1. Introduktion Flashcards
(121 cards)
1
Q
Företrädesprincipen
A
EU-rätten rankas högre än medlemsstaternas nationella rätt. Gäller alla europeiska rättsakter med bindande kraft. Nationell bestämmelse som strider med EU-rätten kan inte tillämpas.
2
Q
EU-rättens inverkan på avtal
A
EU-rätten har tydlig påverkan när det kommer till vissa särskilda avtalstyper, t.ex. agentavtal och konsumentavtal
3
Q
Agentavtal
A
AgentL 1 §, benämns representationsavtal och som ingås mellan huvudmannen och handelsrepresentanten (agenten). Agenten förbinder sig att för huvudmannens räkning ”varaktigt verka för försäljning eller inköp av varor genom att ta upp anbud till huvudmannen eller sluta avtal i dennes namn”. Agenten är mellanman som fungerar i huvudmannens namn.
4
Q
Lag om handelsrepresentanter och försäljare
A
Agentlagen, bygger på det så kallade handelsagentdirektivet (EEG) och har dessutom beretts som ett nordiskt samarbete
5
Q
Konsumentavtal
A
avtal som har ingåtts mellan en näringsidkare och en konsument, typiskt om köp av varor och tjänster. Konsumenten som den svagare parten skyddas av KSL
6
Q
Konsumentskyddslagen
A
KSL, det nyligen tillfogade kapitel 5 a som gäller avtal om digitalt innehåll och digitala tjänster och dessutom har reglerna i kapitel 5 om köp av varor ändrats; de nya reglerna har sin grund i två EU-direktiv.
7
Q
EU-(sekundär)rätten
A
bl.a. direktiv, medlemsländerna får själv välja hur och i vilken form de genomförs, så länge som miniminivån för direktivet uppfylls. Målet är harmonisering av de nationella lagarna
8
Q
Soft law europeisk avtalsrätten
A
inte internationella konventioner eller andra typer av bindande instrument, t.ex. DCFR och PECL. Oklart vilken betydelse soft law har.
9
Q
DCFR och PECL
A
Draft Common Frame of Reference (DCFR) är en reviderad (om än mycket mer omfattande) version av den avtalsrättsliga principsamlingen Principles of European Contract Law (PECL). Varken PECL eller DCFR har lagbindande kraft och är endast akademiska texter skrivna av välmeriterade europeiska forskare. De är skapade för att harmonisera europeiska civilrätten. Oklart vilken betydelse de har. Man har även försökt skapa en europeisk avtalsrätt på basis av båda och en europeisk civilrättskod på basis av DCFR.
10
Q
Common European Sales Law
A
CESL. Försök på att skapa en gemensam europeisk köplag
11
Q
CISG
A
en internationell köplag av FN: kommission för internationell handelsrätt som antogs 1980 och i Finland 1989 (del II om hur man ingår köpeavtal har varit tillämplig sedan 2012). Tillämpas på avtal om köp av varor mellan parter som har affärställen belägna i olika stater, men inte på köp mellan nordiska länderna. Artikel 6 tillåter avvikande eller att något inte skall tillämpas om det avtalats om
12
Q
Nationella rättskällor för avtalsrätten
A
Nationella lagstiftningen, lagförarbeten, domstolspraxis, rättsdoktrinen, rättskomparativa argument, reella argument, rättsprinciper
13
Q
Parternas överenskommelse och lagstiftningen
A
inom avtalsrätten så överträder avtalet (parternas överenskommelse) den dispositiva lagstiftningen, men inte den indispositiva. Dock kan det avtalas om bättre förhållanden än lagen.
14
Q
Dispositiv lagstiftning
A
icke tvingande lagstiftning, man måste inte följa denna typs lagstiftning om man inte vill. betonas genom 3 § i köplagen ”Stadgandena i lagen tillämpas inte i den mån annat följer av avtalet”
15
Q
Indispositiv lagstiftning
A
lagstiftning som måste följas, dvs. tvingande. Finns för att skydda svagare parter i ett avtalsförhållande. Till exempel KSL 5:2 ”avtalsvillkor som till köparens nackdel avviker från stadgandena i detta kapitel är utan verkan, om inte något annat stadgas nedan”. Det är möjligt att ingå avtal som, i jämförelse med lagen, genererar ett för den svagare parten bättre slutresultat.
16
Q
Vilka lagförarbeten påverkar avtalsrätten
A
regeringspropositioner som utgör regeringens förslag till riksdagen om hur en ny lag, eller ändring av en gällande lag, borde utformas
17
Q
Domstolspraxis
A
Särskilt HD prejudikat. På grund av att tvister löses i skiljeförfarande/skiljedomstol finns det inte mycket domstolspraxis i Finland berörande avtalsrätten
18
Q
Rättsdoktrinen
A
professorers och andra forskares vetenskapliga publikationer (handböcker, lagkommentarer, läroböcker, vetenskapliga journalartiklar och liknande). Syftet är oftast påverka tolkningarna i någon riktning: t.ex. tolkningsrekommendationer för hur systemet kan fungera best.
