💸 Flashcards
(160 cards)
1
Q
Led
A
Förbindelse mellan benytor som är klädda med hyalint brosk och innesluta i en ledkapsel
2
Q
Bindvävsfog/ Syndesmos
A
Består av kraftig bindväv. ex. tibia-fibula
3
Q
Broskfog/ Synchondros
A
Hyalint brosk ex. sternum
4
Q
Symfysfog
A
Benytor täckta med hyalint brosk förenade med trådbrosk. ex. symphysis pubica, discus invertebralis
5
Q
Benfog/synostos (sutur)
A
Tunt lager bindväv ex. mellan skallbenen
6
Q
Flexion
A
Böjning i en led
7
Q
Extension
A
Sträckning i en led
8
Q
Abduktion
A
Bort från mittlinjen
9
Q
Adduktion
A
Mot mittlinjen
10
Q
Pronation
A
Inåt rotation, mot mittlinjen
11
Q
Supination
A
Utåt rotation, från mittlinjen
12
Q
Dorsiflexion
A
Foten/handen böjs mot fotryggen
13
Q
Plantarflexion
A
Böjs mot fotsulan
14
Q
Palmarflexion
A
Böjs mot handflatan
15
Q
Eversion
A
Bort från mittlinjen (foten)
16
Q
Inversion
A
Mot mittlinjen (foten)
17
Q
Depression
A
Sänkning
18
Q
Elevation
A
Höjning
19
Q
Protraktion
A
Framåtskjutande
20
Q
Retraktion
A
Bakåtskjutande
21
Q
Suturer
A
Kraniets ben förenade genom bensömmar
22
Q
Bihålorna
A
Hålrum i skallbenet
23
Q
Ryggradens olika områden
A
1 Cervikal (Lordos) 2 Thorakal (Kyfos) 3 Lumbal (Lordos) 4 Sacral (Kyfos)
24
Q
Lordos
A
Ger svank
25
Kyfos
Ger utbuktning/ kutrygg
26
Sarkomer
Muskelns kontraktila enhet, området mellan två Z- skivor.
27
A-band
Tjocka myosinfilament och delar av aktinfilament
28
I-band
Aktinfilament, slutar vid Z-skivans protein nät
29
Motoriska enhet
En nerv som innerverar en grupp av myofibriller
30
Muskelkraftens styrka
Muskelkraftens styrka beror av antal motoriska enheter som är stimulerade och antal muskelfibrer i kontakt med nerv
31
Motorändplatta
Plats där en enskild nervände ansluter till en enskild muskelfiber.
32
Inandning
Vila: diafragma och mm. intercostales externi kontraherar
Forcerad: andra muskler som höjer revbenen kontraherar
33
Utandning
Vila: diafragma och mm. intercostales externi relaxerar
Forcerad: mm. intercostales interni och bukmusklerna kontraherar och sänker revbenen aktivt. Bukmusklerna ökar även buktrycket som lyfter diafragman.
34
Astrocyter
Blod-hjärnbarriären
35
Ependymal celler
Täcker liqvorfyllda rum
36
Microgliaceller
Nervsystemet makrofager
37
Oligodendrocyter
Omger nervfiber
38
Schwann celler
Omger nervfiber i PNS
39
Dendriter
Tar emot stimuli till cellkroppen
40
Axon
Leder impulser från cellkroppen över axonet till synapsen
41
Substantia grisea
Grupper av nervcellkroppar
CNS: cortex = hjärnbarken, hjärnans kärnor
PNS: dorsalrotsganglion och autonoma ganglion
42
Substantia alba
Samling av myeliniserade axon
CNS: ledningsbanor
PNS: nerver
43
Sensoriska afferenta neuron och fibrer
Till CNS
44
Motoriska efferenta neuron och fibrer
Från CNS
45
Somatiska neuron
Skelettmuskler
46
Autonoma
Glatt- /hjärtmuskulatur och körtlar
47
Interneuron
Associations fibrer, koppling mellan neuron
48
Associationsområden
* Somatosensoriska associationsområdet
* Visuella associationsområdet: occipitalloben
* Auditoriska associationsområdet: temporalloben
* Wernicke's area: vänster temporal- och parietallob
* Prefrontala cortex: främre delen av frontalloben
49
Sensoriska områden
* Primära somatosensoriska området: gyrus postcentralis
* Primära syncentrum: occipitalloben
* Primära hörselcentrum: temporalloben
* Primära smakcentrum: basen av gyrus postcentralis
* Primära luktcentrum: temporalloben
50
Basala ganglier
* Globus palludis, putamen, nucleus caudatus; hjälper med start/slut rörelser kopplad med thalamus
* Corpus callosum: vit substans mellan 2 cerebrala hemisfärer
* Capsula interna: projektionsbanor
51
Thalamus
Omkopplingsstation för sensoriska impulserna
52
Hypothalamus
Kontrollerar ANS, utsöndrar hormoner, reglerar kardiovaskulära systemet och digestion, känslor
53
Hypophysis
Endokrint organ
54
Epithalamus med Corpus pineale
Utsöndrar melatonin
55
Cerebellum
Koordinerar rörelser, reglerar hållning och balans
56
Somato-motoriska, ascenderande banor
Leder sensation av smärta, temp, känsel, tryck, proprioception.
