Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologi 2 > Cellen - begrepp > Flashcards

Cellen - begrepp Flashcards

kapitel 2,3,4,6

1
Q

Makromolekyler

A

molekyler med mycket stor molekylmassa. (s.22)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Biomolekyler

A

molekyler av ämnen som förekommer i levande organismer. (s.22)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Proteiner

A

molekyler, uppbyggda av kedjor av hopkopplade aminosyror. (s.23)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Aminosyror

A

organiska molekyler som har både en aminogrupp och en karboxylgrupp. Av alla teoretiskt tänkbara aminosyror förekommer 20 olika typer i proteiner. (s.23)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Peptidbindning

A

en bindning som bildas när en karboxylgrupp kopplas ihop med en aminogrupp, och vatten spjälkas av. Syreatomen och väteatomen är riktade åt varsitt håll. (s.23)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Polypeptid

A

kedja av ett maximalt cirka 50 aminosyror, hopfogade med peptidbindningar. (s.23)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Enzymer

A

proteiner som fungerar som katalysatorer, dvs. skyndar på kemiska reaktioner utan att själva förbrukas. (s.24)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Prostetisk grupp

A

en del av ett protein som inte är uppbyggd av aminosyror. (s.24)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kolhydrat

A

molekyl som består av kol, väte och syre (väte och syre ofta i samma proportion som i vatten.). (s.24)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Empirisk formel

A

det enklaste sättet att ange talförhållandet mellan antalet atomer av olika grundämnen i en kemisk förening. (s.24)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Monosackarid

A

kolhydratmolekyl som består av en enkel kedja av 3-7 kolatomer med syre/väte bundet till sig. En monosackarid sluter sig ofta till en ring. (s.24)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Disackarid

A

en kolhydratmolekyl som består av två hopkopplade monosackarid-molekyler. (s.25)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Polysackarid

A

en kolhydratmolekyl som består av upp till 50 hopkopplade monosackarid-molekyler. (s.25)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Sackaros (rörsocker)

A

en disackarid uppbyggd av en enhet glukos och en enhet fruktos. (s.26)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Laktos (mjölksocker)

A

en disackarid uppbyggd av en enhet glukos och en enhet galaktos. (s.26)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Stärkelse

A

kolhydrat vars molekyl består av långa kedjor av glukos-molekyler och som fungerar som energireserv i växter. (s.26)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Glykogen

A

kolhydrat som påminner om stärkelse; energilager i levern och muskler. (s.26

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Idislare

A

hovdjur med flera magar, bland annat kor, får, getter, renar, och älgar. (s.26)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Lipider

A

biomolekyler som inte är lösliga i vatten, däremot i organiska lösningsmedel (opolära vätskor bl.a bensin). (s.27)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Fetter

A

ämnen vars molekyler består av alkoholen glycerol som binds till tre fettsyror med esterbindning. (s.27)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Fleromättade fettsyror

A

har minst två dubbelbindningar mellan kolatomerna i kolvätekedjan. (s.27)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Fosfolipid

A

skiljer sig från fetter genom att en position har bundit fosforsyra i stället för en fettsyra - dessutom har molekylen en annan alkohol på andra sidan om fosforsyran. (s.28)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Steroid

A

en typ av lipidmolekyler som består av kolatomer som är kopplade till tre sexkantiga ringar och en femkantig ring. (s.28)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Kolesterol

A

en steroid som inte är ett hormon, utan ingår i cellmembraner och är betydelsefull för fettomsättningen i kroppen. (s.28)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Klorofyll

A

det gröna färgämnet i blad som är nödvändigt för fotosyntesen. (s.29)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Karotenoider

A

gula/orange/röda färgämnen i växter, både i blad och i frukter, samt i äggula. (s.29)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Nukleotid

A

en molekyl som består av en kvävebas, pentos och fosfatjon(er). (s.29)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Bärarmolekyler

A

molekyler som samverkar med enzymer och bland annat kan överföra väteatomer och/eller elektroner mellan andra molekyler. (s.29)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

ATP

A

adenosintrifosfat - cellernas viktigaste “energiförmedlare”. (s.29)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vätebärare

A

överför väteatomer mellan olika molekyler, bland annat i celldelningen och fotosyntesen. De viktigaste är NAD+, NADP+ och FAD. (s.29)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Selektivt permeabelt

A

släpper igenom en del ämnen men inte andra (s.32)

32
Q

Organell

A

en liten bildning i en cell, exempelvis mitokondrie, kloroplast och ribosom. (s.35)

33
Q

Cellmembranet

A

barriär mellan cellens insida och omgivningen. (s.35)

34
Q

Endoplasmatiskt nätverk (ER)

A

ett membransystem med funktion vid tillverkning och transport av ämnen. (s.36)

35
Q

Golgiapparaten

A

membransystem med olika uppgifter, främst mellanlagring och transport. (s.37)

36
Q

Fria radikaler

A

atomer/molekyler med minst en oparad elektron - eftersom de är mycket reaktiva kan de skada cellerna. (s37)

37
Q

Cellskelett

A

nätverk av olika slags proteintrådar inne i cellen. (s.38)