19
Q
Rättskomparativa argument
A
Man tittar på hur man löst liknande frågor i utlandet. I Finland beaktar man särskilt mycket de andra nordiska länderna, speciellt mycket Sverige.
20
Q
Reella argument
A
man beaktar vilka följder en viss tolkning av en regel får i det verkliga livet.
21
Q
Rättsliga traditioner
A
civil law eller common law
22
Q
Civil law
A
Kontinentaleuropeiska rättssystemet bygger på kodifikationer och skriven lagstiftning
23
Q
Common Law
A
saknar generellt omfattande kodifikationer. Lagstiftningen spelar mindre roll och domstolsavgöranden har en ledande roll.
24
Q
Nordisk rätt
A
Ligger väldigt nära civil law och inget nordiskt land betonar rättspraxis på samma sätt som i common law. Det finns inga omfattande civilrättskoder som Tysklands Bürgerliches gesetzbuch, i stället så har vi mer begränsade områden som regleras av deras egen lag. Lagstiftningen är inte heltäckande eftersom lagstiftningen är sekundär och avtalsfrihet är huvudregeln. Så länge parterna håller sig inom ramarna för det som krävs för ett giltigt avtal kan man avtala om vad man vill. Lagstiftningen har större betydelse när en av parterna är svagare och behöver mera skydd, detta har varit fokusen av den finska avtalsrätten under de senaste årtionden, t.ex. konsumentavtal, arbetsavtal, hyresavtal och liknande avtalstyper. Innehåller inte så många tvingande regler.
25
Lag om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område
avtalslagen (AvtL) reglerar avtal. Avtalslagen är i huvuddrag samma i alla de nordiska länderna. Avtalslagen omfattar inte långt nära alla aspekter av avtalsrätten, t.ex. finns det inga systematiska regler om avtalstolkning. Väldigt gamla, trädde i kraft i Finland år 1929. Väldigt få ändringar har gjorts, kan därmed anses vara föråldrade. Innehåller grundläggande regler om hur man ingår ett bindande avtal, innehåller ingen definition på vad som anses utgöra ett juridiskt bindande avtal.
26
Avtalsfrihet
Så länge parterna håller sig inom ramarna för det som krävs för ett giltigt avtal kan man avtala om vad man vill.
27
Juridiskt bindande avtal
Ingen klar definition. Minst två parter. En möjlig definition är ett avtal en kombination eller sammansmältning av två eller flera rättshandlingar, av vilka förutsätter varandra. Möjlighet till att vända sig till domstol ifall den andra parten inte uppfyller sina förpliktelser. En dom som inte följs frivilligt kan verkställas via utsökningen.
28
Rättshandling
en viljeföklaring genom vilken man syftar till att grunda, ändra eller upphäva rättigheter. Kan indelas i ensidiga och tvåsidiga rättshandlingar
29
Ensidig rättshandling
till exempel ett anbud om att ingå avtal
30
Tvåsidig rättshandling
anbud och svar
31
Begreppet avtal
kan även hänföra till innehållet i relationen mellan avtalets parter, dvs. rättigheter och förpliktelser mellan parterna.
Det kan även användas för att hänföra till ett visst avtalsdokument som innehåller diverse klausuler/villkor, dock ska man minnas att ett avtal inte endast består av villkoren i ett dokument.
32
Ömsesidigt förpliktande avtal
avtalet förpliktar bägge parterna, t.ex. ett köp avtal förpliktar köparen att betalar och säljaren levererar en vara, arbetsavtalet förpliktar arbetstagaren att utföra en uppgift och arbetsgivaren att betala lön.
33
Ensidigt förpliktande avtal
förpliktelser endast uppkommer för den ena parten, t.ex. sekretessavtal förbinder bara den ena parten att hålla hemligt det som de lärt sig av den andra medans inga förpliktelser bildas för den förste parten.
34
Engångsförpliktelse
uppfylls genom en enda prestation (leverans av vara, betalning av köpesumma)
35
Återkommande förpliktelse
(betalning av lön till arbetstagare)
36
Fortlöpande förpliktelse
(leverantörens skyldighet att kontinuerligt leverera till sin kund)
37
Resultat förpliktelse
innebär att avtalsparten förutsätts prestera ett visst resultat (leverera en felfri vara eller betala en viss köpesumma). Kan innehålla omsorgsförpliktelser.
38
Omsorgsförpliktelse
ofta mer vaga. Uppfylls genom att avtalsparten (endast) agerar med tillräcklig omsorg (läkarens arbete eller advokatens uppdrag). Arbetet/uppdraget ska genomföras omsorgsfullt, men det går (ofta) inte att kräva ett visst resultat faktiskt nås. Kan innehålla resultats förpliktelser också.
