SOCIALPSYKOLOGI Flashcards
Vad är socialpsykologi?
Socialpsykologi kan definieras som hur en individs tankar, känslor och beteenden påverkas av den faktiska, fiktiva eller underförstådda närvaron av andra. Hur individer påverkas av och interagerar med andra i sociala sammanhang.
Vad är attribution? Varför är det viktigt?
Handlar om hur människor tillskriver orsak till sitt eget eller andras beteende. Personliga (interna) attributioner antyder att människors egenskaper orsakar beteende och situationella (externa) attributioner antyder att aspekter av situationer orsakar beteende.
Viktigt eftersom det påverkar interaktioner med andra, kunna predicera och förstå omvärlden.
Nämn några attributionsfel.
Attributionsfel handlar om tendensen att felaktigt bedöma orsakerna till andras beteenden.
- False consensus effect: att tro att egna beteenden är vanligare än vad dem är
- Ultimate attribution error: personförklaringar när utgrupper gör något negativt men situationsförklaringar när de gör något bra.
- Self-serving bias: tillskriva egna framgångar personeffekter och misslyckanden situationseffekter
- Self -handicapping: situationella attributioner i förväg när man förväntar sig ett misslyckande
- Actor-observer effect: tendensen att tillskriva situationseffekter till egna beteenden och personeffekter till andras
- Correspondence bias (fundamental attribution error): personegenskaper tillskrivs I allmänhet för stor betydelse, allt eller mycket beror på personlighet (socialpsykologer gör ett undantag)
Exempel på kulturella aspekter av attribution?
Individualistiskt vs kollektivistiskt, (från holt) ex collegestudenter från Korea verkade ta hänsyn till mer info när de tillskrev orsak (mer komplext). (olika när det gäller “fundamental attribution error”) Ett ytterligare ex individer i kollektivistiska samhällen tenderar att tillskriva framgång till andra och förluster till en själv.
Vad är en stereotyp? Vad är stereotype threat?
En delad tro om personattributioner, drag, åsikter och beteende hos en grupp ➞ stereotypa uppfattningar kan påverka sättet vi tolkar och uppfattar andras beteenden. (Bias)
Stereotype threat: stereotypa uppfattningar om en individ/grupp som individen tillhör utgör ett hot och kan påverka individens prestation. (om det finns en stereotyp att jag är sämre kan jag prestera därefter)
Vad är self-fulfilling prophecy?
Sker när människors felaktiga förväntningar leder till att bete sig på ett visst sätt mot andra som “framhäver” den egenskap som går i linje med det förväntade beteendet → man får sina förväntningar bekräftade. (Kan ha stora konsekvenser för den “bedömda” personen)
Vad är self-perception theory?
Människor drar slutsatser om sina egna attityder genom att observera sitt beteende.
Vad är social comparison theory?
Det ligger i vår natur att skapa en egen social identitet genom att positionera oss gentemot andra. Därför jämför vi våra tankar, känslor, beteenden m.m. med andra personer. Man tenderar att jämföra sig uppåt (informativt men kan vara smärtsamt) istället för nedåt (boostar ego, men ej särskilt informativt)
Vad är self-discrepacy theory?
Self-discrepacy theory skiljer mellan tre olika representationer:
- The actual self (där man är nu),
- The ideal self (det vi hoppas och vill vara)
- The ought self (vad vi anser våra plikter vara).
Man strävar efter att minska skillnaden mellan sitt actual self och de två senare genom att se de bägge som en guide. Självregleringssystemet för ideal self är närvaron/frånvaron av positiva resultat (t.ex. framgång eller frånvaron av framgång) medan självregleringssystemet för ought self är närvaron/frånvaron av negativa resultat (att bli kritiserad eller inte).
Vad är personal identity och social identity?
- Personal identity: den del av en individs identitet som härrör från deras personlighetsdrag, egenskaper och relationer.
- Social identity: den del av en individe identitet som härrör från kunskapen om att tillhöra vissa grupper.
Varför är relationen mellan attityd och beteende stark i vissa situationer och svag i andra?
Attityden påverkar beteende starkare när situationen inte motsätter våra attityder.
Medveten om attityden och att hålla den stark gör att beteendet påverkas mer.
Generella attityder är bättre på att predicera generella klasser av beteende medan specifika attityder bättre predicerar specifika klasser av beteende.
Det finns distinktion mellan kognitiv och affektiv attityd.
Det är viktigt att veta hur attityd mäts.
Lägga till något mer?
Vad är en attityd? Vad är implicit resp. explicit attityd?
En positiv, neutral eller negativ “utvärderande” reaktion mot en stimulans, ex person, handling, situation, föremål eller koncept. Det hjälper oss identifiera identitet, beteende och hur vi bemöter andra.
- Implicit: automatisk, omedveten, snabb, mätt via reaktionstid, IAT
- Explicit: kontrollerad, medveten, långsam, mätt via självrapporter
Vad är kognitiv dissonans?
Obehag som uppstår vid motsägelsefulla tankar och/eller beteende ➞ minskar genom att ändra våra attityder eller beteenden. När fler kognitioner icke är konsistenta.
Vad är elaboration-likehood model? (Övertalning)
Finns vägar till övertygelse, ett budskaps effektivitet beror på mottagarens förmåga och motivation att bearbeta information.
- Central route to persuasion är när människor tänker igenom meddelandet och påverkas för att de anser argumenten tilltalande.
- Peripheral route to persuasion är när människor snarare påverkas av andra faktorer såsom meddelandets längd eller kommunikatörens attraktivitet m..
Nämn några övertalningsmetoder som kan påverka folks attityder, beteende och inställsamhet.
- Ingratiation (inställsamhet): personen börjar med att få dig att tycka om hen
- Norm of reciprocity (ömsesidighet): att göra en tjänst och sedan be om bidrag/ersättning
- Door-in-the-face technique: att börja med ett väldigt ofördelaktigt förslag och sedan föreslå ett mindre ofördelaktigt
- Foot-in-the-door: först be om en liten tjänst och när personen gjort det s kommer en förfrågan om en större tjänst
- Lowballing: att först få en person att gå med på att göra något, sedan ändra förutsättningarna till det sämre (ex be om en större ersättning)
