F2 Attribution Flashcards
Förklara social kognition, Social perception och attribution:
Social kognition = Hur vi uppfattar minns och tolkar information om oss själva och andra.
Social perception = Hur vi formar uppfattningar om andra.
Attribution = Hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteende.
Förklara Attribution:
Hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteende. Vi skapar sannolika teorier om hur världen hänger samman. Hör samman med perception och kognition. Intresse för dessa frågor uppkom först efter andra världskriget. Franz Heider lade grunden för denna empiriska forskning. Hans grundinställning var att vi människor söker stabila orsaker till beteenden för att kunna predicera och kontrollera omvärlden. Vi observerar andras beteende metodiskt, likt naiva forskare. Vi vill lägga olika bevis för olika saker, och konstrasteras mot det mer automatiska. Orsaker till varför en agerar på ett visst sätt kan beskrivas i termer av inre (dispositionella) och yttre (situationella) faktorer. Vi kan dock enbart dra slutsatser om det inre faktorerna om det inte finns uppenbara, yttre faktorer.
Franz Heider (1896-1988)
- Lade grunden för attributionsforskningen.
- Människor söker stabila orsaker till beteenden för att kunna predicera/kontrollera omvärlden.
- Vi observerar andras beteende metodiskt, som (naiva) forskare (person-as-scientist).
- Orsaker kan beskrivas i termer av inre (dispositionella) eller/och yttre faktorer (situtaionella) faktorer.
- Beteendet kan vara avsiktligt eller oavsiktligt.
- Vi kan bara dra slutsatser om inre orsaker om beteendet inte har uppenbara, möjliga, yttre orsaker.
Vad finns det för klassiska attributionsteorier?
- Correspondent inference teori ( Jones & David)
- Kellys samvariationsteori
- Weiners attributionsteori
Förklara Correspondent inference theory (jones & Davis, 1965):
Handlar om under vilka omständigheter vi drar slutsatser om vad ett beteende avslöjar om en persons disposition - inre (egenskaper, personlighet, preferenser, motiv, avsikter)
Om beteendet:
- Producerar ”non-common effects”: konsekvenser som inte är samma som (inte är gemensamma med) konsekvenserna av andra valbara beteenden.
- Beteendet ska vara frivilligt.
- Beteendet är oväntat (eller åtminstone inte självklart).
- Inte anses socialt acceptabelt.
- Få konsekvenser för mig (observatören).
Handlar om att från yttre beteenden dra slutsatser om detta korresponderar med bestående inre egenskaper hos en individ. Det krävs att ett beteende är frivilligt för oss som observatör att dra slutsatser angående personens disposition, det vill säga deras inre anledningar. Det andra kriteriet handlar om förväntningarna vi har inför ett beteende. Exempelvis om beteendet producerade unika effekter (non-common effect), om beteendet är oväntat, så är det lättare för oss som observatörer att dra slutsatser om personens inneboende egenskaper, och hur dom korresponderar med yttre beteendet. Dessa kriterier är normativa, det vill säga minimumkraven som måste vara uppfyllda. Det tredje är vad för konsekvenser beteendet får. Om beteendet får negativa konsekvenser, till skillnad från positiva sådana, så är det återigen lättare för oss att dra slutsatser då negativa konsekvenser oftast mindre normbundna och istället knutna till en person. Att nå dessa slutsatser underlättas om beteendet fick oanade konsekvenser, om det var oväntat, inte ansågs vara socialt acceptabelt, fick konsekvenser för dig som iakttagare och om det verkade som om det var avsett för dig att få konsekvenser för sagt beteende.
Dessa resterande kriterier är deskriptiva, hur observatören faktiskt ofta gör. Eventuell kritik är att observatören ofta drar slutsatser av oavsiktligt beteende. De beaktar heller inte alla alternativa valmöjligheter, angående producerandet av unika effekter.
Klassiska attributions-teorier:
Vad hjälper Correspondent inference theory oss med? (Jones & Davis)
Nämn centrala ord för teorin. (kort svar)
Förstå hur vi räknar ut varför någon väljer en handling framför en annan.