39
Positiv förpliktelse
förpliktelsen förutsätter en viss aktiv verksamhet (man ska göra något)
40
Negativa förpliktelser
man ska avhålla sig från att göra något, t.ex. sekretessplikten eller konkurrensförbud
41
Huvudförpliktelse
Utmärkande för själva avtalstypen. Reglerna i köplagen gäller t.ex. huvudsakligen parternas huvudförpliktelser (och olika påföljder vid brott mot dem)
42
Biförpliktelse
kompletterar huvudförpliktelsen eller annars bidrar till att avtalet uppfylls. Delas in i självständiga och osjälvständiga biförpliktelser
43
Självständiga biförpliktelser
åtskilda från huvudförpliktelsen, ”står på egna ben”
44
Osjälvständiga biförpliktelser
I avtalet i akt och mening att stödja uppfyllelsen av huvudförpliktelsen
45
Hur avtalets bindande verkan föklaras
kan förklaras genom olika teorier som viljeteorin eller tillitsteorin
46
Viljeteorin
ett avtal är bindande eftersom parterna har en vilja att binda sig och denna vilja har meddelats den andra parten. Viljeförklaringen inte lika betydelsefull: om viljeförklaringen av någon orsak inte stämmer överens med den verkliga avsikten hos den som uttryck viljeförklaringen saknar den följaktligen bindande verkan. Besvärlig för den andra parten och även ur synvinkeln för omsättningens intresse eftersom den ger upphov till osäkerhet.
47
Tillitsteorin
lägger vikt vid den befogade tillit som avtalsparten väckt hos den andra avtalsparten; hens befogade förväntningar skyddas. Det avgörande är hur viljeförklaringen skäligen och objektivt kan förstås: en avtalspart i god tro kan förlita sig på att viljeförklaringen är bindande (konstruerad vilja). Reglerna i avtalslagen ligger huvudsakligen i linje med tillitsteorin.
48
God tro
en avtalspart kan förlita sig på att viljeförklaringen är bindande, dvs. ifall personen som man ingick avtalet med varken kände till, eller borde ha känt till den ogiltiga omständigheten.
49
Lösande av avtalstvist
Vid domstol, skiljeförfarande, förpliktad omvandling
50
Lösning via domstol
Ärenden löses sällan vid domstol eftersom: det tar lång tid, och bådar inte gott för det framtida samarbetet, att lösa tvisten i en offentlig domstolsprocess som slutar med att den ena parten vinner medan den andra förlorar.
51
Lösning via skiljeförfarande
Icke offentlig. Kräver att avtalet innehåller en tvistlösnings klausul. Resulterar i att den ena parten vinner och den andra förlorar. Skiljedomen är verkställbar.
52
Lösnings förpliktelse
parternas förpliktelse att försöka lösa ärendet sinsemellan före man tar ärendet till skiljeförfarande eller domstol. Kan ske genom att man diskutera sig fram till en kompromisslösning. En oberoende utomstående medlare kan vara med, detta kan öka chansen till att en acceptabel lösning som medger fortsatt samarbete kan hittas.
53
Avtalets bindande verkan på tredje part och utomstående
vanligen kan man ingå avtal endast för egen del, dessutom binder avtalet bara dess parter. Som utgångspunkt är det förbjudet att avtala till nackdel för en tredje part. Avtal som ingås till förmån för tredje part har länge accepterats (livförsäkring). Även på basis av lagstiftning kan avtal som påverkar utomstående ingås (kollektivavtal)
54
Kollektivavtal
lag om kollektivavtal (KollAvtL). Är normalavtal, vilket betyder att de ger innehåll åt andra avtal; genom kollektivavtal kommer man överens om villkor som ska tillämpas i ”arbetsavtal eller arbetsförhållanden i övrigt”. KollAvtL 1.1 § definierar kollektivavtal som ”ett avtal, som av en eller flera arbetsgivare eller registrerade föreningar av arbetsgivare slutes med en eller flera registrerade föreningar av arbetstagare om villkor, som en eller flera registrerade föreningar av arbetstagare om villkor, som skola lända till efterrättelse vid arbetsavtal eller arbetsförhållanden i övrigt”. Innehållet verkar inte därmed avtalsparterna direkt, utan inverkar på enskilda arbetsgivare och arbetstagare. och arbetstagare. Kollektivavtalet kan beskrivas som ett avtal där man kommer överens vilka villkor som skall tillämpas i den enskilda situationen var arbetstagare säljer sin arbetsinsats.
55
Avtals klassificering
avtalstyp, avtalstiden, sättet på vilket avtalet har utarbetats, hurudana avtalsparter det är fråga om.
56
Avtalstyp
t.ex. köpeavtal eller hyresavtal, bra då man vill veta om en viss lag tillämpas
57
Lag om hyra av bostadslägenhet
HyresL, styr bl.a. hyresavtal.
