. Flashcards
(15 cards)
Allmänningarnas tragedi
är ett uttryck som har med situationer att göra där ett antal personer skall samarbeta, men där det handlingssätt som är bäst ur ett individuellt perspektiv är dåligt ur det gemensamma perspektivet.
Exempel:
- Ett antal bönder i ett område äger åkrar. Dessutom finns en allmänning, en åker som ägs gemensamt. Varje bonde brukar de egna åkrarna, men ingen brukar den gemensamma åkern för var och en får ut för lite av sina arbetstimmar.
- I ett havsområde fiskar ett antal yrkesfiskare. De fiskar för mycket och fångsterna minskar. Varje fiskare fiskar då fler timmar för att behålla sin inkomst, vilket leder till att fisken tar slut ännu snabbare.
Man kan dela upp dessa situationer i två kategorier:
- Gemensamma resurser, till exempel naturtillgångar, som kan överutnyttjas om de kan utnyttjas gratis.
- Insatser för det gemensamma, där var och en måste ställa upp med arbete eller bidrag för att det gemensamma skall fungera.
Sådana problem har varit grundläggande under mänsklighetens hela historia. Men de är ännu mer betydelsefulla i modern tid på grund av folkökningen och den större resursförbrukningen, vilka har medfört att gemensamma resurser som naturtillgångar har överutnyttjats och miljön har överbelastats.
Som lösning på dessa problem har bland annat förekommit:
- Privat ägande: dela ut det allmänna i bitar till var och en.
- Statlig styrning: statsmakten stiftar lagar om vad man får göra och vad man måste göra, som tar hänsyn till gemensamma intressen.
- Skatter: eftersom folk inte frivilligt vill göra allt som behöver göras i samhället, tar samhället ut skatter och anställer personer som gör sådant jobb.
Ett alternativ till dikotomin stat-marknad har framförts av Elinor Ostrom, som visat att faktiskt existerande allmänningar bäst förvaltas genom regler som sätts upp av brukarna själva, och som understöds av sanktionsmöjligheter för dem som bryter mot dessa regler. Denna lösning förutsätter dock ett visst mått av intressegemenskap mellan brukarna, samt möjligheter att kommunicera med varandra för att komma fram till optimala lösningar. Det är oklart om denna typ av lösning fungerar för allmänningar i större skala.
Vad är några av de rådande jordbrukstrenderna i Sverige?
Jordbruksmark:
Mest: 47 % Skåne
Minst 0.5 % Norrbotten
- 33 % Gotland
- 20 % av jordbruksmarken är betesmark
- Produceras mest spannmål och vall
- Priset på bra jordbruksmark i Sverige ökar
- 1932: 400 000 gårdar med nötkreatur
- 1912: 25 0000 gårdar med nötkreatur
Fler hästar än kor idag
Definitioner: Åkermark, Betesmark
- Åkermark: mark som används eller lämpligen kan användas för växtodling eller bete och som är lämplig att plöja
- Betesmark: mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöja
”Ängen är åkerns moder” – förr behövdes 3x så mycket äng som åker för adekvat gödsling
Negativa effekter av intensivt jordbruk:
- Man specialiserar sig - brutet kretslopp -> föroreningar, näringsläckage (kväveutsläpp -> övergödning)
- Bekämpningsmedel
- Jorderosion – beror på typ av jordart
- Effekter på biologisk mångfald: traditionellt brukade ängar och betesmarker är jordbrukets artrikaste miljöer -> pga kontinuerlig störning av bete, tramp och slåtter -> - - Naringsfattigt – ständig bortförsel av näring.
- Näringstillförseln idag är inte gynnsamt för biologisk mångfald.
Två tydliga trender i Europa:
Avfolkning och intensifiering
Framtidens jordbruk?
Klimatpåverkan på Sveriges jordbruk: varmare+blötare
- större skördar
- mer skadeinsekter
- mer bekämpningsmedel
Ekologisk odling:
- Miljöhänsyn, resurshushållning och en hög självförsörjningsgrad.
