Ämnen i kroppen (från wikipedia) Flashcards
Glukos
Glukos (glykos, druvsocker, dextros) är en enkel sockerart (monosackarid). Glukos är en av de viktigaste kolhydraterna och används som energikälla av djur och växter. Glukos är också en byggsten i polysackariden stärkelse.
Glukagon
Glukagon är ett hormon i kroppen som utsöndras av de Langerhanska öarna i bukspottkörteln. Glukagon insöndras vid sänkta blodsockernivåer och ökar glukoskoncentrationen i blodet, framförallt genom att stimulera nedbrytning av glykogen till glukos i levern. Glukagon har alltså en motsatt verkan till insulin. Sekretionen av glukagon (från α-celler) stimuleras inte bara av hypoglykemi (lågt blodsocker), utan också av proteinrik föda (aminosyror) liksom av svält och kraftigt fysiskt arbete.
Glykogen
Glykogen (eller leverstärkelse) är en polysackarid som människan, och de flesta djur, använder för att lagra kolhydrater, ungefär som växter använder stärkelse. Glykogen finns i skelettmuskelceller samt i levern (cirka 10 % av leverns vikt). När kroppen behöver energi kan den spjälka glykogen så att det bildas glukos. Av den glukos som bildas i levern transporteras en stor del till andra delar av kroppen för att hålla blodsockernivån jämn, särskilt till hjärnan som inte själv kan spjälka fett till energi.
Acetylkolin
Acetylkolin är en signalsubstans som finns i bl.a. synapserna mellan nerver och muskler. System där signalerna överförs av acetylkolin benämnes kolinerga. Acetylkolin förekommer i hjärnans cortex där det verkar upprätthålla den normala elektriska aktiviteten och därmed vakenhet. En sjukdom som tros orsakad av förlust av acetylkolinceller i hjärnan är Alzheimers sjukdom. Det parasympatiska nervsystemet använder endast acetylkolin som neurotransmittor.
Noradrenalin
Noradrenalin är en signalsubstans, men även ett blodburet hormon. Det är dessutom ett förstadium till adrenalin, vilket antyds i namnet. Noradrenalin är en form av katekolamin. Det är den viktigaste neurotransmittorn i det sympatiska nervsystemet, och räknas som ett stresshormon eftersom det ingår i stressaxeln. Noradrenalin binder till både alfa- och betaadrenerga receptorer, men har mycket större affinitet för de alfaadrenerga receptorerna. När noradrenalin binder till receptorerna i hjärtat, får den en rad prestandahöjande effekter på hjärtmuskulaturen. Bland annat ökar hjärtfrekvensen, slagvolymen och kontraktiliteten (hjärtmuskulaturens kontraktionskraft). Blodkärl stimuleras till sammandragning.
Adrenalin
Adrenalin är ett stresshormon och en neurotransmittor som utsöndras från binjuremärgen som svar på stimulering från sympatiska nervsystemet. Adrenalin transporteras löst i blodet och binder vid sina målceller till adrenerga receptorer. Det har en rad olika effekter på vävnaderna, som har det gemensamt att de ökar kroppens prestationsförmåga. Det räknas till katekolaminerna.
Magsaft
Magsaft eller magsyra innehåller saltsyra, pepsin, intrinsic factor samt mucin och den produceras av epitelceller i magsäckens slemhinna, närmare bestämt parietalceller. Parietalcellerna aktiveras av sinnesintryck som via det centrala nervsystemet (CNS) och parasympatiska nerver sätter igång eller ökar produktionen av magsaft.
Mucin
Mucin eller slemämne, är egentligen en grupp av glykoproteiner med ganska långa peptidkedjor. Mucinerna gör olika sekret, exempelvis saliv och muköst sekret i mag-tarmkanalen, trögflytande och trådiga. I mag-tarmkanalen är de speciellt viktiga för att bilda en slembarriär mot maginnehållets sura chymus, som annars med sitt låga pH skulle kunna fräta sönder väggarna i tarmen och framför allt, i magsäcken.