58
Avtalstid
Inte absoluta, placeras oftast på en skala mellan två ytterligheter. Den ena ytterligheten är kortvariga avtal t.ex. en engångs transaktion som består endast av ett enda utbyte var det inte finns någon fortgående relation mellan avtalsparterna efter utbytet. Felansvar kan ändå uppstå senare ifall prestationen inte stämmer överens med överenskommelsen. Andra ytterligheten långvarigt samarbetsavtal som kräver bägge parternas insatser för att det gemensamma målet med avtalet ska kunna nås. Långvariga avtal kan vara tidsbestämda eller ingås tills vidare/för obestämd tid. Vid långvariga avtal kan man bli till någon del tvungen att beakta den andra partens fördel då avtalet fullgörs. Lojalitetsprincipen har större betydelse vid långvariga avtal. Långvariga avtal är t.ex. Agentavtal, franchiseavtal, arbetsavtal, hyresavtal och försäkringsavtal.
59
Enligt sättet på vilket de har utarbetats
1. Individuellt förhandlade avtal är avtal var parterna själv förhandlat och kommit överens om avtalsvillkoren. Högt ekonomiska värde gällande avtal begås ofta genom individuellt förhandlade avtal. 2. Avtal som ingå på basis av förhand utformade standardvillkor som används i liknande situationer. Avtal placeras oftast på en skala mellan dessa två. Standardiseringen kan gälla endast ett enskilt villkor, några villkor, eller (nästan) hela avtalet. Ett avtal kan alltså innehålla villkor av båda typerna.
60
Individuella avtal
Villkor som avtalsparterna själv kommit överens om.
61
Standardvillkor
Påförhand utformade villkor som används i liknande situationer. Möjliggör snabbare, enklare och billigare avtal. Kan vara problematiska i situationer var parterna är ojämlika. Om den starkare parten ensam har utarbetat standardvillkoren, vilket ofta är fallet kan denne självfallet ha en tydlig fördel: villkoren är antagligen skrivna till den stora aktörens fördel. Agreed documents kan lösa detta problem. Särskilda principer för hur man kan ingå bindande avtal som innefattar standardvillkor, samt för hur sådana avtal ska tolkas, har utarbetats i rättspraxis och rättsdoktrinen
62
Agreed documents
standardvillkor som skapats av avtalsparterna tillsammans eller av intresseorganisationer som representerar alla parter, t.ex. NL 09. Anses vara överlag mer balanserade lösningar.
63
NL 09
utgörs av allmänna leveransbestämmelser för leveranser av maskiner samt annan mekanisk, elektrisk och elektronisk utrustning inom och mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige. Skapades 2009 av DI, Danmark, Teknologiateollisuus - Teknologiindustrin, Finland, Norsk Industri, Norge, samt teknikföretagen, Sverige och har till viss del anpassats till köplagarna i Finland, Norge och Sverige.
64
Hurdana avtalsparter
Indelning baserad på vem som ingått i avtalet. Klar särskiljning mellan b2b-avtal och b2c-avtal
65
Business-to-consumer avtal
b2c-avtal, avtal som har ingåtts mellan näringsidkare och en konsument. Vid b2c-avtal anses näringsidkaren var försäljare och konsumenten köpare, därmed är konsumenten den svagare parten.
66
KSL tillämplighet
Konsumenten skyddas enligt KSL 1:1:1 då ”utbud, försäljning och annan marknadsföring av konsumtionsnyttigheter från näringsidkare till konsumenter”. Detta innebär att KSL inte är tillämpligt när en konsument säljer åt en näringsidkare eller då en konsument säljer till en annan konsument, i sådana fall tillämpas köplagen. HD 2008:107 aktiebolag sålde en häst som en konsument.
67
Näringsidkare
KSL 1:5 ”en fysisk person eller en privat eller en offentlig juridisk person som i syfte att få inkomst eller annan ekonomisk nytta yrkesmässigt hållet till salu, säljer eller i övrigt bjuder ut konsumtionsnyttigheter för anskaffning mot vederlag”
68
Konsument
KSL 1:4 ”en fysisk person som skaffar en konsumtionsnyttighet huvudsakligen för annat ändamål än den näringsverksamhet som han idkar”
69
Konsumtionsnyttighet
KSL 1:3 ”sådana varor och tjänster samt andra nyttigheter och förmåner som utbjuds till fysiska personer eller som fysiska personer i väsentlig omfattning skaffar för sitt privata hushåll”
70
business-to-business avtal
b2b-avtal, båda parterna är näringsidkare. De presumeras vara jämlika, därmed kan parterna rätt fritt komma överens om avtalets innehåll. Avtalet kan t.ex. innehålla villkor varmed en part tar på sig stora risker, och följderna av ett avtalsbrott kan vara allvarligare än om en konsument är involverad. Tröskeln för jämkning av avtalet är därför också normalt klart högre jämfört med b2c-avtal
71
Klassiska avtalssynen
