bindväv brosk och fettvävnad

Question 1

fibroblast

Answer 1

avlånga celler som finns i alla vävnader

producerar prokollagen (dvs fibrer) och grundsubstans

Question 2

egentlig bindväv

Answer 2

består av

luckerbindväv och stram bindväv

Question 3

lucker bindväv

Answer 3

• cellrik avlång kärna
• innehåller oftast fibroblast pga mycket grundsubstans
• runtom finns kollagentrådar
• finns under epitel
• har många immunceller

Question 4

stram oregelbunden bindväv (h8)

Answer 4

• tjocka buntar av kollagen i olika riktningar
• mycket fibroblast

ex runt tarmen, dermis, periosteum

Question 5

stram organiserad bindväv

Answer 5

• parallella kollagen fibrer mellan fibrerblaster
• omringad av stram oregelbunden bindväv
• dålig blodtillgång

ex sena, ligament

Question 6

varför är kollagen starkt

Answer 6

det är uppbyggt av korsbindningar av kollagenfibrill

hydroxylisering kräver aminosyror som fäster för att korsbindningen ska uppstå och processen kräver c-vitamin

Question 7

retakulär bindväv

Answer 7

-kollagen 3
-svarta retakulära trådar
-stor, ljus, rund/oval kärna
-fintrådig nätverk
ex i mjälten, initialt vid sår läkning

Question 8

elastisk fiber

Answer 8

-gult av elastin
-tunna och långa
ex urinblåsa, hud

Question 9

grundsubstans

Answer 9

protoglykeber av protein + glykosaminoglykaner

Question 10

mastcell

Answer 10

• liten kärna ofta dold av granula
• blå/grön
• omgiven av cit/genomskinlig bubbla
• antikroppar vid allergi
• liten rund cell med central kärna

i lucker bindväv

Question 11

plasmacell

Answer 11

• producerar antikroppar
• perifier rund och liten kärna
• finns i benmärg

Question 12

bindväv av kondrocyter

Answer 12

• untsöndrar mycket extracellulär matrix
• mycket grundsubstans lite kollagen 2 gör den stöttålig

ex ledbrosk där trycket fördelas på ytan

Question 13

typer av brosk

Answer 13

haylint- mellan leder, genomskinligt och omgiven av luckra bindväv TILLVÄXTPLATTA med osteoblaster

finns i fosterskellet och trakea

elastiskt brosk- av elastin som gör det stelare stöd åt mjukvävnad
tex i öronsnibben och förkalkas ej av ålder

trådbrosk- tätabuntar av kollagen, stram regelbunden bindväv

Question 14

brun fett

Answer 14

5% av barnet och lite hos vuxna

kopplar bort atp syntes i kroppen därför kommer atp bli till värmenergi

Question 15

vit fettvävnad

Answer 15

-tillplattad kärna tryckt mot kanten av cellen
-ser ut som tomt hål i vävnad
-lagrar energi
-stötdämpande
ex handflata, fotsula

Question 16

makrofag

Answer 16

bindvävscell som fagocyterar främmande ämnen

har mycket lisosom

Question 17

mesenkymal binväv

Answer 17

väldigt tunn

kan utvecklas till fibroblast vid intramebrannös benbildning

Question 18

intramebranös benbildning

Answer 18

direkt ben bildning - platta ben

1- mesenkymala stamceller diffar till osteoprogenitor som diffar till osteoblaster

2- osteoblaster producerar osteoider dundundun PRIMARY OSSIFICATION CENTER

3- osteoblasterna delar på sig + mineraliserar osteoiderna
dundundun OSTEOCYTER skapas

4- osteocyter mognar till ben

5- kärl tar sig igenom brosket och ger näring dundundun BENMÄRG och OSTEOCLAST tar sig in

6- mesenkymala stamceller blir till periosteum

6-

Question 19

endokondriel benbildning

Answer 19

1- runt brosk blue print på hyalint brosk blir perikondriets celler osteogena.

chondrocyter förkalkas och gör hålrum

2- blodkärl tränger in sig och för in msc och fibroblaster

3- fibroblasterna diffar till osteoblaster som producerar spongiöst ben dvs osteoid som skapar ben aka PRIMARY OSSIFICATION CENTER

4- remodelering ger medullära hålrum

5- remodellering fortsätter i epifysens dvs SEKUNDÄRA OSSIFICATION CENTER

6- tillväxtplattan fortsätter mogna mha epifysens chondrocyter växer och delar sig -> osteoblast migrerar till dialysens döda celler och bygger upp tillväxtlängden!

Question 20

endokondriel ossification steg

Answer 20

reservbroskzon- vilande chondrocyter

prolifeationzon- chondrocyterna delar sig och benmallen växer

hypertrofizon- chondrocyterna blir stora

klacifiseringszon. chondrocyterna klassificeras och dör, brosk rester förblir kvar

benbildnings zon- benmärg för med ostektas som bryter ned brosket men har kvar flisor och osteoblast fäster sig på flisorna och bildar ben runt dem