Hur vi drar slutsatser om vad ett beteende avslöjar om en persons disposition (; egenskaper/personlighet/preferenser/motiv/avsikter)
Common effects
Non-common effects
Exempel:
“Universitetet valdes trots dåligt rykte jämför med andra alternativ. Studentens önskan att få bo och plugga i staden måste alltså varit stark nog att överväga den negativa aspekten av dåligt rykte.
Ge exempel på Correspontent inference theory?
Exempel 1:
Malin har blivit erbjuden två olika jobb.
Båda jobben har exakt samma fördelar vad gäller parametrarna lön, arbetsuppgifter, kollegor och läge.
Att Malin väljer det ena eller andra förvånar oss inte, båda är ju lika bra.
Exempel 2:
Jag ska köpa ett par nya hörlurar.
Jag har två att välja mellan.
Båda är lika snygga, och båda saknar bluetooth-funktion. Detta kan kallas common effects.
Men ena hörluren har brusreducerande effekt och är mycket dyrare.
Den andra hörluren saknar denna effekt och är mycket dyrare. Detta kan kallas non-common effects.
Non-common effects ger mig olika konsekvenser beroende på vad jag väljer.
Jag väljer att köpa dem dyra.
Enligt correspondent inference theory kan man dra slutsatsen att det var så pass viktigt för mig med denna brusreducerande effekt att jag valde att spendera mer pengar just för att få detta.
Nämn 2 punkter av Kritik som riktats mot Correspontent inference theory:
- Ang Frivillighet:
Enligt Correspondent inference theory så drar vi slutsatser om personers egenskaper / personligheter / preferenser / motiv och avsikter när beteendet är frivilligt.
Men kritik har riktats då observatörer ofta drar slutsatser om personers avsikter med handlingar oavsett om dem var frivilliga eller inte.
- Ang Non-common effects:
Enligt Correspondent inference theory så drar vi slutsatser om personers egenskaper, personligheter, preferenser, motiv och avsikter när beteendet skapar “non-common effects”.
Men kritik har riktats då observatörer ofta inte beaktar alla alternativa valmöjligheter.
Vilka tre faktorer ingår i Kellys Samvariationsteorin/Covariation theory?
Vi attribuerar beteendet till inre eller yttre orsaker, baserat på tre faktorer:
- Samstämmighet (consensus)
Sammanfaller beteendet med hur andra beter sig (eller skulle bete sig) i samma/liknande situation?
- ”false consensus bias”: vi utgår från att andra skulle bete sig som vi själva har gjort. - Distinkthet (distinctness)
Sammanfaller beteendet med en viss typ av situation, (ex. ett visst objekt/person/stimuli)? - Regelbundenhet (consistency)
Engångsföreteelse eller återkommande beteende?
- Saknas ofta information om detta.
Förklara Kellys samvariationsteori:
Tre faktorer som spelar roll i hur vi attribuerar andras beteenden till inre kontra yttre orsaker (handlar om person, situation, objekt).
Samstämmighet/consensus - om beteendet sammanfaller med hur andra beter sig, eller skulle bete sig, i samma situation. Handlar om person.
Distinkthet/distinctness - om beteendet sammanfaller med en viss typ av situation, stimuli, objekt, person eller liknande. Handlar om objekt.
Regelbundenhet/consistency - engångsföreteelser eller regelbundet beteende. Handlar om situation.
Dock så går detta att kritisera. När det kommer till consenus utgår vi från att andra skulle bete sig som vi själva skulle ha gjort. Det är även svårt att ha koll på ett beteendes regelbundenhet, alltså consistency.
Skriv exempel som förklarar Kellys Samvariations-teori:
Exempel:
Leo somnar under mattelektionen
- Inga andra elever somnar under mattelektionen = Låg Samstämmighet
Leo somnar även under kemilektionen = Låg distinkthet
Leo somnar ofta under mattelektionerna = Hög regelbundenthet
Attribution: Person, inre orsak
Leo har narkolepsi (eller är uppe på nätterna)
- Flera andra elever somnar också under mattelektionen = Hög samstämmighet
Leo somnar inte under kemilektionen = Hög distinkthet
Leo somnar ofta under mattelektionerna = Hög regelbundenhet
Attribution: Objekt, yttre orsak
Mattelektionerna är tråkiga
- Flera andra elever somnar också under mattelektionerna = Hög samstämmighet
Leo somnar även under kemilektionen = Låg distinkthet
Leo brukar inte somna under mattelektionerna = Låg regelbundenhet
Attribut: Situation, yttre orsak
Omställning till sommartid? Klassfest?