betraktar avtal i första hand som rättshandlingar, och inte som ett samspel mellan människor. Avtal uppkommer när ett anbud accepteras, andra möjligheter att ingå avtal ses som undantag. Principen om avtalsbundenhet (pacta sunt servanda) som säger att avtalet, så länge det kan anses giltigt, är bindande i sin ursprungliga form. Parterna måste därmed redan på förhand uppskatta risker och minimera dem i avtalet: lyckas man så drar man in vinsten och vice versa. Flexibilitet ses som negativt eftersom klassiska avtalssynen bygger på det liberalistiska idealet om fri vilja och total avtalsfrihet. Avtalet ses även som något som skall täcka alla tänkbara problemsituationer och avtalsparterna är konkurrenter med motstående intressen. Existensen av avtalet är svartvit, finns eller så finns inte. Uppkomst enligt ”ketchupmodellen”; först kommer ingenting och sedan kommer allt. Förstärks av att parterna väljer inkludera vissa typer av villkor, t.ex. integrations klausul, written modification clause
72
Moderna avtalsrättsliga synen
Avtalsfrihet i viss mån begränsas, en domstol betraktar: skäligheten, lojalitet eller liknande värden. Man kan även vara tvungen att avvika från avtalet för att uppfylla dessa och man skall sträva efter ett balanserat och skäligt slutresultat i situationer där avtalet tiger om någon fråga. Avtalsdokumentet ses som ett hjälpmedel för att förverkliga parternas ömsesidiga samarbete: villkoren för utbytet kan därmed ändras under hela den tid som relationen varar (mera dynamisk). Karaktäriseras närmast som ett flexibelt samarbete mellan parterna och som en process. Lojalitet mellan parterna viktigare och förutsebarhet mindre viktigt. Pacta sunt servanda har förvandlats till en princip om att avtal ska genomföras, parterna klamrar sig inte fast vid alla detaljer utan fokuserar på vad de vill uppnå med avtalet. Parterna ska vara lojala mot varandra och sträva efter att uppfylla syftet med avtalet även om viss klausuler i det skrivna avtalet inte kan uppfyllas exakt som de är skrivna.
73
Avtalsrättens materialisering
Man i stället för formella aspekter i fråga om förståelsen av avtalet och avtalsrätten betonar innehållsliga och sociala element för att nå rättvis slutresultat. Hör ihop med tanken om att rätten och moralen är nära sammankopplade. Syns främst genom skydd för den svagare parten, lojalitet och skälighet. I Norden kan den allmänna avtalsrätten anses vara mera modern än traditionell
74
Rättsnormer
kan delas in i rättsregler och rättsprinciper. I praktiken så måste båda tolkas
75
Rättsregel
Beskrivs som ”antingen-eller”, dvs. regeln blir tillämplig eller så inte. Kan tillämpas direkt. Konflikter mellan rättsregler kan lösas genom lex specialis, lex superior, och lex posteriror. Skapas snabbt
76
lex specialis derogat legi generalis
en speciallag/-regel har företräde framför en mer generell lag/regel.
77
Lex superior derogat legi inferiori
en hierarkiskt högre norm har företräde framför en hierarkiskt lägre norm
78
Lex posterior derogat legi priori
en senare stiftad lag har företräde framför en som stiftats tidigare
79
Rättsprinciper
beskrivs som ”mer-eller-mindre”, dvs. den förverkliga i större eller mindre omfattning. Måste konkretiseras i det enskilda fallet. En slags förenklad sammanfattning av fakta, argument och olika överväganden som anger riktning för rättsliga bedömningar. Blir tillämpliga ofta i avtalsrätten eftersom avtalsrättsliga frågor kräver en helhetsbedömning som beaktar alla relevanta omständigheter, vilket i sin tur inte låter sig göras exakta regler. Rättsprinciper har ofta utarbetats i rättspraxis och i rättsdoktrinen. Deras ”vaghet” innebär att tillämpning kan leda till olika slutsatser. De tillmäts större eller mindre betydelse i olika rättskällor, såsom domstolsprejudikat, lagförarbeten och rättsdoktrin. Växer fram långsamt. Rättsprinciper kan överlappa. Betydelse har ökat sedan 1990-talet
80
Rättsprincips konflikter
Samma typ av prövningsrätt som när en rättsprincips tillämpningsområde ska avgöras, eller när man slår fast vilka rättsprinciper som är överhuvudtaget ska vara tillämpliga. Prövningen baseras på bland annat principens institutionella stöd. Avsteg från avtalsbundenhet är möjligt till förmån för principen om skydd av svagare part, skälighetsprincipen eller lojalitetsprincipen.
81
Allmän rättsprincip
när användningen inte begränsas till endast t.ex. en avtalstyp
82
Gällande allmän rättsprincip
den är godtagbar enligt samhället värderingar.
83
Avtalsfrihet
Viktig utgångspunkt, i synnerhet för b2b-avtal. Innebär 1. rätt att besluta om man alls vill ingå ett avtal, 2. Rätt att besluta med vem man vill ingå avtal, 3. Formfrihet, hur man vill ingå avtalet (muntligt, skriftlig, handling), 4. Vad man ska avtala om, avtalets innehåll. Avtalsfriheten leder även till avtalsbundenhet.