- Utnyttjar på platsen givna och förnybara resurser både vad gäller…
- Kemiska bekämpningsmedel och lätt löslig mineralgödsel används inte
- Vallodling har specialblandning av gräs- och kvävefixerande baljväxter som gödsel
- Anpassad jordbearbetning och mekanisk ogräsbekämpning
- Djurtätheten anpassas till gårdens förmåga att producera foder
Mål 2013 Sverige:
20% av jordbruksmarken är ekologisk produktion
15% ekologiskt odlat (slåtter & betesvall 50%)
Får ut ca 50% mindre med ekologiskt jordbruk
Men ekologiska odlingar ligger ofta mer avlägset och på sämre jordar samt är mindre.
Landskapsbegreppet:
Landskapet är resultatet av ständigt pågående processer där samspelet mellan ett visst specifikt samhälle, dess kulturella preferenser och potential och de fysisk-geografiska förutsättningarna utgör de formande krafterna
- Form = fysiskt uttryck. Kan karteras. Landskapsbild.
- Process (Tid) = förklarar formen
- Icke-fysisk aspekt (kognitiva landskap). Ortsamn/platsnamn. Traditioner.
Begreppets historia: territorium -> landskapsmålningar (romantisering) ’vy över område’ -> ovan är akademisk definition
Carl Sauer: Människa, samhälle och natur – ett samspel = landskap
Resursbegreppet:
Resurs - tillgång som är känd och åtkomlig för viss verksamhet, i vid bemärkelse ett medel för att underlätta uppnående av ett visst mål.
Vad som är att betrakta som en resurs är alltså baroende av bland annat tilgång till viss teknik, social/samhällelig kontext och kulturella preferenser.
Periodiceringar, Atkins m.fl.:
• Förindustriell tid:
Ekonomi och jordbruk med solenergi
Samlande av mat, jägare och samlare
Produktion av mat, jordbruk med domestiserade växter och djur
• Industriell/modern tid:
Solenergi men med stor andel energi från fossila bränslen
• Global/post-industriell tid:
samma som föregående men med elenergi som energikälla
Produktion av tjänster snarare än föremål
Processer verkar i en global skala
Olika typer av jordbruk (klassificering) Atkins m.fl. – ingen kronologi
• Nomadisk pastoralism:
Nomadiserande boskapsskötande samhällen
Domestisering av bosjap (får och getter)
Samerna i Norden
• Svedjebruk
(Dvs. bränner växtlighet i område och använder detta som näring i några år, sedan går man till nytt område)
Extensivt jordbruk med endast liten eller ingen bearbetning av jorden
Lång trädesperiod (träda – då jorden får vila)
Förekommer idag i tropikerna (snabb återväxt).
Har förekommit i större delen av världen tidigare.
En variant av detta under brönsåldern i Sverige (1500 f.Kr.-200 f.Kr)
Fungerar inte när man bor för tätt (krävs stora arealer, tid etc.)
• Intensivt (permanent) jordbruk
Kort eller ingen träda
Mer eller mindre bofast jordbruksbefolkning
Boskapsskötsel eller spannmålsodling (ofta i kombination)
Vanligast i Svenska centralbygden från ca 200 f.Kr.
Det fossila kulturlandskapet i Sverige
Fossil åkermark - Celtic fields (1000 f. Kr – 0)
Kvadratiska åkerytor
Utseende: jordvall + åkeryta + jordvall etc
Verktyg: Årder – vänder ej jorden utan ristar den, ”man ärgar i kors” – konsekvenser: man för ut jord till kanterna där man får vallar, kan förstärkas av vinderosion (jordar med hög sandhalt)
(Kommer att se på södra Gotland)
Brukar 5-10 år, korsärgningsteknik, svedjar marken – kommer tillbaka efter ca 50 år
Befolkningsökning vid år 0 ledde till nya jordbruksystem
Röjningsröse (1000 f. Kr. – 1000 e. Kr)
Dvs. har röjt marken, lagt stenar i rösen
Även här flyttat runt, och utnyttjat som röjning som sätt att tillföra näring i marken
Finns överallt där det finns en höjdrygg med löst jordtäcka på sydsvenska höglandet
Öland - Nu kulturminne (fornlämningar)
Stensträngs/Hängnadssystem (200 f. Kr – 500 e. Kr)
Mälardalen – östra Sverige
Skiljer mellan djur och ängsmark(vinterfoder) – alltså stora hängnadssystem
Fast, permanent jordbruk – bohus vid sin åker
Lokaliserar om och samlas i byar efter denna tid
Bylandskap (600 e. Kr – 1850-talet) ex. Härkeberga - mälardalsexkursion
Bor på rad/i ring, markanvändning organiserad i ägor/tegar, stall centralt, gemensam ängsmark (← Inäga - skyddad) –mur– Utmark utanför byn (där djuren går)
Matvanor: 5% från fett, 70% spannmål (dvs. fettbrist)
”Ösköttalagen” ”Solskifte” ”Laga skifte”
”Tomt är tegs moder” - Storleken på tomten i relation till andra gårdar dikterar hur stor teg man har. Alla delade på risken och alla fick både bra och dålig jord.