57
Somato-motoriska, descenderande banor
Kontrollerar olika typer av rörelser, tonus, hållning, balans.
58
Dorsala kolumnen- mediala lemnisken
Proprioception, känsel, tryck och vibration
59
Laterala corticospinala banan
Tonus och handens finmotorik
60
Ventriklar
Hålrum fyllda med cerebrospinalvätska och täcks av ependymceller
61
Plexus choroideus
Kapillärnätverk i ventriklarnas väggar
62
Produktion av CSF
Plasma från plexus choroideus genom ependymceller in till ventriklarna för produktion av CSF
63
CSF cirkulation
Ventriculi lateralis -> Foramen interventriculare -> Ventriculus tertius -> Aqueductus cerebri -> Ventriculus quartus -> Spatium subarachnoideum/canalis centralis -> Villi arachnoidea -> Sinus saggitalis superior -> Reabsorption i blod
64
Hjärnans blodförsörjning
* Aa. carotis interna och aa. vertebralis: transporterar blodet till hjärnan
* V. jugularis interna transporterar tillbaka blod från hjärnan
* A. basilaris, circulus arteriosus cerebri
65
```
CN I
CN II
CN III
CN IV
CN V
CN VI
CN VII
CN VIII
CN IX
CN X
CN XI
CN XII
```
```
I Olfactorius
II Opticus
III Oculomotorius
IV Trochlearis
V Trigeminus
VI Abducens
VII Facialis
VIII Vestibulocochlearis
IX Glossophoringeus
X Vagus
XI Accessorius
XII Hypoglossus
```
66
Spinalnerver
```
8 cervikala
12 thorakala
5 lumbala
5 sakrala
1 coccygeala
```
67
Spinalnerv uppbyggnad
Epineurium runt hela nerver
Perineurium runt fasciklar och
Endoneurium runt varje axon.
68
Somatiskt afferent
Leder extern stimuli och proprioceptiva impulser: kroppen -> ryggmärgen
69
Somatiskt efferent
Leder motoriska impulser: ryggmärg -> skelettmuskulatur
70
Visceralt afferent
Leder interna impulser: viscerala organ -> ryggmärgen
71
Visceralt efferent
Leder motoriska impulser: ryggmärg -> glatt-/ hjärtmuskulatur, körtlar
72
Rami posterior
innerverar ryggens muskler
73
Rami anterior
bildar plexan (nätverk av axoner) - innerverar bröstkorgens och extremiteternas muskler
74
Rami communicates
innerverar viscerala organ
75
Dermatom
Område i hud som ger sensorisk input till CNS via ett par spinalnerver
76
Myotom
Muskler som utvecklats från de segmentellt arrangerade somiterna från tidigt embryonalt stadium och innerveras av en och samma spinalnerv.