84
Avtalsfrihetens begränsningar
Begräsningar har ökat som en följd av reglering av den ekonomiska verksamheten i det moderna samhället, t.ex. konkurrensrätten, lojalitetsprincipen, vid b2c avtal tvingande lagstiftning (inga avtal till konsumentens nackdel som avviker den tvingande lagen), kontraheringsplikt
85
Kontraheringsplikt
tvång att avtala i vissa situationer var det ansetts att det är särskilt viktig att försäkra tillgången på vissa produkter eller tjänster (el, telefon- eller postservice. Leverantören av produkten eller tjänsten måste bl.a. ingå avtal på sedvanliga villkor med den som vill.
86
Pacta sund servanda
I b2b-avtal antar man att avtalet ingåtts genom avtalsfriheten, det antas därmed också att avtalet är bindande. Avtalet ska hållas, man får inte fritt dra sig ur avtalet. Priset man betalar för avtalsfriheten. Som utgångspunkt kan man inte godkänna ensidiga avtalsändringar: förändringar i avtalsförhållanden som kan försvåra avtalet fullgörande anses inte ändra partens plikt att fullgöra avtalet. Gemensamt kan parterna besluta ersätta, eller komma överens om att ändra vissa villkor i sitt nuvarande avtal. Långvariga avtal följer ofta principen om att avtal ska genomföras. Kan även sägas skydda den svagare parten genom att ensidiga ändringar inte är tillåtna till den andres nackdel.
87
Begränsningar i avtalsbundenhet
1. Fullgörelsehinder, det är inte längre möjligt att fullgöra avtalet (vara blivit förstörd). 2. Principen om skydd för svagare. 3. Lojalitetsprincipen. 4. Skälighetsprincipen.
88
Principen om att avtal ska genomföras
Vid långvariga avtal kan bl.a. vissa avvikelser i prestation accepteras, eftersom det är klart att förhållandena kommer att ändras under den långa avtalstiden. Det är ofta varken ändamålsenligt eller skäligt att ett avtal ska gälla i sin ursprungliga form i en situation där förhållandena har ändrats i stor utsträckning efter att det ingicks
89
Lojalitetsprincipens grund
bygger på tanken att var och en ska få ingå avtal som man själv anser vara ändamålsenliga, man får inte hänsynslöst utnyttja sin ställning och sina resurser. Ses som ett samband mellan moral, etik och rätt. Hittas inte uttryckligen i finsk lagstiftning, istället så anses principens existens bygga på att en framgår av 1. lagförarbeten, 2. avtalspraxis, 3. samt även av praxis från såväl domstolar som skiljedomstolar, 4. dess enhälliga acceptens i rättsdoktrinen (med olika definitioner), 5. Rättsregler som anses uttrycka lojalitetsprincipen, t.ex. AgentL 5.1 §, ArbAvtl 3:1, samt till viss mån kan AvtL 33 § och AvtL 36 § har följaktligen ibland förknippats med lojalitet.
90
Agentens lojalitet/AgentL 5.1 §
en agent, när han sköter sitt uppdrag, ska ”tillvarata huvudmannens intressen, handla plikttroget och ärligt mot honom samt iaktta skäliga anvisningar från honom”
91
Lojalitet/ArbAvtl 3:1
arbetstagaren ska i sin verksamhet ”undvika allt som står i strid med vad som skäligen kan krävas av en arbetstagare i den ställning”
92
Dels lojalitetsplikt/AvtL 33 §
”tro och heder”
93
Lojalitetsprincipen definition
Parterna ska ta hänsyn till det gemensamma syftet med avtalet, och i viss mån även beakta och bevaka den andra partens intressen, eftersom avtalet är ett samarbete. Beskrivits som en mänsklig attityd, och ibland har likhetstecken satts mellan lojalitet och en ärlig, hederlig, rejäl, öppen och rentav jovial interaktion mellan avtalsparterna.
94
Lojalitetsprincipen tillämpning
Mera tillämplig i långvariga samarbetsavtal som är baserade på tillit. Fungerar bäst som ett slags riktlinje vid tolkning av ett långvarigt samarbetsavtal och anses även ha en kompletterande funktion vid luckor i ett avtal. Ingen enighet om hur mycket kan krävas på basis av principens efterlydnad eller huruvida avtalsbrott ska medföra sanktioner, eller om principens ställning är svagare än så.
95
Lojalitetsprincipens förpliktelser
plikten att omförhandla, upplysningsplikten, tystnadsplikten, sekretessplikt, olika typer av konkurrensförbud. Dessa måste alltså inte nämnas i ett avtal för att vara tilläpliga
96
Plikten att omförhandla
plikten att omförhandla har dess grund i lojalitetsprincipen. Enligt rättsdoktrinen ska omförhandling ses som en förutsättning i långvariga avtal, eftersom samarbetet inte kan fungera i långsikt utan omförhandlingar. Aktiv plikt, då den ursprungliga balansen har rubbats så att resultatet är oskäligt, skall parterna kontakta varandra, diskutera och genuint försöka lösa de problem som uppstått. Målet är att avtalet ändras så att avtalet ska kunna fungera, bästa fall så nås ett acceptabelt affärsmässigt samarbete.
