Jämlik vård Flashcards
1) Förklara begreppet socioekonomisk situation (SES) och ange minst två vanliga sätt att mäta SES. (2 p) (HT18 Omtentamen)
a) Svarsförslag: SES handlar om din sociala status och dina ekonomiska förutsättningar i det samhälle du lever i, och som
synliggör samhällets hierarkiska struktur. Vanliga sätt att mäta SES är att mäta utbildningsgrad, inkomstnivå och
yrkesstatus (men det finns fler, tex bostadssituation); man kan använda både registerdata och självrapporterade data. Det
finns officiella klassifikationssystem, såsom det förut mycket vanliga SEI, SocioEkonomisk Indelning.
2) Det är ett känt faktum att olika sätt att mäta SES inte ger exakt samma resultat när de används som
förklaringsfaktorer i olika analyser (tex vid gruppering utifrån hög och låg SES). Resonera kring varför det skulle
kunna vara så för de sätt att mäta SES som du angav i svaret på frågan innan. (2 p) (HT18 Omtentamen)
a) Svarsförslag: Tex så finns det yrken som kräver hög utbildning, men inte är särskilt högt betalda, och yrken som kan vara
åtråvärda och ha hög status, men som inte kräver hög utbildning. Det kan vidare tex finnas skillnader mellan olika länder i
status för olika yrken. Därför kan det vara av värde att ha med flera olika SES mått när man studera SES-skillnader i
hälsa (och förstås andra SES-skillnader).
3) Socialt stöd, copingförmåga och känsla av sammanhang (KASAM) är exempel på psykosociala resurser
(skyddsfaktorer) som kan bidra till bättre hälsa och mindre sjukdom hos individen. Vilket av följande påståenden om
psykosociala resursers betydelse för hälsan är FELAKTIGT? (2 p) (HT18 Omtentamen)
A) Studier har entydigt visat att det är viktigare för hälsan att ha starka psykosociala resurser än att inte ha några riskfaktorer.
B) Enligt Krav-kontroll-socialt stöd-modellen så spelar kravnivån mindre roll för hälsan än vad god kontroll och gott socialt stöd gör.
C) Socioekonomiskt starka personer uppvisar oftare goda psykosociala resurser än vad socioekonomiskt mer utsatta personer gör.
D) Personer med en overcommitment-personlighet är känsligare än andra för en obalans mellan ansträngning och belöning (Effort-Reward Imbalance).
a) Svarsförslag: a är felaktigt, dvs korrekt svar, det finns inga sådana entydiga studier.
4) Vilket av följande påståenden är inte en del av artikel 25 i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter? (HT19 Ordinarie)
A) Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande.
B) Var och en har rätt till hälsovård och nödvändiga sociala tjänster.
C) Var och en har rätt till ett arbete som innebär möjlighet till försörjning på en skälig levnadsnivå.
D) Var och en har rätt till trygghet i händelse av förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes
kontroll. (1 p)
a) Svarsförslag: Alternativ C är inte en del av artikel 25 i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.
5) Reflektera över de mänskliga rättigheterna och målet att uppnå jämlik hälsa i vårt eget land. Ge ett exempel där det är
en utmaning att uppnå jämlik hälsa. (2 p) (HT19 Ordinarie)
a) Svarsförslag: Studenten ska på ett genomtänkt sätt kunna diskutera frågan och ge ett relevant exempel, kan t ex vara att
nå ut med erbjudande om screening till icke svensktalande.
6) Ange de tre komponenter som vanligtvis används för att bestämma socioekonomisk situation. (2 p) (HT19
Omtentamen)
a) Svarsförslag: utbildningsnivå, yrke, inkomst
7) Förklara, utifrån begreppet ”social gradient”, på vilket sätt skillnader i socioekonomisk situation korrelerar med
hälsotillstånd? (2 p) (HT19 Omtentamen)
a) Svarsförslag: Generellt kan sägas att lägre socioekonomisk situation också innebär sämre hälsa. Detta följer en social
gradient så att stegvis högre SES också innebär stegvis bättre hälsa.