77
C5
Axelabduktion
78
C6
Handledsextension
79
C7
Handledsflexion
80
C8
Fingerflexion
81
T1
Fingerabduktion
82
L2
Höftflexion
83
L3
Knäextension
84
L4
Fotledsdorsiflexion
85
L5
Stortåextension
86
S1
Fotledsplantarflexion
87
Autonoma nervsystemet
Sympatiska
Parasympatiska
Enteriska
88
Myenteriska plexus
Reglerar muskulaturen i GI
89
Submukösa plexus
Reglerar körtelsekretion i GI
90
Luktsinnets väg
```
Luktämne ->
olfaktorisk receptor ->
nervimpuls genom CN I ->
bulbus olfactorius ->
tractus olfactorius ->
primära luktcentrum i hjärnbarken
```
91
Fovea centralis
Liten nedsänkning i Macula lutea, innehåller bara en sorts receptor, tappar, och är det område med högst visuell upplösning där blicken fokuserar.
92
Stavar
Rhodopsin, svartvit syn
93
Tappar
Photopsin, färgsyn
94
Plats för receptorer för hörsel och balans
Balans: receptorer i båggångarna och vestibulum
| Hörsel: receptorer i cochlea
95
Gl. pituitaria
Frigör många hormoner som reglerar andra körtlar
96
Gl. thyroidea
Thyroxine: reglerar ämnesomsättning
97
Gl. parathyroidea
Parathormon: Reglerar blodets kalcium koncentration
98
Thymus
Thymosin: T- cells utveckling
99
Gl. suprarenales
Epinephrine: reglerar blodtryck
Cortisol: stresshormon
100
Pancreas
Insulin/glukagon: Reglerar blodsockernivåer
101
Ovarium
Östrogen/progesteron: könshormon
102
Testis
Testosterone: könshormon
103
Mediastinum
Centralt utrymme i bröstkorg ovanför diafragma och mellan höger och vänster pleura. Hjärtat ligger i mediastinum.
104
Pericardium
Hjärtsäcken: bindväv av två lager;
•Fibrös pericardium: yttre fibrösa lagret
•Serös pericardium: består av två lager;
- Yttre, fäst mot fibrösa pericardium
- Inre sammanvuxet med hjärtat och bildar dess yttre lager av hjärtat = epicardium
105
Epicardium
Yttre lagret av hjärtat, del av serös pericardium
106
Perikardhålan
Hålighet mellan fibrösa och serösa lagren med serös vätska som möjliggör rörelser.
107
Myocardium
Hjärtmuskel
108
Endocardium
Inre skikt
109
Fossa ovalis
Depression in atrium dex.
110
Foramen ovales
Öppning i hjärtat för passage mellan atrium dex. och sin. (foster)
111
Ductus arteriosus (botalli)
Blodkärl som förbinder aorta och lungartären och för blod från hjärtat
112
Mitralis
Valva atrioventricularis sin.
113
Tricuspidalis
Valva atrioventricularis dex.
114
Segelklaffarna
Mellan förmak och kammare: mitralis och tricuspidalis
115
Fickklaffar
Mellan kammare och kärlen:
| •Valva aortae; mellan vänster kammare och aorta och •Valva trunci pulmonalis; mellan höger kammare och lungartär
116
Hjärtcyklen
1 Venöst blod -> övre och nedre hålvenen -> höger förmak -> höger kammare -> truncus pulmonalis -> lungartärerna -> lungorna för syresättning -> lungvenerna -> vänster förmak -> vänster kammare -> aorta -> systemkretloppet ut i kroppen
117
Hjärtats blodförsörjning
* Artärer: A. coronaria sinistra & a. coronaria dextra (avgår från aorta)
* Vener: tar upp blod från hjärtat och tömmer sig i höger förmak via sinus coronarius
118
Ändartärer
Saknar förbindelser med andra kärl
119
Hjärtats retledningssystem
```
Nätverk av specialiserade celler i hjärtat som sänder signaler till hjärtmuskelcellerna så att kontraktion sker.
•Sinusknutan (SA noden)
•Atrioventrikulärknutan ( AV knutan)
•His bunt
•Vänster & höger skänkel
•Purkinjenätverk
```
120
Spridning av aktionspotentialer
SA noden -> förmaken som kontraherar -> AV knutan fångar upp och bromsar -> apex cordis -> kamrarna kontraherar
121
Anastomos
Förbindelser mellan två intilliggande kärl. SÄkerställer fullgod blodförsörjning.