97
Upplysningsplikten
innebär att en part ska informera den andra parten om sådant som hen kan tänkas behöva känna till för att kunna fullgöra avtalet. Dess innebörd är vagt och bestäms av en helhetsbedömning in casu. Gäller endast objektiva fakta. Samband med plikten att själv skaffa information. Aktualiseras i förhandlingsstadiet som under avtalstiden. Parter har till viss utsträckning rätt att utnyttja sin starkare ställning: Om t.ex. inskaffande av informationen har haft stora kostnader eller krävt ansträngning måste man inte gratis upplysa andra. Svagare parter har också upplysningsplikt. Då båda har lika stora möjligheter till att inhämta informationen i fråga finns ingen upplysningsplikt.
98
Undersökningsplikten
Plikten att själv skaffa information. Om en part underlåter att skaffa tillräcklig information i en situation där hen är skyldig att göra så, sker detta på egen risk. Omfattar inte förhållanden som inte har offentliggjort eller annat som endast parten med upplysningsplikten kan känna till.
99
Upplysningsplikten och olika nivå rent kunskapsmässigt
HD 1993:130 (första fallet lojalitetsplikten nämndes i) I fallet var avtalsparten enligt lojalitetsprincipen tvungen att informera andra parten redan vid avtalsförberedelsen. HD 2007:72, tvungen att informera om existensen av en pant som köparen inte var medveten om. HD 2008:91 Informera om att kunden inte kunde använda hushållsavdrag på grund av inget förskottsuppbördsregister.
100
HD 2020:96
Agent hade medhjälp av den information som han fått från tidigare avtal skapat en konkurrerande maskin. HD ansåg att agenten hade handlat i strid med sin lojalitetsplikt enligt avtalsförhållandet. Detta var inte förbjudit enlig AgentL 5.1§. Det som var avgörande i fallet var utnyttjandet av den skyddade informationen som tillhörde huvudmannen.
101
Skälighetsprincipen
Enklaste sättet ingripa i ett avtals skälighet är genom jämkning i efter hand, därmed kan skälighet och jämkning anses vara kopplade till varandra. Främst på standardvillkor. Hittas i bl.a. AvtL 36 §, KSL 4:1-2, ArbAvtl 10:2. Skälighetsprincipen ligger nära principen om skydd av svagare parten.
102
Jämkning
Jämkningen kräver oskäligt avtalsvillkor eller att dess tillämpning skulle leda till oskälighet. Går inte oskäligheten att avlägsnas genom att balansera upp oskäliga villkor, kan avtalet i sista hand förordnas att förfalla. Jämkning ska ske endast undantagsvis, eftersom det kan leda till en försämrad tro på att ingångna avtal gäller. Det finns godtagbara hinder för jämkning. Jämkningsklausuler skall inte användas för sällan eller för ofta, de kan ändå ha en preventiv funktion. Oskäligheten bedöms enligt den ”rätta måttstocken”. Målet är att uppnå ett slutresultat som är skäligt och balanserat för alla parterna.
103
Godtagbara hinder för jämkning
t.ex. om ena parten i ett b2b avtal har tagit en medveten risk och av den anledningen accepterat ett obalanserat avtal. Avtalspart ska stå risken för ett mindre lyckat avtal.
104
Jämkning av avtalsvilkor/AvtL 36:1
”Är vilkor i rättshandling oskäligt eller skulle dess tillämpning leda till oskälighet, kan villkoret antingen jämkas eller lämnas utan avseende. Vid prövning av oskäligheten skall beaktas rättshandlingens hela innehåll, parternas ställning, förhållandena då rättshandlingen företogs och därefter samt övriga omständigheter”. Riktas främst mot standardvillkor. Visar när och hur jämkning ska ske: Vid tillämpning utgår man från att endast det oskäliga i avtalet ändras så att avtalet blir skäligt.
105
Förfallande av avtal/AvtL 36:2
”är i 1 mom. Avsett villkor sådant att det till följd av jämkningen av villkoret inte är skäligt att avtalet i övrigt oförändrat förblir i kraft, kan avtalet jämkas även till övriga delar eller förordnas att förfalla”. Går inte oskäligheten att avlägsnas genom att balansera upp oskäliga villkor, kan avtalet i sista hand förordnas att förfalla. Parter bestämmer själv om de vill yrka på jämkning, dock är AvtL 36 § indispositiv.
106
Begränsning av oskälighet/AvtL 36:4
oskälighets klausulen är inte tillämplig på konsumentavtal ”På jämkning av ett avtal om en konsumtionsnyttighet mellan en konsument och en näringsidkare tillämpas konsumentskyddslagen”
107
Jämkning endast undantagsvis/HD 2001:27
HD konstaterade specifikt at jämkning av avtalsvillkor ska endast ske undantagsvis. Mamma ville inte lämna såld lägenhet som ledde till stora avtalsviten.
