Sinnen Flashcards

1
Q

Definiera sinnen/sinnesorgan

A
Syn
• Hörsel
• Jämvikt
• Lukt
• Smak
• Känsel (tryck, beröring, temperatur, 
smärta)

Sinnescellerna förser nervsystemet med information
om den yttre och inre miljö
• Medvetna sinnesintryck (perception): syn, hörsel, smak,
lukt, balans, känsel
• Omedvetna sinnesintryck: homeostas, muskelkontroll etc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad gör sinnescellerna?

A

aktiverar sinnesreceptorer = proteinmolekyler i sinnescellernas
cellmembran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilket nervsystem tillhör sinnessystemet?

A

PNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är exteroception?

A

– sensorisk information
från omvärlden, ex. syn, hörsel

upplevelsen av den omedelbara omgivningen (borträknat lukt-
och smakförnimmelser)
• Fria nervändar – temperatur, smärta
• Fria nervändar m bindvävsstruktur – tryck, beröring
• Vibrissae – morrhår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är interoception?

A

– sensorisk information
från kroppen

Sträck/smärta vid dilation, kontraktion eller spasm eller kemisk irritation
• Lukt- och smakförnimmelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är proprioception?

A

sensorisk information
om position och kroppsrörelser

Receptorer i muskler, senor, ledkapslar och ligament

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur fungerar sinnesförnimmelser? (Perception)

A

Information från sinnesceller – nervimpulser – storhjärnans bark
• Upplevelsen beroende av var i hjärnan nervimpulserna tas emot
• Primära barkområden: synbarken (bak), hörselbarken (sidorna), somatosensorisk och motorisk
bark (mitt i hjärnan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur fungerar sensoriska celler i huden?

A
1. Fria nervändar – smärta, 
temperatur
2. Nervändar m bindvävsstruktur –
tryck, beröring
3. Skivformade nervändslut –
deformering av huden
4. Runt hårsäckarna finns fria 
nervändslut som är känsliga för rörelse av håret
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur fungerar smärtsinnet?

A

• A-betafibrer
Ø Grova, myeliniserade, snabbast >30 m/s
Ø Lätt tryck, beröring, vibration
• A-deltafibrer
Ø Tunna, lätt myeliniserade, snabba >5 m/s
Ø Skarp, vällokaliserad smärta
• C-fibrer
Ø Tunna, omyeliniserade, långsammast <2 m/s
Ø Dov, mer diffus smärta
Andra ordningens neuron i dorsalsträngsbanorna eller
spinotalamiska banor till talamus à somatosensoriska cortex
Omkoppling till motsatt kroppshalva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur fungerar temperatursinnet?

A

Sensoriska nervfibrer med fria nervändslut under överhuden (epidermis)
Ø Köldfibrer
Ø Värmefibrer
Ø Smärtfibrer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur fungerar muskel- och skelett sinnet?

A

Ger nervsystemet information om kroppsdelarnas läge och rörelser (proprioception)
• Ändamålsenliga, välkoordinerade och smidiga rörelser
• Många olika typer av sinnesceller samarbetar
• Sinnesceller i skelettmuskulatur och senor
• Kroppshållning företrädesvis reflektorisk styrning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är nocireceptic smärta?

A

Ø Smärta som uppkommer efter aktivering av nociceptorer

Mekaniska stimuli – tryck, slag
Ø Termiska stimuli – kyla, värme
Ø Kemiska stimuli – kemiska mediatorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är neuropatisk smärta?

A

Skador eller sjukdomar som drabbar det somatosensoriska nervsystemet, skador på nerver
Ø Ex. diskbråck, fantomsmärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är somatisk smärta?

A

Ytlig smärta – knuten till huden

Ø Djup smärta – knuten till skelettmuskulatur, bindväv, ben och leder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ge exempel på kemiska mediatorer

A
Prostaglandin, serotonin, 
histamin, substans P mfl.
Frisätts vid vävnadsskada
Medierar inflammatorisk 
respons
Aktiverar eller sensitiserar
nociceptorer
Hämmad 
prostaglandinbildning mål för 
läkemedelsbehandling (cox-
hämmare)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur aktiveras nocireceptorer?

A

• Afferenter (A-delta och C-fibrer) leder impulsen in till ryggmärgens dorsalhorn
• Omkoppling av impulsen i ryggmärgens dorsalhorn à andra ordningens neuron
som lämnar från motsatt sidas ventralhorn
• Glutamat, neuropeptider (ex. substans P) transmittorer
• Ascenderande (uppåtgående) banor på motsatt sida som afferenten, spinal
transmission, leder impulsen till thalamus
• Banorna passerar thalamus à andra områden i hjärnan för tolkning

17
Q

Vad är endogen smärthämning?