122
Prekapillär sfinkter
Sfinkter mellan arteriol och kapillär, reglerar blodflöde
123
Arteriovenös anastomos
För blod direkt från arteriol till venol, undvikande kapillärerna. Sker i vilande muskel, då prekapillära sfinkter är stängda.
124
Kollateralkärl
Kärl som löper parallellt med en annan i en vävnad gemensamt försörjer densamma; sammankopplade kärl.
125
Aortans delar
```
1 Aorta ascendens
2 Arcus aortae
3 Aorta descendens
4 Aorta thoracica
5 Aorta abdominalis
```
126
Portasystemet
V. porta = stor uppsamlingsven som tar emot venöst blod. System av två kapillärbäddar kopplade via venösa kärl och mynnar i v. cava inferior. Transporterar substanser ur tarmarna till levern.
127
Extern respiration
Utbyte av O2 mot CO2 i blodet i lungorna
128
Intern respiration
Utbyte av CO2 mot O2 i vävnader
129
Hilum pulmonis
Ingång för bronker och kärl på den mediala lungytan
130
Radix pulmonis
Består av 1 lungartär, 2 lungvener, 1 huvudbronk, nerver och lymfkärl
131
Pleura parietalis
Den yttre lungsäcken fäster till bröstkorgsväggen och diafragma
132
Pleura visceralis
Den inre lungsäcken är sammanvuxen med lungan
133
Pneumothorax
Luft kommer in i pleurala mellanrummet och leder till lungkollaps.
134
Peritoneum
Tunn serös membran i buken som omsluter organ.
•Parietal: Yttre lagret, fäster till bukväggen och bäcken väggen.
•Visceral: Inre del som omsluter organen.
135
Intraperitoneal
Omsluten av peritoneum
136
Retroperitoneal
Bakom parietal peritoneum, mot bukväggen.
137
Omentum
Dubbelskiktat veck i bukhinnan
•Omentum majus: från magsäcken och transverse colon. Fett depå och lymfatisk vävnad.
•Omentum minus: mellan levern och mindre kurvaturen av magsäcken och början av duodenum.
138
Mesenterium
dubbellager av peritoneum som fäster till den bakre bukväggen och tunntarmen
139
Lager av magtarm kanalen
* Mucosa: simple columnar epithelium, muscular layer + lamina propria, connective tissue
* Submucosa: connective tissue, vasculature, nervous/ lymphatic plexus
* Muscularis externa: voluntary and non-voluntary muscles
* Serosa: outer lining
140
Mucous cells
Secretes mucus
141
Parietal cells
Secretes HCl & intrinsic factor
142
Chief cells
Pepsinogen & lipase
143
Neuroendocrine cells
Motility & secretion
144
Hepatocytes
Huvudsakliga funktionella cellen i levern
145
Bile canaliculi
Ducts mellan heptocytes som samlar galla.
146
Hepatic sinusoids
Högt permeabla kapillärer som mottar syresatt blod från leverartären och syrefattigt, näringsrikt blod från levervenen.
147
Enterohepatic cycle of bile salts
Tunntarmen -> distala ileum -> blodet -> levern -> tarm reabsorption
148
Tunntarmen
Duodenim: Galla, pancreatic juice
Jejunum: Absorption
Ileum: Absorption
149
Plicae circulares
Permanenta åsar av mucosa och submucosa orsakar chyme till att spiral
150
Villi
Fingerlika projektioner av mucosa
151
Microvilli
Projektioner av apical membranet på absorptions celler.
152
Colon
* Caecum
* Colon: ascendens, transversum, descendens, sigmoideum
* Rectum
* Canalis analis: internal sphincter (non-voluntary) & external sphincter (voluntary)
153
Rhytmic segmentations
Mix chyme with digestive juice and bring it into contact with the mucosa
154
Pendular movements
Move the chyme back and forth
155
Massperistalsis
Push the stool from the colon to the rectum before emptying.
156
Pelvis minor
Internal genital organs are in the pelvis minor
157
Perineum
External genital organs are in the perineum
158
FSH
Maturation of ovarian follicles, secretion of oestrogen -> ovulation
159
LH
Triggers ovulation, developement of corpus luteum and secretion of progesterone.
160
Acrosome reaction
1 Penetration of corona radiata
2 Penetration zona pellucida
3 Fusion of oocyte and sperm