108
Avtalsvite
en på förhand överenskommen ersättning som ska utgå vid avtalsbrott
109
KSL 4:1-2
reglerar jämkning för konsumentavtal som är oskäliga mot konsumenten.
110
ArbAvtL 10:2
jämkningsregel ämnad för oskäliga villkor i arbetsavtal.
111
Skäligt avtalsvillkor
I HD 2001:33 ansågs det att vid skälighetsbedömningen kan man använda dispositiva rätten för ”måttstocken”. Dispositiva villkor, samt villkor som i sig överensstämmer med god sed eller god affärssed kan i helhetsbedömning vara oskälig. man måste genom helhetsbedömning av såväl avtalsinnehållet som relevanta omständigheter utanför avtalet är skäligt. Det är inte möjligt att bedöma ett enskilt villkor. Parternas ställning är relevant vid helhetsbedömningen och det är oftast obalans mellan dem som leder till jämkning. Är parterna jämlika krävs det en stor obalans för att jämkning skall kunna tillämpas. Obalansen mellan parterna kan bero på ekonomisk ojämlikhet, juridisk ojämlikhet eller annan sakkunskap i vissa fall kan vara relevant. Det finns vissa klausluer som har större sannolikhet att vara oskäliga t.ex. friskrivningsklausuler, villkor som ger den ena parten rätt att ensidigt ändra avtalet eller avtalsvitesklausuler
112
Jämnlikhet och skälighet/HD 1982 II 192
betydelsen av risktagning och parternas jämlikhet då skäligheten skall bedömas. Parterna hade i jämlika positioner, med kännedom om den ekonomiska risken, fastställt priset för den prestation som i framtiden skulle komma att utgå. Därför jämkade inte HD pensionsavtalet för företagets konkursbo.
113
Jämkning vid franchising/HD 1996:27
Franchising avtal, skiljeklausul, tillämpande av AvtL 36 §. I fallet jämkades inte avtalet även om företagaren klart var i svagare position och inte kunnat påverka villkoret, eftersom de haft tillgång till juridisk sakkunskap.
114
Principen om skydd av svagare part
Anses existera t.ex. inom konsumenträtten, hyresrätten, försäkringsrätten och arbetsrätten. En part inte genom avtal till nackdel för den svagare parten ska kunna kringgå de normer i lagstiftningen som skyddar en svagare part. Kan anses vara i strid med avtalsfriheten.
115
Grunden för principen av skydd av svagare part
Det inte är möjligt för den svagare parten att ingå ett rättvist avtal i en situation där någon form av ojämlikhet råder (ekonomisk, social och/eller juridisk ojämnliket).
116
Tillämpning av principen av skydd av svagare parten
Man försöker balansera resursfördelningen så att en starkare part inte ska kunna dra nytta av sin ställning på ett sätt som upplevs orättvist. Syftet är följaktligen att återställa avtalsbalansen och därmed få till stånd ett fungerande avtal. Kommer oftast fram genom olika tvingande rättsregler som skyddar den svagare parten, dessa regler fungerar som en minimibotten för vad som gäller. Reglering av avtalsvillkor som preventivt skydd görs av konsumentombudsmannen och marknadsdomstolen. Efterhandskydd för svagare parten utgörs av t.ex. jämkning utifrån skälighetsprincipen. Kan även skyddas genom förmånliga avtals- eller normtolkning (oklarhetsregeln)
117
Svagare parten
konsument, hyrestagare, försäkringtagaren och arbetstagaren.
118
Ångerrätt vid distansköp/KSL 6:14
konsumenten har en 14 dagars ångerrätt vid distansköp, tvingande.
119
Reglering av avtalsvillkor
Ett slags ”förhandskontroll” av avtal. Preventivt skydd av svagare parten hittas i KSL kapitel 3. ”kollektivt” myndighetsingrepp mot oskäliga avtalsvillkor som är tänkta att användas i flera avtalsförhållanden (standardvillkor). Konsumentombudsmannen på förhand granskar villkor som näringsidkare använder i konsumentavtal i syfte att förbjuda s.k. typoskälighet. Marknadsdomstolen eller konsumentombudsmannen har enligt KSL 3:2 och 3:3 rätt att förbjuda en näringsidkare att använda oskäliga avtalsvillkor, förbjudet ska normalt förenas med vite.
120
KSL 3:1:1/typoskälighet
”Näringsidkare får ej vid utbud av konsumtionsnyttigheter använda avtalsvillkor, som med beaktande av priset för konsumtionsnyttighet och av övriga på saken verkande omständigheter bör anses som oskäligt mot konsumenterna.”. Avgörande är hur villkoret allmänt uppfattas för de konsumenter som utgör den andra parten, det skall till sin natur typiskt sett inom branschen i fråga och i de situationer som avses i avtalet vara oskäligt för den andra parten.
121
Oklarhetsregeln
oklara avtalsvillkor tolkas till nackdel för den som upprättat villkoret.