Intrinsic factor
Intrinsic factor, IF, är ett protein som produceras i parietalceller belägna i magsäckens funduskörtlar. Proteinet binder till vitamin B12 i maginnehållet. IF-B12-komplexet tas effektivt upp i ileum. Nedsatt funktion hos den här mekanismen kan ge ganska allvarliga skador genom att perniciös anemi uppkommer. Sådan blodbrist kan ge skador på nervsystemet.
Bukspott
Bukspott är ett sekret från bukspottkörteln innehållande bland annat amylas, lipas, proteas och trypsinogen. Utsöndras tillsammans med galla i tolvfingertarmen och bryter ner födan. Den innehåller även bikarbonat som är basisk vilket neutraliserar det sura innehållet från magsäcken.
Insulin
Insulin är ett hormonellt protein som utsöndras efter en måltid som ett svar på förhöjda nivåer av glukos i blodet. Insulin bildas i betaceller som finns i de Langerhanska öarna i bukspottskörteln. Insulin signalerar till kroppens muskler och fettvävnad att ta upp socker (glukos) från blodet. Insulin motverkar även nedbrytning av glykogen och nybildning av glukos (glukoneogenes) i levern. Insulin har även effekter på kroppens metabolism av fettsyror genom att öka aktiviteten av enzymet lipoproteinlipas i skelettmuskulatur, vilket leder till att triglycerider tas upp från blodet. Nedsatt produktion av insulin eller okänslighet för hormonet kallas diabetes (förr även kallad sockersjuka). Vid typ 1-diabetes (ungdomsdiabetes/insulinberoende diabetes) råder total brist på egen produktion av hormonet, medan det vid typ 2-diabetes. Till de hormoner som motverkar insulin hör glukagon, adrenalin och noradrenalin.
Renin
Renin är ett enzym som bildas i njurarna som svar på att blodtrycket sjunker. Renin omvandlar angiotensinogen i blodplasma till Angiotensin I. Angiotensin I omvandlas i sin tur av enzymet ACE (Angiotensine Converting Enzyme) i lungornas kapillärer till slutprodukten Angiotensin II. Angiotensin II leder till flera effekter i kroppen, bland annat:
Leder till kontraktion av glatt muskulatur, vilket i sin tur ökad kärlresistansen (vasokonstriktion) Stimulerar produktion av aldosteron Stimulerar hypofysens utsöndring av ADH Slutgiltiga effekter blir att blodvolym samt blodtryck ökar
Blodplasma
Blodplasma, eller enbart plasma är det som återstår av blodet när alla celler har avlägsnats utan att blodet har fått koagulera. Blodplasma består till 90 % av vatten, och dess funktion är att transportera flera viktiga ämnen som cellerna behöver samt de restprodukter som avges från cellerna med undantag av koldioxid och syre.
I blodplasman finns även speciella plasmaproteiner med olika funktioner. Immunoglobuliner (antikroppar) och koagulationsproteiner är viktiga komponenter av blodplasma. Fibrinogen är ett annat protein som deltar vid koaguleringen av blodet.
Peptid
En peptid (från grekiska “smältbar” eller “ätbar”), är en molekyl som består av en kedja av aminosyror (även kallade monopeptider) som sitter ihop med peptidbindningar till en kort kedja.Peptider finns i kroppen bland annat i ribosomerna, men det finns också ett antal peptidhormoner såsom oxytocin och vasopressin. Peptider med funktion i nervsystemet kallas neuropeptider. Det som skiljer peptider från “klassiska” transmittorsubstanser (noradrenalin, dopamin och serotonin) är att peptider endast kan syntetiseras i nervcellens soma.
CRH
Kortikotropinfrisättande hormon eller kortikoliberin, förkortat CRH (av engelskans corticotropin-releasing hormone), är ett peptidhormon som är inblandat i kroppens svar på stress. Det reglerar utsöndringen av adrenokortikotropiskt hormon, som en respons av negativ återkoppling från bland annat kortisol och aldosteron. Produktionen sker framför allt i hypotalamus paraventrikulära kärna. Stress under graviditeten kan höja CRH och framkalla förtidig födsel.