Klassiska attributions-teorier:
Vad hjälper Kellys Samvariationsteorin oss med? (Covariation theory)
Nämn centrala ord för teorin. (kort svar)
Förstå hur vi väger upp olika möjliga orsaker till beteende.
Vi “listar ut” huruvuda ett observerat beteende har med personen, objektet eller situationen att göra och vi attribuerar andras beteende till inre eller yttre orsaker, baserat på tre faktorer:
Samstämmighet
Regelbundenhet
Distinkthet
Exempel:
Låg samstämmighet, hög regelbundenhet, hög distinkthet= resultatet samstämmer med personen:
Något med Harmoine orsakar henne att säga att attributions-teori är tråkigt.
KRITIK:
Om Samstämmighet:
“False consensus bias”:
Vi utgår från att andra skulle bete sig som vi själva skulle gjort
Om Regelbundenhet:
Vi saknar ofta information om detta!
Vad innebär Bernard Weiners attributionsteori (1979):
Attribution samspelar med motivation. Framgångar och misslyckanden attribueras till olika orsaker. Dessa orsaker placeras sedan i tre dimensioner:
inre/yttre - locus of casuality
konstant/föränderlig - stability
kontrollerbart/okontrollerbart - controllability
Förstå varför vi lyckas eller misslyckas.
Konsekvenserna av olika attributionsstilar.
Inre - Yttre (Locus of causality)
Konstant - föränderlig (Stability)
Kontrollerbar - okontrollerbar (Controllability)
Exempel:
Prestation:
Inre orsak, konstant, kontrollerbar= Skicklighet, kunskap
Yttre orsak, föränderlig, ej kontrollerbar=tur/otur
Vidare:
Abrahamson mfl vidareutvecklade Weiners modell
Och istället för kontrollerbar/okontrollerbar så satte dem in två stycken okontrollerbara orsaker: Global & Specifik.
→ depressiv attributionsstil
Vad hjälper Weiners Attributionsteorin oss med?
Nämn centrala ord för teorin. (kort svar)
Förstå varför vi lyckas eller misslyckas.
Konsekvenserna av olika attributionsstilar.
Inre - Yttre — (Locus of causality)
Konstant - föränderlig — (Stability)
Kontrollerbar - okontrollerbar — (Controllability)
Exempel:
Prestation:
Inre orsak, konstant, kontrollerbar= Skicklighet, kunskap
Yttre orsak, föränderlig, ej kontrollerbar=tur/otur
Vidare:
Abrahamson mfl vidareutvecklade Weiners modell
Och istället för kontrollerbar/okontrollerbar så satte dem in två stycken okontrollerbara orsaker: Global & Specifik.
→ depressiv attributionsstil
Presentationen attribueras till förmåga, ansträngning, väder, uppgiftens svårighet, tur/otur, hjälp/stjälp osv..
- Lyckas med uppgiften glad (om viktigt/oväntat)
- Misslyckas med uppgiften frustrerad/ledsen
Förklara om attributionsstil och depression:
Abrahamson mfl vidareutvecklade Weiners modell
Och istället för kontrollerbar/okontrollerbar så satte dem in två stycken okontrollerbara orsaker: Global & Specifik.
Exempel:
Possible causes of romantic rejection:
Internal, Stable & Global: “I’m unattractive to men” → depressiv attributionsstil
External, Unstable & Specific: “He was in a rejecting mood”
Vad innebär Attributionsbias:
Felbedömningar (eller ”snedvridningar”) vi ofta gör oss skyldiga till när vi drar slutsatser om orsaksband.
- Error = slumpmässiga fel
- Bias = systematiska fel ”snedvändningar”
