1 Flashcards

1
Q

Vad behöver cellen energi för?

A

Uppbyggnad av makromolekyler - Proteiner, DNA, RNA

Upprätthålla gradienter - aktiv transport (signalering, näringsupptag)

Rörelse - Muskelkontraktion, cilia, migration.

Värmeproduktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Termodynamikens andra lag.

A

I ett isolerat system kan entropin bara öka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

96 % av livets molekyler.

A

Kol, väte, syre, kväve.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad gör att atomer blir reaktiva?

A

Inkompletta yttre elektronskal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är en kemisk bindning?

A

En överföring eller delning av elektroner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad gör en molekyl hydrofil?

A

Polaritet eller laddning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är en jon?

A

En laddad molekyl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad gör en molekyl hydrofob?

A

Icke-polaritet och icke-laddning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

VIlken typ av bindning är mest stabil?

A

Kovalenta bindningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad kännetecknar en kovalent bindning?

A

Delandet av minst ett elektronpar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilken är den vanligaste kovalenta bindningen?

A

Enkelbindning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad kännetecknar en enkelbindning?

A

Ett elektronpar, fri rotation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ångström.

A

10^-10 m = 0,1 nm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad kännetecknar en dubbelbindning?

A

Två elektronpar delas. Ingen fri rotation, plan bindning. Kortare avstånd och starkare bindning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kännetecknar resonansstabiliserande bindningar? Exempel?

A

En fördelning av elektronerna över flera atomer. Genom att kunna flytta runt bindningarna. Ingen fri rotation.
Peptidbindningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad kännetecknar jonbindningar?

A

Elektrostatisk interaktion. Laddningar attraherar varandra.

17
Q

E=kq1q2/Dr

A
E - energi
k - proportionalitetskonstant
q1, q2 - laddning på joner
r - avstånd
D - dielektricitetskonstant
18
Q

Varför är vatten bra för organiskt material?

A

Dess höga dielektricitetskonstant som skapar svaga bindningar.

19
Q

Varför har vatten en hög D?

A

På grund av dess polaritet

20
Q

Elektronegativitets-ramsan

A

FONClBrISH

21
Q

Vad kännetecknar vätebindningar?

A

Väte som donator.
Sker mellan dipoler.
Syre eller kväve som acceptor.

22
Q

Beskriv van der waals krafter.

A

Elektronmoln runt molekyler fluktuerar och bildar temporära dipoler. Elektronmoln med motsatt laddning i närliggande molekyler leder till attraktion.

23
Q

Beskriv vad hydrofob effekt innebär och hur det har att göra med termodynamikens andra lag.

A

Ickepolära, hydrofoba molekyler(eller delar av molekyler) skyr vatten och klumpar ihop sig. Det ökar entropin att klumpa ihop molekylerna för det krävs färre vattenmolekyler för att organisera runt en klump.

24
Q

Intracellulära proteiners funktion.

A
Katalys - enzymer.
Signalering, igenkänning - receptorer.
Transport
Struktur
Upptagning av näringsämnen - transportprotein
Immunförsvar
25
Q

Mellan vilka kvävebaser har vi 2 respektive 3 vätebindningar?

A

A-T och C-G

26
Q

Hur motverkas fosfatjonernas repulsiva kraft i dubbelhelixen?

A

Repulsiva laddningar i form av fosfatjoner separeras i dubbelhelixen. Repulsionen minskas av vattnet och andra joner som omger helixen.

27
Q

Beskriv hur vätebindningar, Van der waalskrafter och hydrofoba effekten påverkar DNA-dubbelhelixen.

A

Rätt kvävebaser binder med hjälp av vätebindningar. Van der wa

28
Q

Varför påverkar pH laddningar på makromolekyler?

A

Eftersom makromolekyler ofta är svaga baser eller syror.