8) Socioekonomisk situation (SES) är ett begrepp som används inom socialmedicin för att kunna jämföra människors
förutsättningar och analysera hur dessa påverkar hälsan. SES används ofta för att identifiera ojämlikhet i hälsa. (HT21
Ordinarie)
A) Ange tre faktorer som brukar användas som mått på SES (1p)
B) Det är känt att lägre SES är förknippat med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Ange en socioekonomisk faktor som
kan förklara det sambandet och resonera om varför den har betydelse för den ökade risken. (2p)
C) Vi talar ofta om en social gradient då det gäller socioekonomi och hälsa. Förklara vad som menas med en social
gradient och ge ett exempel. (2p)
a) Svarsförslag: De mått som oftast används är utbildning, yrke och inkomst. Ibland anges även aktivitet (förvärvsarbete,
sjukskriven, arbetslös) respektive bostadsområde som sådana faktorer.
b) Svarsförslag: Om vi utgår från utbildningsnivå är det vanligare att individer med låg utbildningsnivå är rökare. Då rökning
är en starkt bidragande faktor till hjärt-kärlsjukdom kommer också individer med låg utbildningsnivå att i högre
utsträckning drabbas av dessa sjukdomar.
c) Svarsförslag: Att det finns en social gradient innebär att det ären stegvis ökning i hälsa som följer samma trend som SES.
Om vi även här väljer utbildningsnivå som exempel kan man se att de med den högsta utbildningen också har den bästa
hälsan, lite lägre utbildning korrelerar med lite sämre hälsa och så vidare. Varje steg på utbildningsstegen kommer alltså
att, när vi tittar på större grupper, korrelera med en viss ökning i hälsonivå.
9) Hälsan mellan och inom länder formas till stor det av hälsans sociala bestämningsfaktorer. (HT21 Ordinarie)
A) Redogör för skillnader i hur brant, generellt sett, den sociala gradienten är i hög-respektive låginkomstländer. (2p)
B) Covid-19 pandemin har medfört både direkta hälsoeffekter i form av sjukdom och död orsakade av Sars-Cov-2
viruset, och indirekta effekter orsakade av restriktioner för att hålla smittspridningen nere. Beskriv utifrån vad du vet
om hälsans bestämningsfaktorer samt demografiska faktorer hur direkta och indirekta effekter på sjukdom och död
drabbat låg-respektive höginkomstländer på både olika och liknande sätt. Förklara varför. (2p)
a) Svarsförslag: Generellt sett är den sociala gradienten i hälsa brantare ju fattigare landet är, dvs skillnaden i hälsoutfall
mellan tex gruppen med lägst inkomstkvartil och högst inkomstkvartil, eller skillnaden i hälsa mellan dem med
förgymnasial respektive gymnasie-eller universitetsutbildning större ju fattigare landet är. Detta beror på större skillnader i
inkomst och livsvillkor samt bristande socialt skyddsnät som kan kompensera för dessa skillnader i fattigare länder.
b) Svarsförslag: I höginkomstländer har de direkta effekterna av pandemin orsakat mest sjukdom och död, framförallt bland
människor över 60 års ålder. Detta kan till stor del förklaras av en högre andel äldre i befolkningen jämfört med
låginkomstländerna. I låginkomstländer har de indirekta effekterna av pandemin orsakat mest sjukdom och död, främst
bland personer under 60 år. Det sociala skyddsnätet är olika väl utbyggt i olika länder. Om människor i låginkomstländer
blir utan arbete hamnar de snabbare i fattigdom och svält. Skolstängningar drabbar fattiga barn mycket hårdare. Man ser
större undanträngningseffekter inom redan resursfattig sjukvård vilket begränsar tillgången till adekvat vård av andra
tillstånd än covid-19, texförlossningsvård och ordinarie vaccinationsprogram, i högre utsträckning än i höginkomstländer. I
både hög och låginkomstländer har socioekonomiskt svaga och utsatta grupper drabbats hårdast av både direkta och
indirekta effekter av covid-19 pandemin.