Sårbarhet:
- åker ger mest kalorier per ytenhet; om de blir fler i byn -> börjar då odla på djurens betesmark -> djur svälter ihjäl -> mindre gödsel -> odling slår fel
- tillför ej näring till betesmarken -> påverkar floran (sedan mellankrigstiden och frammåt håller detta på att försvinna pga konstgödsel – örter försvinner)
Jordbruksomvandlingen 1750-1900
• Utveckling av jordbrukstekniken
- nya redskap
- nya växtföljder
- konstgödsel
• Befolkningsökning
- hemmansklyvning (dela upp gårdar)
- tillväxt av obesuttna (torp och backstugor)
• Marknadens ökade inflytande
- sälja överskottet i jordbruket
- uppköp och social differentiering
• Privatisering av marken
- byrganisationen hämmade förändringar
- jordreformer (storskifte, laga skifte etc.)
Jordbrukets eviga problem:
producera både åt växande befolkning och ett överskott samtidigt som kulturlandskapets produktionsförmåga hotar att sjunka på grund av det ständiga uttaget av energi och näring.
Landskapets bärkraft kontra jordbruksproduktion och befolkningstillväxt
Modell:
Welinder 1975: General model of the interaction between essential factors in the development of an agrucultural society in a long-term perspective
Ekologisk gräns (näring etc)
Befolkningskurva (som ökar)
Olika kritiska punkter (av olika orsaker, ex. politik)
Innovation ökar den ekonomiska gränsen
Fiskeriförvaltning - behövs det?
A) Fisken är en gemensam resurs, vilket innebär att ingen äger den.
B) Fiskbestånden har ett naturgivet övre tak för vad de kan producera.
C) Den ständigt pågående tekniska utvecklingen sänker fiskekostnaderna, vilket förvärrar utfiskningen över tiden.
Havet är en allmänning. På havet får vi alla färdas. Utanför territorialvattengränsen, som numera är lite drygt 20 km utanför kustlinjen, kan ingen statlig makt neka oss rätten att framföra ett fartyg, eller fram tills för några decennier sedan, att fiska.
Utfiskningsproblematik i havet benämns ofta i termer som “allmänningens tragedi”. Detta begrepp är kanske lättast att förstå om vi föreställer oss dess motsats: om ett fiskbestånd endast har en ägare/nyttjare så skulle denne troligen inte fiska ned beståndet till en improduktiv rest, utan hålla fisketrycket på en sådan nivå att avkastningen i biomassa, eller snarare vinsten, blev så hög som möjligt. Om däremot rätten att fiska delas mellan många är det inte rationellt för den enskilde fiskaren att vänta på att beståndet skall växa till sig; risken är uppenbar att vinsten kommer att inkasseras av en annan fiskare.
Den fria konkurrensen på havet leder också till att tekniska framsteg snabbt appliceras inom fisket. Detta innebär paradoxalt nog inte att det ekonomiska utfallet förbättras utan till att de fiskare som hänger med i den tekniska utvecklingen överlever, medan övriga slås ut. Det innebär att fisket överkapitaliseras, mer pengar investeras än vad som hade gjorts om fiskaren hade kunnat planera sin framtid. Det innebär också att fiskbestånden kommer att överfiskas - ge en allt lägre avkastning. Den välrenommerade fiskeriekonomen Scott Gordon sammanfattade fenomenet på 1950-talet med att fria, oreglerade fiskerier alltid leder till ekonomisk ruin och utfiskade bestånd.