38
Q

Cilier

A

många korta utskott på celler. (s.39)

39
Q

Flageller

A

fåtaliga långa utskott på celler. (s.39)

40
Q

Vakuol

A

vätskefyllt hålrum, särskilt i växtceller. (s.39)

41
Q

ATP

A

den viktigaste energiförmedlande molekyler i celler. ATP är en förkortning av engelska Adenosine Triphosphate, på svenska adenosintrifosfat. (s.43)

42
Q

ADP

A

adenosindifosfat, den molekyl som blir kvar när ATP har lämnat ifrån sig en fosfatgrupp. (s.43)

43
Q

Energiförmedlare (ofta kallad en energibärare)

A

molekyl som förmedlar energin från bland annat cellandningen till de processer i cellen som kräver energi av hög kvalitet. (s.44)

44
Q

Aktiveringsenergi

A

den energi som behöver tillföras för en kemisk reaktion ska komma igång. (s.44)

45
Q

Termodynamik (inte viktigt tror jag)

A

den gren av fysiken som handlar om energiomsättningar. (s.45)

46
Q

Katalysator

A

påskyndar en kemisk reaktion utan att själv förbrukas. (s.45)

47
Q

Enzym

A

protein som fungerar som katalysator. (s.45)

48
Q

Substratmolekyl

A

ämnet som kan reagera med hjälp av ett enzym. (s.45)

49
Q

Produkt (i enzymreaktioner)

A

resultatet av reaktionen som enzymet underlättar. (s.45)

50
Q

Aktiv yta

A

platsen på enzymmolekylen där substratet binds och görs om till produkt. (s.45)

51
Q

Coenzym

A

en nödvändig “extra molekyldel” i ett enzym, utöver kedjan/kedjorna av aminosyror. (s.46)

52
Q

Cofaktor

A

en löst buden jon/molekyl som behövs för att ett enzym ska fungera ska fungera.

53
Q

Reaktionsserie

A

när ett ämne omvandlas till något annat i många steg, och varje delreaktion utnyttjar ett särskilt enzym. (s.46)

54
Q

Katabola reaktioner

A

reaktioner som bryter ner molekyler, hos oss från maten, för att dels frigöra energi i cellandningen, dels få material till de anabola reaktionerna. (s.47

55
Q

Aeroba organismer

A

utnyttjar syre i sin energiomsättning. (s.47)

56
Q

Anaerob energiomsättning

A

energi av hög kvalitet utvinns utan syre, exempelvis genom jäsning. (s.47)

57
Q

Jäsning

A

energiomsättning där inte syre utnyttjas. (s.47)

58
Q

Cristae

A

veck i mitokondriens inre membran. (s.47)

59
Q

Matrix

A

det fria utrymmet inne i mitokondrien, (s.47)

60
Q

Vätebärare

A

molekyler som förmedlar väteatomer. (s.48)

61
Q

NAD

A

vätebärare (Nikotinamid-Adenin-Dinukleotid)

62
Q

FAD

A

vätebärare (Flavin-Adenin-Dinukleotid)

63
Q

Alkoholjäsning

A

omvandling av socker (glukos) till etanol och koldioxid, varvid en liten mängd ATP bildas. (s.55)

64
Q

Mjölksyrajäsning

A

omvandling av glukos till mjölksyra, varvid en liten mängd ATP bildas. (s.55)

65
Q

Anaerob energiomsättning

A

energiomsättning dör cellerna inte utnyttjar syrgas. (s.55)

66
Q

Diffusion

A

att ett löst ämne spontant sprider sig i en gas eller en vätska. (s.73)

67
Q

En dipol

A

en molekyl som har en ojämn laddningsfördelning, så att en del är “lite positiv” och en annan “lite negativ”. (s.74)

68
Q

Proteinkanaler

A

molekyler som utgör ett “hål” eller en “kanal” i cellmembranet, för passiv transport och som kan öppnas och stängas. (s.74)

69
Q

Passiv transport

A

transport genom ett cellmembran, från högre mot lägre koncentration. (s.74)

70
Q

Akvaporiner

A

speciella kanalproteiner för vatten. (s.75)

71
Q

Osmos

A

vattnets rörelse genom ett cellmembran, från högre mot lägre “vattenkoncentration”, egentligen vattenpotential (se nyckelhålet). (s.75)

72
Q

Aktiv transport

A

transport av ämnen genom ett cellmembran, från lägre mot högre koncentration. Då måste extra energi av hög kvalitet tillföras. Aktiv transport utförs av speciella proteinpumpar. (s.76)

73
Q

Proteinpumpar

A

proteiner som, med hjälp av energi förmedlad av ATP, kan pumpa joner och molekyler genom ett membran, från lägre koncentration till högre. (s.76)

74
Q

Membranpotential

A

en potentialskillnad över ett plasmamembran, genom att det är olika jonkoncentration utanför respektive inuti cellen. (s.76)

75
Q

Motorprotein

A

ett protein som kan få saker att förflytta sig inne i cellen. (s.78)

Biologi 2 (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions