligt bildar prostaglandiner.
Katalyserar en av vägarna för hur prostaglandiner kan bildas från arakidonsyra.

(ex slmh-skydd i magsäck)

39
Q

Vad innebär det om ett enzym är konstitutivt?

A

Att det alltid är aktivt.

40
Q

Vad är Cox-2?

A

Ett inducerbart cox-enzym som bildas i inflm-celler i samband med vävnadsskada, vilket inducerar produktion av prostaglandin mha kemisk mediator. Katalyserar en av vägarna för hur prostaglandin bildas från arakidonsyra.

41
Q

Vad innebär perifer sensitisering?

A
  1. Vävnadsskada ger frisättning av kemiska mediatorer.
  2. Mediatorerna ger upphov till inflm reaktion.
  3. Reaktionen aktiverar och/eller sensitiserar nociceptorer.
  4. Smärtupplevelsen ökas.
42
Q

Vad är substantia gelatinosa?

A

En speciell form av grå substans i medulla spinalis / ryggmärgen där smärtsignaler leds in till ryggmärgen.

43
Q

Vad är tractus spinothalamicus?

A

Spinotalamiska banor i medulla spinalis / ryggmärg
som förmedlar smärta / temp / beröring.

44
Q

Vad är markerat?

A

Substantia gelatinosa i medulla spinalis / ryggmärgen.

45
Q

Vad markeras av blått?

A

Tractus spinothalamicus i medulla spinalis / ryggmärg

46
Q

Hur fungerar smärtsinnet?

A
  1. Somatosensoriska nervfibrer, A-delta- och C-fibrer afferenter leder info till substantia gelatinosa i dorsalhornet i första ordningens neuron.
  2. Omkoppling till motsatt kroppshalva.
  3. Andra ordningens neuron går i spinotalamiska banor från ventralhornet till talamus.
  4. Omkoppling till tredje ordningens neuron till somatosensoriska cortex för tolkning.
47
Q

Vad är speciellt för A-betafibrer?

A
  1. Grova
  2. Myeliniserade
  3. Snabbast >30 m/s
  4. Beröring
48
Q

Vilka är första ordningens neuron?

A
  1. A-deltafibrer
  2. C-fibrer
49
Q

Vad är A-deltafibrer?

A
  1. Första ordningens neuron
  2. Tunna, lätt myeliniserade, snabba >5 m/s
  3. Leder info om initial, skarp och vällokaliserad smärta via dorsalhornet.
50
Q

Vad är C-fibrer?

A
  1. Första ordningens neuron
  2. Tunna, omyeliniserade, långsammast <2 m/s
  3. Leder sekundär, dov och mer diffus smärta.
51
Q
A
52
Q

Förklara fortledning av nociceptiv smärta via ascenderande smärtbanor.

A
  1. Nociceptorer aktiveras av termiska/mekaniska/kemiska stimuli.
  2. A-delta och C-fibrer leder impuls i första ordningens neuron till substantia gelatinosa i ryggmärgens dorsalhorn.
  3. Impuls omkopplas till andra ordningens neuron via excitatorisk syunaps och glutamat transmittor.
  4. Andra ordningens neuron lämnar ryggmärgen via motsatt kroppssidas ventralhorn, till tractus spinotalamicus i vit substans, till ascenderande spinotalamiska banor, till talamus.
  5. Omkoppling till tredje ordningens neuron till andra områden i hjärnan (3).
  6. Smärtupplevelse!
53
Q

Till vilka hjärnområden går nociceptiv smärta i tredje ordningens neuron från talamus?

A
  1. Hjärnbalken, för sensoriskt diskriminativ karaktär (intensitet/lokalisering)
  2. Limbiska systemet, för emotionell affektiv komponent (ångest/rädsla/stress)
  3. Prefrontala cortex, för kognitiv evaluerande komponent (orsak/betydelse)
54
Q

Vad är A-delta- och C-fibrer?

A

Perifera nerver med primärt afferenta neuron = första ordningens neuron, som aktiveras av nociceptorer från fria nervändar och leder nervimpulser till substantia gelatinosa i ryggmärgens dorsalhorn för omkoppling.

55
Q

Vad visas i blått?

A

Ascenderande smärtbanor

(blått)

56
Q

Vad innebär refererad smärta?

A

Att orsaken till smärtan och där symtom visas inre är samma kroppsdel.
På djursidan finns begränsad kunskap om lokalisation av symtom.

57
Q

Vad innebär endogen smärthämning?

A

Att kroppen har egna system för att balansera och hämma inkommande smärtsignaler, via 3 huvudsakliga system:
1. Grind-kontroll-teorin
2. Endogena opioida systemet
3. Serotonin + noradrenalin

58
Q

Vad innebär endogena opioida systemet?

A

Det är ett system för endogen smärthämning via kroppsegna morfinlika substanser, som aktiverar descenderande smärthämmande banor, med hämmande effekt på signalöverföringen i ryggmärgens dorsalhorn.

59
Q

Vad gör serotonin och noradrenalin för endogen smärthämning?

A

De aktiverar descenderande smärthämmande banor för hämmande effekt på signalöverföring i ryggmärgens dorsalhorn.

60
Q

Vad innebär grind-kontrollteorin?

A

Evolutionärt konserverat system för endogen smärthämning:
1. Stimulering av hud aktiverar A-beta-fibrer (känsliga för beröring) –>
2. Stimulerar gate cells/inhibitoriska interneuron –>
3. Hämmar omkoppling av smärtimpuls från A-delta- och C-fibrer till andra ordningens neuron.

(massage/slicka/gnaga = lindrar smärta)

61
Q

Var finns det mycket beta-endorfin och enkefaliner?

A

I PAG, ett område som omger tredje ventrikeln.

62
Q

Ge exempel på opioida peptider och deras receptorer.

A
  1. Beta-endorfin –> My-opioida
  2. Enkefaliner –> Delta-opioida
  3. Dynorfiner –> Kappa-opioida
63
Q

Förklara descenderande smärthämmande banor.

A

Endogena ligander (beta-endorfin/enkefaliner från PAG, noradrnalin från locus ceruleus och serotonin från rafekärnorna) går via descenderande smärthämmande banor till ryggmärgens dorsalhorn, och gör att överföring av smärtimpuls från första till andra ordningens neuron på ryggmärgsnivå hämmas.

64
Q

Annat namn för serotonin?

A

5-HT

65
Q

Vad är 5-HT?

A

Serotonin

66
Q

Vad visas i rött?

A

Descenderande smärthämmande banor

67
Q

Vad är speciellt med långvarig smärta?

A
  1. Har normalt ingen fysiologisk funktion.
  2. Orsakas vanligen av underliggande patologiskt tillstånd.
  3. Kan vara periodisk.
  4. Kan ha neuropatiska inslag = kan ge nervpåverkan.
  5. Multifaktorell = ej akut/nociceptiv smärta i tid pga andra smärtmekanismer
68
Q

Hur kan man tolka smärta hos djur?

A
  1. Beteenden (immobilitet, flykt, belastning, slicka/gnaga, aptitlöshet, aggression, vokalisering, spänd buk)
  2. Fysiologiska markörer (feber, blodtryck, HF, frisättning av stresshormon som ACTH/kortisol/kortikosteron/nor/adrenalin)
  3. Pain face
69
Q

Vad kan långvarig och/eller neoropatisk smärta ge upphov till?

A
  1. Allodyni
  2. Hyperalgesi
  3. Hypoestesi
  4. Parestesi
  5. Ektotopisk impulsledning
70
Q

Vad är allodyni?

A

Smärta framkallad av normalt icke-smärtsam retning (beröring/tryck/kyla)

71
Q

Vad kallas smärta framkallad av normalt icke-smärtsam retning (beröring/tryck/kyla)?

A

Allodyni

72
Q

Vad är hyperalgesi?

A

Kraftigare smärtsvar än normalt på smärtsam stimulering.

73
Q

Vad kallas kraftigare smärtsvar än normalt på smärtsam stimulering?

A

Hyperalgesi

74
Q

Vad är hypoestesi?

A

Nedsatt känsel för icke-smärtsamma stimuli.

75
Q

Vad kallas nedsatt känsel för icke-smärtsamma stimuli?

A

Hypoestesi

76
Q

Vad är parestesi?

A

Stickningar/Myrkrypningar spontant uppträdande eller framkallat av hudretningar.

77
Q

Vad kallas stickningar/myrkrypningar spontant uppträdande eller framkallat av hudretningar?

A

Parestesi

78
Q

Vad är ektopisk impulsledning?

A

Nervimpulser som faciliteras eller uppstår spontant.

79
Q

Vad kallas nervimpulser som faciliteras eller uppstår spontant?

A

Ektopisk impulsledning

80
Q

Vad innebär central sensitisering?

A
  1. Spontan aktivitet i skadade neuron pga uppreglering eller redistribuering av spänningsberoende Na+ kanaler.
  2. Skadade neuron kan uttrycka alfa-adrenoceptorer, med känslighet för noradrenalin vilket aktiverar sympatikus.
  3. Störning i nedåtgående smärthämmande banor.
81
Q

Vad sker med central sensitisering i samband med ihållande nociceptiv stimulering?

A

Det fås förändring av smärtimpulsens fortledning i ryggmärgens dorsalhorn, ex:
1. Frisättning av neuropeptider inkl substans P.
2. Wind-up: aktivering av substans P receptor –> aktivering av glutamat receptor –> ökat kväveoxid/kvävemonoxid –> ökad retbarhet av andra ordningens neuron
3. Uppreglering av vilande synapser (tidigare ej reagerat på nociceptiv info, kan öka och sprida smärta utanför primärt skadat område)

Detta ger ökad smärtkänslighet och spridning av smärta utanför skadat område.

82
Q

Vad innebär wind-up fenomenet?

A
  • Upprepad/Ihållande nociceptiv stimulering frisätter substans P och glutamat som binder till sina resp receptorer –>
  • Ökar produktion av kvävemonoxid –>
  • Underlättar signalöverföring i dorsalhorn mellan första och andra ordningens neuron –>
  • Successivt ökande smärtsvar (= pos feedback)