A

System för att balansera och hämma inkommande smärtsignaler

Endogena opioida systemet (kroppsegna morfinlika substanser)
• Endorfiner och enkefaliner (neuropeptider) i PAG
• Aktiverar descenderande (nedåtgående) smärthämmande banor
• Hämmande effekt på smärtimpulsöverföringen i ryggmärgens dorsalhorn
• Mål för läkemedelsbehandling (opioider)
• Serotonin och noradrenalin
• Aktiverar descenderande (nedåtgående) smärthämmande banor
• Hämmande effekt på smärtimpulsöverföringen i ryggmärgens dorsalhorn
• Mål för läkemedelsbehandling (off-label)

18
Q

Vad är grind-kontrollteorin?

A

Stimulering av huden aktiverar A-beta-fibrer à stimulering av ”gate cells” – inhibitoriska
interneuron à hämmar omkopplingen av smärtimpulsen i dorsalhornet till
ascenderande banor
• Mekanismen för att djur kan slicka, gnaga på, gnugga smärtande kroppsdel
• Mekanismen för att transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) lindrar smärta

19
Q

Vad är klådsinnet?

A

Uppstår genom retning av pruriceptorer (fria nervändar) i hud
• Pruritrogener – substanser som framkallar klåda, ex. histamin som frisätts från
mastceller
• Allergiska reaktioner, autoimmuna sjukdomar, hudsjukdomar, parasiter mm – lokal
eller generell klåda
• Utlöser klådreflex – koordinerade muskelrörelser som kontrolleras på
ryggmärgsnivå
• Klådreflexen är särskilt viktig för pälsdjur – avlägsna ex parasiter
- klåda dämpas av smärta

20
Q

Vad är örats tre delar?

A

Ytterörat (Auris externa)
Mellanörat (Auris media)
Innerörat (Auris interna)

21
Q

Vad är Auris externa?

A

Ytterörat

22
Q

Vad är Auris media?

A

Mellanörat

23
Q

Vad är Auris interna?

A

Innerörat

24
Q

Vad heter hörselorganet på latin?

A

Organum vestibulocochleare

25
Q

Trumhinna på latin?

A

Membranum tympani

26
Q

Membranum tympani på sv

A

Trumhinna

27
Q

Öronlapp/öronmussla på latin

A

Auricula

28
Q

Auricula på sv

A

Öronlapp/öronmussla

29
Q

Yttre hörselgången på latin

A

Meatus acusticus externus

30
Q

Meatus acusticus externus på sv

A

Yttre hörselgången

31
Q

Vad består mellanörat av?

A
  • cavum tympani (trumhåla)
  • ossicula auditus (hörselbenen: hammaren, städet, stigbygeln)
  • Tuba auditiva (örontrumpet)
32
Q

Vad består innerörat av?

A
  • cochlea (hörselsnäckan: gångar i hörselsnäckan,
    hörselsinne, sinnesceller som uppfattar ljudvågor)
  • Båggångar med otolitorgan: jämviktssinne,
    sinnesceller för balans
33
Q

Hur fungerar hörselsinnet?

A

Ytterörat fångar upp ljudvågor à trumhinnan
svänger i samma frekvens som ljudet
• Överför vibrationer till hörselbenen; hammaren i
kontakt med trumhinnan à städet à stigbygeln
Stigbygeln fäster i membran i ovala fönstret à överför svängningar till vätskan i hörselsnäckan
• Sinnescellerna = hårceller, i hörselsnäckan à stimulering av sensoriska nerver – förenas i
kranialnerv VIII (hörsel- och balansnerven) à hjärnstammen och talamus à hörselbarken

34
Q

Hur fungerar jämvikt och balans?

A

Sensorisk information från jämviktsorganet i innerörat samt till
viss del synsinnet à information om kroppshållning
• Förse hjärnan med information om huvudets position i
förhållande till kroppens vertikalaxel och acceleration av
huvudrörelser
• Hos fåglar även även känslighet för flyghastighet

35
Q

Hur är ögat och ögonlocket uppbyggt?

A
Ögon (Oculus)
• Ögonlock (Palpebrae)
• Övre ögonlocket (Palpebra superior)
• Nedre ögonlocket (Palpebra inferior)
• Tredje ögonlocket (Plica semilunaris 
conjunctivae/Palpebra III)
• Ögonmuskler
• Conjunctiva – konjunktiva, bindhinna
• Insida ögonlock, på ögongloben och 3:e 
ögonlocket, fortsätter över senhinnan (sclera) 
till kanten på hornhinnan (cornea)